ASPECTF. Nu ska lagfartskapningarna stoppas En klare Sterstal la grdnsmiirken Rapport fran Kartdagarna

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "ASPECTF. Nu ska lagfartskapningarna stoppas En klare Sterstal la grdnsmiirken Rapport fran Kartdagarna"

Transkript

1 ASPECTF : l: Nu ska lagfartskapningarna stoppas En klare Sterstal la grdnsmiirken Rapport fran Kartdagarna

2 Tillsammans blir vi starkare Nuharviantieenvaettarsnotelatteit"rktgt"AspectmedenordinariestyreseVsor varit isb/re sen overgangsfasenharfdrhoppningsvs,n;rdettaliises,fettansvarsfrhet. Dei har far rn g som komner fran Sveriges Lanim:itarefdrening varit nytugt aft fa lara kanna ko iegorfren Samfundetf6r Fastighetsekonom och Internatioral Property Profess onals Nu ga ' lerdetattlataablommorblornmalattl:tadeo ka intresseinriktningarna och kulturerna sam verka och befrlrkta varandra. De reg ona a Lantmdiadoreningarna ar egna sja vstandrga fareningar. Verksamheten mel an dem varerar kraft gt Genonr aren harjagvarit med om familleuiflykter, helgseminarier, studie resatillestandochniemnstgesamddagar.varleregionaforenlngarsuver:inochbeslut de vil gora. Sarnverkan ol ka konstel ationer ar bra och kan ge upphov t I nya spannande ndten Sa har t ex Aspect och Kartografiska S,illskapet samordnat sin st pendieutde ning till Europa starsta geodetska studentrnote i Karlsruhe. Andra exernpe pa samverkan ar ett fftrkostserninarium gemensarnt anordnat av Aspeci och Centrum lor fast gheisfdretagande i Skane. Var ntenratonelaverksarnhetarstorochblira tvkigare.vddeteuropeskalantrnatarmo tet sorn Svanie Asiermo och jag var pa diskuterades bla, utfran EUs tjansted rektiv, vika kom petenskrav som ska stallas pa en europe sk lantrn,tare. Lanim:itarbegreppet definleras har val d gt brett. Det ar v kt gt att inte vl Sverige kommer efter kompetensmassigtl Du harv:ilsett attdet,r F G-konferens laustralien nasta host.tr mma tangenterna och skriv ett papper t I n:got av de tio teman som de ol ka komrn ssiorerna har. Konferenserna brukar vara myckei gvande rned rnassor av seminarier och rlsti Iningar. lvlen innan dess hander mycket spannade. Na regelbundenutkikpavarhemsidalalaaktvteter:irbppnafdrallamedemma Ewa Snersso,, sfyreiseledamoi 11 Enklare att eterstalla gransmerken Nu i.fdrs sk sarsk ld gransltmarkn nc son ersetningfijr dettd gare "iterst, lande av Sransmarke. Stopp fit r lagfad.kapning Aspectt lstyrkerlors aget ail avisera las ighetsagaren sa snart ndgoi Andras i hans aglart,som ett eike t saii ati motverka agfartskapn igaf Succ6 f0r Aspects frukostmdten Rapporilran slu stader. 13 CLGE ikrakow Still goins sirong Erik Stark har iie amnat banan trots sina 94varar. 18 r000 delta8are yssnade

3 En kla re att atersta lla grdnsmdrken Nar gransmarken av olika skarubbas ur sitt riige, iir fastighetsbestam n ing ofta en dyr metod for att Sterstalla gransmarket, Nu jnfdrs s k sarskild grdnsutmarkning som ersattning for det tidigare "atersta ande av gransmarke". Den nya metoden ger frter. stallda gransmarken samma bevisvdrde som vid fasighetsbestd m n ing. AV CARL JOHAN H]ALME (TEXT OCH FOIO) Ett nytt insttut sarsk dgreinsuf rnarkning komrner att infaras som ersatu ng fdr atersta afde av gransrnarke. T ll sk itnad rnot en riktig iast ghetsbest;rnningenom lantrnaie r 16rrattning, ar eit sadant etersta ande enbart ef m;tningstekn sk atgard utan r;tts iga verkn ngar. Atersta ande har regerats rn;f nrngskungare sen (1974:339) och nte i fastighetsbi dn ngslagen (1970:988). Gransmarken Ar exklusiva bevisrne. del fbr bestarnmande avfastighetsgr:n-sailasers agen. Darfdr ar tilkoristen av e er rubbas ur stt lage vid exenrpelvis att gr:nsrnarken skadas, Jarstdrs grzrnsmarken genom fast ChetsbitdniJ]ganlaggn ngsarbeten och vzigunderha L omgardad av olika bestammetserfor att bland kan det fdrekornmatt grans. ti varata fastighet*garnas r;ttssaker rnarken avs kuigt e lerav ofdrstand fyt. het, dzir bland annatf Orrattningsformentas, nagot sorn ar et brotten gt brotts. a1r ett barande nsag. En fdrrait ng inneb:iren jur disk process fdretagen av behdr ga fdrr:ittningslanmaiare. Kostsaml f iir bestallaren Trots att de I iaga ordning titlkomna Om en gr;ns ar okar fnns det a tsa grirnsrnarkena har s: sior betyde se redan ett rattssakert sat att bestamma frar ratts C synpunkt h;nderdet riesa var gransen ska ga, n:imligen genom

4 I HI I * i ti It I Det handet relativt afta att gransmerken arkivutredn ng. ResLrttatet har btiv t en kan fbrsbrc e.iler ett ornrade som ar eter eller rubbas kan ur sitt tage av ajika bestaende oklarhet.aven om den otyd. komma att bli forktarai som skyddat gheten f nns harden knappastansetts en igt 7 kap. rn Jbbalken, utgdra n:got stort problem i praktiken. b) staten eller en kommln, fastighetsbestzimn om ansdkan galler eit omrade med vagr;tt ng. En fastighetsbe. Detf nns nam igen andra faktorersom starnning eller zir en forrattn ng och fdtjer gor att ;ven fr:n bdrjan egatt utsatta etionrrade som onrfattas eller kan sarnma korn. regter som lastighetsb ldning marken i6rlorai sin stailrs, t.ex. om de ma attomfattas aven arbetsplan nar 16fa l. detgiiler tilvaratagardet av fastg blivit flyttade genom jordskred eler m;n vag, el er hetsagarnas sakerhet.vid bestamning. c) staten, en kornmun elter en den som utreds noga var grzinsen ska ge och Lantnr;teriet har langeve ate tmine har byggt eller avser att bygga den en jarn utmarkning sorn sker darefter far ra den kornplkaton sorn aterutsatt vag, om ansokan gal er ett omrade samma som status sorn vid en ursprung lg n ng utgdr och stravan har varit ett fa ornlaitas eller kan komrra att Iegal ornfaitas f0rrattning. Under vtssa fdrutsatf sarnlat synsatt pa gransrnarkens bev. av en jarnvagsp an. nrngar kan fastighetsagarna komrna delse. Reger ngen fdres er darfor efter Regeringen bedarrer att det inte overensorn bdr gransenstrackn ng. iramst;lning fran Laftm;teriet att vara mdjligt fbr der som P: grund ska bygga en av den forme a procedlr nstitutei aterstattande av gransmar edn ng e'rligt edn ngsrattstagen som att kannetecknar en forratin ng kan ke" tas bort och ersatts av ett nytt inst ansoka om fa st ghetsbesta m n ng. den ofta b kosisam for besia laren. tui'sarskild gransutmarkfing',. Det Lantnrataren ska ju inte enbartfatla formerna ldr rzittssakerheten (kata och utnrarkning av grafser i stlatoner Det b r rnol gtatt pr6va en gemensam. nya rnstitutet kaf bara anvandas frtr BestAmning av gemensamhetsantaggning delge a la sakaigare, ge averktag som :rr rattslgt entydiga och kan da hetsanlaggnings omfattnrngenorn nrngsanvrsnrng fas. mm), utan aven gora arvandas f.jr fdrkomna, rubbad eter tghetsbestamn ng. En sa rnfa ttigh Ltredningar etsjo r far att saka ne sanntngen skadade rnarken sarnt nar det Jinns enrng ska ocksa, efter besut rorande av fdre_ gransrnarkets rzitta age oenov av komp etterande gransm;r. ningsstammar, klnna genonr ansdka orn fas. b a ark vforskntng. Det gor att ken ier klargranslnje. trghetsbestamning som iast ghetsbesia ang:r en m n ng nte utgar ett Grafsn;rken som satts ut vid gemensarnhetsan aggning fdrstahandsva som fare orn man kan tosa pro sarskid gransutmarkning far sar nra n ngen fdrvaltar. blemet pa annai *tt. verkan som bev s sorn v d fasughetsbe. Sedan l;nge har det Junnits ef mdj- starnning. Atgarden ska bara kunna Ansvar fiir fijr:jtrningskosrnadef vid I ghetattfa ett gransrnarke atenrtsatttitl vrotas om berrovet av Lrtmarkning inte fastishetsbesmmning srtt r:itta lzige genom ett enk are forfa tilgodoses vid fastighetsb dning e er Erlgt nlrvarande regler ska den rande, sorn nam till igen som er rnatn ngstek iastghetsbesi:imning. Inte he ter bor hor den f6reslagna Ltdkade nisk atgard (atersta sdkande ande av gransmar oer nya atgarden komma ti arvand kretsen vid fast ghetsbestarnning ke ensanr enligt mdtn ngskungdre sen). Vid en ning nar det rader tvekan or. gr;nsens svara idr sarntlga fdrratu ngskostna sadan atgard sker en bedonrning om r:itta lage och denna os:ikerhetdaddr i der. Regerlngen fdres ar att det den ratta p ska vara atsen for m;rket av en tanf stallet bdr ufdanrajas genorn fast8. m0jl gtattfardela kosinaderna rr.;terlr.yndlghet eftervad pa grundva av cte hetsbestamning. Fdrstag f r:n Lantma. sonr ar skaligt, om en sakagare genom Lrrsprungliga JOrrath ngshandtirgar. teret orn att kunna grunda utmark vardslbshet eler fdrsummetse nas har fbr. uppgifter om koordinater och nrngen pa overenskommetse rnelan dyrat fbrrattningen. I!4otsvarande andra ska rnaidata. Det;r tnte mojtigt att fastgheisagarna och en moj ghet ait gal a vid sarskild gransutmarkning. vrd zitersta ande Ltrnarka granspunk. klnna jamka gransens strackn ng far Reg erna om kommunens begransa. ter som inte existerat etter sorn v d Ud. att fd den rnera andama sentig gck de kostnadsansvar gare vid fastighetsbe. fdrrattningarakat kornrna pa fe regenngen Inre mect pa. stamn ng beha s tiksom plats. regierna orn Ett aterstalt gr;nsm:rke har nte N;r det galer proceduren t lampas ratten attrjverklaga ett bestuton sanr fasug nra iaretrzrde iforhal ande ti andra fastghetsbildn rgs/agen, v ket borgar hetsbestirnning eler om fordetning oevrs av s0m ett m:irke ti kornmetvid fas. lor iastighetsagarnas trygghet. InsUtLtet ":tersu rattegangskostnader i mat om overkta. t ghetsbestamning elter fastighetsb d. lande av gransm;irke, gade fast ghetsbestamngar. ning. Bestaende oklarheter Ett problem har varit att samrna typ av rnarken har anvantsvid lega rnarker ng som vrd aterutsattning. Det gar darfor inte ait se pe marken v ken status gransmarket har. Far att kunna konsta. tera detta har krdvts o ika former av en igt rnatn ngskungdre sen kommer Okade mdjliehetet titj fastighetsbe. sarntidiet att tas boft. tkrafitradandet stam n in! prcp 2A08/09 : 177, f arestaget b r den 1 jan tkraftttadande 1 jan 2010, riksdaesbe. handlingh6sten 2A09. Ret atl ansiika om fastighersbest5mning Reger ngen forsl:r ocksa att ratten att ansaka om lastighetsbestamf ing ska utviclgas til att aven omfatia a) siaten eller en kommun, orn ansd

5 Sa kan lagfartskapn ingar sto p pas Att avisera fastighetsagaren si snart nigot andras i hans lagfart ar ett enkelt satt att motverka lagfa rtskapn ingar. ASPECT tillstyrker darfor detta fdrslag som lagts fram i en rapport fran Lantmateriet. AV carl JoHAN FJAL[4E Efter det ati Lantnrateret pa regeringens uppdras 200a l avgvit en rappori om atg;rder rnot lagfaftskapningar har regeringen nu santut rappoften pe remisst llett anta instanser, bl.a.aspect, som har amrat sttyttrande. Pa senare tid har det fdrekomrn t Jle ra iall d;r fastighetsagare upptackt att de inte langre har lagfart pa sin fasug het. Aniedringen tillforlsten av agfart har inte vart n:gon dveretelse fy an och v llan och inte heler nagon annan fdrsumrnelse fr:n deras sda. Dei ar i stal et smarta brottslingar sorn har fun. nit ett satt att skapa sig ekonom sk vin n ng genorn att manipulera lagfarts och inteckningsfdrfarandet. Vinn neen harhiitlls ntebestattiattdesaifastig heten vidare nar de faft laefart. utan kaparnahar stdl etanv:int agfartenfar ati belana fastigheten. Far ati kunfa genomfdra er forsali. n ngkravsattman larfys sktt lltradet I fastgheien, nagot sorn kan vara prak. t skt svart och dessutom kan vacka cke 6nskftrd uppmarksamhet. Vid bel,r n ng sker oftast bara en skrvbordsbe. d0mnjng. Kapnifgarna forefaler ha inr ktas mot mjndre, agt belanade pr. vatagda fastigheter. En lagfartskapning sker rned en forjals. kad fargeshandling, exernpelvis en k6pehandlinc. Den ratte agarens narnr. teckn ng har farfa skais och fdrekorl1 mandefal ;ven makans namnteckng. Aganderatten tll lastgheten dverg:r nte pa grund av en fddalskad fanges handling. Den som fdr orat sin lagjart ;r a tse forifarande agare ti fastigheten..lordaba kens reger inneb:rr ocksa att tredle man inte kan gdra nagoteodtros forv:irvvjd en forfa skn ng. Sveree har eit av varldens rrest Fdr bev ttning harordnais underskrifter av pahittade vittnen. Lag{art bev jas sedan pa den forfalskade fangeshand lingen. Det fnns inget krav pa dentitetskontroll vid handlaggn rgen av inskr vn ngszjrenden som kan elirninera utveck ade fasiighetssystem och mark nadsfor det ocksa manga ander. Fdr-

6 troendet ior det svenska fastighets. nitiativ att averklaga agfartsbes utet bedragerier skulle det innebara ett av. systern et a r mycket stort h os kred itgiva. e ler fora talan onr batire r:itt moi den stegirdn den enkla procedurlor overla re 0ch andra som hanterar fastgheter, o aglige inkraktaren. telse och pantsattning som under arhundraden vux t lranr I Norden. bade norn och utorn /andet. For att kunna overk aga ett fe aktigt Lagfadskapnlng fdrekomrner bade i aglartsbes ut nraste agaren ha fatt kan Samma ga er I pr nc p fars aget att Sverigeoch andra lander men ar ovar. nedorn om idrfogandet sa snart efter begransa ratten att ge in ansdkan om gt bade Sverge och utomlands. Efter kapningen att dverklagringstiden nie lagfart tll registrerade kunder, exenl n:gra upprn;rksammade fall I Sverige i gatt ut. Deta aretmoj et medelenbart pelvis banker, mak are och starre fdretag. slutetavforra sek et sta rktes fastighets undartagsjall. Det normaa b r talan agarens stallnjng vld forlust av tagfart om battre rattgenonr stamn ngti dorn. genom agandrng20ol,vilken nnebar stol efterhand.tv stemalonr battre ratt att staten tog pa sg ett ers:ittningsan tillfastegendom ar sa an rut n:irenden En diskuterad uhtag 5r ol ka fornrer fiir svar fdr procedurer och processer sorr och det kravs viss sjalslig styrka att ta att dra in fdregeende ;gare i agfarts. var rodvandiga fdr att aterstzltta tagfar. ntativ till en domsiolsprocess. En processen Tor attgdra denne uppmark. ten. Jordabalken hade redan tid gare arledn ngt I det:r de riskernan uts:f sam pa iorandrngar, fran en forrne l skyddat de ratta Agarna mot orafta for. ter sg fdr, t.ex. att fa beiala ratte. de givning av att ett nskrivningsarende ioganden med fastigheterna genom att Caneskostn ad e rna Jo r b:de s g sja v och kornrnit in Ull Lanimateriet,t len form sla va aganderatten inte kan man pu e. motparten, och enbart denna kunskap las underrattelse efterhand att bestui (ar gora ven sorn hest oviss om meddelats och att en t d J6r dverklagan. utgangen sakfragan. de ldper. Aven en rnoj lghet fdr agaren De f esta har en herrrfdrsakring e ler attfa en "sp:rr" inford lagfartsregistret Vad det nu handlar orn ar atftsa farsta motsvatande rned ett r:ttsskydd, som har diskuterats, sa att ingent ngfar and. hand,attfarsdka e minera obehagetfdr nornralt innebar att rnan betatar en ras bekaffande Jast gheten utan att;ga. den ensklde nar det uppdagas fdr slalvr sk sarnt en rnindre ande av kost ren iarst underr?jttas. honorn ait han rnaste satta n drastiska naderna. Forkostnaderna kan f nnasett Av dessa he a ternativ har det fdrsta a arder for att f6 t llbaka s n tagfart. iak fdr f6rsakringsgivarens aiagande. och det tredte avfardats som altf6r Den fasta egendornen representerar Kostnaderna far en rattegang av detta byrakratiska, medan nurnmer tva b vit mycket stora varden och utgor en aktiv slag borde inte behijva na upp ttt de rapportens utliga fdrslag. de andets ekonorn ska v. Far den n vaer dar farsakr rgar nie t:icker. Ett Forslaget att aa nskrivningsaren. enskilda m?inniskan ar fastcheten ofta uppenbart problem ar att;ven om ;ga. den sk cka en enke avisering med pos den sidrsta ekonom ska iillgancen och ren v nrer ma et, ar det inte sakert att ten Ull(fdrre) lagfarne agaren eleralta resultatet av ett langvarrgt sparande. kaparen;r istend att beiala kostnaderna iar agarens ornbud. en forhellandevis enkel och ende verk clessa om det finns fler- fdrefaller vara Den utgdr ockse som regeldetv kugas te kapitaletgenonr att utgara bostad fdr sarn a ard fdr attfarhindra att oriktiga Tarn ijen, bas far farnijens utkomsi och Enkla mal lagtarter b r bestaende en langre td. eti nddvand gt kreditunder ag. Ett fas Staten beta ar (genorn Kanrmarko egi Genom er s:dan underr;ttelse bliraga. tghetsinnehav kan vtdare ha starka et) :igarens kostnader far aft eterfa ag. ren uppmerksanrrnad p6 att nagot hant kanslornassiga insag, t.ex. genon att Tarten rnen det harfarekommitattdom. med Jastgheten och kan v dta atgarder fastigheten funnits sl:iktens etter famitjens ago sedan lang iid, och nnehavet ombudskostnad med motiveringen att tet, och darigenom undvika en frami da stol vagrat ga med pa ersatin ng for d irekt, t.ex. 6ve rklaga inskr vringsbes u bidrar daddr til kontiruitei och irygg. ma eivar t sa enke tattagaren borde ha rattegeng. Genonr avisering hindras i het farnilen generation efter genera. klarat dei utan advokat.landra fa I har ochfiirsg nieattfastgheterkan kapas, ersath ngsbeloppet satts ned. men lor att detta ma ska uppnes kravs Far den som lugnt lever tror att tag I Lantrnateriets rapport har rstats en kraftigare motmede sorn inneb,r en fart aren garantifdr att inger kan ia fas mangd atgarder som stert lbudsforati starre byrdkrati rned krangligare fastig. tcheten ifran en, kan det vara frustre. idrhindra kapningar. Det ga ler att nte hetsomsaitning och h0gre kostnader. rande ati upp%cka att rnan inie tangre gdra fast ghetsom satin n gen mer kran g ASPECT har stt yttrande arsett att stdr som lagfaren agare t ttfasigheten. lgel erdyrbar ar behovet kraver. filanga nagot bdr garas ldr att komma titlratta Bortsett fren att dei kan ta tid att rse alternatv kan av.fardas d rekt som ond rned lagfartskapn ngar och har btratt ati iagjarten kar atervinnas, nnebzirav. digt byrekratiska eler kostsamma. T tl fors agetom en av sering iefterhand,v /. brottet ett besvarande hinderfar dispo. dern hor b a. infdrandet av ett notariaf ket ansetts vara en val awagd atgard s troner, t.ex. ny belan ng e ler legitirna systern iknande det som Jorekommer som uppiyler de aktuella behoven pa tion randra sammanhang. Detfinns ing pa kontinenten, och sorn inneb;rattfas eti lampligtsatt. en alrtomaiikatt uta s g nrot nardet ga - tighetsdverlatelsera lud ska handhas av er att aterskapa /agfarter, utan det sarski da "notar us pub cus. Bortsett hanger p: agarens aktivtet och egna Tran att inte he erdetta aren garantifdr

7 Aspect intog landet... ASPECT bjdd in medlemmar, deras kunder och bekanta till frukostmoten den 2 april, p6 nio olika platser i landet, frin Ostersund i norr till l\4almd i soder. Mcitena blev mycket uppskattade. Var forhoppning ar att upprep arrangemanget i april Stockholm: Storallmanedgang pa fas" Ett 40 talde tagarefick yssna tillmarie Bucht, vd Newsec Advice AB,som sam. manfattade dags aget pa fasuehets. marknaden: N,4arknaden annor unda dagoch transakt onsvolymen har slu n kitmedt5% sedan fdrra Aret. Det:ir en kraft I nbromsng,b aardetornojliet att f: finans ering till nya investeringar. De affarer som gdrs ar srne och nga stdrre ut andska investerare har kapt i Ar. Hyresrnarknaden forfiarande rela Uvt god, endast mlndre nedgangar sa l,inge. Hyrorna steg inte sa drama tiskt under hogkonjunkturen och daddr b lr fallet nte s: stort. Laget och utse endet ar anda A och O for att fa uthyrt och dettarlangtid tillavs Lt. Laget ach utseen.let pe fastigheterna At A och afar aft fe uthyrt. Bilden ffin Octaphatma i Sta.khalm san hamnat i ett gynnsamt lege genon den kraftiga utbyqqna. Jens Nage ta ade orn tyska nveste. rares syn och ro I pa den av ve*ra Kungshaimen. den svenska fas. t ghetsmarknader f rarn6ver..lens kom. mer fran Berlin, men bor i Sverige sedan 10:r, numera med eget laretag, Propefty Advisors Nordc AB. Under hans tio er har har tyskarna investerat fdr nvesterare. lvler nu ses Sverige sorn dyrtoch med en daligoch nstabi valu. ta. L kvid teten i fofderna har ocksa m nskat sedan fo k barlat ta ut sina pengar..lensirorattprisnivaerna Sve Caryle bl a ett stort kontorskomplex Globenomradet. Foretaget ar nne pa s n tredle fastghetsfond dar h;lften ;r redan ar nvesterat, rnen vad gbra rned andra halften pa ca 1,5 m jardereuro? ca 35 m jarderkronorisvenskafastg rige maste n rvasentligtoch narma sig Hur attrakt vi ar Sverige forhalandetil heter,v lket motsvarar ca 4% av larc aktionsbe oppen under den t den. Tys. ka fonder har glort nvesterngar som markts, t ex stora delar av Frdsunda So na.ltyskland dorn nerarfast ghets ionder som investerare och det ar de d pp na fastigh etsfon derna, svrda av en rad regler,som dominerar.t exfar man inte kdpa Over marknadsvardet, be a ningsgraden far inte dverst ga49% och fastigheterna varderas varle ar. Hur b r det frarnat? Har tyskarna dvrga ELropa innan det v:nder. Tyska nvesteingar de narmaste aren kom mer kanske att mats\arc 25Vo ar de som gjordes fore kr sen.. Thomas L ndstrdm fran rskkaptal bo agetthe Carly e Group ta ade om ett nternationelt riskkap ta bo ags syn pa den sven ska Jastjghetsma rkn ad en. Ca r ly e ar ett stortforetag rned 66 o kaion der darfast ghetss dan svararfdrca L5 20% av den totala vo ymen. Av dessa linas ca 12% Norden. l/lan nvesterar andra ander? Thomas iror anda att Sverge de vis ser intfessant ut och att kronan kommerait sterkas. Men en stor a man nedgang blir det,fragan a1r bara nardetvander ingen vet. Bngitta Hansson Oslercund: Prisutvecklinsochfhmtids- 38 personer sam ades pa Gamia Tea. tern nar det var dags att ta ternpen pa fastghetsrnarknaden. pengar och v de nvestera j Sverge a la typer av tastigheter men rnest kon Bengt.O of Hallin fran Swedbank gen? Ja pengar finns, men nasta fraga tor. Kontorshu sev;l Danrnark som berzittadeorn sin syn pa prisutveck ng. arom man har rnan tappatfdrtroendet F n and och Sverige ar en god investe en fdr bosftder Ostersund. Ivlarkus idr fa st ghetsma rknaden. I borlan pa 2000 talet var Sverge rena e doradot r ng, medar tex bostadshus i Daf rnark ar rena katastrofen. I Stockholm har Backlund redov sade sittexamensarbe. te " En analys av fastighetsmarknaden i

8 Ostersund". Rof Lunde fran oster suncs (ommun v sade Jdrstag p: hlrr b and annat omr:det kr ng centratsta ronen kan komma att se Lrt Foke Naslund fr:n NAtSvefa redovisade pr s utveckl ngen p: skogsnrark. Fdredragen fortsatte I rned drskuss o ner me lan deltagare som btev staen..d se.+".4',.s{r' d d.r" {.',i" d."s des med yiterk "!'.+!".+ aderna pat d ",tr d d.p+."e Trogna re.d.t-ta..a..o med emmar lfareringen r o g.-.- a.--.v. var giada att o os6.,,.r6e. K; I t a Btypean Fa \t.e hette],.oan I det sjordes n;got i Osrers!nd. wtarie Adotfssan markfaderna (lvla m6, Helsingborg och agts g och atttagresenarerna underett LLnd) och i synferhet ndustrobiekt anta ar fat ltsie ett mer elter lualfi mindre ij: Rekordminga ombitdningar men och kommers el a objekt. Aff:irer avse. kontrollerat kaos. Den nya underjordrs efde bostadsfastigheter genomf6rs ka c tytunne/stationen ska I entigt p a. Fdr sjunde eret i rad genomfdrdes ett fortfarande i viss omfattn ng och da nerna nvgas december 2010 och Trukostseminari!nr rlled varder ncstn. huvudsak gen som bostadsrattsom kommerdati fbs via norra delen aven r k1n ng sariarbete med Bryggaf Fas. bidningar. nybyggd gashalsom tdper para ett tighetsekonorni i Ma mo. Den forboka va r Jor avrigi eit rekordar friga rned cren atdre befini ga centratha en. de ko ferens okalen Stcertrud konfe. om omb dade bostadslagenheter Centra statoners norra sda btr en ny rens dirnensionerades n]ed margrna N4almda narmare lagefheter cenva punkt med angdrng, taxi och och hansyn Uil tdigare erjarefheter. ornvand ades fraf hyresr.itt trtl parkerngshus. Vled ett nytt underjor Fdrhandsintresset vtsade sg st: ala bostadsrat. Det stora afta et fdrk aras diskt cykelgarage hoppas nran f: bukt Jdr%ntngar och redan fnai anrnal t stordelavattombi dn ngsprocesser rned den sedan ange Lrtbredda anarkin irngsi den hade ldpi Lrt fickf era nires som pabdrjades u nder 2006 och 2007 b and t\4a mas a a cyklister. Flar dispo. serade tyvarr medde as ati ser.ifar et suttordes forst N4Att krlkvm nerar ocksa.l rfhusen var fulbokat. Carnmat SJ. Synd da'jor att eanska boarea Zrr de pr ser sorn senast noterats mark med ytier manga Care ca 30 00O kvm fdrafrnalda aldrig behagade uppskatingsvis 10.15% l;gre an de byggratter for kontor och harde infinna sg och att v darfor and: hade toppniv,er sori noterades under Sjalva stat onsbyggnadef beraknas ett antal tomma stolar /okalen. V Prisn vaf vid onrbitdngar attrakt. fa i genomsf itt besokare,/dygn kanske far dvervaga en onrv:nd detta. va lagen i Lufd och Hetsingborg ar ocrr orfiatta ca kvm kontor, garavg lt t /l kommande ar, d v s kost faclsirtt serninarurn med en,'non Lngeftrdensamma som N4a mo,d v s serv ce och hande, dar b/ard omkr ng 17 AAA 2A 000 kr,/kvrn boarea. l5 resta!ranger och caf6er. tden nrva appearencefee" sorn deb teras anma. En t bakab ck p; marknadens rande centra hallen planeras verksam da sorn inte dyker upp. clirektavkastn ngsk rav fo r ko r,r rn e rsie a heter for de som har rn ndre br:itorn ntressarta programpunkter kombi fastcheter Ma nrd underder senaste erer som n.jdvandigtv s inte ar Lte fdr nation med nyfikenhetp: den nyafare tjugoarsperioden kan eda t lviss efter. att resa. Den fya genomgaende gas. ningen Aspect kan nogfbrk ara detsto. tanke nair det ga er att bedoma den fra ef anpassas for ett hdgre tempo ra rntresset Frarnfor altt Borje Ktine. narrnaste f ramt den ta etsfastig med eti ltbud av butker och snabb berg och Lo! se Pa m har lagi ned eti hetskr s och agkoniunktur laregicks av matsrestauranser for de som skal pas beundransvart arbete for att skapa ett en stark fasichetsmarknad som pres sa nasta tag e er nasta mate. delvs nyvaknat intresse idr Aspect i sacle direktavkastnlngskravei ned mot De storreakiorerna p: IVta mdsfastig. Skane. Sarsk t postvt ar att manga 50 %. nnan marknaden vande 4.5 ar hetenarknad har tenderat yngre - att skapa saval stlrdef ter sori yrkesverk. senare hann avkastngskravet k attra sina egna revir genom att koncertrera samma finneraspectsom en natur g upp over 8 %. Frbgan:r hlrr rnoisva s na innehav. Ett exempetair det tokaa p attforrn fbratt underha a och utveck rande uiveckling for perodef bolaget Vo lto Fastigheter AB som Ager 2016 ser ut nar vif:rlac t Defatrans. rem storre komrnersie a oblekt i Louise Palm, Fastighets AB Brggef, aklroner sorn trots altt noterats dei centralstationers abso uta narhet och lnledde sem nariet med en presenta senaste ha varei pekarotvetydigi pa ati yttenigare tv: utvecklingsobjekt ca 500 ton avaspectoch p a ernafdrfr,ren a avkasiningskraven har stig t meter oster om statronen. Boiagets gens VD, verksamheter i Ualrnoregiof en. Under rubriken "Lagesrapport Pe e Hammarstrbm, avstutade serni. Jr:n nanet med att beskrva de otika objek. fastighetsmarknaden', redovisade Mar Senrinar ets srsta de ar kretsade kring ten och ntent onerna med nnehavet. tn Pa m, Bryggan Fastghetsekonomi, ceftrastatonen [4a]mo. JernhLsens Flaggskeppet i portfoljen ar det gamta att aktviteten iiorrn av fasughetstrans forva tare O a clnnefur gav :horarna centralposthuset sorn Zrr be aget ome. akt oner slunkii kraft gtlro rn and ra hal en god bid avvad Vtatrnoborna haratt de ban norr orn centra stat onen. Bygg van av Dete; era a detre storre forvanta s g efter att byggdammet har naden!ppfordes ursprunglgen 1906

9 n E ti t2 I I II! I Finanskrisen dominerade Cec a Cedertoo. NA Svefa, presente Tornas Berggren, Mak arhusei Cart. rade de majlgheter sori den nya for. Birgers, Borlange, gav sin syn p:rfastig. men agar acenheter kan erbjuda. hetsmaf kanden uf ett mak arperspektiv Mang: nyfikfa fr:gof st; des har krins ocf orn hur svenskt fastigheisindex forvaltng och h!r det ska g: tit rent Lrtvecklat sig genom aren. Framt den efter :ir ntnrngar av d:rudens starkitekt', praktiskt. Exempet presenierades d;ir svar atfofutsaea mer Tomas konstate. Ferd nand Boberg N:r posten, som f n oen nya Torrnen pravas vid nybyg$a rade att fastigheter langsiktigt gett en drsponerar bottefplanet, orn oka serar tror, bade ivla mas rllilonproeramsorn. totaiavkastnlngp: ca 10 %. Han forutser sn verksamhei planeras om och til raden och ifja lvar den Inte nagoi kraftigt ras pe vardefa i byggnader ar av byggnadens nedre de ar. Alara Sur./kvlst Fa!n Borlanseregronen Eftersorn byggnaden ar byggnadsm nne N s Spross fortsatte pa temat -Vad ar varsamnetskfaven extremi hoga. pta Giiteborg: Nya mijjtighetef hander i FalLrn?' Laget kan sammanfat nen ar ati etabera hande bottenva Frukostsem nar et cateborgvarfy tti tas til fo jande punkter: Fe for*tjningar nifgen samten mindret tbyggnad fas. s sta plats. 98 representanter fr:n fas genorniorda. hyresriv:erna re at/vt sta. tghetens Ostra del. t ghetsbo agei i staden, konsulter, korn. b a Arbetsmarknaden har ktarai sig bra Pa Skeppsbron, norr ori centra post rnlrnrepresentanter och kreditgvare hittllls rned avseende pa varse. Starka huset, ager bolagetva aiidre ',redarpa fafns pa plats. Efter frukost intedde vi kassaf oden 2009 p.g.a. uppjusterade ats" som ar renoverade Ul nroderfa foredragn/ngarfa rned en presentat on hyresn vaer och fa ande raniekostfa. kontor, v lka efter centra stat onens far av Aspect, SFF och auktorisat onsldrfa. der. N4enga iharare kande gen srg och digstalafdeoch takt med kommunens randet Tre externa fdredragsh:t are fy t. reageracle nar N s forutspedde plaferade l;gre ansikts y,ttnins Jor rllijor1 'le pa med rnatnyttg informaton. marknadsvarden, kanske rnifus 20 langs Skeppsbron b ir %, ett konklrrens rlrrordn ngl pa grund av hogre avkastn ngskrav. kraft gt alternatv t I nyproduktionen p;.loac rn Carson, vvd VastsvenskaStorre rskef och hdgre vakafser var Un versitetsho men och i V:stra Nam. ndustri och hafde skammaref, sorn motivet Det ledde tlt en titen debatt nen. Bolagetsenaste forvaru i onrradet praraoe om regionens rnol igheter, v k innan Rickard Andersson, Nordea Uar. ar en tomtraft som domineras av Firsi ten av att beh: la och attrahera konrpe kets. sa att alla kan ha ratt p: siti satt. Hotel.lorgen Kock, men sorn ocks: inne. tens, utvecklfc av stadsrum och cate R ckard fortsatte nred siti amre Rante halerframt da utveckl ngsmoj gheier. borgs rnoj leheter ati skapa ett centrum der vat och f;ntesv/oppar. petersamue/sso, for Clean tech Det barlade med en surnrnering av Henrik Saxborn, vvd Caste tum, sorn knsens Gavle: utbred ng globat. Ny ttversiktsptan industrirs pratade om uiveck ingen p: fast ghets nbromsfing Sverge, ytiertgare at Ett 25 tal morgonp gga cav ebor kom marknaden isverige stort med nter natone lajarnjorelseroch ef egen 'Gal gardspaket att vanta fr:n centrall,afker iil Tekn kparken Ahorarna var en bra och regeringar. Spanien och trland ar blandnlnc av folk fran bankvzir d. kom lup undersbkfing' band pubtiken om hardastdrabbade Europa. Rantederi muf, rantmaten och mfdfe faretag. vart Tast ghetsmarknaden pa v:jg. vat och ranteswoppar anvands for lvldtet att n eddes med ef kort presenta. Bengt Svensson, fastghetsrad Gote hantera ior:ndr ngar i rar ig r:inta utan t on av sarnfurdet och de Jdr;ndr ngar borgs TR. som forijanstfu t beratiade att det blir altfor stora skit nader kas som ett t I den nya orgafisatronen om nya ersattn ngsreglef expropria. satloclen. Nagot att tanka pa for fastig. t ons agstrftngen. hetsbo ag. Efter det sarnn-ianfaitade V veka Soh (ornmeftarerna efierat var t stora Sa var det dags Jor Anders Befgth, en, Gavle komnrun, det ged gna arbete delar posrtrva och de tagafantatetcjordenalsvefatt prata orn s ttfavorit:jmne sorn glorts for att ta Jram en fy over att st:1m ngen och trivsetn var god sa Agar agenheter. s ktsplan far cav e. Va da de ar presen val!nder frukost riing et sori ufder Anders presenterade tagstftn fgen ter:des mer detatj. En eventue i ny laredragngarna kr ng aganagenheter och gjorde geiomfartsl d har l.imfa. vartden mer debat Asa Henninge re ser med bostadsratter terade punkten i planen. Per Gr!rdstrdm, stadsark tekt i Fatun Hans Larsson, FIL\4 och Katr ne Aberg, Falun: Inget kraftist ras vsade hur kommlnen arbetar krng NAI Svefa, presenterade sedan Lppgifter 37 personer r.oties p: Scandtc hote I Sddra centrum hur vaxer centrum och rran der senasie hyreshustaxer ngen loratt lyssfa t Aspects fftr kostse m fa. stat onsomradei ihop? Det hand ar om ocn sammaf tattningsvis kan konstate r urn om rasttghelsmarknaden. caster. Falunspiats var den och orn Fatun ras som att taxeringsva rden a r skerarattvara na varef blandadsam ngav fastighets. clen tata staden. Det ar ett tbngsrktigt va hoga redan naf de nya vardena b ir faretagare. korim!na a fast ghetsex. prolekt som nrdtts av stori intress. gal afde Fastighetsmarknaden i perter och p aferare, barkfo k, vardera rspraton har harntats frjn Are och Gavle si r idagoch vager rned rnycketfa re och Aspectrned emrnar. nagra europe ska st:der genomforda Kommuntka. fdrsaljningar pa kommersi. N ls Spross, NA Svefa gav ef beskriv tof och verksamheter vaxer samnan erra sdan, medan iftresse fortfarande n ng av vad Aspectaroch av d:cens pro och brdrart len ha barframtid f nns for rdustrfastgheter. gram. tvl/s Spross

10 foreningsnytt > ASPECT:sutbildn ingsgru pp Lltbi dningsgruppen nom ASPECTtTAf ASPECT ska kunna erbluda medlenr. fades i mitten pa apr I och resonerade nrarna kurser sorn ar speciellt anpassa. om lrlrrv Tortsattn ngsvisskaggaupp de eiier Era ofskemal. Sedaf vi vi de klrser sorn v v ll erbjud alla rned naiur etv s ocks: fe veta vilka lemmar fdren ngen. Kurserna har h t arnnesornraden ar mest ftressan. t lls kanske framst utformats se at de tal Intresserat de medlernrnar som ar akt. For att det ska b I ett kursutbud sonr vavarderare. och med attaspectt l. Du sorn medlem onskar ber vi Dg att skapats rraste v gora kurser sor. besvara den enk:t som kornrner nom ntresserar a a For att kunna gora det kort Def af Lrtformad sa att det ska g; behaverv fa veta v ka klrrsersori med htt och enke t att besvara. Tack for aii Du tar D Ct dl V kommer d:irfor mal aft ga!t med en enkat var och en och fraga onr Ake EkNtall tt.)nrca Haapaniemi Call for papers till Sydney Nasia F G kongress ar i Sydney aprl 2010 Temat fdr kongressen ar "Facifg the Cha lenges Euiding the Capacb/". N r ar det dags att amna n ibredrag pe kongressens iema norn respektive kommiss on Senaste datum for att :irina in ett pape/ ar 22 sep tember Pa koneressens webs te wwwjg20lo.com f nns ala uppys. ningar orn kornm ssionerna, deta lera ile teman osv. A la fragor orn hur rnan gart lv;ea kan ocksa sta lasii FGkon toret Krjpenhamn eler markku.v I C.net. Aspect har ocksa mojiighet aii b dra med stlpend er fdr detagande I kor. gressef. Utdrag ur stadgarna fdr stipend er na; 'Stipefd erlride ast detagafdei FG aktivteter som kongresser, Wor k ng Week, Komm ssionsmdten e er knafde St pendiet utde as ti lartlan ta pefsoner som giort insatser FG sammanhang eller for att upprn!ntra yngre lanlmatare e er antmaterstu derande sorn va motiverar sitt delta gandetil frornma for Sver ge idet nternat one a samarbetet.' Nordiskt nummer Eti Nordiskt Lantmatarnurimer uf kommer maj manad.varadanska kol egor ar i Ar ansvar ga fdr numret. Ar du rntresserad av t dningen, van gen kor. takta Kans et, s: sk ckarv ett ex. E post: Ie: Oa/ A 40 Magnus Kenning, Saltsjobaden 6 luni Eva Olund,J;rfala 14 juni Cec a de Besche, Taby 19 juni 50 Lernart Jonsson, Orrviken 12 jun Bengt Lind6n, Stockholrn 1a ll nj Tomas Paulsson, Sundsva 22 juni Lars custafsson, Ahus 30 jun 60 Bo Berestram, Orebro 17lLni Lars Rdst, Stockho m, 30 jun i lvarkus Back Lnd, VArdia Fastieheter AB. Norrtalje Lennart S kstrom, Banverket, Gav e El n Tragbrdh,Vagverket So fa Afna Car n Telin NA Svefa, Stockho m Dennis L!ndquist, Svefa AB,.lonkdp ng Tonras Johansson, NAI Svela, V;ners borg Lars Klint, Skosek, Tibro O a Magnusson, PEAB,lMa ma Teknologer lvlartina Larsson, LTH Anfa Wieesson, LTH John Er ksson, LTH Soph a Stenfe dt NTN

11 Torsdag 3 september Frukostmote sektionen fiirfinansie. rng och transaktoner. 17-l8september Baltic Va uation Conference, Visby. Torsdag l oktober Frukostm6te sektionen fdf fastighetsratt och rattsekonomi och SVR:S Fastighets.och Byggut veck ngsgrupp. Bjorn Hedlund och Sven Erik De senius oktober Varderings- och lantnr;teridagarna. Torcdag 5 november Fru kostm6te - Sekt onen f6r miljdraft Ake Ekwa I Torsdag 3 december Fru kostmote - Sekt onen fdr tekn k 2010 Vecka 6 ASPECTs kursvecka April F G Congress, Syd ney Austra ra. I antm:irdier bidrd rill en h:llba. anv:indning av mark och mncn och en tryggt:igande av fastigheter. V er Svdis s ledude produ.cnt av geogngska darabas". o.t t..,o. r,r *.-. ftj; fa;ishe$iidelnms och inshivning och erbjuder heliackande infornarion om landeg 3,2 niljoncr fastigherer. Med vir sperskom, petens inom geogra6sk informarionsreknik miirer \-i behoven hos vira kunder. Lot-a,..i"t t ". ii.t z +oo med-arberre li;rdelade pi err hundratal kontor river landet. Huvudkontoret ligger i c:ivlc. Du kan Lisa mer om Lanrm:irerier pi rww.lanlmarerier.se Lantmiteriet siiker till Vistervik Lantmiterigruppen verlar i fem Lommuner i norr:r Kalmar lin. Gruppen har 10 medarbetare som arbetar med lartmateriiijrrerningar, ddgivning och uppdrag. Lds mer pi

12 Spackat CLGE-miite i Krakow Svante Asterm och Ewa Swensson fran Aspect rapporlerar fren CLGE-motet i Krakow. Dagordning. Sovenien och ungern antogs sorn nya med emmar. CLGE bestar nu av 30 :inder och en observaior, EU har Studentetna ett merkbatt inslag i Krakows Catubild 27 ht\det.. Execuiive Board rapporteradeorn s na. Ordforanden har ti saramans med tyskarna tagitin t ativ ti ettstudentrl]d. te i samband med 1nierceo2oog. Ord. med att skapa en "Nordic Surveyor" dar fdrsta steget:ir ait utbildn rgarna Aa. borg och Lund har en exarnen sorn ger rat at verka sorn antmatare i bade Sverige och Dannrark.. Ryss and, sorn var rned sorn observa. t0r, gjorde en presentat on av den obe. erip iet snabbt vaxande lantmaterior ganlsat onen antmatare ha er pa att de a upp Ryssland 1:1 och arbe. faranden uppmanade rnedlemrnarna. Ediiorial group, sonr eds av Rob tetfortgar, men det kr;vs stora konsult. ati skicka minst er lrusslast med stu.. CLGE och GE (Geometre Europas) ska lvlahoney, hariagifram en ny hemslda och aven en "V s on" och "M ss on" for CLGE. Ett nyhetsbrev komrner attfinnas insatser. Swedesurvey har arbetat nrangar i andet16ratthlapat lrred en bra start pa for;ndrngarna, Tcho nasta ar Ca ihop til en organisation de nov, den ryske delegaten, kande manga de ar til stora de ar iiverlappande.. Norge presenterade arbetet med svenskar, fran Lennart Backstrom och. Ordforanden nformerade om arbetet sem nar et "The Boundary". Dei blir ett 100.ta I deltaga re och foredragfren hela Europa Ser ut att blien succ6. Tommy Osterberg ti Robert Kallin.. Sverge presenterade ASPECTS iillbli velse, historia och framtd.. tal enarna nbjod t Inasta CLGE mote. Sverge nbldd t ett sem narum i Rom septernber. De har redan loka er och program klart. 201 l, "European Reference Systems",. Schwe tz presenterade den nya. Vce presdenten EU parlarrrentet geromgr pande lagsorn tratt lkraft for. lvlarek Siwiec pratade orn ELl och anf ra aret: Spaca nfrastructu. m;tarna. Har sergerna ett gemensarnt re". Den nnehallerett revo utionerande fast ghetsreg ster fdr hela Europa. En fri nyiankande och ger lantrnaiarna, "Geo hande med fastigheter$r inte att upp. na med dagens olika och ofta komplice. rade systerr for ;ganderatt och feg. Swss", rnyckei ati gora, men kraver ocksa eoda kunskaper, nte bara om lagstiftningen uian aven om GIS och strering av denna. Flan ansag ocks ait det borde vara staten som ansvarar Jor fastghetsbildn ngen, raer att den kan utforas av bade otfentliga och prvata lantrnatare. En auktorisation ;r da ndd. Estland presenteraden langtgangen webbaserad serv ce fdr geograf sk inforrnat on. Al offeniliet producerad geoefafisk nfoer principgratisochtil. vandlg. Pa fragan om EU kande t ant gane I via lnternet. Ner t ll ska or p; mataryrket svarade han kort och gott 1:5000 ;r ree sierkartor, ortoloton, "N0". temat ska kartor och topografiska kar. tor t lgangliga. Talln stad har ocksa Nationella presenlationer. Ungern glorde en kort presentation orn Lantmateriei i Ungern och fdren ng fys ska p aner, karior och reg ster t ll skalor 1:2000 heltgratis. Fdr professio. nell anvandng storre ska or far man

13 Inuitation 0 {f hbrdi rdd colhbgues Fruin.laouary lstrgff (flte v6lu.re m.qlriiltiffi In S,As1si1J, SLf ltlti r.rrr!!:vrri &\urcl,3,tiun) and lrlp {lrrfetrht'ur${ Ftalurty kolt**r,",*ti na"j n,erhoj to'uli" {6accHt'rtrl LrndL.f trrr namf l ASptCT r+wyr-aspd;1, c,trnlt: [rlu{f +Dit.sc S\r4dJsh c0lt tngut-* jn A$ptCT lh{etry hr,rrt0 you to SriL*.:tul dnd T$b{,r arend Ilre &?ltt lejdat/oo Ci\4terc,ncs rstri) fooi, I I. J 9S{,lda4}dcr Th+thofild of thc ir*tut$fts i! tr${,fu!f: fht HnarcblCrlrls!{rd ElMrcffmsrfdl thm{gsg * Elr In$rct on ths FrofrrB M.rMs, :lllr::.$:t1by 6{tls4d Bnr* virb! si rr4 sc'r its -qter4 t4 ioeari,fl hr thr.r nrt4d!,3 af dld siitiir Sos. whrl L-nutd b4 a ne{s jtr,,f,ffil.:h"y,f.f":,ylj,i_n.:4.,,",.6rt"1i-r besuiv, 60fli!d hds i uirr"*i."ii**, i*rr,*rut dctursquc $rielsar,d ecorr,4yrro!lrrrlh" bde,rhrs, trr.:"i""rin,,,il*.ir h$r,itbts nnttssl trililffil:]giljiitlfr,,i,ffi"":t',u.:hl; sl Vrib/ his btea 0n LIN[S{]t-tt rist,}i W;rjd fleritag* 5,r*. qii,j ilr", et,:.i y,,:;!,* oi,i#u*uul,;unuul*o slttt sdjj ntt:t rhe ilitrt,,*tfftfliig:lltflllgi]ij^,jlxir*". rt"r*,iiic,ii".r."-"oi'st,,fll,ota,,nnt Grltbnd Lhlwrsltt ifi Vtshj iri ghr ce-fieanjr{rl!!b invllelrru tit :llfitrllute,iritfr papua fr,?lri Sr0 prjlj4ipnijrg irlu$trir$. H,;,*.]ll."r^fi:f "l:,:"r,ftil.t*j.li"l1t :ll-o::f*-.:,o,r ih$ rkr{1-srd lrnirr4brfy, cranrrreit il r, vrslry,{: ceiirslbnr lb.nohrs, Art*,ro*rstratt'ntheGorlr.*ru''ry:*,*;;.-,;#;;t,fi;JiliiliifrHiili r"rjiff#rffitll l,t/e a{+ coflllfierd Ulat thd F{cgr."n!nq,xlll hll*rri{t fj.dl drei,r,c jfi!h{! otganil4tg,.i{rj l{urst4 in inittli.\ Goddni} vrill mdr t}rffl &r our *. ubrxet t mrks 6n l*hrlt 0+ As?ECT, I Nidcoft y$, dlto gusd fl. Gotknd a{rd VlEby, Ai{E EfyrEll f,,hsrrda$ flf fti6 OI4Er,liang ceeiirlitiec. :':, F Frsm ,00 l9.o[ Frogranrrne Thursday lt September Indi,lidH.l relisltttiff in thb iif/rfle oi Ttte iau{qd linile 5iu, nrfllr&estsa 3, A *ryl sllt{rdt ard bdi*tine.hir.tork to!1. i ] t{1 ri,j pnnf. c{ \,j$f {r:ad ts FniBisixlal guldd$ WEfts ne fieoedisri lhrr &rthnd f{lrntj Garcetrqr ltfiffnn+ Atftluel$sDn iqvits q$dl ir't her li,si,jeotjt *t1fn,.jgnl+,q!, Vtrih$ s.45. 0ls.00 s lo.o0 Frogramrne Friday le Septernber R4lsirstlofi ap*fl qtrlfi $ Ths 60{rld Unn ffstry Vit kfils spoech bi Ak El$,sll, tils fhdinrn* ot ltu orbinhi.ng r(jfibrlttee lftrnlng ssrston t Iis Gaobdl 8sfi* srd Frllaflce Cn$I H6kaq Fris*n" Hsad a{ Ecrn(rB; l&sf,ia,n$ st EEE a$:l speriilizfd on I+ E ltja tlegian tald d nd Rlrt, dor 6 qlatity have rn ifteacfi J$rkirn 0ilEn, fi,u nsko olitrr l- n Ats

14 ;30 B E k trr!,.0djse sr r e 10,3S- lt.oo tdsmidg! tsion 2 nle c#6aje of me FJr}rffial fjairis o'l pioperly.{drka5, pa{ier. l L/otiofl, erd Forf oi lbe rb {rr - pfis!$ta 6ti ot {e.!utts (rf a fjs{ed rbq dst td thr iraftjcil:etjng fou4t{lec ,00 Ltnch i1t lflt{trli-ei0r* kajl [!lid t$ Th{ Golii:nd l][hvl$itr 13,00. l,t.l'fl Aftsmoon srs*he I f,ftriltalrllerfel Srdh&mr df ttndf Aif.r{ta aorprtrjrne nitjr lf anda.rxi.ng cpr.r.lnes *rormd tli Aafrr Ssp: ldfiaf l edn$dtrfirfnft,tr./nhg for $us6ri$b{e sides. trernill$ Hojrl$an"!Ie t+inijlrfdf thp Lnrj,L,$mFnl Pfer6rhli0o {freserfifi sl le 6oa&ald Uoirerritll Tor ErnrirDm, if."ri.,r lff tirr L i h,1 G0tl r nri I jn;,r'riii! ' t5,o0!5.01t " l7.oil 8ns I i]r soffr+ o. tes Aft rnoon r{+eldil t f, ffd fisr fhe Crlfs *ar rf} etfdcf gd e.ernronro r{# ijjlres SpB:,ifl n Sreientxtion$ 1ni}} FqrliIifl f ti$n N,]ilqtri$ {El$srenes Diflirft the difxer ii h0steil h, Svwf$stif,h,rte{ nnil ldle Flnri.rtthe FlentqErdl Tie ljfsonic Ord+r, neilt ln Sr Nil,a,lai ruin In Visb.!,T{wn Frogra m rre Satur-day 1.9 $eptember The uh,,"le EFtuNFf E+rliicri t4ks pt$ae rt lt t 6itc of itsrethfl prriect rjirtof$, " llb5&ti:t4n c,f irld Oilitery Lr0iiF". j{lst,.xrtsi..rr!,isrrt 0830 Bu5 nrcds outridr Shdnd M l 0S,04 ' I0.t5 tdomi{ t reiisiqn ffrq sifse rd f{r$ird.unfrlat rs6l,aa{e i4 srd ipritdri?as Rdltarfl in usi.n #d b$itdinft arfti firleriet. Ef ondmie i6ii rulturat dyarnde 9, F kd lrih!:,:$, r lr rr lesl{:r in b ildi }r.onlar.dltrn Jt'lhe GL{lsrrd t-jnivbrsit,t Vlsb{rg, tha blegerr is*tordlo$ prqect ii! C{t$nd ffi.ff, f,.edrlk FEttdr:$un, garntl.ln End n*, F[,r,B 10,15-10,48 Bleik ior roftue or tp 1S Molning trcrio$ $drrxafffiir d{r4lloffr rh ib' nfg Wht $rstinf sbstainibitdy hrildi Es, F{p rjerdcq of fl Sreen htitdirs FqE{t end ide''turlhefuhre, Jt nn\, I l*llmat. i,l{-rc f 1,3O " 12,0S Firrat isrliio*, &i,rirl{difig dictu$i,,}! a*ri!u!ri,-,ring up - inhnlidrtilyllt Lh oert l}rnteren rp i].:?ftt O 12.0,{l AflEmqcr! Lufih, end d f.onlereoce Frlefu 4ityFrlh;nVisby ilr{ iostance AImedafEn $ Fr*iti.at Fla!,gfoufld and ThG Fst!. &arrif_a, lh+ fsnlrur hlshrjr R{in. iad the citfirafl

15 Erik Sta rk,94 - fargsta rk, f ramsynt, f ramgangsrik Bland Erik Starks menga jnsatser som arkitekt och varderare marks bebyggelsen p6 G?irdet och den varsamma renoveringen av Gamla Stan. "Stillgoing strong" ar ett slitet uttryck som dock passar precis pi Erik Stark. Erik Stark foddes i lebruari l9t5 ledamot i nstitutet forvardertng av Jas ret Cepheus mellan Kdpmangatan och och harseledes nyligen fytlt 946r. iigheter i Stockholm, som redan 1945 Svartrnangatan. Upprustningen A ttamt vltal av och fdtjer lortfarande a t gav utden Jijrsta upplagan av den idag kvarteret ar kant bt.a. fdr sonr ait rnanga hander nom fastighetsbranschen. valk:nda fast ghetsnomenk aiuren. gardsbyggnader revs och att det Syns flitigt pa dari. Aspectrs o ika sarnrnan. S na arktektstudiergenomfijrde Er k genon asiadkoms er samnanhangan. komster och deltargarna debatten. p: KTN underaren 1936t I l94o,sam. de planterad g6rd, vitket ar helt vlan unikt kan saga i aiter kfoddes n yrkei tid gt som han fortsatte arbetet pa sin Gamla Stan, s0rn arktekt och fastighetsekonorn lars arkltektkontor. p: rnin fraga orn Som fasughebvarderare och som son fastig. til den kande arkitekten A bin han ar arktekt eller varderingsrnan, hetsekononr blev Erk tidtgt va Stark. Denne kand Uir k:nd bt a fdr sin nred. svarar Erik spontant och utan tvekan: redan pa 195o.taiet bl.a. genonr verkan med. ibebyggelsen p: cardetoch fie. verkan i kurser inorn varderingsomra. ra kanda byggnader i Stockho m t.ex. cet som arrangeradesav Svenska Ostra Korn. station. Han har ocksa rtat den skitnhetsradet skapas muna tekniska ldreningen och Svenska byggnad v d Kornrnendorsgatan Som arkitekt ar nog Erik nrest forknip. Teknologfareringen. Far manga Stockholrn lant. sonr nrynrde Nya Elemen. pad med sitt rnengarga engagemang rnatare ar Er k Stark ett valk;nt tarskolan namn fdr flickor. Dar bodde Erik rnom Samfundet St Erik sonr bitdades ettersom han underaren 1963 Stark t 1995 manga ar tittsarnmans med sin redan Sarnfundetigger b.a var engagerad pa KTH, fran hustru borjan i Kerstin, som var fil rnag och bakorn til skapandei av Skonhetsradet. rara sarnrad med Ertk Cartegrim_ under flera ar tjanstgiorde v d skotan. Pa och 40 talen tog Sarnfundet P: sin fars arkitektkontor vtd Kungs. ifitiativt len varsanr saneringav cam Fran ramark till rivning brop an bdrjade Erik redan 1932, a stans byggnadsbestand och tdet For Er k Stark ar det v kugt endast att fdtja 17 ar gamma. en Atbin Stark var arbetet har Eik Starkvarit mycket aktiv. fasughetfr;n ramark ti rivning. Inte Tidiga. 0ara arkltekt utan arbetade ocksa Sorn ettexempe pa hansverksarnhet re, menar han, ga de detvid sorn varderirg varderngsmar. Han var tdigt kan n:1mnas upprustn ngen av kvarte av lasigheter bara att Utta pa prissta

16 PA sin 9A.ersdaqkunde Erlk Stark haisa 220 va;nner velkamna. tistk, men Erk har medverkat till att skapa ett dkat intresse Jdr avkastn ngs baserade rnetoder bl.a cash.f lowmeto den. Han kon statera r vida re att fiirvalt ning av fast gheter tid gare rteansags viktigt och respekterat. Da ga lde endastatt bygga. Men justvikten av att fdlja fastigheterna under hela livscy. keln har lett t ll attfiirvaltning av fast g. heter numer ar en viktig och respekte. rad uppgift. ror a a a ore meo emmar ASPLC och i synnerhet f6r de sorr vart med. lemmar i Samfundet Fdr Fastighets. ekonomi dr Erik Stark ett valkant och respekterat ramn. Otaliga a1r de inl:igg som han under eren kommlt med samband med sern narier, Varderings. och antmateridagar och irsm.jten. Som han sjalv uttryckerdet "ce migen svart tavla och en krita sa kan jag ia a l:inge." Dei stammer, kan iag invga. Er k Stark har nte bara vartverksarn inorn Samf undet Fdr Fastighetsekono. rni.annu meraktiv har han undera la ar vart Stockho ms Byggnadsfdren ng. Han var nemligen ordfdrande d;r under eren 1972 til 1979 och d;refter under fem :r frtren ngens VD. Jag vet ocksa att Erik medverkat pa ett stralan. de $it Byggnadsforenrngens ar ga N;r han Jy de 90 arforfyra arsedan, med mottagn rgpa Byggnadsforeng en, kom nte mindre an 22O persanel far att hyl a honom. Det ar fa forunnat att kunna ha 90 arskalas pge och kry och kunna ha sa sa manga vanner val Bildad triluft smanniska Er k Stark ar nte bara arkitekt och fas tighetsvarderare; han ar dessutom bi dad, sprakkunrig- och en friluftsrnanniska. Han Vcker om attvara ute iskog och mark och har under:ren jagat, till att borja med pe egen rnark och pa senare er som medlerr i Eogesunds laktklubb. Han har ocksa agnat sg et att aka angjardsskridskor och spe a go f. Aven om han nu slutat tav a, aker han alltj;imt ut til L dingo go fklubb dar han sedan mzing ar ar medlern. Fdr att behella siti handikapp, numera 36, besoker han fortfarande Ldingo och s ar ut bo lar. Till Llding6 ;ker han med bussoch tunne bana. en prof inonr v6rt skra. N4ed inte ektet ntakt, om an numera nagot bdjd efter rnanga ar sjitande v d sitt rit Etik Stark hat varit aktiv i sanetingen av canla Stans byg+nadsbestird. r

17 Rapport f rttn Kartd agar Konferensen Kartdagar 2009 arrangerades i ar ijonkdping p5 Elmia,25.27 mars.det bjods pi foredrag, seminarier ocn xurser inom GlS, geografisk lt, geodesi, fotogram. metri, geograf isk information, kartograf i, historiskartografi och arkiv samt en tek. nisk utstallning. Pi Srets Kartdagar deltog ca 1000 personer och 200 fored ragshe llare. Niista Ars Kartdagar halls den april pa samma plats. Har ett litet urval fr6n de 170 fored ragen. HALLaaRT sam HALLE tved GR0N GEo- lite sorn en drijm att kunna fa nagot he t exernpe som var dppettilgangliga. Det GRAFISK IT gratis? Eler ar det nte rktgt sa? Vad f inns fdrhoppningsvis ller med atkomst Jen ny carlstedt och Anna Hatt, SWECO rnenas med en standardiseradvia e. egit mation for bygglov etc. Kart. FOredragetvar etifdrsijk att lansera ett karitlanst? Vi omgardas av fdrkortn ngar stad i nagon forrn, t ll en e.tjanst, torde nyti begrepp: GG T Grdn ceograf sk sasom WFS och WNIS, men vad betyder behovas i vartfj.irde fall foratt ex.verifi. lt. Under de senaste aren har stort era platsen och objektet som tlansten fokus agts pa sa kalad crdn ltoch ha Vad kar standardiserade karttjanster avser. Olta kan det racka med en fri. barhet. ha fdr beiydelse i vara va av cls och marksstor stauskt karta ned objektet Geografisk lt dr rnanga lallen viktig ovrga system dsningar framdver och centrerat i mitten, Kartsyrnbolen sorn faktor i uppdragd;r hallbar sarnhallsut v lka rnojligheterger det? beskiver o bjektet, ex. p rivat fdrskola, ska veckl ng ar antingen eti nral eller en foljd Tekis ar en av rnedlemnrarna ifare av genomidrandet. Detta visas genom nngen "Leverantdrer da helst ha samma utseende i hela Sve. av Oppen Pro. r ce. att exemplifiera flera inkessanta upp. grarnvara Sverige", www. opensour. Kommunernas karttjenster pa Inter. drag dar geografisk lt har fatt en viktg cesweden.se, som har b dats efter ett net, som barare av informaton orn och inkessant roll. SWECO ar ett Joretag nitiaiiv av r:gra av de edande svenska kommunal service, ar av skiftande kva. sorn arbetar pa bred front med halbar iaretagen inorn dppen kalkod. Fdre. itet. Efter en genomgang av samtliga samhalsutveck ing inom teknik, rn tj6 n ngen ska verka for en valfungerande konmuners karttjanster dar en betyg och arkitektur. SWECOs uppdragstr:ick. nrarknad fdr uh/eckl ng, fdrsallning och srittn ng gjordes utifran anvandarsyn er sg fran t ex Sustainablecity koncep. support av dppna programvaror och punkt, blev medelbetyget f6r svenska tet sonr anseratsoch genomfors pagto. tjanster rned oppna standarder. kommuner 2 pa en l0 gradig skaa. baln va i lander som Kina och rand til Faktorer som vagdes in var: mindre och mer lokala uppdrag. STANDARDISERING AV KARTSYMBOLER, u ppdateringshastighet, OCH VERKTYGSIKONER FOR GEODATA.. ania et kartteman (skola, miljo,vard & OPEN SOURCE OCH STANDARDISERADEoMRADET omsorgfriiid etc.) som erbjuds KARTTJANSTER Anders Siiderman, G ls-assistans. hur kranglgt det ar att fa fram dnskad Shane Murnion,Tekis Begreppet "24.t mnrarsrnyndighet,' och Anvandandet av losningar baserade pa numera e tj;nster(e Serv cewebbtjans. mojligheten att sampresentera flera Open Source har kommit rnycket lang ter Sjafuserv ce),4.fdrvaltn ng har statt inlormationsslag, kartteman, re i avriga Europa a1n i Sverige. Den hogt pa agendan idver 10 ar. Efter en. sior eken pa kartfonstret kanske rnest kanda tillarnpn ngen har genomgang av al a kornmuners e tj;ns.. hur litt det ar ait fdrsta anv;ndandet ar Linux och alternativ tll MS OfJice. ter, kan jag konstateratt nfdrande av av verktygsikonerna Vlen det f nns aven f era c S att tilga denna service ttll kornmuninnevanarna. enke och 6versiktlig tillgang till teck. forrn av open Source. Vad nnebar det bara ar isin linda. Annu s:imre Ar det enfarklarine ior en anvandare att valja en Osn ng med e{anster rned kartstdd, dar dei l. anpassningav kartsymboler,telt m.m. byggd pa Open Source? Later det nte december 2008 bara fanns drygt 15 ti I aktlell skarnrskala

18 Bevgss,ttnineen var enbart fokuse att hantera det genom tj:nster dar den avtals och overenskomrne sebase rad pa hur :itti ganglig kadtjansten;r for " nformatiof gors ti g;nglig Da ar v titl rade sarnverkan som har forordas. nternetovana" medborgare och baka t I standardutseende, det :r nte Fdretagens medverkan - Pr vaia ldre hur iyd igt karttlansten beskriver kom bra bes utsunderlag. tag ska kufna rnedverka i geodatafar rnunens serv ce. De kartsyrnboler och Faredraget v sar hur man kan hamta sorjngen som en part inom rarnen fdr verkiygs koner sorn anv:inds ar ofta iilrattalagd informaton med hjatp av en avtalsbunden samverkan. h;mtade fr;n synrbo bib oteket som s.k. SOA teknik sarnt vika prob em det Verksarnhetsmodellen skal prec se ngar det G S system sor. ar%nds. medfor. Det sorr fbrsverar tankeb lden ra samspe et och l;gga fast spelreglerna rne an privat och otfent g verksam. HaT kommunen egna syrnboler sklljer ar at en hande se e ler kris pa en viss de s CVa digt myckei mellan o ka kom plais krdver v ss data el er nformatior rren samma handelseller krs pe en Syitet med c eodata prole ktet :ir att: Det arr Lppenbad ait det Ar h.jg iid att annan pats kraver annan data eler. Oka klrndernas och anvandarnas inf y. erbjuda ia som har inforriat onstlans tande krinc geodataforsorjn ngen ter pa lnternet med kartstod t lgang ti. N4inska kostnaderna Jdr geodata Jor gemensamrna karisymbo er och verk. GEODATAPROJEKTET anvandare och producenter tygsikonerl Andels tundquist och UlfSandgren,. Oka sarnverkan inom och mellan Den 17 november 2008 hot StS./ Stanl ett " offertlig fdrualtn ng och foretag f6r ntressentrnote Terminotogi Den nationela geodaiastrategin nne. etfekt vare hanter ng av geodataforsorj. och kartsymbo erfdr geodaiaomradet". ha er en nat one strategisk p an for ningen pa loka,natone och europe sk Resultatetavdetta mbtevarattdet bade den samlade nformationsforsdrlf ing. niva linns ett ntresse och eti stort behov av en nori geodataomradet. Syftet med 'Oka ti vaxien och konkurrenskralter kartsyrnboler och verktygs koner. En geodatastrategin ar ati ge v.igledning for eeodataprodukter och.tjanster fdr stangrupp kommer att ta fram ett fdr t I prod!'center och anvandare av geo svenska laretag sagtllenverksamhetspaninnehaltan. data vacl avser utveckling och anvand. Sakersta att rnodell, tekrisk infra. cle prioriter ngar, specifcerade rnat. n ng av standarderoch specij kationer, struktur, tj;nster, data och rnetadata t dplan och nodvand gfnansierng. metadata och nretadatatjansier, tjans. (ofi entlig forva tning, ldretac, organisa. terfarsprdning av nformai on, poticy t oner och medborgare) fd ler standar. HUR skarl rrlan G6RA GEocRAF SKA far atkomst och anvandng, forskning, der. ar redovisade i eti enhet igt geode. DATA OCH INFORMATION TILLGANG. utveck ng och Ltb dntng sarit organ tiski referenssystern och fdljer riki njer LIGT FOR KRISHANTERING? sation och former ldr samarbete. for svensk e f.jrva tning samt sakerhet, Anders Griinlund, Lantm;teriet geodatastrategin beskrivs hur geo. sarbarhet och integrtet (SAPO, Tota. Det f nns nagra fragor som alt d behd daialdrsdrjngen ska organiserasom f brsvaret, Data rspektionen). ver besvarasfdr att man skall kunna fat en samverkaf over orgar sationsgran Den teknlska infrasirukturen ska ta bra bes!tv d en kr s: ser med uppgftatti lgodose informa stodta en eifektiv samverkan iproduk..vad har hant? tonsbehov pa regonal, natone och tion och farva tn ngavgeodata sarnt ge.varhardet hant? europe sk niv:. Sarnverkan ska gora det anvandarna enke :tkomstti data och T I deita kommer ol ka skeden i form mol Ct fdr *val offent ga myndigheter tianster. En v ktg insats fdr att astad. som prvata foretagoch ensk da perso. komnra detta ar att bygga upp en nat o. Ornede bara aigarder ner att enket fa t lgang till rums ga ne geodataportal som ger en sanr ad.atgarder pa kort s ktoch datarnangcler och!ibyia dessa va ingang t geodata och t hdrande.ate;rder pa ang siki. datatjanster. tjanster. De omedelbaratgirderna skdts van. geoclaiastrateg I beskrvs viktiga Portaen ska uppfy la de krav sonr ligen av nagoi av b a iusorganen arnbl. iaktorer att beakta vld utveck rngen av stalls p; datatjafster erlgt EG-d rektj lans, raddningstj:nst eller po is. Atgar verksamhetsriodellen (se geodatastra. vet nspire och utgdra den svenska der pa kort och arg slkt kommer aven tegin for rner utf6r jg beskrivninc): noden mot EU komm ss onens geoda. k0rnmunens oiika forvalingar e er Anvandarkrav Verksamhetsmode taportal. l anslutningiil uiveckl rgen av kommurala bolag at fa ansvar fdr. FOr en bdrge Lrtrymme fdr snabb och st;n. geodataportalen ska en svensk rneta att kunna haniera krsen m:rste varje digt pag:ende ldrardrng och utveck. datastandard tas fram och rnetadata verksanrhetveta vad de har sorn paver nc. beskrvn ngar tas franr for de geodata kas av krrsen. Den samrnan agda b den F ex bi tet Verksamheismodellensom 96rs:tkomliga via porta en. maste vara sa ratt son mojlgt. Nu kan skall framja flexib litet och kunfa Den fardiga portalen med en tekn sk rnan se over behovet av injormation fbr anpassas och!tveck as utan dramat s- losning som f uf gerarti sarnrnans med ait skapa ett bes utsunder ag som ger ka Ingrepp och bes ut angdragna pro. aff:rsmodeler och adrn n strativa rut sa srn: konsekvenser som mdjligt. nerska vara drift:r2010. Hur ska man gdra data e er infor. Samverkan baserad pa Overenskor,r mation iillgare ig sa att den kan utgora melser Verksamhetsmoden ska Sarnmanst;llt av Barbro Latsan bes utslnderag v d en kr s? Ett satt ar utvecka och fortyd ga forrnerna lor

19 igrttnt tjuffi 'r, lcitybanan Nu b ir det enklare att bed.ima och berakna byggnaders uth: ighei. Ett nystartat proiekt arbetarfram europe ska standarder som gor det enk are att mata byggnaders paverkan p:r rn jdn. Standarderna tacker:iven h:. barhet ett ekonomiski och sociattper. spektiv. SlS, Swedish Standards Inst tute sarnlar svenska intressen som vil vara rned och peverka arbetet. De fdrdiga standarderna biir viktiga verktye far arkitekter, producenter av byggmater al, fast ghet*gare rlred Jte - N4illdn star hogt pb agendan ivar. le nytt byggprojekt och dei fnns ett siori behov av anvandbara beddrn. ningsmetoder. En nyare nren jka v ktg aspekt ga ler det angsktga socaa ansvaret Tar anvandarna av byggna. den, t ll exempel vad ga er luftkva tei och bul er, sager Lars Jonsson projekt edare pa SlS. l4etoderna kornmer att omfatta matbara faktorer, sorn till exempel utslapp av olika arnnen, avfa l, energi. anv:indning, temperatur, uftfuktighet och uppgfter om oika kostnader. lvletoderna kan anvandas fdr att bedd. rl]a en byggnad under hela dess tivs. cykeloch galer 16r a la typer av bygg. Andra som berdrs av arbetet ar tekniska konsulter och personer som arbetar med m ljobedomn rgar, tvs. cykeanalyser, iivscykelkostnad och - SIS va kornnar ller svenska clettagare i projektet. Det ir v ktrgt att ala sorn t llhdr branschen nu tar chansen attvara nred och paverka de kommande sta n dard erna, sriger Lars.Jonsson_ Farytter gare informat oni Lars.Jonsson, projekt edare StS, tfn , 07094a 06 50, j.u". ",.,,. uygg"topp to', o";.' I Citybanan i Stockholm har Ba i verkets m i io konskven sbeskrivn ing:,r godkants av rniltddomstolen och. arbetet med den norra strackningen! kan starta. F6rseningen berodde pa att en boende langs-den planerade banan drev arendet titt dornstoten. : Han ijvervbger nu ett dverklagande, men Banverkets projektledare Kjell. Ake Averstad tror inte att ett dverkjagande gar igenorn, eftersom atla berdrda sakaigare har hdrts ftera ganger. Citybanan ska frtrdubbla sperkapa. crteten genom Stockholn genom en tunne som fdrblnder den sddra sta. tionen med decentralaoch norra sta. tonerna. Banan beraknast6 {ardig 2017 och kosta 16 miljarder. Hur mogn a dr dina geodata? : Ett samarbete rnellan Lunds Tekn ska hdgskola, Geodatasekretaratet och Stan har resu terat enrappodomhlr rnan ska vardera datam:ingder utifran de (rav som en nationel inlraskuktur forgeodata kommeratt statta. ts n rap poft beskiver Kristian Bergstrand otika meioder fiir att anaysera hur va en geodatarnangd passar tn nf rastruktl ren. hlrrsdl nrogen den;r. [,4ognad kan exempelv s vara hur val speciflcerad en geodatamangd ar och vilken grad dess rnetadata och datastnrktur foljer v ssa standarder. cenorn standardiser ng ges mojtighet attvafde. ra oclr uttrycka en sadar SD.rnognad for enskllda datamangder och I f6rt;ng. ningen aven for en verksamhet e er hela samh:illet. Studien visar att standardisering inom svensk SDt kan ge nyt. la D and annatgenorn tekn sk speci f kat on dversd k rav pa geodatarn a ng- der och genom en standardiser rnodell idr vardering av kravuppfyttetse. r. Rapporten finns att ladda ner p6 under Aktuellt. Vilt du fa koniakt med fdrfattaren eller veta mera om Stan s rol iden svenskasdt:n kan du kontakta Stanls projekfledare Fredrik I\/lattsson, f red

20 V&{ H [k,n'l mren a,ffi g.a n'l n o s't se r.?n frlityota" ',JL -daganna! 'Afets yl dagar genanfab 1415 akia. lnan vardenngsantedcl ileder ri ned siatus Haf konrier attber:]tlan ptojekl lrer I Stockholm. Plalser bli Folkets HLrs. en erposa.vefastrghelsmarknader. rrge som R'rkeby, Husby Akiill, o.h lersta. Programmei inieds med aemensanma ge nar hn.lstig kanner sedan att bef;tta lnonr samh;i/sbyggradsonifddet korrnrer nangangat forc lrnch pj onsdag. Sedar om v:irdering av tastrgretsbolag. De som vi oclsl fi yeta det serastc sorn h,nder ASPECIi5 ordforrnde Peter I'yiigstron ar lanhnlksvar.lerate ska fa redavsat vad rnom regerngskirrs/iei. halsat vililomrnef, fat vi lyssna Il Banver soar kommer efter 1950 ifs siogsnorm. Som avshtrrng pii areb yl'd:ger lif vi kets generridrf eltor Minoo /khtaft antl ach ktan laslighelsraftens antde kan nan lyssna pi lonas Ofedsson som ta/ar om KIH:S rcktat PeIer Gudnundssor. Drfef{er ras att ire scmrnafrer sia betsa begreppet ledaskap ach kaff, trnikalk)r Ett ogakir ger Handeisbankcn sin syn pa der svenska agarlagenhetet bede i fiaga an reeelverke/lt rmne o.h er syrrerjgen tlndethallande ekono.nrf och dess utveci/ii1 I ir btr dei ach tllanpningsfbrcskriftet, r.en aven ge s,rskrlt sprnnrnde all fi del av deras be eltpar exernpet pa planerade prajekt. Atl Som varljgtska viocksd ordna studiebe vakat Viveca Dahlln aterkotnnet ned sill sak ) )lika kul [e]la rriljoet. Det b )kat bl Eflerm.l.lagen ach siaffe delen av dag uppskatla.le sernitarfu n an r,tlsfall. flliiecilnal oc/l uppsiallrt St;/vllefl ;ter vi tv; agfas it parallcil, semrn a er inort var lnom samhilisbyggradsornf;def korn middag tillsamnrars pii onsdagkv;/ler. defrng, fastraheisrall ocl samhi/lsbygg. net flera sentnarier att belysa nxllan GIdm irtc att redar nr boka Jr der 13 nad. Vt kannet ocksa att farcbka bredda pragrannet. (iaran fillberg, 't.l Fastig och l1 aklaber. Valkar.nenl Annesarnradcna nled andr aktuella ftagal hetsagatna JaNa, ska redovrsa hrf vr kirn.b1., huf personalen ska ni bra och lrjvas ot'reckla fitillanprogramlel lill alt bi hne AKT EKI'VAIL" srktrgi tryggt och fj dlat anseende och Erh!urdande! Annonsera ASPECT fr 9, I3 oktober kommer ut torhojd!pplaga til VL dagarna-med 20%o rabatt Boka samt d gt ytterlgare en annons va frltt nltmmer!nder 2009-med 40% kvantitetsrabatt for afl (Jns iummer tvi. Kontakta Fr ck Nledia lor mer ifo. Amneiresbukning Fr ck l\rledra AB Te : , fax: Kontaktperson: Jan L nd6n, e post: ckmed a.se Lantmitarstugan i Are Sommar 2009 O D o " d -. med snoi tr D! he;t fel. Kom,. Are pl,om en tenn srn.rtch mcd en god v:ln.vandra rla en Posso Pd o.h boka in Dig fii. sonnoren! For me l.fo_,nalon (onta<h slfs tansrl A atr-nase (l.la'l.1llne Ed,Jndh)

21 Agarldgenheter i fjiillviirld och fiirort Fr:n den 1 mal blir det rnoj et att bilda agaragenheter Sverige. Bjafnriket Harjedalen panerar Vema Hande AB att uppfora agarl;genheter mltt sk d backen. Tanken ar att de boende ska borta dag n med att aka uifor, inte kaa t I lften. [/]: gr!ppen :lr sk dintressera de svefskar och Lrt iinningar. kanske fr;mst norrrian ryssar, ho andare och Vskar I Europar det van st med agar. agefheter och ui andska intressenter:r delv s bygga om t agarl;senheler.stu. darfor vara vid defna boendeforrll. d er Hoiland visar att infdrandet av Iota t byggs 45 agenheier sori berak agar aeenheter i mlljonprogramsomra. fasvara nfyttningsk ara den b:de ha. m rskat segreeatlonen Stadsdelen Rosefgard Vla md ar eit och okat omradets atiraktiv iei. Tid gare m ljofprogramsomrdde rned nte al tlof har Skand nav sk Fast ghetsfond lrarn gott rykte Rosengard har Skand navisk gdngsr kt b d:ten bostadsr:ttsfdren rg Fasi ghetslond forvarvat ett kontofsh!s. en annaf del av dei hlrsorn nu ska "Knesska N4uren" som tdigare agcles oysgas ori. av NCC, som foretaget nu p anerar att Ett Trafikverk for alla transporter Tral kverksutredningen foresl:rr s tt slutbet;nkande att eti nytt Traf kverk b das ried uppgift att h: a sar.rian och ansvara iar p aner ngef fdr sarnil ga trafkslag. Lrpphaid nger av drft och underhil sanrt nybyg$ad av vagar och jarnvacar. Ett Trafkverk motveras av etl okat behov av att ta eit he hetsgrepp ori det sam acle iranspodsystemet De o jka traf ks agen behover samverka battre for att transportkedlorna ska hdnga samman. Resenarens och n;r ngslveis benov ska sta i iokls. Er gemersam mynd ghetkan ocksa uiveckla besullar flrnktioren. sa ait prod!kt v teten inom an aggn ngsbranschen dkar och kostna. Genori ait de o ki] tfrf ks agen arbe. tar rier rntegrerat etttraf kverk gors en kraftsamling fdr att rnota franiildens ltr.an fgar narr det ga er k irnat och millo tranese prob em och resiofal!tredf fger foreslasocksa en ny p a nefingsprocess sori uigar fran en sam lad flnkton for sarimanvagn ng och p anerfgav:tgarderjorsamt traf k. slag. processen ingir opande Lppfo I n ngar och den fdreslas b kont nlrer g med p aier som faststal s arl gen. P aner ncen onrfattartrefyraarsper o der dar den fi,rsta perioden inneh:r er specil cerade atgarder. Forandr ngarna rnot veras b and arnat av att akad stabi. itet pa kort sikt och okad lex bilitei pe lancre s kt efterstravas. For att i hogre utstrackning ara av b:de yckade och mrndre yckade infra. str!ktlrrprojekt, fores As i utredfingen att en uivarderingsf!nkton b das. Den har uppgrtien aii granska 0ch kvalitets sakra bes LrtsLnder ag, utv:irdera lrip e menteringen av o ka atg:irder samt Bet;rkandet Effekt va transporter och samha sbyggancl en ny struktur fdr sjo,!ft vag och jarnvag overlamnades def I apr I t I lnfrastrukt!fmin sterasa Forkonferensresa till FIG-kongressen i Sydney 2010:rrs F G kongress aeer rlrm I Syd fey ll L6apr 2010.P: uppdragavv:f iorening har lag efier ett anbudsfbrfa. rande tag t fram ett lorslag t lfdrkonfe. rensresa 2 Ll apriliv ken med emnr:r med respekt ve erbjuds de ia N4a ei ibr resan b r"austra af Outback.The Nori hern Terr iory Temat b r nat onalpar ker och aborginernas ku lur. Efter eii stoppivarf ygresaislngaporetaf v oss ii D:rw n varefter v med egendar ska ''The Ghan forfyitar oss med t;c Over ha va kont nenlen ti A ce Spr ngs. Efter A ce Springsakerv sydvast is r ktn rg ti Ayers Rock och U lfu Kata Tjlta. FrAn Ayers Rock fyger! sedan ti Syd. Forutsati ngen fi,r att resan skal b av ar attv b r minst40 deliagare. Tota a antalet ar begransal ti 44 personer. Kostnaden for resan ar ber;knad t lc r ka kr per person (del idlbbe. f!nr) lprset lngarfygresa lned Quan tas. researrangemanget A!stralen med rn: lider. logi,transpoft er, ntr:den, parkavgifter, g! de mm sarnt og i Sydney Lrndef kongressen. S ut gt pris fast sia s larst efter sornmaren eitersorf va!tan,l ygp atsskalter ri ri farandras. IVI n forhoppiing ar att resan ska b ka yckad som den resa iag arrangerade nfdr FG kongressen 1994 I N,4el. bo!rfe.0rn Du har niresse av att delta resan anmaler D! Dgt m gva ma e ler ielefon sa f:r d! ef mer detaljerad resp an. niresseanma ska amnas senast och def fiiiv anma. lan senasl2009 r0 29. Tegn6rgatan SLndsva I 060/ , 25r507

Kina før, under. «Chi na is full of conflicting trends and impulses, eve ry generalization about it is both true and fal se.»

Kina før, under. «Chi na is full of conflicting trends and impulses, eve ry generalization about it is both true and fal se.» MAGMA 0310 fagartikler 43 Kina før, under og etter finanskrisen ARNE JON ISACHSEN er professor ved Handelshøyskolen BI og leder for Centre for Monetary Economics Sam men drag Den økonomiske politikken

Detaljer

Kultur som næring møter som sammenstøter?

Kultur som næring møter som sammenstøter? 22 fagartikler MAGMA 0909 Kultur som næring møter som sammenstøter? Eli sa beth Fosseli Ol sen Britt Kram vig Kul tur næ rin gen blir reg net som en vekst næ ring som både skal ge ne re re øko no mis ke

Detaljer

Norske bedrifter gjennom krisen: en oversikt

Norske bedrifter gjennom krisen: en oversikt 42 fagartikler MAGMA 0612 Norske bedrifter gjennom krisen: en oversikt Lasse B. Lien er professor ved Institutt for Strategi og Ledelse ved NHH. Leder for delprosjektet «Darwin: Bedrifter og Bransjer»

Detaljer

EFFEKTANALYS AV NACKSKADEFORSKNINGEN VID CHALMERS

EFFEKTANALYS AV NACKSKADEFORSKNINGEN VID CHALMERS V I N N O V A A N A L Y S V A 2 0 0 4 : 0 7 EFFEKTANALYS AV NACKSKADEFORSKNINGEN VID CHALMERS K N U T S A N D B E R G E R I K S E N, A R I L D H E R V I K, A R I L D S T E E N, R U N E E L V I K & R O

Detaljer

Å være til ste de sam men: Opp merk somt nær vær i psy ko te ra pi

Å være til ste de sam men: Opp merk somt nær vær i psy ko te ra pi Fag ar tik kel Per-Ei nar Binder Jon Vøllestad In sti tutt for kli nisk psy ko lo gi Uni ver si te tet i Ber gen Å være til ste de sam men: Opp merk somt nær vær i psy ko te ra pi Kan opp merk somt nær

Detaljer

Im ple men te rings kva li tet om å få til tak til å vir ke: En over sikt

Im ple men te rings kva li tet om å få til tak til å vir ke: En over sikt Sørlie e Fag ar tik kel Mari-Anne Sør lie, Ter je Ogden, Roar Sol holm og As geir Røyr hus Ol seth Norsk sen ter for stu dier av pro blem atferd og in no va tiv prak sis (At ferds sen te ret) Im ple men

Detaljer

Ganeplata i tidlig intervensjon; noen erfaringer fra ett prosjekt 2001-2004

Ganeplata i tidlig intervensjon; noen erfaringer fra ett prosjekt 2001-2004 1 Ganeplata i tidlig intervensjon; noen erfaringer fra ett prosjekt 2001-2004 Iréne Johansson, Ragnhild Aukner, Kirstin Bergem, Else Jorun Karlsen, Kristin Ravndal & Torun Sungot 2 Förord Under en period

Detaljer

?T-s*kW* i/«$t UiO fa*>

?T-s*kW* i/«$t UiO fa*> ?T-s*kW* i/«$t UiO fa*> Si+oasjcw* report r jr*"j. - O^V Uvusfortdfc.- filoto(v^k ^alculfe* /L_i />.& - 0$2> 4eo(s^ta&JL cjcljuujjlaejlr S^JlLlrYZXlQ^X W/Jl QUCj beof O y^jl^v r: 5kijAe^fevAÅ_ UNIVERSITETET

Detaljer

Finnes en ideell stemmerettsalder?

Finnes en ideell stemmerettsalder? Finnes en ideell stemmerettsalder? En analyse av debatter og forskning rundt stemmerett for 16-åringer 1 Guro Ødegård Senter for forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor (In sti tutt for sam funns

Detaljer

Menneskerettighederne i dag internationale forpligtelser og national gennemførelse

Menneskerettighederne i dag internationale forpligtelser og national gennemførelse Torsdag den 24. august 1978 kl. 14 Sektionsmøde Menneskerettighederne i dag internationale forpligtelser og national gennemførelse Se bilag 10 Debatleder: Høyesterettsjustitiarius Rolv Ryssdal, Norge.

Detaljer

EFFEKTER AV DEN SVENSKE TRAFIKKSIKKERHETSFORSKNINGEN 1971-2004 Hovedrapport

EFFEKTER AV DEN SVENSKE TRAFIKKSIKKERHETSFORSKNINGEN 1971-2004 Hovedrapport V I N N O V A A N A L Y S V A 2 0 0 7 : 0 7 EFFEKTER AV DEN SVENSKE TRAFIKKSIKKERHETSFORSKNINGEN 1971-2004 Hovedrapport M A R I K A K O L B E N S T V E D T, R U N E E L V I K, B E A T E E L V E B A K K,

Detaljer

Bok og nettside som integrert læreverk F

Bok og nettside som integrert læreverk F faglige perspektiver MAGMA 0312 fagartikler 63 Bok og nettside som integrert læreverk F Øy vind Bøh ren er professor i finansiell økonomi ved Handelshøyskolen BI, hvor han leder Senter for eierforskning

Detaljer

Hvor dan går det med ungdommens etablering på boligmarkedet? 1

Hvor dan går det med ungdommens etablering på boligmarkedet? 1 Hvor dan går det med ungdommens etablering på boligmarkedet? 1 Hans Christian Sandlie Artikkelen setter søkelys på utviklingslinjene i ungdommens boligetablering. Internasjonalt peker nyere studier i retning

Detaljer

For Jernbane. Tidsskrift utgitt av For Jernbane 27. årgang Nr. 3-2008. Jernbane er også trafikksikkerhet

For Jernbane. Tidsskrift utgitt av For Jernbane 27. årgang Nr. 3-2008. Jernbane er også trafikksikkerhet For Jernbane Tidsskrift utgitt av For Jernbane 27. årgang Nr. 3-2008 Jernbane er også trafikksikkerhet www.jernbane.no 3-2008 For Jernbane Neste stopp Sandefjord Lufthavn Torp Nå kan du reise med NSB helt

Detaljer

Emosjonelt arbeid i offentlighetens tjeneste

Emosjonelt arbeid i offentlighetens tjeneste Högskolan i Halmstad Hälsa och Samhälle Arbetsvetenskapligt program Emosjonelt arbeid i offentlighetens tjeneste En kvalitativ studie av politiets emosjonelle arbeid Arbetsvetenskap 61-90 hp Vårterminen

Detaljer

Har kvaliteten på lærere falt over tid? f

Har kvaliteten på lærere falt over tid? f 62 fagartikler MAGMA 0612 Har kvaliteten på lærere falt over tid? f Jarle Møen er professor i bedriftsøkonomisk analyse ved Norges Handelshøyskole. Hans forskningsinteresser inkluderer kunnskapspolitikk,

Detaljer

Undermineres arbeidsviljen av velferdsstaten? 1

Undermineres arbeidsviljen av velferdsstaten? 1 Undermineres arbeidsviljen av velferdsstaten? 1 Knut Halvorsen Does the welfare state un der mi ne employment commitment? The re is a risk that welfare sta tes offering generous benefits will, over time,

Detaljer

Eksistensiell utfordring ved hjemmedød

Eksistensiell utfordring ved hjemmedød Liv Wergeland Sørbye Eksistensiell utfordring ved hjemmedød Sammendrag An del per so ner som dør hjem me i Norge, har vært syn ken de de sis te åre ne, men sta bi li sert seg på cir ka 15 pro sent. Hensikten

Detaljer

«En Hrederstnand i all sin FrerID>

«En Hrederstnand i all sin FrerID> Nr.27 3/ 1989 9. argang ISSN 0800-2347 MELDINGSBLAD FOR SANNIDAL HISTORIELAG «En Hrederstnand i all sin FrerID> Peder Jacob Thomassen Ncesland bonde, lcerer, ordfnrer og visedikter Overskrifien Iii denne

Detaljer

Hva kan de som ikke vi kan? Om vinnere i organisert kriminalitet og økonomisk kriminalitet

Hva kan de som ikke vi kan? Om vinnere i organisert kriminalitet og økonomisk kriminalitet Hva kan de som ikke vi kan? Om vinnere i organisert kriminalitet og økonomisk kriminalitet NSfK:s 21 st Contact Seminar Holmen, November 6. 8 th. Norway 2007 Scandinavian Research Council for Criminology

Detaljer

Ikke-norske nasjonaliteter i petroleumsvirksomheten?

Ikke-norske nasjonaliteter i petroleumsvirksomheten? MAGMA 313 fagartikler 5 Ikke-norske nasjonaliteter i petroleumsvirksomheten? Laila Potoku Ansatt i Dovre, har utdanningspermisjon for å ta en mastergrad innenfor Organisasjon og ledelse. Har års arbeidserfaring

Detaljer

Kli ma e f ek ten av uli ke transportvalg

Kli ma e f ek ten av uli ke transportvalg Kli ma e f ek ten av uli ke transportvalg t e m p o Hvor dan reg ner vi ut kli ma ef fek ten av våre transportvalg? Og hvor dan på vir ker det reg ne styk ket om en også tar hen syn til an tall pas sa

Detaljer

A-09. Stat en og ITkompetan. Offer elle r akt ivist? STEP Arbeidsnotat ISSN 1501-0066. Anders Ekeland og Thor Egil Braadland

A-09. Stat en og ITkompetan. Offer elle r akt ivist? STEP Arbeidsnotat ISSN 1501-0066. Anders Ekeland og Thor Egil Braadland STEP Arbeidsnotat ISSN 1501-0066 A-09 1999 Anders Ekeland og Thor Egil Braadland Stat en og ITkompetan sen: Offer elle r akt ivist? Anders Ekeland Thor Egil Braadland STEP Storgaten 1 N-0155 Oslo Norway

Detaljer

«For a forsta fremtiden, ma man kjenne fortiden» Nok en gang suksess for Bygdetundagen

«For a forsta fremtiden, ma man kjenne fortiden» Nok en gang suksess for Bygdetundagen Nr 71 2/2004 24. argang ARVEN ISSN 0800-2347 MELDINGSBLAD FOR SANNIDAL HISTORIELAG «For a forsta fremtiden, ma man kjenne fortiden» Nok en gang suksess for Bygdetundagen Akt rene pa seen en etter avslutningen

Detaljer

med stor spenning. Også i kommende heftet får vi mer stoff om temaet. tangenten 4/2004 1

med stor spenning. Også i kommende heftet får vi mer stoff om temaet. tangenten 4/2004 1 Denne utgaven av TANGENTEN er et temahefte som tar opp forholdet mellom matematikk og naturfag. Ser man på den historiske utviklingen av naturfagene så kan en se sterke forbindelseslinjer til matematikkfagets

Detaljer

TørRskodd trivsel i Bergen

TørRskodd trivsel i Bergen TørRskodd Ber gen har alt, unn tatt sta bilt god vær. Men væ ret bør ikke hind re noen i å ha et her lig opp hold i Vest lan dets hovedstad. Mange av stedene hvor du kan gå inn for å kose deg, er reisemål

Detaljer

SANNIDAL KIRKE 225 AR

SANNIDAL KIRKE 225 AR Nr 50 211997 17. Argsng ISSN 0800-2347 MELDINGSBLAD FOR SANNIDAL HISTORIELAG o SANNIDAL KIRKE 225 AR Glimt fra Sannidal kirkehistorie H0sten 1772 ble Sannidal navre rende kirke tau i bruk, og 225-arsjubileet

Detaljer

DELOMRÅDE NGB DIARIENUMMER N30441 29 12

DELOMRÅDE NGB DIARIENUMMER N30441 29 12 BESLUT PROJEKT 2012 03 28 DIARIENUMMER N30441 29 12 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Regionförbundet Jämtlands län Att: Ingrid Printz Box 3123 83 103 Östersund Projekt:

Detaljer