Grensestrategisk krisehåndtering

Transkript

1 Grensestrategisk krisehåndtering Norge - Sverige Grensestrategisk samarbeidsplan for ekstraordinære hendelser og kriser - før, under og etter en krise i samfunnet Et prosjekt i regi av Interreg En investering för framtiden Vi skapar ett TRYGGARE samhälle på båda sidor av gränsen EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

2

3 Forord Samfunnet må være forberedt på å håndtere ekstraordinære hendelser og kriser. Derfor har prosjektet Grensestrategisk krisehåndtering laget en samarbeidsplan for krisehåndtering i grenseområdene til Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke. Det har vært viktig å se på krisehåndteringen i et bredere perspektiv enn ved tidligere prosjekter, som kun har hatt fokus på redningstjeneste. Det finnes både multilaterale-, bilaterale-, regionale- og lokale avtaler som forplikter til gjensidig bistand over landegrensene dersom kriser oppstår. I prosjektet har vi lagt vekt på hvilket ansvar og oppgaver de enkelte aktører har før, under og etter en krise, og hvem som er naturlige samarbeidspartnere over grensen. Dette er det tredje Interregprosjektet mellom Västra Götalands Län og Østfold politidistrikt siden 2005, og denne gang har også Värmlands Län deltatt. Et viktig mål for prosjektene har vært å forsøke å vaske bort grensen mellom Norge og Sverige når det gjelder krisehåndtering. Prosjektene har ført til at det er bygget et stort nettverk av aktører innen krisehåndtering på begge sider av grensen. Prosjektene har også ført til en bedret innsikt i hvordan kriser håndteres i Sverige og Norge, noe som er en meget nyttig kunnskap for alle som har en rolle i krisehåndteringen. Oppdragsgiver og styringsgruppe for prosjektet har vært Grenserådet. Dette er et samvirkeforum for kommuner og regionale myndigheter på norsk og svensk side. Prosjektledelsen vil takke alle deltakere for bidrag og støtte. Juni 2012 Gunnar Nyseth prosjektleder

4

5 Innhold Grensestrategisk samarbeidsplan side Større ulykker side Skogbrann side Effekter av klimaforandringer side Epizooti side Langvarig strømavbrudd side Pandemi side Informasjon og mediehåndtering side

6

7 GRENSESTRATEGISK SAMARBEIDSPLAN Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering Dato: Revisjon: 1. Hensikt / syfte Planen viser hvordan noen valgte kriser håndteres i Norge og Sverige, og beskriver hvordan et samarbeid over riksgrensen kan utføres. ROS-analyser fra den enkelte deltaker i interregprosjektet Grensestrategisk krisehåndtering er lagt til grunn for utarbeidelse av planen. Planen vil kunne føre til en bedret ressursutnyttelse, kortere responstid, redusere skadevirkninger og mer effektiv bruk av samfunnets midler dersom en krise oppstår i våre grenseområder. Hver aktør må i tillegg ha egne planer og prosedyrer for hvordan de skal ivareta sitt ansvar. 2. Omfang / omfattning Planen beskriver hovedsaklig ansvarsforhold og samarbeid mellom deltakere i prosjektet, men kan også utvides til å gjelde for flere samfunnsaktører. Planens geografiske område dekker Värmlands Län, Västra Götalands Län og Østfold politidistrikt 3. Ansvar Grenserådet for Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke har overordnet ansvar for å vedlikeholde planen. Den enkelte prosjektdeltaker har et eget ansvar for å melde endringsforslag til Grenserådet. 7

8 4. Prosjektdeltakere Myndigheten for samhällskydd och beredskap Fylkesmannen i Østfold Länsstyrelsen Värmlands län Länsstyrelsen Västra Gøtalands län Polismyndigheten Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Sykehuset Østfold SOS alarm Sverige AB Alarmsentral Brann Øst Østfold politidistrikt Strömstad kommune Tanum kommune Sotenäs kommune Dals Ed kommune Bengtsfors kommune Årjäng kommune Munkedal kommune, Lysekil kommune Rømskog kommune Marker kommune Aremark kommune Halden kommune Sarpsborg kommune Fredrikstad kommune Hvaler kommune Østfold Røde Kors Svenska Röda Korset I tillegg har følgende enheter bidratt til utarbeidelse av planen: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap Mattilsynet 330-skvadronen ved Rygge flystasjon 8

9 5. Planens struktur Planen er bygd opp med tanke på enkelhet og felles struktur for de som har en oppgave ved krisehåndtering i våre to land. Planen er bygd opp av 7 delplaner, hvor hovedpunktene er: Generelt Ansvarsforhold Tiltak Aktørene er organisert på følgende måte i disse delplanene: AKTØRER 4 ALARMSENTRALENE 5 LÄN / FYLKE 6 KOMMUNENE 7 BRANN / REDNING 8 HELSE 9 RØDE KORS 10 POLITIET 11 MSB / DSB 6. Delplanene Planen er ikke uttømmende for all krisehåndtering, og tar kun for seg følgende scenarier: 1. Større ulykker 2. Skogbrann 3. Effekter av klimaforandringer 4. Epizooti 5. Langvarig strømavbrudd 6. Pandemi 7. Informasjon og mediehåndtering 6.1 Større ulykker Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en større ulykke oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 1. Større ulykker. 6.2 Skogbrann Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en skogbrann oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 2. Skogbrann. 9

10 6.3 Effekter av klimaforandringer Med effekter av klimaforandringer menes i denne plan: flom, ras og skred. I det skredforebyggende arbeidet blir skred klassifisert som Snøskred Fjellskred Løsmasseskred Planen beskriver ansvarsforholdet dersom slike forhold oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 3. Effekter av klimaendringer 6.4 Epizooti Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en epizooti oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 4. Epizooti. 6.5 Langvarig strømavbrudd Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en slik situasjon oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 5. Langvarig strømavbrudd. 6.6 Pandemi Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en pandemi oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 6. Pandemi. 6.7 Informasjon og mediehåndtering Planen beskriver ansvarsforhold og rutiner dersom det oppstår behov for koordinering av mediehåndteringen i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 7. Informasjon og mediehåndtering. 10

11 7. Alarmering / varsling Delplanene angir hvem som skal varsles på begge sider av grensen dersom det oppstår hendelser som beskrevet i denne plan. Delplanene beskriver også hvilke samarbeidsaktører som finnes over grensen, og som vil være naturlig å kontakte/samarbeide med. Hver aktør må i tillegg ha egne interne varslingsplaner. 8. Kvalitetssikring Den enkelte part plikter å oppdatere alt nøkkelpersonell som vil være involvert i en hendelse som medfører bruk av denne plan. Grenserådet kan komme med forslag om øving av planen, jfr. samarbeidsavtaler. Grenserådet har ansvar for at planen revideres ved behov. Prosjektledelsen har bestått av følgende personer: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Ulf Gustavsson Bo Björklund Carina Aminoff Arne Kroon Østfold politidistrikt Gunnar Nyseth Arnfinn Haugberg Øystein Stavdal Paulsen Dag T. Westby Ketil Marsell 11

12 12

13 Større ulykker Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering Dato: Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og begrense materielle skader ved en større ulykke. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, når dette blir besluttet iverksatt. 1.2 Omfang og bakgrunn Planen gjelder for alle aktører nevnt i Grensestrategisk samarbeidsplan pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved større ulykker. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: tlf Karlstad: tlf Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til Operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf

14 3. Tiltak Sverige: Generelt: Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Sektorsansvar och områdesansvar Beroendeförhållandena mellan olika samhällsfunktioner är stora och blir mycket tydliga i samband med allvarliga störningar i den vardagliga verksamheten. Vid dessa tillfällen krävs en god förmåga hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv att agera tillsammans. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Men det finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område, en kommun till exempel, och det är där som geografiskt områdesansvar kommer in. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt områdesansvariga. 14

15 Samordnar alla inblandade vid en kris Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka. Varje år måste alla statliga myndigheter, kommuner och landsting lämna in en rapport till regeringen där de har analyserat vilka hot, risker eller sårbarheter som identifierats inom deras verksamhetsområden. Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande olyckor / stora räddningsinsatser. Undantag finns från den generella regeln att Ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Undantagen är: Fjällräddningstjänst Polismyndigheterna i Dalarna, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbotten ansvarar för fjällräddningstjänst. Flygräddningstjänst Sjöfartsverket ansvarar för flygräddningstjänst. Sjöräddningstjänst Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Sjöfartsverket ansvara för räddningsinsatser gäller även Vänern och Mälaren. Efterforskning av försvunna personer i andra fall Polismyndigheterna ansvarar för efterforskning av försvunna personer Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Kustbevakningen ansvara för räddningsinsatser. 15

16 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. Norge: Redningstjeneste er definert som den offentlig organiserte virksomheten som utoves ved øyeblikkelig innsats for å redde mennesker fra død eller skade som følge av akutte ulykkeseller faresituasjoner, og som krever koordinering. Den omfatter land-, sjø- og flyredningstjeneste. Redningstjeneste er en prioritert oppgave for nødetatene selv om de i det daglige utfører andre oppgaver. Berging av materielle verdier, bevaring av miljø og produksjon er ikke den offentlige redningstjenestens ansvar. Forebyggende virksomhet er heller ikke redningsmyndighetenes ansvar, men de erfaringer som høstes, systematiseres og formidles i forebyggende øyemed. Redningstjenesten utgjøres ikke av en organisasjon, men er en funksjon av flere. Redningstjenesten utoves gjennom et samvirke mellom offentlige etater, frivillige organisasjoner og private selskaper som har egnede ressurser. Selv om de fleste offentlige etater er etablert med tanke på andre primæroppgaver enn redningstjeneste, yter mange av dem likevel en viktig innsats i redningstjenesten. Det er bare redningshelikoptrene som er en eksklusivt dedikert ressurs for redningstjenesten. Politiets ansvar for å iverksette og organisere redningsinnsats er hjemlet i politiloven. Hovedredningssentralen (HRS) har det overordnede ansvaret ved større ulykker. Koordinering av hendelser skjer enten direkte fra HRS eller gjennom oppdrag til lokale redningssentraler (LRS). Det er ett LRS i hvert politidistrikt. 3.1 Planforutsetninger Planen bygger på følgende avtaler: Nordisk redningsavtale: Avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent og distribuert i henhold til distribusjonsliste. Planen gjelder til den er utgått eller erstattet av et nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 16

17 4. Alarmsentralene Sverige: SOS Alarm AB Generelt: SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då många olika enheter rycker ut. Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser. SOS Alarm kan skicka ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den aktuella händelsen inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan på så sätt komplettera larmet med mer utförliga uppgifter. Varje SOS-central har tillgång till en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) samt högre medicinsk kompetens (HMK) i form av läkare eller sjuksköterskor med särskild kompetens. SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap. Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst. För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering av SOS Alarm som samarbetar med landstingens Tjänsteman I Beredskap (TIB-funktion). Samverkanspartner i Norge är Østfold Politidistrikt, Alarmsentral Brann Øst AS, 110-sentralen for Nedre Romerike och AMK Østfold. Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner Förmedlar brandriskprognos till berörda aktörer Förmedlar Vädervarning till berörda aktörer Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med mera 17

18 Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan Norge: Brann 110, Politi 112, AMK 113 Generelt: 110 Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og handtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for a varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). Rømskog kommune er dekket av 110-sentralen for Nedre Romerike. 112 Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. 113 Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. 18

19 Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet etablering og drift av legevaktsentral kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen Det regionale helseforetaket har ansvar for: etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket etablering og drift av AMK kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: handtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt styre og koordinere ambulanseoppdrag 19

20 Legevaktsentralene skal blant annet: motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Brann 110 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Øvelser Politi 112 Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Utdanning av eget personell AMK 113 Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget personell på tiltaksplaner Brann 110 Alarmering, loggføring og sambandsbistand Politi 112 Alarmmottak AMK 113 Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til skadested Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested Alarmerer luftambulanse Varsler og rådfører seg med vakthavende leder Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket Medisinsk rådgivning Informerer regional AMK (Oslo) Brann 110 Evaluering och tiltaksvurdering av eget arbeid Debriefe eget personell Rapportering 20

21 Politi 112 Evaluering AMK 113 Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 21

22 5. Län / Fylke Sverige: Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län Generelt: På regional nivå är det länsstyrelserna som har samordningsansvaret vid kriser. Länsstyrelserna stöder samordningen mellan kommunerna i länet. Kommunernas verksamhet utgör grunden för hanteringen av kriser. Men i vissa situationer räcker inte den enskilda kommunens resurser till. Under en kris samordnar Länsstyrelsen verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt. Följer upp förmågan att hantera kriser. I det förebyggande arbetet att planera och förbereda en effektiv krishantering ger Länsstyrelsen stöd åt kommunerna. Planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildningar och övningar är en viktig del av verksamheten. Länsstyrelsen följer också upp kommunernas krishanteringsförmåga, så att beredskapen kan utvecklas och förbättras. Länsstyrelserna har geografiskt områdesansvar på regional nivå, vilket innebär att de ska se till att samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer inom länet fungerar före, under och efter en kris. Områdesansvaret innebär i allmänhet inte att länsstyrelsen skall ta över ansvaret från någon annan. I särskilda fall kan dock länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och vattenanläggningar, där dammsäkerhet ingår. Arbetet med att förebygga dammbrott och att hantera de som ändå uppstår kräver samverkan mellan de inblandade, förutom Länsstyrelserna, dammägarna och kommunerna. Regional områdesansvarig myndighet innebär att länsstyrelsen Ska ha funktionen Tjänsteman i beredskap (TIB) Vägleder kommuner och landsting i beredskapsfrågor Kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs till kommunernas förfogande. Kan överta räddningstjänstansvar Skall lämna information till medier och allmänhet Skall upprätta regional lägesbild Skall upprätta regional risk- och sårbarhetsanalys Skall ha en Krishanteringsplan 22

23 Upphandla och planera flygbrandbevakning under de tider som det fordras (skogsbrandflyg) Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och kommunernas krisberedskapsarbete Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold Upprätta regional risk och sårbarhetsanalys. Stödja, följa upp/ utöva tillsyn över kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Upprättar och vidmakthåller nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar krishanteringsplan som fortlöpande revideras. Tjänsteman i beredskap (TiB) vid länsstyrelserna larmas av SOS alarm och fattar sedan beslut om vilka åtgärder som omedelbart måste vidtas. Tjänsteman i beredskap beslutar i länsledningens ställe fram tills att denna samlats och en krisberedningsgrupp är i funktion. Följer händelsen, stödjer inblandade aktörer, rapporterar händelseutvecklingen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen, samordnar statliga resurser. Verkar för samordning, samverkan avseende räddningsinsats och samordnar information enligt det regionala områdesansvaret. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. Får ta över händelsen och efter övertagande leda räddningstjänsten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Sammanställer dokumentation Utvärderar händelsen, rapporterar Revidering av planer vid behov Utvärdering och rapport Norge: Fylkesmannen i Østfold Generelt: Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket. 23

24 Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet. Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagområdet. Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap. Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. Hele rådet skal innkalles minst en gang i året. Fylkesberedskapsrådet skal blant annet drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål vare et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehandtering under alvorlige hendelser i fred, krise og krig Videre skal Fylkesmannen blant annet samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser, retningslinjer og lover skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og rapportere til sentrale myndigheter bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå. I retningslinjene står det at: Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester eller hovedredningssentral. Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter politiloven 27 tredje ledd, endres ikke. Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers planlegging for en krise inntreffer informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak videreformidling av ekstra ressurser til kommunene Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i Krisehåndteringen som skjer lokalt. 24

25 Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder samfunnssikkerhetsarbeid Påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet. Utarbeide og vedlikeholde Fylkes ROS Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser Når en hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig måte Evaluere hendelsen Rapportere Reviderer planer etter behov 25

26 6. Kommunene Sverige: Generelt: Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna. I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Analys och planering Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnd Alla kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse. Kommunen avgör dock själv om Krisledningsnämnden skall träda i funktion och ta över ansvaret. Det har visat sig att ett flertal kommuner väljer att hantera även en större olycka med ordinarie linjeorganisation och att ledamöterna i Krisledningsnämnden endast håller sig informerade om händelseutvecklingen i syfte att kunna ingripa. Krisledningsplanen kan till stora delar nyttjas som ett stöd även om inte en extraordinär händelse föreligger. Geografiskt områdesansvar Ett flertal aktörer inom kommunens geografiska område är viktiga för krisberedskapen: myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår. Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 26

27 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid lämna länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, det aktuella tillståndet och den förväntade utvecklingen samt uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Beredskapsplanering: -Kommunens risk- och sårbarhetsanalys -Krisledningssplan -mm Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra aktörer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden Skade / - avhjälpande / - reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Sammanställa dokumentation. Utvärdera händelsen Rapportera. Revidera planer enligt behov Återuppbyggnad 27

28 Norge: Generelt: Kommunene har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering og har oversikten over beredskapsstatus i kommunenorge. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomfore oppryddingsaksjoner og andre miljøbeskyttende tiltak. Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner i en krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om den kommunale beredskapsplikten. For det første skal kommunen kartleggehvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse. For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen blir jevnlig øvet. Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt. En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte beredskapsplaner for ulike hendelsestyper. Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til Lov om sosial- og helsemessig beredskap. Kommunene bør også ha et Beredskapsråd som skal være kommunens rådgivende samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen, Frivillige organisasjoner etc kan inviteres a kommunen til å delta i beredskapsarbeidet. Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det gjelder tiltak i regi av rådet. Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer gjennom rådets beslutninger. 28

29 Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal væreforankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. ROS-analyser Beredskapsplaner Ressursoversikt Øvelser Bistå med resurser Bistå politiet ved evakuering Omsorg / hjelp til involverte Gjenoppbygging Evaluering Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen 29

30 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Kommunen är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av räddningstjänst som är statens ansvar: Fjällräddningstjänst - Polisen Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst Joint Rescue Coordination Center (JRCC) (Efterforskning av personer i annat fall - Polisen eller sjöräddning.) (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av fjäll-, flyg- och sjöräddning Polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Länsstyrelsen All övrig räddningstjänst sköts av den kommunala räddningstjänsten. Det gäller till exempel: brandbekämpning, trafikolyckor, vattendykning, storskalig oljebrandsläckning, skogsbrandsläckning, storskalig förorening av farliga ämnen till exempel oljeutsläpp och insatser vid kemikalieolyckor. Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Risk- och sårbarhetsanalys Kompetens Materiel Samarbetsavtal Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst Kompetens Materiel Samarbetsavtal Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Information till såväl myndigheter som media och allmänheten 30

31 Ansvar efter: Sammanställa dokumentation. Olycksutredning Utvärdering Rapportera Vid behov revidera planer Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: informasjonsarbeid og forebygging av ulykker innsats ved brann innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter i henhold til Lov om brann- og eksplosjonsvern og Dimensjoneringsforskriften : Leder brannbekjempelsen Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet overtar ledelsen Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. ROS-analyser Kompetanse Materiell Samarbeidsavtaler Begrense skadeomfang Evaluering/tiltaksvurdering 31

32 8. Sykehus/ Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i Västra Götalandsregionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. PKMC ansvarar för sjukvårdsberedskap vid allvarlig händelser/stora olyckor. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm som är en del av PKMC och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid hot om eller allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen Norge: Sykehuset i Østfold Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Ahus på Lørenskog, mens de øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold. 32

33 Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til efolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Beredskapsplaner Øving Utdanning Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 33

34 9. Røde kors/ Röda korset Sverige: Generellt: Det finns ca lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga: De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade: Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. 34

35 Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Utvärdering Norge: Røde kors Generelt: Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Røde Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere 35

36 Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: søk etter saknet person snøskred alpinulykke sjøulykke flom andre større ulykker drukning ekstremvær sammenraste bygninger stein-, jord- eller leirskred Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS. Beredskapsplanlegging Erfaringsutvikling Øvelser Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen Logistikk over frivillige Ambulansetjeneste og transport Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 36

37 10. Politiet Sverige: Generelt Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst, Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar / Sammanställer lägesbild Sammanställer dokumentation Eventuell brottsutredning Evaluering och rapport. Vid behov revidering av planer 37