I N O R D E N NR. 1 VOLYM/ÅRGÅNG 34

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "I N O R D E N NR. 1 VOLYM/ÅRGÅNG 34"

Transkript

1 vård I N O R D E N NORDIC JOURNAL OF NURSING RESEARCH NR. 1 VOLYM/ÅRGÅNG 34

2 Redaktionellt 2 Redaktionellt Sineva Ribeiro Chefredaktör Kim Lützén Redaktionssekreterare Marit Helgerud Redaktionskommitté Lise Hounsgaard, Danmark, PhD Lisbeth Fagerström, Finland, PhD Erla Kolbrún Svavarsdóttir, Island, PhD Ida Torunn Bjørk, Norge, Dr. polit Vård i Norden Vård i Norden ges ut av Vårdförbundet i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening Mål Vård i Norden publicerar ett brett spektrum av omvårdnadsforskning och utveckling med avsikt att bidra till implementering av ny kunskap och främja en hög kvalitet på omvårdnaden. Målgrupp Vård i Nordens målgrupper är forskare, sjuksköterskor, chefer och ledare, lärare och sjuksköterskestudenter på alla nivåer. Vård i Norden erbjuder sjuksköterskor från de nordiska länderna att publicera vetenskapliga omvårdnadsartiklar, samt artiklar om utvecklingsarbeten, på danska, norska, svenska och engelska. Innehåll Vård i Norden publicerar i första hand vetenskapliga artiklar om omvårdnad, dess tillämpning och utbildning. Andra typer av artiklar kan vara pilotstudier, metodartiklar och artiklar om evidensbaserad omvårdnad och implementering. Författare med annan bakgrund är välkomna att sända in artiklar som bidrar till kunskapsutveckling inom omvårdnaden. Artiklar Vetenskapliga artiklar bedöms av två referees. Utvecklingsartiklar bedöms av en referee. Vetenskapliga artiklar ska inte överskrida ord. Utvecklingsartiklar får inte överskrida ord. Komplett manusvägledning, checklista och regler för författarpresentation finns på Refereebedömarna består av 650 nordiska sjuksköterskor. Prenumeration Vård i Norden utges med fyra nummer per år. Prenumerationer tecknas på Det går att prenumerera på den tryckta versionen med onlinetillgång eller bara online. Studenter på grund-, avancerad och forskarnivå får rabatt på prenumerationsspriset. Prenumeranter loggar in sig online med prenumerationsnummer. Universitet och högskolor är registrerade med IP-adresser. Redaktion Vård i Norden Vårdförbundet, Box 3260, Stockholm Manuscript sendes Alla manuscript ska sändas in digitalt till redaktionen. Vård i Nordens webbplats Prenumerationskontor Vård i Norden Postboks 456 NO-0104 Oslo, Norge Tel Kontaktperson: Birgitte K. Nyberg e-post: Mobilnr.: Prenumeration Prenumerationstyper och prenumerationspriser 2014: Universitetsbibliotek kr Högskolebibliotek kr Sjukhusbibliotek/ sjukhus kr Enskild prenumeration online+papperstidning 300 kr Enskild prenumeration endast online 150 kr Studenter online och papperstidning 150 kr Studenter endast online 100 kr Priset är lika med DEK, NOK och SEK. Prenumerationer tecknas via webbplatsen eller tidskriftscentraler. Konto för inbetalning av prenumerationsavgift: Nordea: (svensk konto) IBAN-format: SE SWIFT-adress till Nordea Sverige: NDEASESS Enskilda prenumerationer beställs via webbplatsen. För att få tillgång till Vård Norden online, används prenumerationsnumret som finns på baksidan av tidningen eller faktura. vård NORDIC JOURNAL OF NURSING RESEARCH I N O R D E N NR. 1 VOLUME/ÅRGANG 34 vård I N O R D E N Nordic Journal of Nursing Research Indexering Pro Quest, ASSIA, CINAHL/EBSCO, Swemed+, Artikelsök Upplaga tryck & online 150 endast online Layout Grafica Hundsnes Tryck Gunnarshaug Trykkeri AS ISSN: All form av återgivning eller flerfaldigande av denna tidskrift, eller delar av tidskriften är inte tillåten enligt lagen om upphovsrätt. Tidskriften är lämnad till tryckeriet VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34

3 Redaktionellt 3 Editorial Kim Lützén, Editor It is an honour and an exciting challenge to commence the role of editor for Vård i Norden (Nordic Journal of Nursing Research). When I published my first article in Vård i Norden in 1987, before I became a PhD student, I certainly could not conceive that one day I would be writing this editorial. In this, my first editorial, I want to express my appreciation of Gudrún Kristjánsdóttir for her many years as a chief editor and her work aimed at paving the way for a successful future for the journal. I would also like to thank Marit Helgerud Head of Editorial Office for her support and advice on many editorial aspects. Without a doubt, all editors since the very first issue was published have ambitiously contributed to the journal s scholarly advancement. The many researchers that have and are involved in the peer review process actively promote publication of excellent research. My responsibility and commitment as an editor consist of being in tune with and up to date with current nursing research, globally as well as within Norden. Consequently, this responsibility raises two necessary questions. The first question is; what nursing research is urgently required today and in the future to guide nursing practice? The second question, that follows is; what is the ranking of nursing research in the Nordic countries viewed from a global perspective? My own experience, as an educator and nurse researcher, convinces me that nursing research in our Nordic countries is steadily becoming more practice oriented. Nursing education has steadily advanced the importance of the integration of research in nursing practice. This means that we can anticipate an increased population of post-graduate research students and thus be prepared for increased submissions to the journal. The second question is quite complex, mainly because it is difficult to identify comparative and competitive variables that are globally relevant. Moreover, many of the publications in our journal do not reach out to researchers in other countries because the majority are written in one of the Nordic languages. There are many health issues, such as those that are associated with a steadily growing older population that we can share via research with many other countries. Thus, one of my first assignments is to investigate the pros and cons of a journal that is open for reporting research in a language other than English. I am certain that I will receive comments about this, and I welcome them! In this issue you will find some graphic changes that identify the journal s new ownership. To date, no changes in the submission and review process have been made. The articles cover many aspects of clinical nursing and thus should be of interest to many researchers and students. Professor, Kim Lützén, Editor In memory of Olle Söderhamn Professor Olle Söderhamn passed away on Christmas Eve Des. 24th He was the representative from Vårdförbundet in the editorial committee of Vård i Norden since Olle was born in Malmö, Sweden on 13th July Olle Söderhamn was a professor in Nursing and a leader in the Centre for Caring Research Southern Norway (Senter for omsorgsforskning Sør). He received his doctoral degree form Linköping University in 1998 and later became Professor at the University West in Trollhättan (Högskolen Väst i Trollhättan). In 2006 he received Professorship in Nursing at the Faculty of Health and Sport Sciences, University of Agder in Norway. Professor Söderhamn was especially involved with research and practice in relation to aging and the self care of older individuals. He believed that clinical research needed to be close to the individual to learn how to find evidence relevant to practice. The integration of theory and practice was his emphasis and has become his legacy in the nursing care as well as the development and introduction of measurement instruments for evaluation in nursing care. He was a good teacher and mentor and is the author of many well cited scientific as well as clinical papers locally as well as internationally. Professor Olle Söderhamn passed away after a long battle with cancer. Each of us not only grieves the passing of a tremendous individual but also for the loss of a great colleague and friend. He was an invaluable member of the Vård i Norden's editorial committee. He was always willing to assist and make his contribution. A man of great integrity and a good friend. We honor his memory with great appreciation. Our condolences to his wife Professor Ulrika Söderhamn. On behalf of the Editorial Committee In memory of Olle Söderhamn, Gudrún Kristjánsdóttir, Professor Former Editor of Vård i Norden EDITOR KIM LÜTZÉN

4 Att bli mamma i skuggan av postpartum depression transitionsteoretiskt perspektiv Malin Friberg, Med. master, universitetsadjunkt, Maigun Edhborg, Med. Dr., universitetslektor BECOMING A MOTHER IN THE SHADOW OF POSTPARTUM DEPRESSION FROM A PERSPECTIVE OF TRANSITION Abstract Aim: The aim of this study was to illuminate the transition to parenthood among mothers with depressive symptoms 2-3 months after birth. Background: Becoming a mother is a process including feelings of satisfaction and love, responsibility and changed relationships. About of 11-17% new mothers suffer from depressive symptoms. Transition theory describes the nature of the transition, the transition conditions and the patterns of response. Methods: Semi structured interviews with 22 mothers with depressive symptoms analyzed with template analysis style according to Meleis transition theory. Findings: The mothers went through several transitions and their life changed physically and mentally. The first meeting with the child was overwhelming. Mother's own beliefs, the child, partner, family and friends and the health care staff affected transition. Factors describing the process of being a mother were reflections about the situation and coping strategies. Conclusion: Becoming a mother takes time and effort. Suffering with depressive symptoms makes the situation more difficult. These mothers need social and professional support as follow up of the transition process. Transition theory can assist the nurse to understand mothers readiness for parenthood and identify factors that influence the process. KEY WORDS: motherhood, postpartum depression, transition, template analysis style 4 Inledning Att bli mamma och drabbas av depressiva besvär innebär påfrestningar i en sårbar situation. Genom mer kunskaper omkring nedstämda mammors process «att bli mamma» kan sjuksköterskan/barnmorskan utveckla omvårdnaden till nyblivna mammor med depressiva besvär. Bakgrund VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34 NO. 1 PP 4 8 Att bli mamma är en omvälvande händelse (1-3) som utmärks av tillfredställelse och tillit, men också av stort ansvar och lite egen tid (1). Moderskapet kan innebära ökad ensamhet och förändrat socialt nätverk (3) och en period av ökad psykologisk sårbarhet (4). Föräldraskapet innebär en stor stress på parrelationen (1, 2, 4) och omgivningens stöd är viktigt (5). Speciellt väsentligt är stödet från partnern (2) och mammans egen mamma (2, 3) men även släkt, vänner och hälso- och sjukvårdspersonalens stöd är betydelsefullt (2, 5). Postpartum depression (PPD) är den vanligaste komplikationen hos nyblivna mammor (6). Svenska studier visar en prevalens på 11-12,5 % för depressiva symptom hos mammor 2 månader efter förlossningen (7, 4). Riskfaktorer för PPD är tidigare depression, stressande livshändelser, bristande socialt stöd, trötthet/utmattning och låg självkänsla (6). Vanliga symtom är nedstämdhet, skuldkänslor, trötthet, koncentrationsstörningar och sömnsvårigheter (4). PPD hos mamman har visat samband med beteendeproblem hos barnet (8). Begreppet transition (övergång) kan användas för att beskriva processen vid förändringar under livets gång eller vid förändring av hälsa och sociala omständigheter (9). Transitionsteori utvecklad av Meleis m.fl. beskriver olika typer av transitioner (utvecklingsmässiga, hälsa sjukdomsrelaterade, situationella, organisatoriska), dess mönster och egenskaper. Teorin beskriver även transitionens villkor (personliga, omgivande, samhälliga faktorer) som underlättar eller försvårar transitionen samt transitionens svarsmönster med process- och resultatindikationer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med transitioner är att stödja människor och Meleis m.fl. menar att en förståelse för transitionsprocessen utvecklar sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder (10). Transitionen till föräldraskapet är den vanligast beskrivna utvecklingsmässiga transitionen, men inga tidigare studier beskriver transitionen till föräldraskap bland mammor i Sverige som samtidigt upplever depressiva symtom, vilket kan ses som en hälsa-sjukdomsrelaterad transition. Syfte Syftet med studien är att belysa transitionen till föräldraskap bland mammor med depressiva symtom 2-3 månader efter förlossningen. Metod och material Studien gjordes som en sekundäranalys av ett datamaterial insamlat till en tidigare studie i Stockholmsområdet Tjugotvå nyblivna mammor med depressiva symtom, identifierade med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) (11), intervjuades när barnet var 2-4 månader av en av forskarna (ME) (12). Samtliga mammor levde tillsammans med barnets pappa, för övriga sociodemografiska data se tabell 1. Tabell 1. Sociodemografiska data för intervjuade mammor (n=22) Förstföderskor 12 Flerbarnsmamma 10 Universitetsutbildning 13 Gymnasieutbildning 9 Svensk nationalitet 17 Ej svensk nationalitet 5 Medelålder 32,2 år Medelvärde EPDS 2 månader efter förlossning 12,5

5 För vidare information om ursprungsstudien se Edhborg m.fl. (12). En teoribaserad dataanalys genomfördes utifrån Crabtree och Millers (13) beskrivning, vilket innebär att en kodningsmanual utarbetas från tidigare forskning, teoretiskt perspektiv eller en preliminär genomgång av materialet. I denna studie utformades kodningsmanualen från Meleis m.fl. (10) transitionsteori. Följande delar i transitionsteorin bildade kodningsmanualens kategorier och subkategorier: Transitionens egenskaper (medvetenhet, engagemang, förändring/skillnad, tidsspann, kritiska punkter och händelser), transitionens villkor, uppdelat på personliga (mening/betydelse, kulturella föreställningar och attityder, socioekonomisk status, förberedelser/kunskap ), omgivande och samhälliga villkor samt processindikatorer (känna tillhörighet, interagera, att förstå situationen man befinner sig i, utveckling av självförtroende och copingstrategier). Kodningsmanualen prövades genom att två intervjuer kodades av forskarna oberoende av varandra. Kodningen till respektive kategori och subkategori diskuterades och jämfördes mellan forskarna tills samförstånd uppnåtts om hur innehållet skulle kodas till respektive kategori och subkategori. Analysen genomfördes därefter av en av forskarna (MF). Intervjuerna genomlästes för att få en känsla för materialet, granskades och strukturerades utifrån kodningsmanualen. Materialet bearbetades kategori för kategori, subkategori för subkategori, likheter och skillnader studerades, texter sammanfördes, innehållet abstraherades och dess betydelse sammanfattades. Analysen diskuterades fortlöpande mellan forskarna. Resultatet presenteras utifrån kodningsmanualens kategorier och subkategorier. Etiska överväganden Den ursprungliga studien var godkänd av etiska kommittén vid Karolinska universitetssjukhuset. Alla deltagare gav muntligt samtycke efter skriftlig och muntlig information om studien. Sekundäranalysen bedömdes ingå i det etiska tillståndet, då ingen ny datainsamling skett och datamaterialet inte använts utanför den ursprungliga forskargruppen. Den nya analysen innebar inte heller någon risk för skada eller obehag för deltagarna vilket lyfts fram i 21 i lagen om etikprövning som handlar om forskning utan samtycke (14). Genom att återanvända tidigare insamlat material ökas kunskapen om deprimerade mammor och omvårdnaden kan utvecklas utan att ny datainsamling krävs från denna sårbara grupp. Att vidareanvända material kan vara ett sätt att effektivisera forskningen och minska kostnaderna menar Vetenskapsrådet (15). Resultat Resultatet visade att mammorna var mitt inne i en utvecklingsmässig transition, «att bli mamma». Mammorna hade depressiva besvär i olika grad och genomgick därmed även en hälsa- och sjukdomsrelaterad transition. Några mammor hade nyligen blivit arbetslösa eller flyttat till Sverige vilket medförde att de även genomgick situationella transitioner. Transitionens egenskaper Medvetenhet Medvetenhet handlar om att individen är medveten om transitionen och den förändring som transitionen innebär (10). Resultatet visade att mammorna var medvetna om sin nedstämdhet, men en mamma förvånades över att hennes EPDS visade så höga siffror. Mammorna var redan under graviditeten medvetna om sin transition till föräldraskapet förutom en mamma som hade haft svårt att förstå att hon skulle få ett barn vilket blev verkligt för henne först när barnet låg på hennes bröst. Engagemang Engagemang avser hur aktivt personen deltar i de processer som ingår i transitionen och graden av engagemang påverkas av medvetenheten (10). Mammornas engagemang inför föräldraskapet framkom genom deras beskrivningar av sina förberedelser t.ex. deltagande i föräldragrupp, studier/informationssökning, brev till förlossningsbarnmorskan och samtalsbehandling p.g.a. förlossningsrädsla. Förändringar och skillnader Förändring och skillnad är viktiga egenskaper i en transition och transitioner innebär alltid genomgripande förändring i identitet, roller, relationer och beteenden (10). Resultatet visade att det var omtumlande att bli mamma och vissa mammor hade svårt att känna igen sig själva. «Man var inte sig själv de första veckorna, det var så overkligt... man var som en helt annan person» (m.10). Känslorna gick upp och ner och mammorna beskrev både kärlek, lycka, sorgsenhet och irritation och de kände sig oroliga och osäkra inför hur de skulle klara ansvaret. En stor förändring för mammorna var att de inte längre kunde styra över sina liv utan barnen bestämde när de fick sova, äta, umgås och mammorna kände sig bundna, låsta och drömde om egen tid. Flerbarnsmammorna upplevde att det var en stor omställning att räcka till mentalt och fysiskt för flera barn. Många mammor beskrev fysiska/kroppsliga förändringar och främst framhöll de den extrema trötthet och brist på ork som de upplevt. «Jag var så trött jag kunde knappt lyfta en arm liksom» (m.9). I resultatet framkom att parrelationen förändrades genom barnets födelse. En del mammor tyckte att de kommit partnern närmare men parrelationen utsattes även för påfrestningar då föräldraparet hade mindre tid och ork, samtalade mindre och bråkade mera med varandra. Partnern fick ofta ta emot mammornas irritation och mammorna saknade den tidigare spontana kontakten med partnern. I och med barnets födelse blev kulturella skillnader mer synliga och för några mammor blev sprickan i förhållandet tydligt. En annan förändring som mammorna upplevde var ensamhet och brist på vuxenkontakter i vardagen. Mammorna saknade sina arbetskamrater och att inte ingå i det sociala nätverket på jobbet. För några mammor var omställningen från arbetslivet särskilt stort och de upplevde att det var svårt att inte vara delaktig och få bekräftelse genom arbetet. Tidsspann Alla transitioner karaktäriseras av rörelse och variation över tid (10). Resultatet visade att det var en process att bli förälder där de första veckorna efter barnets födelse var tumultartade med oro, amningsproblem, barnskrik och dåligt med sömn. För de flesta stabiliserades situationen efter några månader och mammorna växte successivt in i situationen. Kritiska punkter och händelser De flesta transitioner har identifierbara kritiska punkter och händelse. Under en kritisk händelse är individen extra sårbar och i behov av omvårdnadsåtgärder (10). Den största kritiska händelsen som framkom i resultatet var förlossningen och första mötet med barnet och denna händelse kunde vara både positiv och negativ. För flera mammor var förlossningen besvärlig med smärta, komplikationer och en hel del rädsla, «kommer jag att överleva det här» (m1). Mötet med barnet beskrev mammorna som något oerhört stort, känslosamt, intensivt och tumultartat, «det var så väldigt många känslor som kom man visste inte var man skulle ta vägen nästan»(m20). Att komma igång med amningen var för flera mammor bekymmersamt och en kritisk händelse. «Det var nästan hemskt.varje gång han vaknade och skrek, jag fick sån ångest för då visste jag att jag måste amma och det kommer inte att räcka till»(m9). Transitionens villkor Transitionen kan underlättas eller hindras/hämmas av personliga, omgivande och samhälliga villkor och för att förstå upplevelsen av transitionen är det nödvändigt att upptäcka de villkor som påverkar processen (10). Personliga villkor Mening/betydelse Hur betydelsefull händelsen som sätter igång transitionen och själva transitionsprocessen är kan underlätta eller hindra utvecklandet av en hälsosam transition (10). Att få barn gav livet mening, uppgav flera mammor i studien och många mammor hade längtat efter att få barn under åtskilliga år. En mamma uttryckte dock att hon aldrig velat ha barn och i ett par familjer var det främst partnern som ville ha barn. De flesta graviditeter var planerade men för några mammor kom graviditeten som en överraskning. 5 MALIN FRIBERG OG MAIGUN EDHBORG

6 6 Kulturella föreställningar och attityder När erfarenhet av transitionen och kulturella föreställningar/attityder möts kan stigmatisering uppstå liksom en känsla att vara ensam om sina erfarenheter (10). Resultatet visade att mammorna stundtals såg sig själva som dåliga mammor som gjorde fel, inte hade tålamod, lekte för lite med barnet etc. Mammorna tyckte att de borde ha varit glada och lyckliga när de fått barn men upplevde att de inte var det. «Det känns så tungt för jag vill va jättelycklig för att jag fått ett barn och allting funkar bra och så känner jag att det är så tungt att jag inte vill kliva upp...» (m.7). Mammorna tyckte det var svårt att prata om sin depression, de ville inte visa sig svaga, ledsna och skämdes över att de blev trötta och irriterade på barnet. Mammorna hade tänkt sig att amma och hade föreställt sig amningen som mysigt och enkelt, vilket det inte alltid var. När amningen krånglade skapade det besvikelse och mammorna kände sig misslyckade och fick skuldkänslor. Det framkom även kulturella attityder och förväntningar omkring både parrelationen, familjelivet och barnet. Några mammor uttryckte att de före förlossningen hade haft en föreställning om att små barn bara sover och äter. Socioekonomisk status En hämmande faktor för en hälsosam transition är låg socioekonomisk status (10). Resultatet visade att mammornas socioekonomiska status såg olika ut. Det fanns mammor med höga befattningar, egna företagare och mammor som just blivit arbetslösa. En mamma utryckte att familjen inte behövde mer pengar utan mer ledighet medan andra mammor oroade sig för hur pengarna skulle räcka. En av de arbetslösa mammorna levde under stor ekonomisk press då partnern också var arbetslös samtidigt som paret inte var berättigade till föräldrapenning. Förberedelser och kunskap Att vara förberedd och ha kunskaper kan underlätta transitionen medan bristande förberedelser/kunskaper kan försvåra transitionen (10). Resultatet visade att vissa mammor tyckte att de var förberedda inför föräldraskapet genom sina tidigare erfarenheter medan andra var osäkra och kände att de inte hade tillräckliga kunskaper. «Första gången jag skulle byta blöja på han, men gud ska jag kunna det här, har jag körkort för det?» (m.8). Få mammor uttryckte att de var förberedda på eller hade kunskap om nedstämdhet och de omtumlande känslor som väcktes när de blev föräldrar, «oron var nog det som jag blev mest överraskad av» (m.13). Omgivande villkor Hur omgivningen ser ut och vilka resurser som finns runt individen påverkar transitionen och exempel på stödjande faktorer kan vara stöd från närstående, relevant information från hälso- och sjukvården och rollmodeller (10). Det framkom i resultatet att de flesta pappor var involverade i omsorgen av barnet och var ett stöd till mamman både praktiskt och känslomässigt. Flera av papporna skötte markservicen speciellt under den första tiden och i flerbarnsfamiljerna tog papporna ofta hand om de äldre barnen. Några pappor var inte speciellt delaktig i omsorgen av barnen, vilket gjorde kvinnorna mycket besvikna och parrelationen sviktade. Många mammor hade bra stöd främst av sin egen mamma men även av övrig familj, släkt och vänner. Ett viktigt emotionellt stöd för mammorna var att ha någon att prata med, att kunna gråta inför och få förståelse för sina omtumlande känslor. En del mammor uppgav att de kunde prata med sina egna mammor om det mesta och att föräldrarna ställde upp för dem men det fanns också mammor som inte upplevde sig ha tillräckligt stöd och kände sig ensamma och isolerade. Flera mammor upplevde förlossningsvården och BB tiden som frustrerande och de tyckte inte de fått det stöd de behövt. Sjukvårdspersonalen agerande och engagemang påverkade mammornas trygghet, det handlade om mammans känsla att bli tagen på allvar och att personalen såg hennes behov samt anpassade stödet/vården utifrån detta. Resultatet visade också att barnets temperament och beteende påverkade situationen. Vissa mammor upplevde barnen som lättskötta medan andra beskrev barnen som jobbiga. En mamma jämförde sin pojke med sitt tidigare barn, «min dotter var VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34 NO. 1 PP 4 8 jättelätt att ta hand om men han är den värsta jag sett» (m.21). Ett par barn hade haft kolik och varit mycket skrikiga. Att ha flera barn innebar syskonsvartsjuka med skrik och trots som främst gick ut över mamman. Samhälliga villkor Samhällets villkor i stort kan främja eller hämma övergången (10). Resultatet visade att de flesta mammor gick hem från BB efter i genomsnitt två dagar men flera hade gärna stannat längre och kände sig inte alltid förberedda för hemfärden, «jag var ju väldigt nervös när jag kom hem och bara var lämnad utan tillsyn. jag tyckte nog det var lite läskigt att åka hem så tidigt» (m.22). Föräldraförsäkringen möjliggjorde för mammorna att vara hemma med barnet. För de flesta föräldrar var det viktigt att dela på «föräldraledigheten». Det var endast ett fåtal familjer där pappan inte kunde/ville vara hemma med barnet och de allra flesta pappor hade utnyttjat möjligheten att vara hemma under den första tiden. I familjerna med flera barn var det äldre syskonet på förskolan vilket mammorna uppskattade. Tidsreglerna för vistelsen varierade mellan kommunerna och flera mammor tyckte att tiden barnen fick vara på förskolan var för kort. Processindikatorer En hälsosam övergång kännetecknas både av process- och resultatindikatorer. Eftersom transitionen utvecklas över tid är det viktigt att identifiera de indikatorer som visar hur processen fortlöper så att sjuksköterskan kan sätta in åtgärder som stödjer ett hälsosamt resultat (10). Att känna tillhörighet Känslan av samhörighet/tillhörighet med familj, vänner och hälsooch sjukvårdpersonalen är viktig för att transitionen skall utvecklas positivt (10). Genom att hålla kontakt med gamla vänner, skaffa nya vänner och knyta tätare band med anhöriga visade mammor i studien vikten att tillhöra ett socialt sammanhang. «Jag är enda barnet och de är de enda barnbarnen och det är ju också fantastiskt att få knyta an den relationen igen efter många år när man bott på olika håll» (m.4). En mamma berättade att hon hade blivit så «släktkär» efter hon fått sitt barn och en annan mamma berättade att hon hade återupptagit kontakten med sin egen far för att hennes barn skulle få en morfar. Interagera samspel Genom interaktion med andra tydliggörs och bekräftas betydelsen och innebörden i transitionen (10). Att interagera handlade för mammorna i studien om deras egen och pappans anknytning till barnet, att få parrelationen att fungera och bli en familj och hur långt de kommit i detta varierade. För vissa mammor kom känslan för barnet direkt medan för andra mammor tog det längre tid. Flera mammor beskrev känslan för barnet som en förälskelse och barnen fick mammorna på bra humör och speciellt nöjda blev mammorna när barnet började ge respons. För mammorna var det viktigt att papporna hade god kontakt med barnet och de försökte stimulera och underlätta kontakten dem emellan. Mammorna arbetade också för att syskon skulle känna sig delaktiga och för att skapa tid för familjelivet. Att förstå situationen man befinner sig i Att känna sig hemma/känna igen sig och att förstå den situation man befinner sig i är väsentligt och genom jämförelse med tidigare erfarenheter kan det nya förstås i ljuset av det gamla (10). Att mammorna i studien hade börjat växa in i sin roll som förälder framkom genom deras funderingar kring sin livssituation. Många reflektioner rörde den oro och nedstämdhet mammorna känt och vad den kunde bero på och hur de skulle komma vidare. Det var tankar om ensamhet, vänskap och stöd, att förstå sig själv och inse sina behov och livets begränsningar som förälder och få ihop bilden av sig själv som mamma och egen individ. För vissa mammor hade föräldraskapet väckt tankar kring liv och död och oron att något skulle hända barnet fanns nära. När barnet var ett par månader gammalt kunde mammorna lättare tolka barnets signaler, förstod hur barnet ville ha det och de hade fått in lite rutiner. Mammorna började inse sin egen betydelse för barnet, förstod att barnet

7 behövde dem och anpassade sig efter barnet. Flerbarnsmammorna gjorde jämförelser mellan barnen och funderade på tidigare förlossning, amning och hur de tidigare resonerat. De flesta flerbarnmammors tankegångar visade förståelse för syskonens reaktioner och deras betydelse för det mindre barnet. Flera mammor visade också insikt om barns utveckling, sätt att tänka och vara samt förståelse för sina egna reaktioner och sin otillräcklighet, «jag menar man gör ju fel, alla föräldrar gör ju fel någon gång» (m16). Mammorna reflekterade över parrelationen, partnerns situation och vikten att vårda förhållandet. En mamma såg att partnerns beteende var ett resultat av hans kulturella bakgrund och att det kunde vara svårt för honom. «Han tycker väldigt mycket om henne. Men jag tror att han har haft det lite svårt också med papparollen för turkiska män, säjer de, brukar inte engagera sig i barnen förrän de är drygt ett år «(m.20). Utveckling av självförtroende och copingstrategier En annan dimension som visar transitionens process är utvecklingen av självförtroende och copingstrategier som visar att individen förstår och kan hantera transitionen på ett bra sätt (10). Resultatet visade att mammorna försökte hitta olika strategier för att hantera situationen, må bättre och komma vidare. Strategier som mammorna använde handlade om att peppa sig själva, sätta ord på sina känslor och tankar, att strukturera dagen och hålla ordning hemma. «Är det stökigt i sin omgivning, då blir det ju stökigt i en själv också» (m.1). Genom att träffa andra, gå en promenad, koppla av med något annat kunde mammorna skingra de negativa tankarna. Att komma igång och träna var viktigt för mammorna. Genom att ta ut sig fysiskt mådde de också bättre känslomässigt. «Jag mår jättebra om jag får köra slut på mig för då mår hjärnan bra, då är hjärnan i balans annars blir jag så här gå på nålar ohhh...» (m.12). Diskussion Metoddiskussion Urval och datainsamling som designats för en tidigare studie var lämpligt även för denna studie. Att använda EPDS för att identifiera PPD hos nyblivna mammor rekommenderas (16) och instrumentet har validerats för svenska förhållanden (17). Då relativt lång tid gått sedan datainsamlingen genomfördes kan föräldrars generella situation i Sverige ha förändrats och deras medvetenhet/kunskap om PPD ökats, vilket bör beaktas vid tolkning av resultatet. Användning av en teoristyrd dataanalys med en genomarbetad kodningsmanual gjorde analysarbetet systematiskt och strukturerat. Det finns en risk vid teoristyrd analys att viktiga perspektiv inte ryms i uppsatta kategorier/subkategorier och därför inte inkluderas i analysen (13) eller att teorin blir alltför styrande. Det finns även en risk att forskarnas förförståelse, som sjuksköterskor och lärare inom sjuksköterskeprogrammen, kan ha påverkat analysarbetet. För att minimera dessa risker diskuterades analysen regelbundet mellan forskarna och resultatet jämfördes i slutskedet med ursprungsmaterialet. Resultatdiskussion Studien visade att transitionsteorin var ett bra hjälpmedel för att förstå processen att bli förälder, identifiera omständigheter som påverkade transitionen och för att bedöma processens förlopp. Transitionsteorin kan därför vara användbar för sjuksköterskor/barnmorskor i klinisk verksamhet vid mötet med blivande och nyblivna föräldrar. Mammorna i denna studie genomgick flera olika transitioner. Meleis m.fl. lyfter fram att personer i transitioner är extra sårbara och det är viktigt att beakta helheten snarare än att fokusera på en specifik typ av transition (10). Mammor med lättare depression förmår oftast att ha ett bra samspel med sina barn om de inte lever under andra försvårande situationer och det är därför viktigt att som sjuksköterska/barnmorska vara uppmärksam på om fler riskfaktorer eller transitioner uppträder samtidigt (4). Transitionens egenskaper Resultatet visade att mammorna var inne i en process, där mötet med barnet kändes omvälvande och ledde till förändringar i livssituation, i synen på sig själv och förändrade relationer, vilket överensstämmer med transitionsteorin (10) samt med studier både av nyblivna mammor i allmänhet (1, 3, 18) och för mammor med PPD (4, 19, 20). Flera mammor i studien upplevde förlossningen som svår vilket kan ha påverkat deras hälsa. Garthus-Niegel m.fl. visade att kvinnornas subjektiva förlossningsupplevelser var mest betydelsefullt för utvecklande av posttraumatiska stressymptom (21) och Redshaw m.fl. visade att de mammorna som uppgav att de hade blivit lämnade ensamma och oroliga under eller kort efter förlossningen hade en större risk att utveckla PPD (22). Hjälmhults m.fl. studie visade att lyckas med amningen var viktigt, värdeladdat och nära sammankopplat med mammornas självkänsla (18), vilket även framkom i vår studie och tolkats som att amningsstarten är en viktig kritisk händelse i processen att bli mamma, speciellt för mammor med depressiva symtom. Dennis m.fl. visade att mammor med depressiva symptom oftare slutade amma och hade mer amningsproblem än mammor utan depressiva symtom (23). Transitionens villkor Av de personliga villkoren verkade det vara de kulturella föreställningarna, om den goda modern som alltid sätter barnet främst, som styrde mammornas förväntningar inför föräldraskapet. När mammorna inte nådde upp till sina egna förväntningar/krav kände de sig otillräckliga och som dåliga mammor vilket ledde till stress och nedstämdhet. Detta överensstämmer med Knudson-Martins m.fl. metaanalys där mammor med PPD tyckte att de misslyckats med att leva upp till den kulturella bilden av «den goda mamman» (24). Även mammornas föreställningar kring barnet, amning och familjelivet stämde inte alltid överens med hur det sedan blev och flera studier av mammor med PPD har visat diskrepans mellan förväntningar och erfarenheter (19,20,25). Det är väsentligt att sjuksköterskan/barnmorskan hjälper blivande och nyblivna mammor till en realistisk bild av barn, amning, föräldraskap och familjeliv och ger mammorna stöd i att hantera situationen. Det sociala stödet är av stor betydelse vid alla transitioner (10) och inte minst för mammor med PPD, där brist på socialt stöd har visat sig vara en signifikant riskfaktor (6). Denna studie, liksom tidigare studier från västvälden visade att det främst var partnern som gav stöd (2, 3). Mammornas beskrivning av stödet från de egna föräldrarna visade att de kände tillit till sina föräldrars stöd och hjälp. Både Deave m.fl. och Devitro såg att mammans egen mamma var speciellt viktig för nyblivna mammor och av henne fick de både praktisk och känslomässigt stöd (2,3). De flesta pappor var mycket delaktiga i omsorgen av barn och hem vilket stämmer med Prembergs m.fl. studie om svenska pappor (26). Pappors delaktighet underlättas av de goda samhällsvillkor som den svenska föräldraförsäkringen innebär. För de kvinnor, vars män inte var involverade i barn och hem, var besvikelsen stor och parrelation sviktade. Här kan samhällets idealbild, med delat ansvar för barn och hem, ha påverkat mammornas förväntningar. Resultatet visade att engagerad hälso- och sjukvårdspersonal som anpassade vården efter mammornas behov var ett stöd för mammorna. Mercer lyfter fram vikten av dialog mellan sjuksköterskan och mamman och hon menar att sjuksköterskans har en unik position att hjälpa mamman under transitionen (27). Transitionsteorin kan underlätta för sjuksköterskan/barnmorskan att förstå vad som påverkar mammornas transitionsprocess (10). Knudson-Martins m.fl. metaanalys visade att mammor tog sig ur depressionen med stöd som bekräftade deras erfarenheter och som hjälpte dem att återuppta kontakter med andra (24). En finsk studie visade dock att familjer, där mamman hade PPD, var missnöjda med barnhälsovårdens stöd och bemötande som ej anpassades till familjernas livssituation (28). Processindikationer Mammorna prövade många olika strategier för att må bättre, bli en familj och för att ta hand om sitt/sina barn. Mercer menar att det krävs tid och en hel del «trial and error» innan mamma och barn vet vad de kan förvänta sig av varandra (27) och att tiden för att komma in i modersrollen varierar och påverkas av faktorer hos både mamman, barnet och omgivningen (5). Genom mammornas reflektioner fram- 7 MALIN FRIBERG OG MAIGUN EDHBORG

8 gick att de allt eftersom började förstå situationen och känna sig hemma i den och att de fått ökat självförtroende i sin mammaroll. På liknande sätt beskriver Hartricks studie mammors väg till en ny självbild där mammorna genom att lyssna och tro på sig själva ökade sitt välbefinnande och ansvarstagande för sin hälsa (29). Kralik m.fl. menar att vid en transition handlar det om att införliva förändringarna i sig själv snarare än att återvända till hur det var tidigare och mest väsentligt är processen att förändra sin egen identitet och självbild (9). Vissa av de nyblivna mammorna i studien uttryckte svårigheter omkring identitetsförändringen och de kämpade med att få ihop bilden av sig själva som en egen person och inte enbart betraktas som barnets mamma. Genom dialog med mödrarna kan sjuksköterskan/barnmorskan ta del av mödrarnas reflektioner och bedöma hur processens framskrider och utifrån detta ge individuellt anpassat stöd. Slutsats Att bli mamma är en omvälvande process som kräver tid och kraft och att dessutom drabbas av depression gör situationen svårare. Mammor i den här situationen har stort behov av socialt stöd och här spelar partnern och mammans egen mamma en viktig roll. Det är också viktigt att nyblivna mammor med depressiva symtom erbjuds relevant professionellt stöd och uppföljning av transitionsprocessen. Transitionsteorin kan vara till hjälp för sjuksköterskan/barnmorskan att bedöma mammors beredskap för föräldraskapet och uppmärksamma de villkor som underlättar eller försvårar processen i syfte att kunna sätta in stödjande åtgärder utifrån mammornas individuella behov. Den kliniska användbarheten av transitionsteorin bör studeras vidare och vidare forskning omkring mammor med PPD bör inbegripa partnerns situation samt belysa stödjande åtgärder för föräldraparet. Godkjent for publisering Malin Friberg, universitetsadjunkt, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för omvårdnad, 23300, SE Huddinge, Maigun Edhborg, universitetslektor, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för omvårdnad, 23300, SE Huddinge, Referenslista 1. Nyström K, Öhrling K. Parenthood experiences during child s first year: literature review. J Adv Nurs, 2004;46(3): Deave T, Johnson D, Ingram J. Transition to parenthood: the needs of parents in pregnancy and early parenthood. BMC Pregnancy Childbirth. 2008;8: Devito J. How adolescent mothers feel about becoming a parent. J Perinat Educ. 2010;19(2): Wickberg B, Hwang P. Postpartum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens folkhälsoinstitut 2003: Mercer RT. Becoming a mother versus maternal role attainment. J Nurs Scholarsh. 2004;36(3): Beck CT. State of the Science on postpartum depression: what nurse researchers have contributed part 1. MCN Am J Matern Child Nurs. 2008;33(2): Rubertsson C, Wickberg B, Gustavsson P, Rådestad I. Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one year postpartumprevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample. Arch Womens Ment Health. 2005;8(2): Avan B, Richter LM, Ramchandani PG, Norris SA, Stein A. Maternal postnatal depression and children's growth and behavior during the early years of life: exploring the interaction between physical and mental health. Arch Dis Child. 2010;95(9): Kralik D, Visentin K, Van Loon A. Transition: a literature review. J Adv Nurs. 2005; 55(3): Meleis A, Sawyer LM, Im EO, Hilfinger Messias DK. Schumacher K. Experiencing transitions: an emerging middle-range theory. Adv Nurs Sci. 2000; 23(1): Cox J, Holden M, Sagovsky R. Detecion of postnatal Depression Development of 10-item Edinburgh Postnatal Depresson Scale. Br J Psychiatry. 1987;150: Edhborg M, Friberg M, Lundh W, Widström AM. "Struggling with life": narratives from women with signs of postpartum depression. Scand J Public Health. 2005;33(4): Crabtree B, Miller W. Using Codes and Code Manuals a template organizing Style of Interpretation. I Crabtree B, Miller W. editors. Doing Qualitative Research. 2nd ed. Thousand Oaks, London, New Delhi: Sage Publications Inc; 1999: Lag om etikprövning av forskning som avser människor, (SFS 2003:460). Stockholm: Utbildningsdepartementet. 15. Vetenskapsrådet. God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011 (cited ). Available from: God+forskningssed pdf 16. McQueen K, Montgomery P, Lappan-Gracon S, Evans M, Hunter J. Evidence-based recommendations for depressive symptoms in postpartum women. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2008;37(2): Wickberg B, Hwang CP. The Edinburgh Postnatal Depression Scale: validation on a Swedish community sample. Acta Psychiatr Scand. 1996;94(3): Hjälmhult E, Lomborg K. Managing the first period at home with a newborn: a grounded theory study of mothers experiences. Scand J Caring Sci. 2012, doi: /j x 19. Tammentie T, Paavilainen E, Astedt-Kurki P, Tarkka MT. Family dynamics of postnatally depressed mothers discrepancy between expectations and reality. J Clin Nurs. 2004;13(1): Buultjens M, Liamputtong P. When giving life starts to take the life out of you: women's experiences of depression after childbirth. Midwifery. 2007;23(1): Garthus-Niegel S, Tillman Von Soest M, Eberhard-Gran M. The impact of subjective birth experiences on post-traumatic stress symptoms: a longitudinal study. Arch Womens Ment Health. 2013;16: Redshaw M. Henderson, J. From Antenatal to Postnatal Depression: Associated Factors and Mitigating Influences. J Wom Health. 2013:22(6): Dennis C-L, McQueen. Does maternal postpartum depressive symptomatology influence infant feeding outcomes? Acta Pediatr. 2007;96: Knudson-Martin C, Silverstein R. Suffering in silence: a qualitative meta-data-analysis of postpartum depression. J Marital Fam Ther. 2009;35(2): Hall P. Mothers' experiences of postnatal depression: an interpretative phenomenological analysis. Community Pract. 2006;79(8): Premberg Å, Hellström A-L, Berg M. Experience of the first year as father. Scand J Caring Sci. 2008;22: Mercer R. Nursing Support of the Process of Becoming a Mother. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2006;35(5): Tammentie T, Paavilainen E, Tarkka T, Åstedt-Kurki P. Families experiences of interaction with the public health nurse at child health clinic in connection with mother s post-natal depression. J Psychiatr Ment Health Nurs. 2009;16: Hartrick G A. Woman who are mothers: The Experience of defining self. Health Care Women Int. 1997;18(3): VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34 NO. 1 PP 4 8

9 Evaluering av klinisk stige ved intensivseksjonen Rikshospitalet-Norge 9 Siv K.Stafseth, RN, MNSc, fagutviklingssykepleier, stipendiat; Hanne B. Alfheim, RN, Master of nursing, fagutviklingssykepleier, stipendiat; Lise-Merete Alpers, RN, MNSc, ledende spesialsykepleier fag, stipendiat; Mona Austenå, RN, ledende spesialsykepleier fag; Tove Gjellum, RN, ledende spesialsykepleier fag; Ann-Marie Storsveen, RN, ledende spesialsykepleier fag; Mari Vårdal, biostatistikker, Mette Tøien, RN, MNSc, stipendiat EVALUATION OF CLINICAL LADDER IN DIVISION OF EMERGENCIES AND CRITICAL CARE AT RIKSHOSPITAL-NORWAY ABSTRACT Background: Clinical ladders are intended to support skills development for nurses in clinical work. Norwegian Nurses Organization developed criteria for the clinical specialist in 1995 and Rikshospital implemented a clinical ladder in The program consists of three modules over five years. Purpose: The purpose of this study was to explore the nurses and nurseleaders experiences with the program. Methods: The study was conducted in 2009 in six units at Rikshospitalet. Triangulation with an exploratory and descriptive design was used: a questionnaire survey with 134 respondents (response rate 55), focusgroup interviews of clinical specialists (15 informants) and group interviews with nurseleaders (10 informants) was performed. Results: Nurses experiences showed that they spent significantly more time on professional development compared with those who did not participate in the program. 90 % of respondents replied that they had a personal and professional benefit from participating. Main findings from focus group interviews were the importance of time perspective in the learning process. Nurse leaders experiences showed increased involvement, and that clinical ladder helped to retain nurses in the unit. Conclusions: Professional development with a clinical ladder has yielded positive results especially in units with more nurses participating. The clinical specialists use the expertise in their clinical work. KEY WORDS: evaluation, triangulation, evidence-based nursing, professional development INNLEDNING Det finnes ulike former for kliniske stiger og sertifiseringsprogram som har til hensikt å støtte kompetanseutvikling for sykepleiere i klinisk praksis, øke sykepleieres jobb-tilfredshet, bidra til anerkjennelse av klinisk kompetanse og redusere turnover i sykepleiestaben (1). Zimmer utviklet det første klinisk stige-programmet i USA i 1972 (2, 3). De fleste kliniske stiger retter seg mot sykepleiere i klinisk arbeid, men Korman og Eliades (4) beskriver mulighetene for å bruke stigen for kompetanseutvikling også for sykepleiere innen ledelse og undervisning. Norsk Sykepleierforbund (NSF) utarbeidet kriterier for klinisk stige i Norge i 1995, som siden er videreutviklet (5). Det er her kun sykepleiere og spesialsykepleiere som arbeider klinisk som kan delta i klinisk stige, og de søker NSF om godkjenning som klinisk spesialist etter fullført program. Hensikten med klinisk stige er at deltakerne skal tilegne seg dyktighet i direkte sykepleie til pasientene. De skal utøve en høy grad av funksjonsdyktighet i sykepleie generelt, og ha spisskompetanse innenfor et område (5). Det er publisert evalueringsstudier på kliniske stiger, og de fleste tidlige studier ble gjort i USA, Storbritannia, Australia og New Zealand (2). Buchan s litteraturstudie (2) kunne ikke finne entydige bevis på at kliniske stiger bidrar til positive effekter på faktorer som jobb-tilfredshet og turnover. En amerikansk studie konkluderte med at anerkjennelse fra kollegaer og ledelsen, personlig vekst og økonomisk uttelling var viktig for at sykepleierne skulle delta og avansere i klinisk stige (6). Bjørk og kollegaer publiserte (7) en evalueringsstudie av kliniske spesialister ved norske sykehus. Resultatene viste at et ønske om faglig oppdatering og personlig utvikling var viktige årsaker til å delta i klinisk stige. Deltagerne i programmet opplevde i stigende grad utover i programmet at kompetansen de utviklet bidro til faglig utvikling, og at de ble dyktigere i pasientrettet arbeid (7). Imidlertid var det ingen forskjell i jobb-tilfredshet mellom deltagere og ikke-deltagere i kompetanseprogrammet (8). Det fant heller ikke Nelson og Cook (9) i sin studie, men derimot rapporterte sykepleierne her om økt engasjement i fagutvikling, ledelsesoppgaver og bedrede pasientresultater. Administrativ og økonomisk støtte ble identifisert som en forutsetning for et velfungerende kompetanseprogram. Videre konkluderte en amerikansk studie med at anerkjennelse fra kollegaer og ledelsen var viktig for sykepleierne som deltok i klinisk stige. De anga også andre årsaker som for eksempel personlig utvikling og økonomisk motiver (6). Ledernes vurderinger av klinisk stige som kompetanseprogram er evaluert i Norge av Tørstad og Bjørk (10). De fant at flere av lederne ikke hadde klinisk stige som en del av strategiplanen. For de av lederne som benyttet klinisk stige, ble den ansett for å være et godt instrument i fagutviklingen. I studien ble det vektlagt betydningen av at lederne så sammenheng mellom fagutvikling, kvalitet og standard på pasientpleien (10). I studien fra Knutheim og Bjørk (11) er erfaringer fra kliniske spesialister med mer enn to års erfaring beskrevet. Respondentene viste til at de hadde bevart sin spisskompetanse, og at de fortsatt brukte den. Det var bare 22,9 % (n=165) som hadde fått ny stillingstittel og funksjon etter godkjenning som klinisk spesialist (11). Rikshospitalet har hatt klinisk stige fra 1999, og de første avdelingene ved intensivseksjonen implementerte programmet i Programmet består av tre moduler over totalt fem år. Hovedfokuset er sykepleiepraksis, med sammenheng mellom teori og praksis, samt kritisk tenkning og refleksjon. Ved intensivseksjonen har det vært avsatt ressurser til klinisk stige, og avdelingsledelsen ønsket en evaluering av programmet. Hensikten med denne studien var å evaluere klinisk stige ved intensivseksjonen på Rikshospitalet ut fra sykepleieres og sykepleielederes erfaringer. Problemstillinger var: 1. Hva var årsakene til å delta i klinisk stige og hvilke erfaringer gjorde deltakerne seg underveis? 2. Hvordan brukte de kliniske spesialistene sin nye kompetanse? 3. Hvordan så kliniske spesialister på verdien av å ha deltatt i klinisk stige? 4. Hva var ledernes rolle i, og syn på klinisk stige som et ledd i strategisk fagutvikling i avdelingen? SIV K. STAFSETH, HANNE B. ALFHEIM, LISE-MERETE ALPERS, MONA AUSTENÅ, TOVE GJELLUM, ANN-MARIE STORSVEEN, MARI VÅRDAL OG METTE TØIEN

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

ANGST FOR Å FØDE: - en oppfølgingsstudie av gravide og fødende på Akershus universitetssykehus. it t Malin Eberhard-Gran, lege og senior forsker

ANGST FOR Å FØDE: - en oppfølgingsstudie av gravide og fødende på Akershus universitetssykehus. it t Malin Eberhard-Gran, lege og senior forsker Ahus Birth Cohort ABC ANGST FOR Å FØDE: ÅRSAKER OG KONSEKVENSER - en oppfølgingsstudie av gravide og fødende på Akershus universitetssykehus it t Malin Eberhard-Gran, lege og senior forsker BAKGRUNN: Inntil

Detaljer

04.11.2014. Ph.d-utdanningen. Harmonisering av krav i Norden

04.11.2014. Ph.d-utdanningen. Harmonisering av krav i Norden Ph.d-utdanningen Harmonisering av krav i Norden 2 1 Nasjonalt forskningsdekanmøte i Tromsø, oktober 2014 Nordic Medical Research Councils (NOS-M), november 2014 Prodekanmøte våren 2015 Dekanmøte våren

Detaljer

Passasjerer med psykiske lidelser Hvem kan fly? Grunnprinsipper ved behandling av flyfobi

Passasjerer med psykiske lidelser Hvem kan fly? Grunnprinsipper ved behandling av flyfobi Passasjerer med psykiske lidelser Hvem kan fly? Grunnprinsipper ved behandling av flyfobi Øivind Ekeberg 5.september 2008 Akuttmedisinsk avdeling, Ullevål universitetssykehus Avdeling for atferdsfag, Universitetet

Detaljer

BEST in Akureyri, Island Hildigunnur Svavarsdóttir Director, Akureyri Hospital. BEST network meeting Bergen * Norway * 10.

BEST in Akureyri, Island Hildigunnur Svavarsdóttir Director, Akureyri Hospital. BEST network meeting Bergen * Norway * 10. BEST in Akureyri, Island Hildigunnur Svavarsdóttir Director, Akureyri Hospital BEST network meeting Bergen * Norway * 10. November 2014 Topics to be covered Our BEST activities in the last 2 years Results

Detaljer

Kritisk lesning og skriving To sider av samme sak? Geir Jacobsen. Institutt for samfunnsmedisin. Kritisk lesning. Med en glidende overgang vil denne

Kritisk lesning og skriving To sider av samme sak? Geir Jacobsen. Institutt for samfunnsmedisin. Kritisk lesning. Med en glidende overgang vil denne og skriving To sider av samme sak? Geir Jacobsen Institutt for samfunnsmedisin Med en glidende overgang vil denne presentasjonen først handle om av fagartikler I engelsk litteratur brukes også begrepene

Detaljer

Kritisk lesning og skriving To sider av samme sak?

Kritisk lesning og skriving To sider av samme sak? og skriving To sider av samme sak? Geir Jacobsen Institutt for samfunnsmedisin Med en glidende overgang vil denne presentasjonen først handle om Kritisk lesning av fagartikler I engelsk litteratur brukes

Detaljer

Assessing second language skills - a challenge for teachers Case studies from three Norwegian primary schools

Assessing second language skills - a challenge for teachers Case studies from three Norwegian primary schools Assessing second language skills - a challenge for teachers Case studies from three Norwegian primary schools The Visions Conference 2011 UiO 18 20 May 2011 Kirsten Palm Oslo University College Else Ryen

Detaljer

Evaluering av klinisk stige ved intensivseksjonen Rikshospitalet-Norge

Evaluering av klinisk stige ved intensivseksjonen Rikshospitalet-Norge Evaluering av klinisk stige ved intensivseksjonen Rikshospitalet-Norge 9 Siv K.Stafseth, RN, MNSc, fagutviklingssykepleier, stipendiat; Hanne B. Alfheim, RN, Master of nursing, fagutviklingssykepleier,

Detaljer

The Future of Academic Libraries the Road Ahead. Roy Gundersen

The Future of Academic Libraries the Road Ahead. Roy Gundersen The Future of Academic Libraries the Road Ahead Roy Gundersen Background Discussions on the modernization of BIBSYS Project spring 2007: Forprosjekt modernisering Process analysis Specification Market

Detaljer

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale

Detaljer

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning EN User guide You have bought a wireless keyboard to use with Windows XP,

Detaljer

Administrasjon av postnummersystemet i Norge Post code administration in Norway. Frode Wold, Norway Post Nordic Address Forum, Iceland 5-6.

Administrasjon av postnummersystemet i Norge Post code administration in Norway. Frode Wold, Norway Post Nordic Address Forum, Iceland 5-6. Administrasjon av postnummersystemet i Norge Frode Wold, Norway Post Nordic Address Forum, Iceland 5-6. may 2015 Postnumrene i Norge ble opprettet 18.3.1968 The postal codes in Norway was established in

Detaljer

Norwegian FAOS, version LK1.0

Norwegian FAOS, version LK1.0 Norwegian FAOS, version LK1.0 The KOOS form was translated from Swedish into Norwegian by the Norwegian Arthroplasty Register (NAR). The Norwegian National Knee Ligament Registry (NKLR) translated the

Detaljer

Implementeringen av ROP retningslinjen; er GAP analyser et

Implementeringen av ROP retningslinjen; er GAP analyser et Implementeringen av ROP retningslinjen; er GAP analyser et effek/vt redskap? Lars Lien, leder Nasjonal kompetansetjeneste for sam

Detaljer

Vekeplan 4. Trinn. Måndag Tysdag Onsdag Torsdag Fredag AB CD AB CD AB CD AB CD AB CD. Norsk Matte Symjing Ute Norsk Matte M&H Norsk

Vekeplan 4. Trinn. Måndag Tysdag Onsdag Torsdag Fredag AB CD AB CD AB CD AB CD AB CD. Norsk Matte Symjing Ute Norsk Matte M&H Norsk Vekeplan 4. Trinn Veke 39 40 Namn: Måndag Tysdag Onsdag Torsdag Fredag AB CD AB CD AB CD AB CD AB CD Norsk Engelsk M& Mitt val Engelsk Matte Norsk Matte felles Engelsk M& Mitt val Engelsk Norsk M& Matte

Detaljer

The regulation requires that everyone at NTNU shall have fire drills and fire prevention courses.

The regulation requires that everyone at NTNU shall have fire drills and fire prevention courses. 1 The law The regulation requires that everyone at NTNU shall have fire drills and fire prevention courses. 2. 3 Make your self familiar with: Evacuation routes Manual fire alarms Location of fire extinguishers

Detaljer

Anna Krulatz (HiST) Eivind Nessa Torgersen (HiST) Anne Dahl (NTNU)

Anna Krulatz (HiST) Eivind Nessa Torgersen (HiST) Anne Dahl (NTNU) Multilingualism in Trondheim public schools: Raising teacher awareness in the English as a Foreign Language classroom Anna Krulatz (HiST) Eivind Nessa Torgersen (HiST) Anne Dahl (NTNU) Problemstilling

Detaljer

STILLAS - STANDARD FORSLAG FRA SEF TIL NY STILLAS - STANDARD

STILLAS - STANDARD FORSLAG FRA SEF TIL NY STILLAS - STANDARD FORSLAG FRA SEF TIL NY STILLAS - STANDARD 1 Bakgrunnen for dette initiativet fra SEF, er ønsket om å gjøre arbeid i høyden tryggere / sikrere. Både for stillasmontører og brukere av stillaser. 2 Reviderte

Detaljer

OM KJØNN OG SAMFUNNSPLANLEGGING. Case: Bidrar nasjonal og lokal veiplanlegging til en strukturell diskriminering av kvinner?

OM KJØNN OG SAMFUNNSPLANLEGGING. Case: Bidrar nasjonal og lokal veiplanlegging til en strukturell diskriminering av kvinner? OM KJØNN OG SAMFUNNSPLANLEGGING Case: Bidrar nasjonal og lokal veiplanlegging til en strukturell diskriminering av kvinner? Likestilling 1 2 3 Vi skiller mellom biologisk og sosialt kjønn Biologisk: Fødsel

Detaljer

FASMED. Tirsdag 3.februar 2015

FASMED. Tirsdag 3.februar 2015 FASMED Tirsdag 3.februar 2015 PLAN FOR DAGEN/SCHEDULE 8.30 Velkommen, kaffe/te Welcome, coffee/tea 8.45 Introduksjon til formativ vurdering Introduction to formative assessment 9.30 Pause / Break 9.45

Detaljer

Forbruk & Finansiering

Forbruk & Finansiering Sida 1 Forbruk & Finansiering Analyser og kommentarer fra Forbrukerøkonom Randi Marjamaa basert på en undersøkelse gjennomført av TEMO/MMI for Nordea RESULTATER FRA NORGE OG NORDEN Nordea 2006-02-28 Sida

Detaljer

Juridiske aspekter ved publisering i åpne institusjonelle arkiv

Juridiske aspekter ved publisering i åpne institusjonelle arkiv Juridiske aspekter ved publisering i åpne institusjonelle arkiv Professor dr juris Olav Torvund Publisering i åpne institusjonelle arkiv Førstegangspublisering Masteroppgaver Doktoravhandlinger (?) Grålitteratur

Detaljer

Nærings-PhD i Aker Solutions

Nærings-PhD i Aker Solutions part of Aker Motivasjon og erfaringer Kristin M. Berntsen/Soffi Westin/Maung K. Sein 09.12.2011 2011 Aker Solutions Motivasjon for Aker Solutions Forutsetning Vilje fra bedrift og se nytteverdien av forskning.

Detaljer

Social Media Insight

Social Media Insight Social Media Insight Do you know what they say about you and your company out there? Slik fikk Integrasco fra Grimstad Vodafone og Sony Ericsson som kunder. Innovasjon og internasjonalisering, Agdering

Detaljer

Dialogkveld 03. mars 2016. Mobbing i barnehagen

Dialogkveld 03. mars 2016. Mobbing i barnehagen Dialogkveld 03. mars 2016 Mobbing i barnehagen Discussion evening March 3rd 2016 Bullying at kindergarten Mobbing i barnehagen Kan vi si at det eksisterer mobbing i barnehagen? Er barnehagebarn i stand

Detaljer

Språkleker og bokstavinnlæring

Språkleker og bokstavinnlæring FORSLAG OG IDEER TIL Språkleker og bokstavinnlæring POCOS hjelper barnet med språkutvikling og begrepsforståelse og er også nyttig til trening av øye-hånd-koordinasjon, fokus og konsentrasjon. POCOS fremmer

Detaljer

Internasjonale studenter en ressurs for Norge?

Internasjonale studenter en ressurs for Norge? Internasjonale studenter en ressurs for Norge? Rekruttering for fremtiden Ole Petter Ottersen, rektor UiO, styreleder Universitets- og høgskolerådet (UHR) uhr@uhr.no www.uhr.no A CASE The Nordic countries

Detaljer

Psykiske lidelser i svangerskapet og etter fødselen. Psykiske lidelser i svangerskapet og etter fødselen

Psykiske lidelser i svangerskapet og etter fødselen. Psykiske lidelser i svangerskapet og etter fødselen Psykiske lidelser i svangerskapet og etter fødselen Psykiske lidelser i svangerskapet og etter fødselen Malin Eberhard-Gran, professor, dr.med. Norwegian Institute of Public Health Division of Mental Health

Detaljer

Contingent Liabilities in Norwegian Local Government Accounting. Redress Programs Relating to Institutional Child Abuse

Contingent Liabilities in Norwegian Local Government Accounting. Redress Programs Relating to Institutional Child Abuse Contingent Liabilities in Norwegian Local Government Accounting Redress Programs Relating to Institutional Child Abuse telemarksforsking.no Telemarksforsking What is Redress Programs Relating to Institutional

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

Baltic Sea Region CCS Forum. Nordic energy cooperation perspectives

Baltic Sea Region CCS Forum. Nordic energy cooperation perspectives Norsk mal: Startside Baltic Sea Region CCS Forum. Nordic energy cooperation perspectives Johan Vetlesen. Senior Energy Committe of the Nordic Council of Ministers 22-23. april 2015 Nordic Council of Ministers.

Detaljer

Kvalitet i institusjonsbehandling i psykisk helsevern (KvIP) - barn og unge

Kvalitet i institusjonsbehandling i psykisk helsevern (KvIP) - barn og unge akuttnettverket.no Kvalitet i institusjonsbehandling i psykisk helsevern (KvIP) barn og unge Bilde av enheten Rapport fra kollegaevaluering: ** dato 2015 Prosjektleder: Simon R. Wilkinson akuttnettverket.no

Detaljer

Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2002-2003

Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2002-2003 Til skolen Rundskriv S 09-2002 Oslo, 15. februar 2002 Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2002-2003 For nærmere omtale av H.M. Kong Olav V s Jubileumsfond viser vi til NKF-handboka kap. 12.3.4. Fondet

Detaljer

Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft (SkillsREAL)

Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft (SkillsREAL) Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft (SkillsREAL) Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft Tarja Tikkanen Hva betyr PIAAC-resultatene

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

Moving Innovation Forward!

Moving Innovation Forward! ! Movation Innovasjonsdugnaden! Norges ledende partnernettverk? Utfordringen! Flere enn 45 000 virksomheter startes hvert år i Norge... Mindre enn 20% overlever i løpet av de 3 første årene... Samtidig

Detaljer

UNIT LOG (For local use)

UNIT LOG (For local use) (EUROpean Pain Audit In Neonates) European survey of sedation and analgesia practices for ventilated newborn infants UNIT LOG (For local use) MONITORING OF INCLUSIONS/ EXCLUSIONS Principal Investigators

Detaljer

Presentasjon av ASSIST Modellen og Kursplanen

Presentasjon av ASSIST Modellen og Kursplanen Presentasjon av ASSIST Modellen og Kursplanen Ved Elisabeth Almaz Eriksen Høgskolelektor i pedagogikk ved førskolelærerutdanningen på Høgskolen i Oslo ASSIST Modellen og Kursplanen Hovedmomentene i presentasjonen

Detaljer

Petroleumsundersøkelsen om skiftarbeid, søvn og helse (PUSSH)

Petroleumsundersøkelsen om skiftarbeid, søvn og helse (PUSSH) Petroleumsundersøkelsen om skiftarbeid, søvn og helse (PUSSH) Pål Molander Direktør, Prof. Dr. www.pussh.org Agenda Litt om bakgrunnen og bakteppet for prosjektet Hvem er det som har besluttet at det foreligger

Detaljer

Kjersti Oterhals. Hjerteavdelingen, Haukeland Universitetssykehus, Bergen,

Kjersti Oterhals. Hjerteavdelingen, Haukeland Universitetssykehus, Bergen, Kjersti Oterhals Hjerteavdelingen, Haukeland Universitetssykehus, Bergen, UNITE Research Group; Christi Deaton, Sabina De Geest, Tiny Jaarsma, Mattie Lenzen, Philip Moons, Jan Mårtensson, Karen Smith,

Detaljer

7 years as museum director at the Röhsska Museum, Göteborg. since February 2012 the museum director at the Sigtuna Museum, Sthlm

7 years as museum director at the Röhsska Museum, Göteborg. since February 2012 the museum director at the Sigtuna Museum, Sthlm 15 years in the advertising business 7 years as museum director at the Röhsska Museum, Göteborg since February 2012 the museum director at the Sigtuna Museum, Sthlm maksimere strategisk utviklingsplan

Detaljer

HVORDAN KAN SYKEPLEIERE BIDRA TIL Å BEVARE VERDIGHET HOS ORTOPEDISKE PASIENTER MED INFEKSJON ETTER KIRURGI?

HVORDAN KAN SYKEPLEIERE BIDRA TIL Å BEVARE VERDIGHET HOS ORTOPEDISKE PASIENTER MED INFEKSJON ETTER KIRURGI? HVORDAN KAN SYKEPLEIERE BIDRA TIL Å BEVARE VERDIGHET HOS ORTOPEDISKE PASIENTER MED INFEKSJON ETTER KIRURGI? Forutsetninger: Lov om helsepersonell, 1999 Lov om pasientrettigheter, 1999 Lov om spesialisthelsetjeneste,

Detaljer

Forskriftsendring ESG Standards and Guidelines for quality Assurance (ESG) Veiledende retningslinjer for UHpedagogisk UNIPED. www.uhr.no uhr@uhr.

Forskriftsendring ESG Standards and Guidelines for quality Assurance (ESG) Veiledende retningslinjer for UHpedagogisk UNIPED. www.uhr.no uhr@uhr. Tydeligere krav til pedagogisk basiskompetanse Forskriftsendring ESG Standards and Guidelines for quality Assurance (ESG) Veiledende retningslinjer for UHpedagogisk basiskompetanse UNIPED Forskrift om

Detaljer

Frafall og EU-programmene. Henrik Arvidsson Rådgiver Trondheim/29.01.2016

Frafall og EU-programmene. Henrik Arvidsson Rådgiver Trondheim/29.01.2016 Frafall og EU-programmene Henrik Arvidsson Rådgiver Trondheim/29.01.2016 Fører deltakelse i EU-programmer til lavere frafall/høyere gjennomføring? Vi vet ikke. Men vi kan gjette. Årsaker til frafall Effekter

Detaljer

Interaction between GPs and hospitals: The effect of cooperation initiatives on GPs satisfaction

Interaction between GPs and hospitals: The effect of cooperation initiatives on GPs satisfaction Interaction between GPs and hospitals: The effect of cooperation initiatives on GPs satisfaction Ass Professor Lars Erik Kjekshus and Post doc Trond Tjerbo Department of Health Management and Health Economics

Detaljer

// Translation // KLART SVAR «Free-Range Employees»

// Translation // KLART SVAR «Free-Range Employees» // Translation // KLART SVAR «Free-Range Employees» Klart Svar is a nationwide multiple telecom store, known as a supplier of mobile phones and wireless office solutions. The challenge was to make use

Detaljer

Bra kompetanse og dårlig kompetanse Består din organisasjon prøven?

Bra kompetanse og dårlig kompetanse Består din organisasjon prøven? Bra kompetanse og dårlig kompetanse Består din organisasjon prøven? av Tom Rath Co-author of How full is your bucket? oversatt av Kristin Vislie, Coach og partner i HumanKapitalGruppen Er Gallup i mot

Detaljer

The Official Newsletter of Projects Abroad Bo. March 2013

The Official Newsletter of Projects Abroad Bo. March 2013 The Official Newsletter of Projects Abroad Bo ia March 2013 1 Editor s Letter Hi all, Welcome to the March edition of our Newsletter for Projects Abroad Bolivia. This newsletter aims to inform all ur volunteers

Detaljer

User manual English Svenska Norsk

User manual English Svenska Norsk User manual English Svenska Norsk Copyright This manual is the copyright of CI no 556520-4137. No part of this manual may be revised, copied or transmitted in any way without written permission from CI

Detaljer

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Dannelse på norsk fra ord til handling Professor Ove Jakobsen HHB/UiN Frihet med ansvar Om høyere utdanning og forskning i Norge NOU 2000:14 Det er

Detaljer

KROPPEN LEDER STRØM. Sett en finger på hvert av kontaktpunktene på modellen. Da får du et lydsignal.

KROPPEN LEDER STRØM. Sett en finger på hvert av kontaktpunktene på modellen. Da får du et lydsignal. KROPPEN LEDER STRØM Sett en finger på hvert av kontaktpunktene på modellen. Da får du et lydsignal. Hva forteller dette signalet? Gå flere sammen. Ta hverandre i hendene, og la de to ytterste personene

Detaljer

Ledelse og endring: Alle stemmer skal høres - En vei til suksess? Analyse av endringsarbeid i sykehjem? Førsteamanuensis Christine Øye

Ledelse og endring: Alle stemmer skal høres - En vei til suksess? Analyse av endringsarbeid i sykehjem? Førsteamanuensis Christine Øye Ledelse og endring: Alle stemmer skal høres - En vei til suksess? Analyse av endringsarbeid i sykehjem? Førsteamanuensis Christine Øye Bakgrunn og mål MEDCED Modeling and Evaluating evidence based Continuing

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Røyneberg extrem lego team Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 5 gutter. Vi representerer

Detaljer

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Ove 87 år Namn Ove Ålder 87 år Sjukdomshistorik

Detaljer

Omsorg på en misforstått måte?

Omsorg på en misforstått måte? Omsorg på en misforstått måte? Marit Kirkevold NB. Et par av slidene, med figurer fra Zoffman-studien om personer med diabetes er ikke gjort tilgjengelig her, fordi de ikke ennå er publisert. Artikkelen

Detaljer

The internet of Health

The internet of Health The internet of Health! Biler, helse og fremtiden!! Velkon 2014, 22. October 2014 Nard Schreurs, IKT-Norge Få ut begrepet «pasient» av tanker om helse. Aldring 1980-2010 Menn 72 år til 79 år Kvinner 79

Detaljer

Informasjonssøking i sykepleiers praksis

Informasjonssøking i sykepleiers praksis Informasjonssøking i sykepleiers praksis eller MIND THE GAP! Margrethe B. Søvik UH-Bibliotekkonferansen 18.-19. juni 2015 En presentasjon av prosjektet Et forprosjekt med midler fra Nasjonalbiblioteket

Detaljer

Jeg vil bare danse Tekst / Mel.: Tor- Jørgen Ellingsen

Jeg vil bare danse Tekst / Mel.: Tor- Jørgen Ellingsen 1. vers Når jeg hører musikk, Kan jeg ikke sitte stille Når jeg hører det groover, B yner beina å gå Jeg får ikke ro, Selv om jeg gjerne ville Jeg vil bare danse, Det er noe jeg må Jeg vil bare danse Tekst

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Arne Vik, Program for Audiografutdanning, Høgskolen i Sør-Trøndelag Samarbeidspartnere

Detaljer

Eiendomsverdi. The housing market Update September 2013

Eiendomsverdi. The housing market Update September 2013 Eiendomsverdi The housing market Update September 2013 Executive summary September is usually a weak month but this was the weakest since 2008. Prices fell by 1.4 percent Volumes were slightly lower than

Detaljer

Lærere som lærer. Elaine Munthe. Professor / Dekan Universitetet i Stavanger uis.no 26.10.2015

Lærere som lærer. Elaine Munthe. Professor / Dekan Universitetet i Stavanger uis.no 26.10.2015 Lærere som lærer Elaine Munthe Professor / Dekan Universitetet i Stavanger uis.no Plan for innlegget: Læreres profesjonelle læring i et kontinuum Kunnskaps- og kompetanseområder for lærere Hvordan fremme

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

2005 2014: UN decade for education for sustainable development

2005 2014: UN decade for education for sustainable development Teacher Education for sustainable development Oscarsborg 25 2727 november 2009 2005 2014: UN decade for education for sustainable development Aim: Focus on how education can contribute to sustainable ab

Detaljer

Medisinsk statistikk, KLH3004 Dmf, NTNU 2009. Styrke- og utvalgsberegning

Medisinsk statistikk, KLH3004 Dmf, NTNU 2009. Styrke- og utvalgsberegning Styrke- og utvalgsberegning Geir Jacobsen, ISM Sample size and Power calculations The essential question in any trial/analysis: How many patients/persons/observations do I need? Sample size (an example)

Detaljer

Læraren, rolla og IKT

Læraren, rolla og IKT Læraren, rolla og IKT, Stipendiat ved Høgskulen Stord/Haugesund Kart over Norge, plassering og antall innbygg? Agenda 1. PhD Å vera lærar i det digitale kunnskapssamfunnet 2. Lærarar sin kompetanse 3.

Detaljer

På vei mot mindre stimulerende pengepolitikk. Katrine Godding Boye August 2013

På vei mot mindre stimulerende pengepolitikk. Katrine Godding Boye August 2013 På vei mot mindre stimulerende pengepolitikk Katrine Godding Boye August 2013 Krisen over (?) nå handler alt om når sentralbanken i USA vil kutte ned på stimulansene. Omsider noen positive vekstsignaler

Detaljer

Innovasjonsvennlig anskaffelse

Innovasjonsvennlig anskaffelse UNIVERSITETET I BERGEN Universitetet i Bergen Innovasjonsvennlig anskaffelse Fredrikstad, 20 april 2016 Kjetil Skog 1 Universitetet i Bergen 2 Universitetet i Bergen Driftsinntekter på 4 milliarder kr

Detaljer

NORSI Norwegian Research School in Innovation, PING Program for Innovation and Growth

NORSI Norwegian Research School in Innovation, PING Program for Innovation and Growth NORSI Norwegian Research School in Innovation, PING Program for Innovation and Growth NORSI organisering: NTNU vertsinstitusjon NORSI styre NORSI består av to forskningsprogrammer PIMS ved NTNU: Program

Detaljer

Recognition of prior learning are we using the right criteria

Recognition of prior learning are we using the right criteria Recognition of prior learning are we using the right criteria Reykjavik 13.09.2012 Margrethe Steen Hernes, seniorrådgiver Nasjonal politikk Bakgrunn (1997 98) : Stortinget ber Regjeringen om å etablere

Detaljer

THE CONSUMPTION FUNCTION AND THE LIFE CYCLE HYPOTHESIS

THE CONSUMPTION FUNCTION AND THE LIFE CYCLE HYPOTHESIS ARTIKLER FRA STATISTISK SENTRALBYRÅ NR. 126 REPRINT FROM THE SCANDINAVIAN JOURNAL OF ECONOMICS, VOL. 82 (1980), PP 464-480 THE CONSUMPTION FUNCTION AND THE LIFE CYCLE HYPOTHESIS AN ANALYSIS OF NORWEGIAN

Detaljer

Søker du ikke om nytt frikort/skattekort, vil du bli trukket 15 prosent av utbetalingen av pensjon eller uføreytelse fra og med januar 2016.

Søker du ikke om nytt frikort/skattekort, vil du bli trukket 15 prosent av utbetalingen av pensjon eller uføreytelse fra og med januar 2016. Skatteetaten Saksbehandler Deres dato Vår dato 26.10.2016 Telefon Deres Vår referanse For information in English see page 3 Skattekort for 2016 Du fikk helt eller delvis skattefritak ved likningen for

Detaljer

Climate change and adaptation: Linking. stakeholder engagement- a case study from

Climate change and adaptation: Linking. stakeholder engagement- a case study from Climate change and adaptation: Linking science and policy through active stakeholder engagement- a case study from two provinces in India 29 September, 2011 Seminar, Involvering ved miljøprosjekter Udaya

Detaljer

NMBU nøkkel for læringsutbytte Bachelor

NMBU nøkkel for læringsutbytte Bachelor NMBU nøkkel for læringsutbytte Bachelor En person som innehar en bachelorgrad fra NMBU skal ha følgende læringsutbytter, beskrevet som hva de er i stand til å gjøre/hva de kan. Læringsutbyttene er inndelt

Detaljer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Nordens Barn Helsingfors 11 mars 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 17-04-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar

Detaljer

Fakultet for informasjonsteknologi, Institutt for datateknikk og informasjonsvitenskap AVSLUTTENDE EKSAMEN I. TDT42378 Programvaresikkerhet

Fakultet for informasjonsteknologi, Institutt for datateknikk og informasjonsvitenskap AVSLUTTENDE EKSAMEN I. TDT42378 Programvaresikkerhet Side 1 av 5 NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet BOKMÅL Fakultet for informasjonsteknologi, matematikk og elektroteknikk Institutt for datateknikk og informasjonsvitenskap AVSLUTTENDE EKSAMEN

Detaljer

Komma igång med e-control mobilapplikation för ios och Android.

Komma igång med e-control mobilapplikation för ios och Android. Komma igång med e-control mobilapplikation för ios och Android. SVENSKA/NORSK Version 1.0.1 Step 1. Ladda ner mobilapplikationen. Ladda ner från Apple Appstore eller Google Play. Sök på Broadlink eller

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT

UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT Eksamen i: ECON1220 Velferd og økonomisk politikk Exam: ECON1220 Welfare and politics Eksamensdag: 29.11.2010 Sensur kunngjøres: 21.12.2010 Date of exam: 29.11.2010

Detaljer

BIBSYS Brukermøte 2011 Live Rasmussen og Andreas Christensen. Alt på et brett? -om pensum på ipad og lesebrett

BIBSYS Brukermøte 2011 Live Rasmussen og Andreas Christensen. Alt på et brett? -om pensum på ipad og lesebrett BIBSYS Brukermøte 2011 Live Rasmussen og Andreas Christensen Alt på et brett? -om pensum på ipad og lesebrett Prosjektet epensum på lesebrett Vi ønsker å: Studere bruk av digitalt pensum i studiesituasjonen.

Detaljer

Action Plan Norway (will be translated into English after May 15th)

Action Plan Norway (will be translated into English after May 15th) Action Plan Norway (will be translated into English after May 15th) 1 2015 Intel ISEF Educator Academy Pittsburgh, PA PROFORSK a national program to fund science initiatives PROFORSK skal skape på kort

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Svakt internasjonalt, Norge i toppform. 22. november 2012 Steinar Juel sjeføkonom

Svakt internasjonalt, Norge i toppform. 22. november 2012 Steinar Juel sjeføkonom Svakt internasjonalt, Norge i toppform 22. november 2012 Steinar Juel sjeføkonom 2 Finanskrisen kom i flere bølger Nå tegn til stabilisering USA er på vei ut av krisen Eurosonen er stabilisert, men fortsatt

Detaljer

Samarbeid om PhD-veiledning Personlige erfaringer

Samarbeid om PhD-veiledning Personlige erfaringer 1 Samarbeid om PhD-veiledning Personlige erfaringer Professor Per Gunnar Kjeldsberg Institutt for elektronikk og telekommunikasjon Fakultet for informasjonsteknologi, matematikk og elektroteknikk Seminar

Detaljer

of color printers at university); helps in learning GIS.

of color printers at university); helps in learning GIS. Making a Home Page Why a Web Page? Easier to submit labs electronically (lack of color printers at university); Easier to grade many labs; Provides additional computer experience that helps in learning

Detaljer

UNIVERSITY OF OSLO. Faculty of Mathematics and Natural Sciences

UNIVERSITY OF OSLO. Faculty of Mathematics and Natural Sciences Page 1 UNIVERSITY OF OSLO Faculty of Mathematics and Natural Sciences Exam in BIO4210/9210 Classification and Phylogeny Day of exam: 13. December 2011 Exam hours: 9.00-12.00 (3 hours) This examination

Detaljer

Norwegian KOOS, version LK1.0

Norwegian KOOS, version LK1.0 Nasjonalt Register for Leddproteser The Norwegian Arthroplasty Register,c. Bergen 15 May 2007 Norwegian KOOS, version LK1.0 The KOOS form was translated into Norwegian in the following way. Translation

Detaljer

Hvor finner vi flått på vårbeiter? - og betydning av gjengroing for flåttangrep på lam på vårbeite

Hvor finner vi flått på vårbeiter? - og betydning av gjengroing for flåttangrep på lam på vårbeite Hvor finner vi flått på vårbeiter? - og betydning av gjengroing for flåttangrep på lam på vårbeite Lucy Gilbert, Lise Grove, Unni Støbet Lande, Ingeborg Klingen, Kirstyn Brunker Gjenngroing På verdensbasis

Detaljer

Norsk marin forskning sett utenifra. Stein Kaartvedt Universitetet i Oslo

Norsk marin forskning sett utenifra. Stein Kaartvedt Universitetet i Oslo Norsk marin forskning sett utenifra Stein Kaartvedt Universitetet i Oslo Norsk marin forskning sett innenfra Vinkling? Selvbilde (Kvalitet) (Synlighet) Organisering Ledelse Rekruttering Rammebetingelser

Detaljer

Fase 2: Spørreskjemaundersøkelser i Finland, Færøyene, Island og Norge. Hvert land har publisert egne rapporter

Fase 2: Spørreskjemaundersøkelser i Finland, Færøyene, Island og Norge. Hvert land har publisert egne rapporter NORDISKE STUDENTER I UTLANDET RESULTATER FRA DEN NORDISKE RAPPORT Nordiske studiestøttekonferanse 1.6.2010 Island PROSJEKTETS FASER Fase 1: En nordisk utredning av studiestøtte for studier i utlandet Publikasjon:

Detaljer

GoOpen 2008 Oslo 8. april. Jernbaneverket Fri programvare i driftskritiske systemer. Ole Morten Killi ole.morten.killi@bouvet.

GoOpen 2008 Oslo 8. april. Jernbaneverket Fri programvare i driftskritiske systemer. Ole Morten Killi ole.morten.killi@bouvet. GoOpen 2008 Oslo 8. april Jernbaneverket Fri programvare i driftskritiske systemer Ole Morten Killi ole.morten.killi@bouvet.no Bouvet ASA Bouvet ASA Ca. 400 ansatte 8 kontorer Bouvets ambisjon er å være

Detaljer

Hvordan kan man holde kontakten med venner eller familie? Kan du legge til noen ideer på listen? Sende tekstmeldinger. Sende (bursdags-)kort

Hvordan kan man holde kontakten med venner eller familie? Kan du legge til noen ideer på listen? Sende tekstmeldinger. Sende (bursdags-)kort Hold kontakten! Hvordan kan man holde kontakten med venner eller familie? Kan du legge til noen ideer på listen? Skrive brev Sende tekstmeldinger Ringe dem Sende e-post Sende (bursdags-)kort Koble seg

Detaljer

Mangfold: Hva betyr det? Alt eller ingenting?

Mangfold: Hva betyr det? Alt eller ingenting? Mangfold: Hva betyr det? Alt eller ingenting? Associate Professor Laura E. M. Traavik I dag Definere og diskutere mangfold Mangfold og kontekst Hvordan møter vi mangfold? Hvordan jobber vi med mangfold?

Detaljer

Plagiat og PhD: Hva gjør man med det? Kunnskapsløs eller juksemaker? Plagiatsaker 18.09.2009

Plagiat og PhD: Hva gjør man med det? Kunnskapsløs eller juksemaker? Plagiatsaker 18.09.2009 Plagiat og PhD: Hva gjør man med det? Ole Bjørn Rekdal, Høgskolen i Bergen Solstrand 17. sept., 2009 Kunnskapsløs eller juksemaker? Tvilen skal komme tiltalte til gode Hvordan eliminere tvilen? Plagiatprøve?

Detaljer

NNMPF-NYTT 2005: 2. Nordisk nettverk for musikkpedagogisk forskning, 17.juni 2005

NNMPF-NYTT 2005: 2. Nordisk nettverk for musikkpedagogisk forskning, 17.juni 2005 NNMPF-NYTT 2005: 2 Nordisk nettverk for musikkpedagogisk forskning, 17.juni 2005 Kjære nettverkskolleger. Her kommer invitasjonen til konferansen i København 2006. (English version, see below). Velkommen

Detaljer

Utdanningsledelse mellom administrasjon og pedagogisk nytenking Uhped seminar i Tromsø 10.-12. desember 2012

Utdanningsledelse mellom administrasjon og pedagogisk nytenking Uhped seminar i Tromsø 10.-12. desember 2012 Utdanningsledelse mellom administrasjon og pedagogisk nytenking Uhped seminar i Tromsø 10.-12. desember 2012 Marit Allern, universitetspedagogisk faggruppe, UiT Kvalitetsutvikling av studier flat struktur

Detaljer

UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT

UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT Bokmål Eksamen i: ECON1210 Forbruker, bedrift og marked Exam: ECON1210 Consumer Behaviour, Firm behaviour and Markets Eksamensdag: 12.12.2014 Sensur kunngjøres:

Detaljer

Vedlegg til sluttrapport Ringvirkninger Helhetlig barnehage- og skoleutvikling i Sørum 2007-2009.

Vedlegg til sluttrapport Ringvirkninger Helhetlig barnehage- og skoleutvikling i Sørum 2007-2009. Vedlegg 4. Vedlegg til sluttrapport Ringvirkninger Helhetlig barnehage- og skoleutvikling i Sørum 2007-2009. Rapport fra studietur New Zealand. Rapport fra studietur New Zealand. Side 1 Innhold 1. Innledning

Detaljer