Grensestrategisk krisehåndtering

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Grensestrategisk krisehåndtering"

Transkript

1 Grensestrategisk krisehåndtering Norge - Sverige Grensestrategisk samarbeidsplan for ekstraordinære hendelser og kriser - før, under og etter en krise i samfunnet Et prosjekt i regi av Interreg En investering för framtiden Vi skapar ett TRYGGARE samhälle på båda sidor av gränsen EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

2

3 Forord Samfunnet må være forberedt på å håndtere ekstraordinære hendelser og kriser. Derfor har prosjektet Grensestrategisk krisehåndtering laget en samarbeidsplan for krisehåndtering i grenseområdene til Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke. Det har vært viktig å se på krisehåndteringen i et bredere perspektiv enn ved tidligere prosjekter, som kun har hatt fokus på redningstjeneste. Det finnes både multilaterale-, bilaterale-, regionale- og lokale avtaler som forplikter til gjensidig bistand over landegrensene dersom kriser oppstår. I prosjektet har vi lagt vekt på hvilket ansvar og oppgaver de enkelte aktører har før, under og etter en krise, og hvem som er naturlige samarbeidspartnere over grensen. Dette er det tredje Interregprosjektet mellom Västra Götalands Län og Østfold politidistrikt siden 2005, og denne gang har også Värmlands Län deltatt. Et viktig mål for prosjektene har vært å forsøke å vaske bort grensen mellom Norge og Sverige når det gjelder krisehåndtering. Prosjektene har ført til at det er bygget et stort nettverk av aktører innen krisehåndtering på begge sider av grensen. Prosjektene har også ført til en bedret innsikt i hvordan kriser håndteres i Sverige og Norge, noe som er en meget nyttig kunnskap for alle som har en rolle i krisehåndteringen. Oppdragsgiver og styringsgruppe for prosjektet har vært Grenserådet. Dette er et samvirkeforum for kommuner og regionale myndigheter på norsk og svensk side. Prosjektledelsen vil takke alle deltakere for bidrag og støtte. Juni 2012 Gunnar Nyseth prosjektleder

4

5 Innhold Grensestrategisk samarbeidsplan side Større ulykker side Skogbrann side Effekter av klimaforandringer side Epizooti side Langvarig strømavbrudd side Pandemi side Informasjon og mediehåndtering side

6

7 GRENSESTRATEGISK SAMARBEIDSPLAN Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering Dato: Revisjon: 1. Hensikt / syfte Planen viser hvordan noen valgte kriser håndteres i Norge og Sverige, og beskriver hvordan et samarbeid over riksgrensen kan utføres. ROS-analyser fra den enkelte deltaker i interregprosjektet Grensestrategisk krisehåndtering er lagt til grunn for utarbeidelse av planen. Planen vil kunne føre til en bedret ressursutnyttelse, kortere responstid, redusere skadevirkninger og mer effektiv bruk av samfunnets midler dersom en krise oppstår i våre grenseområder. Hver aktør må i tillegg ha egne planer og prosedyrer for hvordan de skal ivareta sitt ansvar. 2. Omfang / omfattning Planen beskriver hovedsaklig ansvarsforhold og samarbeid mellom deltakere i prosjektet, men kan også utvides til å gjelde for flere samfunnsaktører. Planens geografiske område dekker Värmlands Län, Västra Götalands Län og Østfold politidistrikt 3. Ansvar Grenserådet for Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke har overordnet ansvar for å vedlikeholde planen. Den enkelte prosjektdeltaker har et eget ansvar for å melde endringsforslag til Grenserådet. 7

8 4. Prosjektdeltakere Myndigheten for samhällskydd och beredskap Fylkesmannen i Østfold Länsstyrelsen Värmlands län Länsstyrelsen Västra Gøtalands län Polismyndigheten Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Sykehuset Østfold SOS alarm Sverige AB Alarmsentral Brann Øst Østfold politidistrikt Strömstad kommune Tanum kommune Sotenäs kommune Dals Ed kommune Bengtsfors kommune Årjäng kommune Munkedal kommune, Lysekil kommune Rømskog kommune Marker kommune Aremark kommune Halden kommune Sarpsborg kommune Fredrikstad kommune Hvaler kommune Østfold Røde Kors Svenska Röda Korset I tillegg har følgende enheter bidratt til utarbeidelse av planen: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap Mattilsynet 330-skvadronen ved Rygge flystasjon 8

9 5. Planens struktur Planen er bygd opp med tanke på enkelhet og felles struktur for de som har en oppgave ved krisehåndtering i våre to land. Planen er bygd opp av 7 delplaner, hvor hovedpunktene er: Generelt Ansvarsforhold Tiltak Aktørene er organisert på følgende måte i disse delplanene: AKTØRER 4 ALARMSENTRALENE 5 LÄN / FYLKE 6 KOMMUNENE 7 BRANN / REDNING 8 HELSE 9 RØDE KORS 10 POLITIET 11 MSB / DSB 6. Delplanene Planen er ikke uttømmende for all krisehåndtering, og tar kun for seg følgende scenarier: 1. Større ulykker 2. Skogbrann 3. Effekter av klimaforandringer 4. Epizooti 5. Langvarig strømavbrudd 6. Pandemi 7. Informasjon og mediehåndtering 6.1 Større ulykker Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en større ulykke oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 1. Større ulykker. 6.2 Skogbrann Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en skogbrann oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 2. Skogbrann. 9

10 6.3 Effekter av klimaforandringer Med effekter av klimaforandringer menes i denne plan: flom, ras og skred. I det skredforebyggende arbeidet blir skred klassifisert som Snøskred Fjellskred Løsmasseskred Planen beskriver ansvarsforholdet dersom slike forhold oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 3. Effekter av klimaendringer 6.4 Epizooti Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en epizooti oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 4. Epizooti. 6.5 Langvarig strømavbrudd Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en slik situasjon oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 5. Langvarig strømavbrudd. 6.6 Pandemi Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en pandemi oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 6. Pandemi. 6.7 Informasjon og mediehåndtering Planen beskriver ansvarsforhold og rutiner dersom det oppstår behov for koordinering av mediehåndteringen i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 7. Informasjon og mediehåndtering. 10

11 7. Alarmering / varsling Delplanene angir hvem som skal varsles på begge sider av grensen dersom det oppstår hendelser som beskrevet i denne plan. Delplanene beskriver også hvilke samarbeidsaktører som finnes over grensen, og som vil være naturlig å kontakte/samarbeide med. Hver aktør må i tillegg ha egne interne varslingsplaner. 8. Kvalitetssikring Den enkelte part plikter å oppdatere alt nøkkelpersonell som vil være involvert i en hendelse som medfører bruk av denne plan. Grenserådet kan komme med forslag om øving av planen, jfr. samarbeidsavtaler. Grenserådet har ansvar for at planen revideres ved behov. Prosjektledelsen har bestått av følgende personer: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Ulf Gustavsson Bo Björklund Carina Aminoff Arne Kroon Østfold politidistrikt Gunnar Nyseth Arnfinn Haugberg Øystein Stavdal Paulsen Dag T. Westby Ketil Marsell 11

12 12

13 Større ulykker Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering Dato: Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og begrense materielle skader ved en større ulykke. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, når dette blir besluttet iverksatt. 1.2 Omfang og bakgrunn Planen gjelder for alle aktører nevnt i Grensestrategisk samarbeidsplan pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved større ulykker. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: tlf Karlstad: tlf Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til Operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf

14 3. Tiltak Sverige: Generelt: Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Sektorsansvar och områdesansvar Beroendeförhållandena mellan olika samhällsfunktioner är stora och blir mycket tydliga i samband med allvarliga störningar i den vardagliga verksamheten. Vid dessa tillfällen krävs en god förmåga hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv att agera tillsammans. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Men det finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område, en kommun till exempel, och det är där som geografiskt områdesansvar kommer in. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt områdesansvariga. 14

15 Samordnar alla inblandade vid en kris Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka. Varje år måste alla statliga myndigheter, kommuner och landsting lämna in en rapport till regeringen där de har analyserat vilka hot, risker eller sårbarheter som identifierats inom deras verksamhetsområden. Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande olyckor / stora räddningsinsatser. Undantag finns från den generella regeln att Ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Undantagen är: Fjällräddningstjänst Polismyndigheterna i Dalarna, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbotten ansvarar för fjällräddningstjänst. Flygräddningstjänst Sjöfartsverket ansvarar för flygräddningstjänst. Sjöräddningstjänst Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Sjöfartsverket ansvara för räddningsinsatser gäller även Vänern och Mälaren. Efterforskning av försvunna personer i andra fall Polismyndigheterna ansvarar för efterforskning av försvunna personer Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Kustbevakningen ansvara för räddningsinsatser. 15

16 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. Norge: Redningstjeneste er definert som den offentlig organiserte virksomheten som utoves ved øyeblikkelig innsats for å redde mennesker fra død eller skade som følge av akutte ulykkeseller faresituasjoner, og som krever koordinering. Den omfatter land-, sjø- og flyredningstjeneste. Redningstjeneste er en prioritert oppgave for nødetatene selv om de i det daglige utfører andre oppgaver. Berging av materielle verdier, bevaring av miljø og produksjon er ikke den offentlige redningstjenestens ansvar. Forebyggende virksomhet er heller ikke redningsmyndighetenes ansvar, men de erfaringer som høstes, systematiseres og formidles i forebyggende øyemed. Redningstjenesten utgjøres ikke av en organisasjon, men er en funksjon av flere. Redningstjenesten utoves gjennom et samvirke mellom offentlige etater, frivillige organisasjoner og private selskaper som har egnede ressurser. Selv om de fleste offentlige etater er etablert med tanke på andre primæroppgaver enn redningstjeneste, yter mange av dem likevel en viktig innsats i redningstjenesten. Det er bare redningshelikoptrene som er en eksklusivt dedikert ressurs for redningstjenesten. Politiets ansvar for å iverksette og organisere redningsinnsats er hjemlet i politiloven. Hovedredningssentralen (HRS) har det overordnede ansvaret ved større ulykker. Koordinering av hendelser skjer enten direkte fra HRS eller gjennom oppdrag til lokale redningssentraler (LRS). Det er ett LRS i hvert politidistrikt. 3.1 Planforutsetninger Planen bygger på følgende avtaler: Nordisk redningsavtale: Avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent og distribuert i henhold til distribusjonsliste. Planen gjelder til den er utgått eller erstattet av et nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 16

17 4. Alarmsentralene Sverige: SOS Alarm AB Generelt: SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då många olika enheter rycker ut. Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser. SOS Alarm kan skicka ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den aktuella händelsen inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan på så sätt komplettera larmet med mer utförliga uppgifter. Varje SOS-central har tillgång till en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) samt högre medicinsk kompetens (HMK) i form av läkare eller sjuksköterskor med särskild kompetens. SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap. Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst. För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering av SOS Alarm som samarbetar med landstingens Tjänsteman I Beredskap (TIB-funktion). Samverkanspartner i Norge är Østfold Politidistrikt, Alarmsentral Brann Øst AS, 110-sentralen for Nedre Romerike och AMK Østfold. Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner Förmedlar brandriskprognos till berörda aktörer Förmedlar Vädervarning till berörda aktörer Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med mera 17

18 Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan Norge: Brann 110, Politi 112, AMK 113 Generelt: 110 Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og handtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for a varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). Rømskog kommune er dekket av 110-sentralen for Nedre Romerike. 112 Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. 113 Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. 18

19 Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet etablering og drift av legevaktsentral kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen Det regionale helseforetaket har ansvar for: etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket etablering og drift av AMK kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: handtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt styre og koordinere ambulanseoppdrag 19

20 Legevaktsentralene skal blant annet: motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Brann 110 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Øvelser Politi 112 Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Utdanning av eget personell AMK 113 Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget personell på tiltaksplaner Brann 110 Alarmering, loggføring og sambandsbistand Politi 112 Alarmmottak AMK 113 Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til skadested Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested Alarmerer luftambulanse Varsler og rådfører seg med vakthavende leder Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket Medisinsk rådgivning Informerer regional AMK (Oslo) Brann 110 Evaluering och tiltaksvurdering av eget arbeid Debriefe eget personell Rapportering 20

21 Politi 112 Evaluering AMK 113 Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 21

22 5. Län / Fylke Sverige: Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län Generelt: På regional nivå är det länsstyrelserna som har samordningsansvaret vid kriser. Länsstyrelserna stöder samordningen mellan kommunerna i länet. Kommunernas verksamhet utgör grunden för hanteringen av kriser. Men i vissa situationer räcker inte den enskilda kommunens resurser till. Under en kris samordnar Länsstyrelsen verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt. Följer upp förmågan att hantera kriser. I det förebyggande arbetet att planera och förbereda en effektiv krishantering ger Länsstyrelsen stöd åt kommunerna. Planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildningar och övningar är en viktig del av verksamheten. Länsstyrelsen följer också upp kommunernas krishanteringsförmåga, så att beredskapen kan utvecklas och förbättras. Länsstyrelserna har geografiskt områdesansvar på regional nivå, vilket innebär att de ska se till att samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer inom länet fungerar före, under och efter en kris. Områdesansvaret innebär i allmänhet inte att länsstyrelsen skall ta över ansvaret från någon annan. I särskilda fall kan dock länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och vattenanläggningar, där dammsäkerhet ingår. Arbetet med att förebygga dammbrott och att hantera de som ändå uppstår kräver samverkan mellan de inblandade, förutom Länsstyrelserna, dammägarna och kommunerna. Regional områdesansvarig myndighet innebär att länsstyrelsen Ska ha funktionen Tjänsteman i beredskap (TIB) Vägleder kommuner och landsting i beredskapsfrågor Kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs till kommunernas förfogande. Kan överta räddningstjänstansvar Skall lämna information till medier och allmänhet Skall upprätta regional lägesbild Skall upprätta regional risk- och sårbarhetsanalys Skall ha en Krishanteringsplan 22

23 Upphandla och planera flygbrandbevakning under de tider som det fordras (skogsbrandflyg) Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och kommunernas krisberedskapsarbete Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold Upprätta regional risk och sårbarhetsanalys. Stödja, följa upp/ utöva tillsyn över kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Upprättar och vidmakthåller nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar krishanteringsplan som fortlöpande revideras. Tjänsteman i beredskap (TiB) vid länsstyrelserna larmas av SOS alarm och fattar sedan beslut om vilka åtgärder som omedelbart måste vidtas. Tjänsteman i beredskap beslutar i länsledningens ställe fram tills att denna samlats och en krisberedningsgrupp är i funktion. Följer händelsen, stödjer inblandade aktörer, rapporterar händelseutvecklingen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen, samordnar statliga resurser. Verkar för samordning, samverkan avseende räddningsinsats och samordnar information enligt det regionala områdesansvaret. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. Får ta över händelsen och efter övertagande leda räddningstjänsten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Sammanställer dokumentation Utvärderar händelsen, rapporterar Revidering av planer vid behov Utvärdering och rapport Norge: Fylkesmannen i Østfold Generelt: Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket. 23

24 Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet. Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagområdet. Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap. Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. Hele rådet skal innkalles minst en gang i året. Fylkesberedskapsrådet skal blant annet drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål vare et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehandtering under alvorlige hendelser i fred, krise og krig Videre skal Fylkesmannen blant annet samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser, retningslinjer og lover skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og rapportere til sentrale myndigheter bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå. I retningslinjene står det at: Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester eller hovedredningssentral. Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter politiloven 27 tredje ledd, endres ikke. Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers planlegging for en krise inntreffer informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak videreformidling av ekstra ressurser til kommunene Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i Krisehåndteringen som skjer lokalt. 24

25 Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder samfunnssikkerhetsarbeid Påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet. Utarbeide og vedlikeholde Fylkes ROS Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser Når en hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig måte Evaluere hendelsen Rapportere Reviderer planer etter behov 25

26 6. Kommunene Sverige: Generelt: Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna. I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Analys och planering Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnd Alla kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse. Kommunen avgör dock själv om Krisledningsnämnden skall träda i funktion och ta över ansvaret. Det har visat sig att ett flertal kommuner väljer att hantera även en större olycka med ordinarie linjeorganisation och att ledamöterna i Krisledningsnämnden endast håller sig informerade om händelseutvecklingen i syfte att kunna ingripa. Krisledningsplanen kan till stora delar nyttjas som ett stöd även om inte en extraordinär händelse föreligger. Geografiskt områdesansvar Ett flertal aktörer inom kommunens geografiska område är viktiga för krisberedskapen: myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår. Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 26

27 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid lämna länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, det aktuella tillståndet och den förväntade utvecklingen samt uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Beredskapsplanering: -Kommunens risk- och sårbarhetsanalys -Krisledningssplan -mm Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra aktörer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden Skade / - avhjälpande / - reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Sammanställa dokumentation. Utvärdera händelsen Rapportera. Revidera planer enligt behov Återuppbyggnad 27

28 Norge: Generelt: Kommunene har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering og har oversikten over beredskapsstatus i kommunenorge. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomfore oppryddingsaksjoner og andre miljøbeskyttende tiltak. Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner i en krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om den kommunale beredskapsplikten. For det første skal kommunen kartleggehvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse. For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen blir jevnlig øvet. Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt. En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte beredskapsplaner for ulike hendelsestyper. Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til Lov om sosial- og helsemessig beredskap. Kommunene bør også ha et Beredskapsråd som skal være kommunens rådgivende samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen, Frivillige organisasjoner etc kan inviteres a kommunen til å delta i beredskapsarbeidet. Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det gjelder tiltak i regi av rådet. Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer gjennom rådets beslutninger. 28

29 Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal væreforankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. ROS-analyser Beredskapsplaner Ressursoversikt Øvelser Bistå med resurser Bistå politiet ved evakuering Omsorg / hjelp til involverte Gjenoppbygging Evaluering Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen 29

30 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Kommunen är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av räddningstjänst som är statens ansvar: Fjällräddningstjänst - Polisen Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst Joint Rescue Coordination Center (JRCC) (Efterforskning av personer i annat fall - Polisen eller sjöräddning.) (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av fjäll-, flyg- och sjöräddning Polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Länsstyrelsen All övrig räddningstjänst sköts av den kommunala räddningstjänsten. Det gäller till exempel: brandbekämpning, trafikolyckor, vattendykning, storskalig oljebrandsläckning, skogsbrandsläckning, storskalig förorening av farliga ämnen till exempel oljeutsläpp och insatser vid kemikalieolyckor. Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Risk- och sårbarhetsanalys Kompetens Materiel Samarbetsavtal Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst Kompetens Materiel Samarbetsavtal Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Information till såväl myndigheter som media och allmänheten 30

31 Ansvar efter: Sammanställa dokumentation. Olycksutredning Utvärdering Rapportera Vid behov revidera planer Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: informasjonsarbeid og forebygging av ulykker innsats ved brann innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter i henhold til Lov om brann- og eksplosjonsvern og Dimensjoneringsforskriften : Leder brannbekjempelsen Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet overtar ledelsen Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. ROS-analyser Kompetanse Materiell Samarbeidsavtaler Begrense skadeomfang Evaluering/tiltaksvurdering 31

32 8. Sykehus/ Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i Västra Götalandsregionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. PKMC ansvarar för sjukvårdsberedskap vid allvarlig händelser/stora olyckor. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm som är en del av PKMC och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid hot om eller allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen Norge: Sykehuset i Østfold Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Ahus på Lørenskog, mens de øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold. 32

33 Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til efolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Beredskapsplaner Øving Utdanning Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 33

34 9. Røde kors/ Röda korset Sverige: Generellt: Det finns ca lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga: De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade: Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. 34

35 Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Utvärdering Norge: Røde kors Generelt: Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Røde Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere 35

36 Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: søk etter saknet person snøskred alpinulykke sjøulykke flom andre større ulykker drukning ekstremvær sammenraste bygninger stein-, jord- eller leirskred Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS. Beredskapsplanlegging Erfaringsutvikling Øvelser Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen Logistikk over frivillige Ambulansetjeneste og transport Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 36

37 10. Politiet Sverige: Generelt Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst, Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar / Sammanställer lägesbild Sammanställer dokumentation Eventuell brottsutredning Evaluering och rapport. Vid behov revidering av planer 37

En investering for framtiden Vi skaper et TRYGGERE samfunn på begge sider av grensen. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionale utvecklingsfonden

En investering for framtiden Vi skaper et TRYGGERE samfunn på begge sider av grensen. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionale utvecklingsfonden En investering for framtiden Vi skaper et TRYGGERE samfunn på begge sider av grensen EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionale utvecklingsfonden Bakgrunnen for prosjektet: Grenseløs risikoanalyse (2005-2007)

Detaljer

Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner og den akuttmedisinske kjeden

Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner og den akuttmedisinske kjeden Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner og den akuttmedisinske kjeden Vedtatt av styret for Helgelandssykehuset HF 25. januar 2012. Vedtatt av kommunestyret i Rana 31. januar 2012. Innholdsfortegnelse

Detaljer

Samarbeidsavtale om omforente beredskapsplaner og planer for den akuttmedisinske kjeden

Samarbeidsavtale om omforente beredskapsplaner og planer for den akuttmedisinske kjeden Delavtale nr. 11 Samarbeidsavtale om omforente beredskapsplaner og planer for den akuttmedisinske kjeden Samarbeidsavtale mellom Helse Stavanger HF og kommunene i helseforetaksområdet Side 1 av 7 Innhold

Detaljer

Frivillige Organisasjoners Redningsfaglige Forum. Lokale ressurser lokal trygghet

Frivillige Organisasjoners Redningsfaglige Forum. Lokale ressurser lokal trygghet Frivillige Organisasjoners Redningsfaglige Forum Paraplyorganisasjon for de frivillige i redningstjenesten Samarbeidsorgan Fremme redningsfaglig kompetanse Myndighetskontakt LRS representasjon Medlemsorganisasjoner

Detaljer

PLAN FOR HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAP I TORSKEN KOMMUNE

PLAN FOR HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAP I TORSKEN KOMMUNE 1 PLAN FOR HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAP I TORSKEN KOMMUNE Utarbeidet: Januar 2005 Neste oppdatering: Januar 2006 Av: Anne Kaja Knutsen Ansvarlig: Rådmannen 2 INNHOLD 1. ADMINISTRATIV DEL Innledning

Detaljer

BEREDSKAPSPLAN FOR OSLO UNIVERSITETSSYKEHUS HF

BEREDSKAPSPLAN FOR OSLO UNIVERSITETSSYKEHUS HF BEREDSKAPSPLAN FOR OSLO UNIVERSITETSSYKEHUS HF Hensikt Beredskapsplanen for Oslo universitetssykehus HF (OUS) skal sikre at helseforetaket er i stand til å forebygge, begrense og håndtere kriser og andre

Detaljer

Erfaringer fra beredskapsøvelser i Hedmark

Erfaringer fra beredskapsøvelser i Hedmark Erfaringer fra beredskapsøvelser i Hedmark Rådgiver Espen Berntsen Fylkesmannen i Hedmark Innhold Fylkesmannens beredskapsansvar Bakgrunnen og mål for øvelsene Planlegging av øvelsene Gjennomføring av

Detaljer

Lege 113. Politi 112. Brann 110. Plan for helse- og sosial beredskap ved store ulykker og katastrofer. Se også Overordnet beredskapsplan

Lege 113. Politi 112. Brann 110. Plan for helse- og sosial beredskap ved store ulykker og katastrofer. Se også Overordnet beredskapsplan 2015 Plan for helse- og sosial beredskap ved store ulykker og katastrofer Se også Overordnet beredskapsplan med o Plan for kommunal kriseledelse o Ressursoversikt o Evakueringsplan o Plan for kommunikasjon

Detaljer

Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Vennesla kommune

Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Vennesla kommune Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Vennesla kommune Delavtale 11 Akuttmedisinsk kjede og omforente beredskapsplaner Endelig utkast 04.12.11 (Etter utsjekk 6/12-11) 1.0 Parter Partene i denne delavtalen

Detaljer

Samfunnsmedisinsk beredskap

Samfunnsmedisinsk beredskap Samfunnsmedisinsk beredskap v/svein Hindal Norsk samfunnsmedisinsk forening Årsmøtekurs 24. aug. 2010 Disposisjon Begreper Flere nivåer Hvilke kriser og hendelser? Forebyggende og forberedende tiltak Kommunenes

Detaljer

Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Lund kommune. Delavtale 11 Akuttmedisinsk kjede og omforente beredskapsplaner

Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Lund kommune. Delavtale 11 Akuttmedisinsk kjede og omforente beredskapsplaner Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Lund kommune Delavtale 11 Akuttmedisinsk kjede og omforente beredskapsplaner Godkjent av kommunestyret 27.9.2012 1 1.0 Parter Partene i denne delavtalen er Sørlandet

Detaljer

«Kompetanseløft til kommunal beredskap» Voss 4. 5. november 2013. Foredraget til Stabssjef Edgar Mannes Haugaland og Sunnhordland politidistrikt

«Kompetanseløft til kommunal beredskap» Voss 4. 5. november 2013. Foredraget til Stabssjef Edgar Mannes Haugaland og Sunnhordland politidistrikt «Kompetanseløft til kommunal beredskap» Voss 4. 5. november 2013 Foredraget til Stabssjef Edgar Mannes Haugaland og Sunnhordland politidistrikt 1 Beredskap Samfunnssikkerhet: -felles ansvar -felles jobb

Detaljer

Frivillige Organisasjoners Redningsfaglige Forum. Frivillig innsats ved katastrofer med utgangspunkt i erfaringene fra 22.7

Frivillige Organisasjoners Redningsfaglige Forum. Frivillig innsats ved katastrofer med utgangspunkt i erfaringene fra 22.7 Frivillige Organisasjoners Redningsfaglige Forum Frivillig innsats ved katastrofer med utgangspunkt i erfaringene fra 22.7 Frivillig innsats ved katastrofer med utgangspunkt i erfaringene fra 22.7 Kort

Detaljer

Avtalen er inngått mellom XX kommune og Sykehuset I Vestfold helseforetak (SiV HF). Lov om helsemessig og sosial beredskap av 23.

Avtalen er inngått mellom XX kommune og Sykehuset I Vestfold helseforetak (SiV HF). Lov om helsemessig og sosial beredskap av 23. Logo XX kommune Delavtale mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold Helseforetak (SiV HF) om omforente beredskapsplaner og planer om den akuttmedisinske kjede, jf. Overordnet samarbeidsavtale pkt 4.2.d)

Detaljer

Logo XX kommune. Delavtale d1) mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold Helseforetak (SiV HF) Om omforente beredskapsplaner

Logo XX kommune. Delavtale d1) mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold Helseforetak (SiV HF) Om omforente beredskapsplaner Logo XX kommune Delavtale d1) mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold Helseforetak (SiV HF) Om omforente beredskapsplaner Revidert juli 2015 1. Parter Avtalen er inngått mellom XX kommune og Sykehuset

Detaljer

kjede t2/3e*-l lnnholdsfortegnelse Avtale om samhandling mellom Hemnes kommune og Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner og planer fo kieden

kjede t2/3e*-l lnnholdsfortegnelse Avtale om samhandling mellom Hemnes kommune og Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner og planer fo kieden ljenesteavtale nr. I I Omforente beredskapsplaner og akuthnedisinsk kjede Omforent 18.1.1. Avtale om samhandling mellom Hemnes kommune og Helgelandssykehuset HF Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner

Detaljer

Samhandlingsrutine for omforente beredskapsplaner og den akuttmedisinske kjede

Samhandlingsrutine for omforente beredskapsplaner og den akuttmedisinske kjede 230113 Samhandlingsrutine for omforente beredskapsplaner og den akuttmedisinske kjede 1. Formål Samhandlingsrutinen er utarbeidet som en del av samarbeidsavtalen mellom Sykehuset Innlandet HF og kommunen.

Detaljer

Forskrift om krav til og organisering av kommunal legevaktordning, ambulansetjeneste, medisinsk nødmeldetjeneste m.v. (akuttmedisinforskriften)

Forskrift om krav til og organisering av kommunal legevaktordning, ambulansetjeneste, medisinsk nødmeldetjeneste m.v. (akuttmedisinforskriften) Forskrift om krav til og organisering av kommunal legevaktordning, ambulansetjeneste, medisinsk nødmeldetjeneste m.v. (akuttmedisinforskriften) Fastsatt ved kgl.res. 20. mars 2015 med hjemmel i lov 2.

Detaljer

Definisjon av Samfunnssikkerhet i St.meld. nr. 17 (2001-2002)

Definisjon av Samfunnssikkerhet i St.meld. nr. 17 (2001-2002) Samfunnssikkerhet Definisjon av Samfunnssikkerhet i St.meld. nr. 17 (2001-2002) Evnen samfunnet har til å opprettholde viktige samfunnsfunksjoner og ivareta borgernes liv, helse og grunnleggende behov

Detaljer

Cogic).0t( J3/ 1--/ k")l-)gcl L2 n-om. I nnholdsfortegnelse. Tjenesteavtale 11. Omforente beredskapsplaner og planer for den akuttmedisinske kjeden

Cogic).0t( J3/ 1--/ k)l-)gcl L2 n-om. I nnholdsfortegnelse. Tjenesteavtale 11. Omforente beredskapsplaner og planer for den akuttmedisinske kjeden Tjenesteavtale nr, 11 Omforente beredskapsplaner og akuttmedisinsk kjede Omforent 18.1.12. Avtale om samhandlhig mellom Herøy kommune og Helgelandssykehuset HF Tjenesteavtale 11 Omforente beredskapsplaner

Detaljer

Retningslinje for omforente helseberedskap mellom.. kommune og St. Olavs Hospital HF.

Retningslinje for omforente helseberedskap mellom.. kommune og St. Olavs Hospital HF. Utkast 10.12.15 Retningslinje for omforente helseberedskap mellom.. kommune og St. Olavs Hospital HF. 1 BAKGRUNN Partene er etter lov om kommunale helse og omsorgstjenester av 14. juni 2011 pålagt å inngå

Detaljer

Tjenesteavtale for omforente beredskapsplaner mellom kommune X og St. Olavs hospital HF.

Tjenesteavtale for omforente beredskapsplaner mellom kommune X og St. Olavs hospital HF. 1 Formatert: Bredde: 8.5", Høyde: 11" Tjenesteavtale for omforente beredskapsplaner mellom kommune X og St. Olavs hospital HF. 1 BAKGRUNN Partene er etter lov om kommunele helse- og omsorgstjenester av

Detaljer

Forskrift om krav til akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus

Forskrift om krav til akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus Forskrift om krav til akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus Fastsatt av Helse- og omsorgsdepartementet den 18. mars 2005 med hjemmel i lov 2. juli 1999 nr. 61 om spesialisthelsetjenesten m.m. 2-1a,

Detaljer

Nord-Trøndelag politidistrikt. Tverrfaglig samvirke på skadested

Nord-Trøndelag politidistrikt. Tverrfaglig samvirke på skadested Tverrfaglig samvirke på skadested Den norske redningstjenesten Norsk redningstjeneste er en nasjonal dugnad, hvor den grunnleggende ide er at alle ressurser i Norge som er egnet for å redde liv, skal kunne

Detaljer

Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Evje og Hornnes kommune. fremforhandlet 31.05.12

Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Evje og Hornnes kommune. fremforhandlet 31.05.12 Delavtale mellom Sørlandets sykehus HF og Evje og Hornnes kommune fremforhandlet 31.05.12 Delavtale 11 Akuttmedisinsk kjede og omforente beredskapsplaner Side 1 1.0 Parter Partene i denne delavtalen er

Detaljer

Referat fra møte i grenseredningsrådet 18. og 19. mai 2011 på SAS Hotel Radisson Blu Resort Trysil.

Referat fra møte i grenseredningsrådet 18. og 19. mai 2011 på SAS Hotel Radisson Blu Resort Trysil. Referat fra møte i grenseredningsrådet 18. og 19. mai 2011 på SAS Hotel Radisson Blu Resort Trysil. Til stede: Lars-Håkan Jönsson Länsstyrelsen i Dalarna Peter Forsström Länsstyrelsen i Dalarna Johan Olsson

Detaljer

Beredskap i Vestfold hvem og hva?

Beredskap i Vestfold hvem og hva? Beredskap i Vestfold hvem og hva? Jan Helge Kaiser Fylkesberedskapssjef i Vestfold Fylkesmannen i Vestfold 22.06.2015 Forfatter: 1 Særpreg Vestfold Korte avstander Forholdsmessig rolig natur Godt med ressurser

Detaljer

Enighet mellom Båtsfjord kommune og Helse Finnmark HF om partenes ansvar for helse- og omsorgsoppgaver og tiltak partene skal utføre

Enighet mellom Båtsfjord kommune og Helse Finnmark HF om partenes ansvar for helse- og omsorgsoppgaver og tiltak partene skal utføre Tjenesteavtale nr. 1. Enighet mellom Båtsfjord kommune og Helse Finnmark HF om partenes ansvar for helse- og omsorgsoppgaver og tiltak partene skal utføre 1. Parter Avtalen er inngått mellom Båtsfjord

Detaljer

Lokalt beredskapsarbeid fra et nasjonalt perspektiv

Lokalt beredskapsarbeid fra et nasjonalt perspektiv Lokalt beredskapsarbeid fra et nasjonalt perspektiv Kommunens samordningsrolle og kommunal beredskapsplikt Gunnbjørg Kindem 23. oktober 2014 Lokalt beredskapsarbeid - og kommunal beredskapsplikt Skape

Detaljer

PLAN FOR KOMMUNAL KRISELEDELSE HADSEL KOMMUNE

PLAN FOR KOMMUNAL KRISELEDELSE HADSEL KOMMUNE PLAN FOR KOMMUNAL KRISELEDELSE HADSEL KOMMUNE INNHOLD 0. Plan fastsatt av/dato 1. Mål og definisjoner 2. Ledelse, ansvar og roller, delegasjon 3. Situasjoner, varsling 4. Informasjon, dokumentasjon 5.

Detaljer

Enighet mellom Lebesby kommune og Helse Finnmark helseforetak om partenes ansvar for helse- og omsorgsoppgaver og tiltak partene skal utføre

Enighet mellom Lebesby kommune og Helse Finnmark helseforetak om partenes ansvar for helse- og omsorgsoppgaver og tiltak partene skal utføre Endelig versjon Tjenesteavtale nr. 1. Enighet mellom Lebesby kommune og Helse Finnmark helseforetak om partenes ansvar for helse- og omsorgsoppgaver og tiltak partene skal utføre 1. Parter Avtalen er inngått

Detaljer

Fagdag smittevern og beredskap

Fagdag smittevern og beredskap Buen Kulturhus Mandal 20. mars 2013 Kommunal beredskapsplikt Risiko og sårbarhetsanalyse Overordnet beredskapsplan Øvelse smitte CIM Fylkesmannens hovedoppgaver på beredskapsfeltet. - Oversikt forebygging

Detaljer

RVR SOM TJENESTETILBUD FRA ET MODERNE BRANNVESEN

RVR SOM TJENESTETILBUD FRA ET MODERNE BRANNVESEN RVR SOM TJENESTETILBUD FRA ET MODERNE BRANNVESEN Nestleder Ole Anders Holmvaag Trondheim 23. mai - 2013 BRANN OG REDNINGSTJENESTENS OPPGAVER Loven har som formål å verne liv, helse, miljø og materielle

Detaljer

Styret Helse Sør-Øst RHF 14. mars 2013

Styret Helse Sør-Øst RHF 14. mars 2013 Saksframlegg Saksgang: Styre Møtedato Styret Helse Sør-Øst RHF 14. mars 2013 SAK NR 018-2013 REGIONAL BEREDSKAPSPLAN RULLERING Forslag til vedtak: 1. Styret tar den regionale beredskapsplanen til etterretning.

Detaljer

Psykososialt støtteteam. Håndtering av akutte psykiske kriser i relasjon til ulykker, selvmord og katastrofer.

Psykososialt støtteteam. Håndtering av akutte psykiske kriser i relasjon til ulykker, selvmord og katastrofer. Psykososialt støtteteam. Håndtering av akutte psykiske kriser i relasjon til ulykker, selvmord og katastrofer. Delplan under Plan for helsemessig og sosial beredskap i Alvdal kommune. Revidert 3.5.2012

Detaljer

Tjenesteavtale nr 1. mellom. Målselv kommune. Universitetssykehuset Nord Norge HF

Tjenesteavtale nr 1. mellom. Målselv kommune. Universitetssykehuset Nord Norge HF UNIVERSITETSSYKEHUSET NORD-NORGE DAVV1 NONGCA UN:VERSI1F H TABUOHCCE VIFSSU "IMÅLSELV KOMMUNE Tjenesteavtale nr 1 mellom Målselv kommune og Universitetssykehuset Nord Norge HF Om Enighet mellom kommunen

Detaljer

Forankring av beredskapsarbeid i ledelsen

Forankring av beredskapsarbeid i ledelsen Forankring av beredskapsarbeid i ledelsen Inge.J.Solheim Seniorrådgiver savdelingen 7.nov 2012 Forankring av beredskapsarbeidet i ledelsen 1 Innhold: Helseberedskap: grunnlag og rollefordeling Forankring

Detaljer

Fylkesberedskapsrådet 110-sentralen og felles skogbrannplan

Fylkesberedskapsrådet 110-sentralen og felles skogbrannplan Fylkesberedskapsrådet 110-sentralen og felles skogbrannplan 19. april 2013 1 Nasjonal organisering Brannvesen og 110-sentraler er organisert og finansiert på kommunalt nivå Direktoratet for Samfunnssikkerhet

Detaljer

Fylkesmannens krisehåndtering i forbindelse med flom- og skredhendelser

Fylkesmannens krisehåndtering i forbindelse med flom- og skredhendelser Fylkesmannens krisehåndtering i forbindelse med flom- og skredhendelser Johan Løberg Tofte beredskapssjef, Fylkesmannen i Oslo og Akershus jlt@fmoa.no Bakgrunnsdokumenter Muligheter og begrensninger Bakgrunnsdokumenter

Detaljer

Skandinavisk akuttmedisin 2012

Skandinavisk akuttmedisin 2012 Skandinavisk akuttmedisin 2012 Brannvesenets Roller og oppgaver på skadestedet Henry Ove Berg, Brann- og redningssjef BRANNVESENET SØR-ROGALAND IKS Henry Ove Berg RKHK Forsvaret, BSIS Politiet Skadestedsledelse

Detaljer

Redningstjenesten i Norge. Noe har skjedd. Merete Jeppesen Redningsinspektør Hovedredningssentralen Nord Norge

Redningstjenesten i Norge. Noe har skjedd. Merete Jeppesen Redningsinspektør Hovedredningssentralen Nord Norge Redningstjenesten i Norge Noe har skjedd Merete Jeppesen Redningsinspektør Hovedredningssentralen Nord Norge ...noe uventet har skjedd. med noen Hvordan er Norsk Redningstjeneste organisert og hvilket

Detaljer

Strømbrudd i kommunen som varer i flere dager

Strømbrudd i kommunen som varer i flere dager Strømbrudd i kommunen som varer i flere dager Sannsynlighet Konsekvenser Bortfall av kommunikasjon Trygghetsalarmer Nødnett, mobiltelefoner hvor lenge fungerer de? Radio / TV Transport Mangel på nødstrøm

Detaljer

SAKSFRAMLEGG. Saksbehandler: Tore Westin Arkiv: X20 Arkivsaksnr.: 15/765 HELHETLIGE RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE FOR DØNNA KOMMUNE.

SAKSFRAMLEGG. Saksbehandler: Tore Westin Arkiv: X20 Arkivsaksnr.: 15/765 HELHETLIGE RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE FOR DØNNA KOMMUNE. SAKSFRAMLEGG Saksbehandler: Tore Westin Arkiv: X20 Arkivsaksnr.: 15/765 HELHETLIGE RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE FOR DØNNA KOMMUNE. Rådmannens innstilling: 1. Kommunestyret tar rapport av 13.05.15 fra Fylkesmannens

Detaljer

HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAPSPLAN FOR ULLENSAKER KOMMUNE

HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAPSPLAN FOR ULLENSAKER KOMMUNE HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAPSPLAN FOR ULLENSAKER KOMMUNE Dette dokumentet er gjort tilgjengelig via kommunens intranettløsning. Dette omfatter IKKE vedleggene. Vedleggene er unntatt offentlighet etter

Detaljer

Overordnet beredskapsplan

Overordnet beredskapsplan Fredrikstad kommune Overordnet beredskapsplan Organisasjon Godkjent av Dato Gyldig til Fredrikstad kommune Ole Petter Finess 09.12.2015 09.12.2016 INNHOLD HENVISNINGER:... 2 1 INNLEDNING... 2 1.1 Generelt...

Detaljer

ALVORLIGE HENDELSER I BARNEHAGER OG UTDANNINGSINSTITUSJONER En veiledning for beredskapsplanlegging

ALVORLIGE HENDELSER I BARNEHAGER OG UTDANNINGSINSTITUSJONER En veiledning for beredskapsplanlegging ALVORLIGE HENDELSER I BARNEHAGER OG UTDANNINGSINSTITUSJONER En veiledning for beredskapsplanlegging Formål Formålet med veilederen er å styrke bevisstheten om og betydningen av gode og oppdaterte beredskapsplaner

Detaljer

Tjenesteavtale nr 1 vedtak i fellesmøte RESO Lofoten og RESO Vesterålen 25.11.11 med endringer etter vedtak Salten Reso

Tjenesteavtale nr 1 vedtak i fellesmøte RESO Lofoten og RESO Vesterålen 25.11.11 med endringer etter vedtak Salten Reso Tjenesteavtale nr 1 vedtak i fellesmøte RESO Lofoten og RESO Vesterålen 25.11.11 med endringer etter vedtak Salten Reso Enighet mellom XX kommune og Nordlandssykehuset helseforetak om partenes ansvar for

Detaljer

Innføring av felles legevaktsnummer 116117 nasjonalt. Felles legevaktsnr regionalt

Innføring av felles legevaktsnummer 116117 nasjonalt. Felles legevaktsnr regionalt Orientering til formannskapt og kommunestyret Innføring av felles legevaktsnummer 116117 nasjonalt. Felles legevaktsnr regionalt Bakgrunn for nødnettprosjektet Stortinget vedtok 18.12.2006 at Justis- og

Detaljer

Molde kommune Plan- og utviklingsavdelingen Plan for helsemessig- og sosial beredskap. Sist oppdatert januar 2014 KRISEPLAN FOR MOLDE KOMMUNE

Molde kommune Plan- og utviklingsavdelingen Plan for helsemessig- og sosial beredskap. Sist oppdatert januar 2014 KRISEPLAN FOR MOLDE KOMMUNE . Sist oppdatert januar 2014 KRISEPLAN FOR MOLDE KOMMUNE 1 . Sist oppdatert januar 2014 PLAN FOR KRISELEDELSEN I MOLDE KOMMUNE INNLEDNING: DEL 1 KRISELEDELSEN: DEL 2 VARSLINGSLISTER: DEL 3 Beredskapskatalogen

Detaljer

OMRÅDER. ROS analyser sammenhenger

OMRÅDER. ROS analyser sammenhenger OMRÅDER Lov om kommunal beredskapsplikt 25.6.2010 Forskrift til loven datert 22.08.2011 Veileder til forskrift om kommunal beredskapsplikt februar 2012 NOU 2006:6 Plan og bygningsloven 01.07.2010 ROS analyser

Detaljer

HORTEN KOMMUNE. Generell beredskapsplan Versjon 3.1 Januar 2015

HORTEN KOMMUNE. Generell beredskapsplan Versjon 3.1 Januar 2015 HORTEN KOMMUNE Generell beredskapsplan Versjon 3.1 Januar 2015 Generell beredskapsplan for Horten kommune angir hovedprinsippene for arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap i kommunen. Videre gis det

Detaljer

1. Forord. Lykke til videre med beredskapsarbeidet.

1. Forord. Lykke til videre med beredskapsarbeidet. 1. Forord Oppland fylkeskommune ser behovet for en «Veileder i krise- og beredskapsarbeid» til støtte for det arbeidet som skal gjennomføres i alle enheter. Veilederen er et arbeidsgrunnlag og verktøy

Detaljer

Den akuttmedisinske kjeda

Den akuttmedisinske kjeda Framlegg, 19.01.12 Delavtale mellom XX kommune og Helse Førde HF Den akuttmedisinske kjeda 1 Avtale mellom XX kommune og Helse Førde HF om den akuttmedisinske kjeda i føretaksområdet 1. Partar Avtalen

Detaljer

Den kommunale beredskapenfungerer

Den kommunale beredskapenfungerer Fylkesmannen i Sør-Trøndelag Den kommunale beredskapenfungerer den? Fylkesberedskapssjef Dag Otto Skar Fylkesmannen skal Beredskapsinstruksen samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket

Detaljer

Det beste er det godes verste fiende

Det beste er det godes verste fiende Kan det beste bli det godes fiende? Nye krav til akuttmedisinske tenester Guttorm Brattebø Akuttmedisinsk avdeling, Haukeland Universitetssykehus & Høgskolen Betanien Det beste er det godes verste fiende

Detaljer

PLAN FOR OMSORGSARBEID VED ULYKKER/KRISER I HERØY KOMMUNE

PLAN FOR OMSORGSARBEID VED ULYKKER/KRISER I HERØY KOMMUNE PLAN FOR OMSORGSARBEID VED ULYKKER/KRISER I HERØY KOMMUNE 0 Vedtatt i k- styre 29.04.04 Sak 0013/04 Revidert november 2013 Omsorgsgruppen skal være en ressursgruppe i det psykososiale omsorgsarbeidet ved

Detaljer

Fylkesberedskapsrådet i Østfold. møte i Moss, 19. april 2013

Fylkesberedskapsrådet i Østfold. møte i Moss, 19. april 2013 Fylkesberedskapsrådet i Østfold møte i Moss, 19. april 2013 PROGRAM 10.00 10.10 Åpning og innledning ved assisterende fylkesmann Trond Rønningen 10.10 10.45 Aktuelle orienteringer fra Fylkesmannen oppfølging

Detaljer

Samhandling mellom Sykehuset Østfold og kommunen innen prehospital tjenester. Hvordan kan Nødnett brukes?

Samhandling mellom Sykehuset Østfold og kommunen innen prehospital tjenester. Hvordan kan Nødnett brukes? Samhandling mellom Sykehuset Østfold og kommunen innen prehospital tjenester Hvordan kan Nødnett brukes? Medisinsk nødmeldetjeneste Med medisinsk nødmeldetjeneste menes et landsdekkende, organisatorisk

Detaljer

Nødnett og samhandling i praksis. Steinar Olsen avdelingsdirektør

Nødnett og samhandling i praksis. Steinar Olsen avdelingsdirektør Nødnett og samhandling i praksis Steinar Olsen avdelingsdirektør HDO Kundeforum 2015 Nødnett Radionettverk basert på ETSI-standarden Tetra (TErrestrial Trunked RAdio) Drift- og vedlikeholdssystem Infrastruktur

Detaljer

Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap:

Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap: Nordisk partnerskap Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap: Norge: Sverige: Helsedirektoratet, Kommunesektorens organisasjon Folkhälsomyndigheten, Sveriges

Detaljer

Samarbeidsrutine ved

Samarbeidsrutine ved Samarbeidsrutine ved henvisning til innleggelse ved psykiatriske avdelinger av pasienter hvor luftambulansetransport er aktuell transportmåte (Nord-Norge) UTARBEIDET AV PARTSSAMMENSATT ARBEIDSGRUPPE VIRKNING

Detaljer

Vi tror befolkningen er fornøyd, vi tilbyr et godt faglig forsvarlig helsetilbud, vi tror vi driver rasjonelt.

Vi tror befolkningen er fornøyd, vi tilbyr et godt faglig forsvarlig helsetilbud, vi tror vi driver rasjonelt. Orienteringsmøte LINA-kommunene 190615 LEGEVAKTSSAMARBEIDET I NAMDALEN HISTORIKK: http://tidsskriftet.no/article/313162 STATUS PRESENS: Vi tror befolkningen er fornøyd, vi tilbyr et godt faglig forsvarlig

Detaljer

Skredstandard. Lunde & Skjelbakken Ressursgruppe skred, NRKH

Skredstandard. Lunde & Skjelbakken Ressursgruppe skred, NRKH Skredstandard Lunde & Skjelbakken Ressursgruppe skred, NRKH Initiativet Skredseminar på Lom 22/2-07 for å diskutere ulik praksis i metodevalg ved snøskredulykker. Deltakere fra NFS, 330, NRH, LT AS, NLA

Detaljer

1 1. m a i 2 1 2. Når alarmen går. Guttorm Brattebø seksjonsoverlege/leder Akuttmedisinsk seksjon KSK Haukeland Universitetssykehus

1 1. m a i 2 1 2. Når alarmen går. Guttorm Brattebø seksjonsoverlege/leder Akuttmedisinsk seksjon KSK Haukeland Universitetssykehus 1 1. m a i 2 0 1 2 Når alarmen går Guttorm Brattebø seksjonsoverlege/leder Akuttmedisinsk seksjon KSK Haukeland Universitetssykehus Momenter AMK-sentralene Kjeden som redder liv Prinsippene for redning

Detaljer

VEILEDER. Samleplass skadde

VEILEDER. Samleplass skadde VEILEDER Fastsatt av Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap april 2010 Innledning Erfaringer viser at det sjelden er behov for å opprette samleplass for skadde. I de aller fleste tilfeller er

Detaljer

Instruks om innføring av internkontroll og systemrettet tilsyn med det sivile beredskapsarbeidet i departementene

Instruks om innføring av internkontroll og systemrettet tilsyn med det sivile beredskapsarbeidet i departementene Instruks om innføring av internkontroll og systemrettet tilsyn med det sivile beredskapsarbeidet i departementene Kongelig resolusjon 03.11.2000 Justisdepartementet KONGELIG RESOLUSJON Statsråd: Hanne

Detaljer

Beredskapsplan ( 15/ 4) krav og kriterier

Beredskapsplan ( 15/ 4) krav og kriterier Beredskapsplan ( 15/ 4) krav og kriterier Loven gjelder for alle et avvik i Finnmark bør også være et avvik i Vestfold Men kommunenes størrelse forskjellig med henblikk på befolkning og virksomhet ulike

Detaljer

Helseberedskap i Nordatlanteren og Barentsregionen

Helseberedskap i Nordatlanteren og Barentsregionen Helseberedskap i Nordatlanteren og Barentsregionen Oddvar Larsen Spesialrådgiver Helse Nord RHF Helse Nord RHF Hovedprinsipper og strategi Norsk lovgivning: Ansvar Nærhet Likhet Samvirke Hovedstrategi

Detaljer

Kommuneoverlegene, 5. juni 2014

Kommuneoverlegene, 5. juni 2014 Kommuneoverlegene, 5. juni 2014 Agenda Del I - Beredskap Oversikt over risiko Samordne ved hendelser Veiledning og tilsyn Øvelser Innsigelser iht PBL Del II Vergemål Grunnlag Erfaringer Del I - Beredskap

Detaljer

Sivilforsvaret. Forsterker beskytter samvirker

Sivilforsvaret. Forsterker beskytter samvirker Sivilforsvaret Forsterker beskytter samvirker Forsterkning I fredstid er Sivilforsvaret en statlig forsterkningsressurs som bistår nød- og beredskapsetatene ved redningsaksjoner og annen innsats. Sivilforsvaret

Detaljer

Tjenesteavtale nr 1. mellom. XX kommune. Universitetssykehuset Nord Norge HF

Tjenesteavtale nr 1. mellom. XX kommune. Universitetssykehuset Nord Norge HF xx KOMMUNE Tjenesteavtale nr 1 mellom XX kommune og Universitetssykehuset Nord Norge HF om Enighet mellom kommunen og UNN om helse- og omsorgsoppgaver partene har ansvar for og tiltak partene skal utføre

Detaljer

Alvorlige hendelser i barnehager og utdanningsinstitusjoner. Veiledning i beredskapsplanlegging

Alvorlige hendelser i barnehager og utdanningsinstitusjoner. Veiledning i beredskapsplanlegging Alvorlige hendelser i barnehager og utdanningsinstitusjoner Veiledning i beredskapsplanlegging Veiledning i beredskapsplanlegging for barnehager og utdanningsinstitusjoner Veilederen er overordnet, men

Detaljer

Forskrift om krav til akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus, betydning for kommuner og foretak

Forskrift om krav til akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus, betydning for kommuner og foretak Saksnummer: 2004/00026 kommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkom kommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkommunikasjonkom Forskrift om krav

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Status iverksatte prosjekter oppfølging

Status iverksatte prosjekter oppfølging 1 iverksatte prosjekter oppfølging Prosjekter EU Cross Border Nordisk Rits-forum Brann og redningstjenesten sett i et klimaendringsperspektiv Styrke og formidle arbeidet fra Minimum Standards and Non-Binding

Detaljer

HØRINGSSVAR NOU 2012:14 RAPPORT FRA 22. JULI KOMMISJONEN

HØRINGSSVAR NOU 2012:14 RAPPORT FRA 22. JULI KOMMISJONEN Justis- og beredskapsdepartementet For: Departementsråd Tor Saglie Postboks 8005 Dep 0030 Oslo Høvik 5. oktober 2012 HØRINGSSVAR NOU 2012:14 RAPPORT FRA 22. JULI KOMMISJONEN Redningsselskapet viser til

Detaljer

2. PLAN FOR HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAP

2. PLAN FOR HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAP 2. PLAN FOR HELSEMESSIG OG SOSIAL BEREDSKAP INNHOLD 2.1 MÅLSETTING...2 2.1.1 Hovedmål...2 2.1.2 Delmål...2 2.2 LOVGRUNNLAG...2 2.3 PROSEDYRER FOR RESSURSDISPONERING OG OMLEGGING AV DRIFT...3 2.3.1 Evakuering

Detaljer

Plan for helsemessig og sosial beredskap

Plan for helsemessig og sosial beredskap Plan for helsemessig og sosial beredskap NORSAM 05.09.2012 Øyvind Haarr, Rådgiver beredskap Kriser En krise er en hendelse som har et potensial til å true viktige verdier og svekke en virksomhets evne

Detaljer

Nødmeldetjenesten hvordan samarbeide - rolle i samarbeidskjeden -tiltak for å få gode rutiner

Nødmeldetjenesten hvordan samarbeide - rolle i samarbeidskjeden -tiltak for å få gode rutiner Helse Sør-Øst RHF Gode og likeverdige helsetjenester til alle som trenger det, når de trenger det, uavhengig av alder, bosted, etnisk bakgrunn, kjønn og økonomi. Nødmeldetjenesten hvordan samarbeide -

Detaljer

Delprosjekt 2 BEREDSKAPSPLANER OG KRISEHÅNDTERING

Delprosjekt 2 BEREDSKAPSPLANER OG KRISEHÅNDTERING Delprosjekt 2 BEREDSKAPSPLANER OG KRISEHÅNDTERING DP2 Mål Å identifisere de overordnede strategiske områdene innen beredskap og krisehåndtering som etatene før, under og etter hendelser bør samarbeide

Detaljer

Oppsummeringsrapport helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse sivilbeskyttelsesloven

Oppsummeringsrapport helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse sivilbeskyttelsesloven Oppsummeringsrapport helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse sivilbeskyttelsesloven 1. INNLEDNING... 3 1.1 Sammendrag... 3 1.2 Bakgrunn... 3 1.3 Lov- og forskriftskrav... 4 2. PROSESS OG METODE... 4 2.1

Detaljer

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE FOR TELEMARK. Krisekommunikasjon

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE FOR TELEMARK. Krisekommunikasjon Krisekommunikasjon Innledning Kommunikasjon er en svært viktig del av beredskapsarbeidet både før, under og etter hendelser. En rekke studier av ulike kriser viser at mellom 70 og 80 prosent av krisehåndteringen

Detaljer

Risiko- og sårbarhetsanalyser i lys av kommunal beredskapsplikt Avdelingsleder Elisabeth Longva, enhet for regional og kommunal sikkerhet/dsb

Risiko- og sårbarhetsanalyser i lys av kommunal beredskapsplikt Avdelingsleder Elisabeth Longva, enhet for regional og kommunal sikkerhet/dsb Risiko- og sårbarhetsanalyser i lys av kommunal beredskapsplikt Avdelingsleder Elisabeth Longva, enhet for regional og kommunal sikkerhet/dsb 1 Dette har jeg tenkt å snakke om: Kort om kommunal beredskapsplikt

Detaljer

RAPPORT. Kommuneundersøkelsen. Status for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i kommunene

RAPPORT. Kommuneundersøkelsen. Status for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i kommunene RAPPORT Kommuneundersøkelsen 2015 Status for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i kommunene Utgitt av: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) 2015 ISBN: 978-82-7768-361-4 Grafisk

Detaljer

Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Brannvesenet Sør-Rogaland IKS, Sola kommune. Risavika kartlegging, forebygging og beredskap 2014-2015

Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Brannvesenet Sør-Rogaland IKS, Sola kommune. Risavika kartlegging, forebygging og beredskap 2014-2015 Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Brannvesenet Sør-Rogaland IKS, Sola kommune Risavika kartlegging, forebygging og beredskap 2014-2015 Prosjektmandat Foto: Birken & Co 1 1. Bakgrunn for

Detaljer

Beredskap og samfunnssikkerhet i 2013 DSBs visjoner og fokusområder

Beredskap og samfunnssikkerhet i 2013 DSBs visjoner og fokusområder Beredskap og samfunnssikkerhet i 2013 DSBs visjoner og fokusområder Samfunnssikkerhet 2013 Direktør Jon Arvid Lea 1 Samvirke Politi ca 14.000 Brann- og Redningsvesen ca 14.000 Sivilforsvaret 8000 Forsvarets

Detaljer

Overordnet beredskapsplan

Overordnet beredskapsplan Fredrikstad kommune Overordnet beredskapsplan Krisestab Kriseleder Rådmann Beredskapsleder Kommuneoverlege K-1 - Personell K-2 - Situasjon K-3 - Operasjon K-4 - Logistikk K-5 - Informasjon og kommunikasjon

Detaljer

Systematisk beredskapsarbeid som grunnlag for (god og varig) læring

Systematisk beredskapsarbeid som grunnlag for (god og varig) læring Systematisk beredskapsarbeid som grunnlag for (god og varig) læring Morten Sommer Seminarum: Att lära av räddningsinsatser från teori till praktik Karlstad (Dömle), 9. september 2014 Hva jeg skal snakke

Detaljer

Hvor viktig er brannvesenet for kommunens beredskap?

Hvor viktig er brannvesenet for kommunens beredskap? Hvor viktig er brannvesenet for kommunens beredskap? Brannvernkonferansen 2015 Anne Rygh Pedersen avdelingsdirektør 15. april 2015 En beredskapskjede i utvikling Vi møtes på flere arenaer enn tidligere

Detaljer

Beredskapsplan for Pedagogiske tjenester

Beredskapsplan for Pedagogiske tjenester Beredskapsplan for Pedagogiske tjenester Utarbeidet av: Gunn Alice Andersen, Dato: 11.05.2016 Frode Olsen og Hans Birger Nilsen Godkjent av: Roar Aaserud Dato: 13.05.2016 Oppdatert av: Dato: Planen revideres

Detaljer

STYREMØTE 17. november 2014 Side 1 av 6. Status AMK fra Sykehuset Østfold til Oslo universitetssykehus

STYREMØTE 17. november 2014 Side 1 av 6. Status AMK fra Sykehuset Østfold til Oslo universitetssykehus STYREMØTE 17. november 2014 Side 1 av 6 Sakstype: Orienteringssak Saksnr. arkiv: 14/07093 Status AMK fra Sykehuset Østfold til Oslo universitetssykehus Sammendrag: Oppfølging og gjennomføring av styrets

Detaljer

VEDLEGG 23. Beredskapsplan for Forus avfallssorteringsanlegg 2015-2016

VEDLEGG 23. Beredskapsplan for Forus avfallssorteringsanlegg 2015-2016 VEDLEGG 23 Beredskapsplan for Forus avfallssorteringsanlegg 2015-2016 Gjeldende utgave Beredskapsplan for Forus avfallssorteringsanlegg foreligger i elektronisk utgave i TQM systemet under: Fellesområde

Detaljer

RISIKO OG SÅRBARHETSANALYSE

RISIKO OG SÅRBARHETSANALYSE HADSEL KOMMUNE RISIKO OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS) 2009 Ansvarlig for kvalitetssikring av dette dokument er rådmannen v/beredskapsansvarlig. Dersom revisjon medfører endring i dokumentet skal dokumentet

Detaljer

8.5.1 Ansgarskolens beredskapsplan for kriser og krisehåndtering

8.5.1 Ansgarskolens beredskapsplan for kriser og krisehåndtering 8.5.1 Ansgarskolens beredskapsplan for kriser og krisehåndtering Revidert 2012 Innledning Hensikten med denne planen er at studenter og ansatte skal være mest mulig forberedt til å møte kriser og ulykker

Detaljer

SkagEx 11. Tor Honningsvåg Beredskap og krisehåndtering

SkagEx 11. Tor Honningsvåg Beredskap og krisehåndtering SkagEx 11 Tor Honningsvåg Beredskap og krisehåndtering SkagEx11 i korte trekk Initiert via tildelingsbrevet fra Justisdepartementet (SNØ 2011) Scenarioet er et av 9 i NRB Skipsulykke brann og kollisjon

Detaljer

Styret Helse Sør-Øst RHF 15. mars 2012

Styret Helse Sør-Øst RHF 15. mars 2012 Saksframlegg Saksgang: Styre Møtedato Styret Helse Sør-Øst RHF 15. mars 2012 SAK NR 020-2012 ORIENTERINGSSAK - REGIONAL BEREDSKAPSPLAN Forslag til vedtak: 1. Styret tar den regionale beredskapsplanen til

Detaljer

Avtalen er inngått mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold helseforetak (SiV HF).

Avtalen er inngått mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold helseforetak (SiV HF). Logo XX kommune Delavtale mellom XX kommune og Sykehuset i Vestfold Helseforetak (SiV HF) Om Henvisning til og innleggelse i sykehus, jf. Overordnet samarbeidsavtale pkt 4.2.b) og e) Gjeldende fra 01.01.2012

Detaljer