Størrelse: px
Begynne med side:

Download "I N O R D E N NR. 1 VOLYM/ÅRGÅNG 34"



2 Redaktionellt 2 Redaktionellt Sineva Ribeiro Chefredaktör Kim Lützén Redaktionssekreterare Marit Helgerud Redaktionskommitté Lise Hounsgaard, Danmark, PhD Lisbeth Fagerström, Finland, PhD Erla Kolbrún Svavarsdóttir, Island, PhD Ida Torunn Bjørk, Norge, Dr. polit Vård i Norden Vård i Norden ges ut av Vårdförbundet i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening Mål Vård i Norden publicerar ett brett spektrum av omvårdnadsforskning och utveckling med avsikt att bidra till implementering av ny kunskap och främja en hög kvalitet på omvårdnaden. Målgrupp Vård i Nordens målgrupper är forskare, sjuksköterskor, chefer och ledare, lärare och sjuksköterskestudenter på alla nivåer. Vård i Norden erbjuder sjuksköterskor från de nordiska länderna att publicera vetenskapliga omvårdnadsartiklar, samt artiklar om utvecklingsarbeten, på danska, norska, svenska och engelska. Innehåll Vård i Norden publicerar i första hand vetenskapliga artiklar om omvårdnad, dess tillämpning och utbildning. Andra typer av artiklar kan vara pilotstudier, metodartiklar och artiklar om evidensbaserad omvårdnad och implementering. Författare med annan bakgrund är välkomna att sända in artiklar som bidrar till kunskapsutveckling inom omvårdnaden. Artiklar Vetenskapliga artiklar bedöms av två referees. Utvecklingsartiklar bedöms av en referee. Vetenskapliga artiklar ska inte överskrida ord. Utvecklingsartiklar får inte överskrida ord. Komplett manusvägledning, checklista och regler för författarpresentation finns på Refereebedömarna består av 650 nordiska sjuksköterskor. Prenumeration Vård i Norden utges med fyra nummer per år. Prenumerationer tecknas på Det går att prenumerera på den tryckta versionen med onlinetillgång eller bara online. Studenter på grund-, avancerad och forskarnivå får rabatt på prenumerationsspriset. Prenumeranter loggar in sig online med prenumerationsnummer. Universitet och högskolor är registrerade med IP-adresser. Redaktion Vård i Norden Vårdförbundet, Box 3260, Stockholm Manuscript sendes Alla manuscript ska sändas in digitalt till redaktionen. Vård i Nordens webbplats Prenumerationskontor Vård i Norden Postboks 456 NO-0104 Oslo, Norge Tel Kontaktperson: Birgitte K. Nyberg e-post: Mobilnr.: Prenumeration Prenumerationstyper och prenumerationspriser 2014: Universitetsbibliotek kr Högskolebibliotek kr Sjukhusbibliotek/ sjukhus kr Enskild prenumeration online+papperstidning 300 kr Enskild prenumeration endast online 150 kr Studenter online och papperstidning 150 kr Studenter endast online 100 kr Priset är lika med DEK, NOK och SEK. Prenumerationer tecknas via webbplatsen eller tidskriftscentraler. Konto för inbetalning av prenumerationsavgift: Nordea: (svensk konto) IBAN-format: SE SWIFT-adress till Nordea Sverige: NDEASESS Enskilda prenumerationer beställs via webbplatsen. För att få tillgång till Vård Norden online, används prenumerationsnumret som finns på baksidan av tidningen eller faktura. vård NORDIC JOURNAL OF NURSING RESEARCH I N O R D E N NR. 1 VOLUME/ÅRGANG 34 vård I N O R D E N Nordic Journal of Nursing Research Indexering Pro Quest, ASSIA, CINAHL/EBSCO, Swemed+, Artikelsök Upplaga tryck & online 150 endast online Layout Grafica Hundsnes Tryck Gunnarshaug Trykkeri AS ISSN: All form av återgivning eller flerfaldigande av denna tidskrift, eller delar av tidskriften är inte tillåten enligt lagen om upphovsrätt. Tidskriften är lämnad till tryckeriet VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34

3 Redaktionellt 3 Editorial Kim Lützén, Editor It is an honour and an exciting challenge to commence the role of editor for Vård i Norden (Nordic Journal of Nursing Research). When I published my first article in Vård i Norden in 1987, before I became a PhD student, I certainly could not conceive that one day I would be writing this editorial. In this, my first editorial, I want to express my appreciation of Gudrún Kristjánsdóttir for her many years as a chief editor and her work aimed at paving the way for a successful future for the journal. I would also like to thank Marit Helgerud Head of Editorial Office for her support and advice on many editorial aspects. Without a doubt, all editors since the very first issue was published have ambitiously contributed to the journal s scholarly advancement. The many researchers that have and are involved in the peer review process actively promote publication of excellent research. My responsibility and commitment as an editor consist of being in tune with and up to date with current nursing research, globally as well as within Norden. Consequently, this responsibility raises two necessary questions. The first question is; what nursing research is urgently required today and in the future to guide nursing practice? The second question, that follows is; what is the ranking of nursing research in the Nordic countries viewed from a global perspective? My own experience, as an educator and nurse researcher, convinces me that nursing research in our Nordic countries is steadily becoming more practice oriented. Nursing education has steadily advanced the importance of the integration of research in nursing practice. This means that we can anticipate an increased population of post-graduate research students and thus be prepared for increased submissions to the journal. The second question is quite complex, mainly because it is difficult to identify comparative and competitive variables that are globally relevant. Moreover, many of the publications in our journal do not reach out to researchers in other countries because the majority are written in one of the Nordic languages. There are many health issues, such as those that are associated with a steadily growing older population that we can share via research with many other countries. Thus, one of my first assignments is to investigate the pros and cons of a journal that is open for reporting research in a language other than English. I am certain that I will receive comments about this, and I welcome them! In this issue you will find some graphic changes that identify the journal s new ownership. To date, no changes in the submission and review process have been made. The articles cover many aspects of clinical nursing and thus should be of interest to many researchers and students. Professor, Kim Lützén, Editor In memory of Olle Söderhamn Professor Olle Söderhamn passed away on Christmas Eve Des. 24th He was the representative from Vårdförbundet in the editorial committee of Vård i Norden since Olle was born in Malmö, Sweden on 13th July Olle Söderhamn was a professor in Nursing and a leader in the Centre for Caring Research Southern Norway (Senter for omsorgsforskning Sør). He received his doctoral degree form Linköping University in 1998 and later became Professor at the University West in Trollhättan (Högskolen Väst i Trollhättan). In 2006 he received Professorship in Nursing at the Faculty of Health and Sport Sciences, University of Agder in Norway. Professor Söderhamn was especially involved with research and practice in relation to aging and the self care of older individuals. He believed that clinical research needed to be close to the individual to learn how to find evidence relevant to practice. The integration of theory and practice was his emphasis and has become his legacy in the nursing care as well as the development and introduction of measurement instruments for evaluation in nursing care. He was a good teacher and mentor and is the author of many well cited scientific as well as clinical papers locally as well as internationally. Professor Olle Söderhamn passed away after a long battle with cancer. Each of us not only grieves the passing of a tremendous individual but also for the loss of a great colleague and friend. He was an invaluable member of the Vård i Norden's editorial committee. He was always willing to assist and make his contribution. A man of great integrity and a good friend. We honor his memory with great appreciation. Our condolences to his wife Professor Ulrika Söderhamn. On behalf of the Editorial Committee In memory of Olle Söderhamn, Gudrún Kristjánsdóttir, Professor Former Editor of Vård i Norden EDITOR KIM LÜTZÉN

4 Att bli mamma i skuggan av postpartum depression transitionsteoretiskt perspektiv Malin Friberg, Med. master, universitetsadjunkt, Maigun Edhborg, Med. Dr., universitetslektor BECOMING A MOTHER IN THE SHADOW OF POSTPARTUM DEPRESSION FROM A PERSPECTIVE OF TRANSITION Abstract Aim: The aim of this study was to illuminate the transition to parenthood among mothers with depressive symptoms 2-3 months after birth. Background: Becoming a mother is a process including feelings of satisfaction and love, responsibility and changed relationships. About of 11-17% new mothers suffer from depressive symptoms. Transition theory describes the nature of the transition, the transition conditions and the patterns of response. Methods: Semi structured interviews with 22 mothers with depressive symptoms analyzed with template analysis style according to Meleis transition theory. Findings: The mothers went through several transitions and their life changed physically and mentally. The first meeting with the child was overwhelming. Mother's own beliefs, the child, partner, family and friends and the health care staff affected transition. Factors describing the process of being a mother were reflections about the situation and coping strategies. Conclusion: Becoming a mother takes time and effort. Suffering with depressive symptoms makes the situation more difficult. These mothers need social and professional support as follow up of the transition process. Transition theory can assist the nurse to understand mothers readiness for parenthood and identify factors that influence the process. KEY WORDS: motherhood, postpartum depression, transition, template analysis style 4 Inledning Att bli mamma och drabbas av depressiva besvär innebär påfrestningar i en sårbar situation. Genom mer kunskaper omkring nedstämda mammors process «att bli mamma» kan sjuksköterskan/barnmorskan utveckla omvårdnaden till nyblivna mammor med depressiva besvär. Bakgrund VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34 NO. 1 PP 4 8 Att bli mamma är en omvälvande händelse (1-3) som utmärks av tillfredställelse och tillit, men också av stort ansvar och lite egen tid (1). Moderskapet kan innebära ökad ensamhet och förändrat socialt nätverk (3) och en period av ökad psykologisk sårbarhet (4). Föräldraskapet innebär en stor stress på parrelationen (1, 2, 4) och omgivningens stöd är viktigt (5). Speciellt väsentligt är stödet från partnern (2) och mammans egen mamma (2, 3) men även släkt, vänner och hälso- och sjukvårdspersonalens stöd är betydelsefullt (2, 5). Postpartum depression (PPD) är den vanligaste komplikationen hos nyblivna mammor (6). Svenska studier visar en prevalens på 11-12,5 % för depressiva symptom hos mammor 2 månader efter förlossningen (7, 4). Riskfaktorer för PPD är tidigare depression, stressande livshändelser, bristande socialt stöd, trötthet/utmattning och låg självkänsla (6). Vanliga symtom är nedstämdhet, skuldkänslor, trötthet, koncentrationsstörningar och sömnsvårigheter (4). PPD hos mamman har visat samband med beteendeproblem hos barnet (8). Begreppet transition (övergång) kan användas för att beskriva processen vid förändringar under livets gång eller vid förändring av hälsa och sociala omständigheter (9). Transitionsteori utvecklad av Meleis m.fl. beskriver olika typer av transitioner (utvecklingsmässiga, hälsa sjukdomsrelaterade, situationella, organisatoriska), dess mönster och egenskaper. Teorin beskriver även transitionens villkor (personliga, omgivande, samhälliga faktorer) som underlättar eller försvårar transitionen samt transitionens svarsmönster med process- och resultatindikationer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med transitioner är att stödja människor och Meleis m.fl. menar att en förståelse för transitionsprocessen utvecklar sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder (10). Transitionen till föräldraskapet är den vanligast beskrivna utvecklingsmässiga transitionen, men inga tidigare studier beskriver transitionen till föräldraskap bland mammor i Sverige som samtidigt upplever depressiva symtom, vilket kan ses som en hälsa-sjukdomsrelaterad transition. Syfte Syftet med studien är att belysa transitionen till föräldraskap bland mammor med depressiva symtom 2-3 månader efter förlossningen. Metod och material Studien gjordes som en sekundäranalys av ett datamaterial insamlat till en tidigare studie i Stockholmsområdet Tjugotvå nyblivna mammor med depressiva symtom, identifierade med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) (11), intervjuades när barnet var 2-4 månader av en av forskarna (ME) (12). Samtliga mammor levde tillsammans med barnets pappa, för övriga sociodemografiska data se tabell 1. Tabell 1. Sociodemografiska data för intervjuade mammor (n=22) Förstföderskor 12 Flerbarnsmamma 10 Universitetsutbildning 13 Gymnasieutbildning 9 Svensk nationalitet 17 Ej svensk nationalitet 5 Medelålder 32,2 år Medelvärde EPDS 2 månader efter förlossning 12,5

5 För vidare information om ursprungsstudien se Edhborg m.fl. (12). En teoribaserad dataanalys genomfördes utifrån Crabtree och Millers (13) beskrivning, vilket innebär att en kodningsmanual utarbetas från tidigare forskning, teoretiskt perspektiv eller en preliminär genomgång av materialet. I denna studie utformades kodningsmanualen från Meleis m.fl. (10) transitionsteori. Följande delar i transitionsteorin bildade kodningsmanualens kategorier och subkategorier: Transitionens egenskaper (medvetenhet, engagemang, förändring/skillnad, tidsspann, kritiska punkter och händelser), transitionens villkor, uppdelat på personliga (mening/betydelse, kulturella föreställningar och attityder, socioekonomisk status, förberedelser/kunskap ), omgivande och samhälliga villkor samt processindikatorer (känna tillhörighet, interagera, att förstå situationen man befinner sig i, utveckling av självförtroende och copingstrategier). Kodningsmanualen prövades genom att två intervjuer kodades av forskarna oberoende av varandra. Kodningen till respektive kategori och subkategori diskuterades och jämfördes mellan forskarna tills samförstånd uppnåtts om hur innehållet skulle kodas till respektive kategori och subkategori. Analysen genomfördes därefter av en av forskarna (MF). Intervjuerna genomlästes för att få en känsla för materialet, granskades och strukturerades utifrån kodningsmanualen. Materialet bearbetades kategori för kategori, subkategori för subkategori, likheter och skillnader studerades, texter sammanfördes, innehållet abstraherades och dess betydelse sammanfattades. Analysen diskuterades fortlöpande mellan forskarna. Resultatet presenteras utifrån kodningsmanualens kategorier och subkategorier. Etiska överväganden Den ursprungliga studien var godkänd av etiska kommittén vid Karolinska universitetssjukhuset. Alla deltagare gav muntligt samtycke efter skriftlig och muntlig information om studien. Sekundäranalysen bedömdes ingå i det etiska tillståndet, då ingen ny datainsamling skett och datamaterialet inte använts utanför den ursprungliga forskargruppen. Den nya analysen innebar inte heller någon risk för skada eller obehag för deltagarna vilket lyfts fram i 21 i lagen om etikprövning som handlar om forskning utan samtycke (14). Genom att återanvända tidigare insamlat material ökas kunskapen om deprimerade mammor och omvårdnaden kan utvecklas utan att ny datainsamling krävs från denna sårbara grupp. Att vidareanvända material kan vara ett sätt att effektivisera forskningen och minska kostnaderna menar Vetenskapsrådet (15). Resultat Resultatet visade att mammorna var mitt inne i en utvecklingsmässig transition, «att bli mamma». Mammorna hade depressiva besvär i olika grad och genomgick därmed även en hälsa- och sjukdomsrelaterad transition. Några mammor hade nyligen blivit arbetslösa eller flyttat till Sverige vilket medförde att de även genomgick situationella transitioner. Transitionens egenskaper Medvetenhet Medvetenhet handlar om att individen är medveten om transitionen och den förändring som transitionen innebär (10). Resultatet visade att mammorna var medvetna om sin nedstämdhet, men en mamma förvånades över att hennes EPDS visade så höga siffror. Mammorna var redan under graviditeten medvetna om sin transition till föräldraskapet förutom en mamma som hade haft svårt att förstå att hon skulle få ett barn vilket blev verkligt för henne först när barnet låg på hennes bröst. Engagemang Engagemang avser hur aktivt personen deltar i de processer som ingår i transitionen och graden av engagemang påverkas av medvetenheten (10). Mammornas engagemang inför föräldraskapet framkom genom deras beskrivningar av sina förberedelser t.ex. deltagande i föräldragrupp, studier/informationssökning, brev till förlossningsbarnmorskan och samtalsbehandling p.g.a. förlossningsrädsla. Förändringar och skillnader Förändring och skillnad är viktiga egenskaper i en transition och transitioner innebär alltid genomgripande förändring i identitet, roller, relationer och beteenden (10). Resultatet visade att det var omtumlande att bli mamma och vissa mammor hade svårt att känna igen sig själva. «Man var inte sig själv de första veckorna, det var så overkligt... man var som en helt annan person» (m.10). Känslorna gick upp och ner och mammorna beskrev både kärlek, lycka, sorgsenhet och irritation och de kände sig oroliga och osäkra inför hur de skulle klara ansvaret. En stor förändring för mammorna var att de inte längre kunde styra över sina liv utan barnen bestämde när de fick sova, äta, umgås och mammorna kände sig bundna, låsta och drömde om egen tid. Flerbarnsmammorna upplevde att det var en stor omställning att räcka till mentalt och fysiskt för flera barn. Många mammor beskrev fysiska/kroppsliga förändringar och främst framhöll de den extrema trötthet och brist på ork som de upplevt. «Jag var så trött jag kunde knappt lyfta en arm liksom» (m.9). I resultatet framkom att parrelationen förändrades genom barnets födelse. En del mammor tyckte att de kommit partnern närmare men parrelationen utsattes även för påfrestningar då föräldraparet hade mindre tid och ork, samtalade mindre och bråkade mera med varandra. Partnern fick ofta ta emot mammornas irritation och mammorna saknade den tidigare spontana kontakten med partnern. I och med barnets födelse blev kulturella skillnader mer synliga och för några mammor blev sprickan i förhållandet tydligt. En annan förändring som mammorna upplevde var ensamhet och brist på vuxenkontakter i vardagen. Mammorna saknade sina arbetskamrater och att inte ingå i det sociala nätverket på jobbet. För några mammor var omställningen från arbetslivet särskilt stort och de upplevde att det var svårt att inte vara delaktig och få bekräftelse genom arbetet. Tidsspann Alla transitioner karaktäriseras av rörelse och variation över tid (10). Resultatet visade att det var en process att bli förälder där de första veckorna efter barnets födelse var tumultartade med oro, amningsproblem, barnskrik och dåligt med sömn. För de flesta stabiliserades situationen efter några månader och mammorna växte successivt in i situationen. Kritiska punkter och händelser De flesta transitioner har identifierbara kritiska punkter och händelse. Under en kritisk händelse är individen extra sårbar och i behov av omvårdnadsåtgärder (10). Den största kritiska händelsen som framkom i resultatet var förlossningen och första mötet med barnet och denna händelse kunde vara både positiv och negativ. För flera mammor var förlossningen besvärlig med smärta, komplikationer och en hel del rädsla, «kommer jag att överleva det här» (m1). Mötet med barnet beskrev mammorna som något oerhört stort, känslosamt, intensivt och tumultartat, «det var så väldigt många känslor som kom man visste inte var man skulle ta vägen nästan»(m20). Att komma igång med amningen var för flera mammor bekymmersamt och en kritisk händelse. «Det var nästan hemskt.varje gång han vaknade och skrek, jag fick sån ångest för då visste jag att jag måste amma och det kommer inte att räcka till»(m9). Transitionens villkor Transitionen kan underlättas eller hindras/hämmas av personliga, omgivande och samhälliga villkor och för att förstå upplevelsen av transitionen är det nödvändigt att upptäcka de villkor som påverkar processen (10). Personliga villkor Mening/betydelse Hur betydelsefull händelsen som sätter igång transitionen och själva transitionsprocessen är kan underlätta eller hindra utvecklandet av en hälsosam transition (10). Att få barn gav livet mening, uppgav flera mammor i studien och många mammor hade längtat efter att få barn under åtskilliga år. En mamma uttryckte dock att hon aldrig velat ha barn och i ett par familjer var det främst partnern som ville ha barn. De flesta graviditeter var planerade men för några mammor kom graviditeten som en överraskning. 5 MALIN FRIBERG OG MAIGUN EDHBORG

6 6 Kulturella föreställningar och attityder När erfarenhet av transitionen och kulturella föreställningar/attityder möts kan stigmatisering uppstå liksom en känsla att vara ensam om sina erfarenheter (10). Resultatet visade att mammorna stundtals såg sig själva som dåliga mammor som gjorde fel, inte hade tålamod, lekte för lite med barnet etc. Mammorna tyckte att de borde ha varit glada och lyckliga när de fått barn men upplevde att de inte var det. «Det känns så tungt för jag vill va jättelycklig för att jag fått ett barn och allting funkar bra och så känner jag att det är så tungt att jag inte vill kliva upp...» (m.7). Mammorna tyckte det var svårt att prata om sin depression, de ville inte visa sig svaga, ledsna och skämdes över att de blev trötta och irriterade på barnet. Mammorna hade tänkt sig att amma och hade föreställt sig amningen som mysigt och enkelt, vilket det inte alltid var. När amningen krånglade skapade det besvikelse och mammorna kände sig misslyckade och fick skuldkänslor. Det framkom även kulturella attityder och förväntningar omkring både parrelationen, familjelivet och barnet. Några mammor uttryckte att de före förlossningen hade haft en föreställning om att små barn bara sover och äter. Socioekonomisk status En hämmande faktor för en hälsosam transition är låg socioekonomisk status (10). Resultatet visade att mammornas socioekonomiska status såg olika ut. Det fanns mammor med höga befattningar, egna företagare och mammor som just blivit arbetslösa. En mamma utryckte att familjen inte behövde mer pengar utan mer ledighet medan andra mammor oroade sig för hur pengarna skulle räcka. En av de arbetslösa mammorna levde under stor ekonomisk press då partnern också var arbetslös samtidigt som paret inte var berättigade till föräldrapenning. Förberedelser och kunskap Att vara förberedd och ha kunskaper kan underlätta transitionen medan bristande förberedelser/kunskaper kan försvåra transitionen (10). Resultatet visade att vissa mammor tyckte att de var förberedda inför föräldraskapet genom sina tidigare erfarenheter medan andra var osäkra och kände att de inte hade tillräckliga kunskaper. «Första gången jag skulle byta blöja på han, men gud ska jag kunna det här, har jag körkort för det?» (m.8). Få mammor uttryckte att de var förberedda på eller hade kunskap om nedstämdhet och de omtumlande känslor som väcktes när de blev föräldrar, «oron var nog det som jag blev mest överraskad av» (m.13). Omgivande villkor Hur omgivningen ser ut och vilka resurser som finns runt individen påverkar transitionen och exempel på stödjande faktorer kan vara stöd från närstående, relevant information från hälso- och sjukvården och rollmodeller (10). Det framkom i resultatet att de flesta pappor var involverade i omsorgen av barnet och var ett stöd till mamman både praktiskt och känslomässigt. Flera av papporna skötte markservicen speciellt under den första tiden och i flerbarnsfamiljerna tog papporna ofta hand om de äldre barnen. Några pappor var inte speciellt delaktig i omsorgen av barnen, vilket gjorde kvinnorna mycket besvikna och parrelationen sviktade. Många mammor hade bra stöd främst av sin egen mamma men även av övrig familj, släkt och vänner. Ett viktigt emotionellt stöd för mammorna var att ha någon att prata med, att kunna gråta inför och få förståelse för sina omtumlande känslor. En del mammor uppgav att de kunde prata med sina egna mammor om det mesta och att föräldrarna ställde upp för dem men det fanns också mammor som inte upplevde sig ha tillräckligt stöd och kände sig ensamma och isolerade. Flera mammor upplevde förlossningsvården och BB tiden som frustrerande och de tyckte inte de fått det stöd de behövt. Sjukvårdspersonalen agerande och engagemang påverkade mammornas trygghet, det handlade om mammans känsla att bli tagen på allvar och att personalen såg hennes behov samt anpassade stödet/vården utifrån detta. Resultatet visade också att barnets temperament och beteende påverkade situationen. Vissa mammor upplevde barnen som lättskötta medan andra beskrev barnen som jobbiga. En mamma jämförde sin pojke med sitt tidigare barn, «min dotter var VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34 NO. 1 PP 4 8 jättelätt att ta hand om men han är den värsta jag sett» (m.21). Ett par barn hade haft kolik och varit mycket skrikiga. Att ha flera barn innebar syskonsvartsjuka med skrik och trots som främst gick ut över mamman. Samhälliga villkor Samhällets villkor i stort kan främja eller hämma övergången (10). Resultatet visade att de flesta mammor gick hem från BB efter i genomsnitt två dagar men flera hade gärna stannat längre och kände sig inte alltid förberedda för hemfärden, «jag var ju väldigt nervös när jag kom hem och bara var lämnad utan tillsyn. jag tyckte nog det var lite läskigt att åka hem så tidigt» (m.22). Föräldraförsäkringen möjliggjorde för mammorna att vara hemma med barnet. För de flesta föräldrar var det viktigt att dela på «föräldraledigheten». Det var endast ett fåtal familjer där pappan inte kunde/ville vara hemma med barnet och de allra flesta pappor hade utnyttjat möjligheten att vara hemma under den första tiden. I familjerna med flera barn var det äldre syskonet på förskolan vilket mammorna uppskattade. Tidsreglerna för vistelsen varierade mellan kommunerna och flera mammor tyckte att tiden barnen fick vara på förskolan var för kort. Processindikatorer En hälsosam övergång kännetecknas både av process- och resultatindikatorer. Eftersom transitionen utvecklas över tid är det viktigt att identifiera de indikatorer som visar hur processen fortlöper så att sjuksköterskan kan sätta in åtgärder som stödjer ett hälsosamt resultat (10). Att känna tillhörighet Känslan av samhörighet/tillhörighet med familj, vänner och hälsooch sjukvårdpersonalen är viktig för att transitionen skall utvecklas positivt (10). Genom att hålla kontakt med gamla vänner, skaffa nya vänner och knyta tätare band med anhöriga visade mammor i studien vikten att tillhöra ett socialt sammanhang. «Jag är enda barnet och de är de enda barnbarnen och det är ju också fantastiskt att få knyta an den relationen igen efter många år när man bott på olika håll» (m.4). En mamma berättade att hon hade blivit så «släktkär» efter hon fått sitt barn och en annan mamma berättade att hon hade återupptagit kontakten med sin egen far för att hennes barn skulle få en morfar. Interagera samspel Genom interaktion med andra tydliggörs och bekräftas betydelsen och innebörden i transitionen (10). Att interagera handlade för mammorna i studien om deras egen och pappans anknytning till barnet, att få parrelationen att fungera och bli en familj och hur långt de kommit i detta varierade. För vissa mammor kom känslan för barnet direkt medan för andra mammor tog det längre tid. Flera mammor beskrev känslan för barnet som en förälskelse och barnen fick mammorna på bra humör och speciellt nöjda blev mammorna när barnet började ge respons. För mammorna var det viktigt att papporna hade god kontakt med barnet och de försökte stimulera och underlätta kontakten dem emellan. Mammorna arbetade också för att syskon skulle känna sig delaktiga och för att skapa tid för familjelivet. Att förstå situationen man befinner sig i Att känna sig hemma/känna igen sig och att förstå den situation man befinner sig i är väsentligt och genom jämförelse med tidigare erfarenheter kan det nya förstås i ljuset av det gamla (10). Att mammorna i studien hade börjat växa in i sin roll som förälder framkom genom deras funderingar kring sin livssituation. Många reflektioner rörde den oro och nedstämdhet mammorna känt och vad den kunde bero på och hur de skulle komma vidare. Det var tankar om ensamhet, vänskap och stöd, att förstå sig själv och inse sina behov och livets begränsningar som förälder och få ihop bilden av sig själv som mamma och egen individ. För vissa mammor hade föräldraskapet väckt tankar kring liv och död och oron att något skulle hända barnet fanns nära. När barnet var ett par månader gammalt kunde mammorna lättare tolka barnets signaler, förstod hur barnet ville ha det och de hade fått in lite rutiner. Mammorna började inse sin egen betydelse för barnet, förstod att barnet

7 behövde dem och anpassade sig efter barnet. Flerbarnsmammorna gjorde jämförelser mellan barnen och funderade på tidigare förlossning, amning och hur de tidigare resonerat. De flesta flerbarnmammors tankegångar visade förståelse för syskonens reaktioner och deras betydelse för det mindre barnet. Flera mammor visade också insikt om barns utveckling, sätt att tänka och vara samt förståelse för sina egna reaktioner och sin otillräcklighet, «jag menar man gör ju fel, alla föräldrar gör ju fel någon gång» (m16). Mammorna reflekterade över parrelationen, partnerns situation och vikten att vårda förhållandet. En mamma såg att partnerns beteende var ett resultat av hans kulturella bakgrund och att det kunde vara svårt för honom. «Han tycker väldigt mycket om henne. Men jag tror att han har haft det lite svårt också med papparollen för turkiska män, säjer de, brukar inte engagera sig i barnen förrän de är drygt ett år «(m.20). Utveckling av självförtroende och copingstrategier En annan dimension som visar transitionens process är utvecklingen av självförtroende och copingstrategier som visar att individen förstår och kan hantera transitionen på ett bra sätt (10). Resultatet visade att mammorna försökte hitta olika strategier för att hantera situationen, må bättre och komma vidare. Strategier som mammorna använde handlade om att peppa sig själva, sätta ord på sina känslor och tankar, att strukturera dagen och hålla ordning hemma. «Är det stökigt i sin omgivning, då blir det ju stökigt i en själv också» (m.1). Genom att träffa andra, gå en promenad, koppla av med något annat kunde mammorna skingra de negativa tankarna. Att komma igång och träna var viktigt för mammorna. Genom att ta ut sig fysiskt mådde de också bättre känslomässigt. «Jag mår jättebra om jag får köra slut på mig för då mår hjärnan bra, då är hjärnan i balans annars blir jag så här gå på nålar ohhh...» (m.12). Diskussion Metoddiskussion Urval och datainsamling som designats för en tidigare studie var lämpligt även för denna studie. Att använda EPDS för att identifiera PPD hos nyblivna mammor rekommenderas (16) och instrumentet har validerats för svenska förhållanden (17). Då relativt lång tid gått sedan datainsamlingen genomfördes kan föräldrars generella situation i Sverige ha förändrats och deras medvetenhet/kunskap om PPD ökats, vilket bör beaktas vid tolkning av resultatet. Användning av en teoristyrd dataanalys med en genomarbetad kodningsmanual gjorde analysarbetet systematiskt och strukturerat. Det finns en risk vid teoristyrd analys att viktiga perspektiv inte ryms i uppsatta kategorier/subkategorier och därför inte inkluderas i analysen (13) eller att teorin blir alltför styrande. Det finns även en risk att forskarnas förförståelse, som sjuksköterskor och lärare inom sjuksköterskeprogrammen, kan ha påverkat analysarbetet. För att minimera dessa risker diskuterades analysen regelbundet mellan forskarna och resultatet jämfördes i slutskedet med ursprungsmaterialet. Resultatdiskussion Studien visade att transitionsteorin var ett bra hjälpmedel för att förstå processen att bli förälder, identifiera omständigheter som påverkade transitionen och för att bedöma processens förlopp. Transitionsteorin kan därför vara användbar för sjuksköterskor/barnmorskor i klinisk verksamhet vid mötet med blivande och nyblivna föräldrar. Mammorna i denna studie genomgick flera olika transitioner. Meleis m.fl. lyfter fram att personer i transitioner är extra sårbara och det är viktigt att beakta helheten snarare än att fokusera på en specifik typ av transition (10). Mammor med lättare depression förmår oftast att ha ett bra samspel med sina barn om de inte lever under andra försvårande situationer och det är därför viktigt att som sjuksköterska/barnmorska vara uppmärksam på om fler riskfaktorer eller transitioner uppträder samtidigt (4). Transitionens egenskaper Resultatet visade att mammorna var inne i en process, där mötet med barnet kändes omvälvande och ledde till förändringar i livssituation, i synen på sig själv och förändrade relationer, vilket överensstämmer med transitionsteorin (10) samt med studier både av nyblivna mammor i allmänhet (1, 3, 18) och för mammor med PPD (4, 19, 20). Flera mammor i studien upplevde förlossningen som svår vilket kan ha påverkat deras hälsa. Garthus-Niegel m.fl. visade att kvinnornas subjektiva förlossningsupplevelser var mest betydelsefullt för utvecklande av posttraumatiska stressymptom (21) och Redshaw m.fl. visade att de mammorna som uppgav att de hade blivit lämnade ensamma och oroliga under eller kort efter förlossningen hade en större risk att utveckla PPD (22). Hjälmhults m.fl. studie visade att lyckas med amningen var viktigt, värdeladdat och nära sammankopplat med mammornas självkänsla (18), vilket även framkom i vår studie och tolkats som att amningsstarten är en viktig kritisk händelse i processen att bli mamma, speciellt för mammor med depressiva symtom. Dennis m.fl. visade att mammor med depressiva symptom oftare slutade amma och hade mer amningsproblem än mammor utan depressiva symtom (23). Transitionens villkor Av de personliga villkoren verkade det vara de kulturella föreställningarna, om den goda modern som alltid sätter barnet främst, som styrde mammornas förväntningar inför föräldraskapet. När mammorna inte nådde upp till sina egna förväntningar/krav kände de sig otillräckliga och som dåliga mammor vilket ledde till stress och nedstämdhet. Detta överensstämmer med Knudson-Martins m.fl. metaanalys där mammor med PPD tyckte att de misslyckats med att leva upp till den kulturella bilden av «den goda mamman» (24). Även mammornas föreställningar kring barnet, amning och familjelivet stämde inte alltid överens med hur det sedan blev och flera studier av mammor med PPD har visat diskrepans mellan förväntningar och erfarenheter (19,20,25). Det är väsentligt att sjuksköterskan/barnmorskan hjälper blivande och nyblivna mammor till en realistisk bild av barn, amning, föräldraskap och familjeliv och ger mammorna stöd i att hantera situationen. Det sociala stödet är av stor betydelse vid alla transitioner (10) och inte minst för mammor med PPD, där brist på socialt stöd har visat sig vara en signifikant riskfaktor (6). Denna studie, liksom tidigare studier från västvälden visade att det främst var partnern som gav stöd (2, 3). Mammornas beskrivning av stödet från de egna föräldrarna visade att de kände tillit till sina föräldrars stöd och hjälp. Både Deave m.fl. och Devitro såg att mammans egen mamma var speciellt viktig för nyblivna mammor och av henne fick de både praktisk och känslomässigt stöd (2,3). De flesta pappor var mycket delaktiga i omsorgen av barn och hem vilket stämmer med Prembergs m.fl. studie om svenska pappor (26). Pappors delaktighet underlättas av de goda samhällsvillkor som den svenska föräldraförsäkringen innebär. För de kvinnor, vars män inte var involverade i barn och hem, var besvikelsen stor och parrelation sviktade. Här kan samhällets idealbild, med delat ansvar för barn och hem, ha påverkat mammornas förväntningar. Resultatet visade att engagerad hälso- och sjukvårdspersonal som anpassade vården efter mammornas behov var ett stöd för mammorna. Mercer lyfter fram vikten av dialog mellan sjuksköterskan och mamman och hon menar att sjuksköterskans har en unik position att hjälpa mamman under transitionen (27). Transitionsteorin kan underlätta för sjuksköterskan/barnmorskan att förstå vad som påverkar mammornas transitionsprocess (10). Knudson-Martins m.fl. metaanalys visade att mammor tog sig ur depressionen med stöd som bekräftade deras erfarenheter och som hjälpte dem att återuppta kontakter med andra (24). En finsk studie visade dock att familjer, där mamman hade PPD, var missnöjda med barnhälsovårdens stöd och bemötande som ej anpassades till familjernas livssituation (28). Processindikationer Mammorna prövade många olika strategier för att må bättre, bli en familj och för att ta hand om sitt/sina barn. Mercer menar att det krävs tid och en hel del «trial and error» innan mamma och barn vet vad de kan förvänta sig av varandra (27) och att tiden för att komma in i modersrollen varierar och påverkas av faktorer hos både mamman, barnet och omgivningen (5). Genom mammornas reflektioner fram- 7 MALIN FRIBERG OG MAIGUN EDHBORG

8 gick att de allt eftersom började förstå situationen och känna sig hemma i den och att de fått ökat självförtroende i sin mammaroll. På liknande sätt beskriver Hartricks studie mammors väg till en ny självbild där mammorna genom att lyssna och tro på sig själva ökade sitt välbefinnande och ansvarstagande för sin hälsa (29). Kralik m.fl. menar att vid en transition handlar det om att införliva förändringarna i sig själv snarare än att återvända till hur det var tidigare och mest väsentligt är processen att förändra sin egen identitet och självbild (9). Vissa av de nyblivna mammorna i studien uttryckte svårigheter omkring identitetsförändringen och de kämpade med att få ihop bilden av sig själva som en egen person och inte enbart betraktas som barnets mamma. Genom dialog med mödrarna kan sjuksköterskan/barnmorskan ta del av mödrarnas reflektioner och bedöma hur processens framskrider och utifrån detta ge individuellt anpassat stöd. Slutsats Att bli mamma är en omvälvande process som kräver tid och kraft och att dessutom drabbas av depression gör situationen svårare. Mammor i den här situationen har stort behov av socialt stöd och här spelar partnern och mammans egen mamma en viktig roll. Det är också viktigt att nyblivna mammor med depressiva symtom erbjuds relevant professionellt stöd och uppföljning av transitionsprocessen. Transitionsteorin kan vara till hjälp för sjuksköterskan/barnmorskan att bedöma mammors beredskap för föräldraskapet och uppmärksamma de villkor som underlättar eller försvårar processen i syfte att kunna sätta in stödjande åtgärder utifrån mammornas individuella behov. Den kliniska användbarheten av transitionsteorin bör studeras vidare och vidare forskning omkring mammor med PPD bör inbegripa partnerns situation samt belysa stödjande åtgärder för föräldraparet. Godkjent for publisering Malin Friberg, universitetsadjunkt, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för omvårdnad, 23300, SE Huddinge, Maigun Edhborg, universitetslektor, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för omvårdnad, 23300, SE Huddinge, Referenslista 1. Nyström K, Öhrling K. Parenthood experiences during child s first year: literature review. J Adv Nurs, 2004;46(3): Deave T, Johnson D, Ingram J. Transition to parenthood: the needs of parents in pregnancy and early parenthood. BMC Pregnancy Childbirth. 2008;8: Devito J. How adolescent mothers feel about becoming a parent. J Perinat Educ. 2010;19(2): Wickberg B, Hwang P. Postpartum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens folkhälsoinstitut 2003: Mercer RT. Becoming a mother versus maternal role attainment. J Nurs Scholarsh. 2004;36(3): Beck CT. State of the Science on postpartum depression: what nurse researchers have contributed part 1. MCN Am J Matern Child Nurs. 2008;33(2): Rubertsson C, Wickberg B, Gustavsson P, Rådestad I. Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one year postpartumprevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample. Arch Womens Ment Health. 2005;8(2): Avan B, Richter LM, Ramchandani PG, Norris SA, Stein A. Maternal postnatal depression and children's growth and behavior during the early years of life: exploring the interaction between physical and mental health. Arch Dis Child. 2010;95(9): Kralik D, Visentin K, Van Loon A. Transition: a literature review. J Adv Nurs. 2005; 55(3): Meleis A, Sawyer LM, Im EO, Hilfinger Messias DK. Schumacher K. Experiencing transitions: an emerging middle-range theory. Adv Nurs Sci. 2000; 23(1): Cox J, Holden M, Sagovsky R. Detecion of postnatal Depression Development of 10-item Edinburgh Postnatal Depresson Scale. Br J Psychiatry. 1987;150: Edhborg M, Friberg M, Lundh W, Widström AM. "Struggling with life": narratives from women with signs of postpartum depression. Scand J Public Health. 2005;33(4): Crabtree B, Miller W. Using Codes and Code Manuals a template organizing Style of Interpretation. I Crabtree B, Miller W. editors. Doing Qualitative Research. 2nd ed. Thousand Oaks, London, New Delhi: Sage Publications Inc; 1999: Lag om etikprövning av forskning som avser människor, (SFS 2003:460). Stockholm: Utbildningsdepartementet. 15. Vetenskapsrådet. God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011 (cited ). Available from: God+forskningssed pdf 16. McQueen K, Montgomery P, Lappan-Gracon S, Evans M, Hunter J. Evidence-based recommendations for depressive symptoms in postpartum women. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2008;37(2): Wickberg B, Hwang CP. The Edinburgh Postnatal Depression Scale: validation on a Swedish community sample. Acta Psychiatr Scand. 1996;94(3): Hjälmhult E, Lomborg K. Managing the first period at home with a newborn: a grounded theory study of mothers experiences. Scand J Caring Sci. 2012, doi: /j x 19. Tammentie T, Paavilainen E, Astedt-Kurki P, Tarkka MT. Family dynamics of postnatally depressed mothers discrepancy between expectations and reality. J Clin Nurs. 2004;13(1): Buultjens M, Liamputtong P. When giving life starts to take the life out of you: women's experiences of depression after childbirth. Midwifery. 2007;23(1): Garthus-Niegel S, Tillman Von Soest M, Eberhard-Gran M. The impact of subjective birth experiences on post-traumatic stress symptoms: a longitudinal study. Arch Womens Ment Health. 2013;16: Redshaw M. Henderson, J. From Antenatal to Postnatal Depression: Associated Factors and Mitigating Influences. J Wom Health. 2013:22(6): Dennis C-L, McQueen. Does maternal postpartum depressive symptomatology influence infant feeding outcomes? Acta Pediatr. 2007;96: Knudson-Martin C, Silverstein R. Suffering in silence: a qualitative meta-data-analysis of postpartum depression. J Marital Fam Ther. 2009;35(2): Hall P. Mothers' experiences of postnatal depression: an interpretative phenomenological analysis. Community Pract. 2006;79(8): Premberg Å, Hellström A-L, Berg M. Experience of the first year as father. Scand J Caring Sci. 2008;22: Mercer R. Nursing Support of the Process of Becoming a Mother. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2006;35(5): Tammentie T, Paavilainen E, Tarkka T, Åstedt-Kurki P. Families experiences of interaction with the public health nurse at child health clinic in connection with mother s post-natal depression. J Psychiatr Ment Health Nurs. 2009;16: Hartrick G A. Woman who are mothers: The Experience of defining self. Health Care Women Int. 1997;18(3): VÅRD I NORDEN 1/2014. PUBL. NO. 111 VOL. 34 NO. 1 PP 4 8

9 Evaluering av klinisk stige ved intensivseksjonen Rikshospitalet-Norge 9 Siv K.Stafseth, RN, MNSc, fagutviklingssykepleier, stipendiat; Hanne B. Alfheim, RN, Master of nursing, fagutviklingssykepleier, stipendiat; Lise-Merete Alpers, RN, MNSc, ledende spesialsykepleier fag, stipendiat; Mona Austenå, RN, ledende spesialsykepleier fag; Tove Gjellum, RN, ledende spesialsykepleier fag; Ann-Marie Storsveen, RN, ledende spesialsykepleier fag; Mari Vårdal, biostatistikker, Mette Tøien, RN, MNSc, stipendiat EVALUATION OF CLINICAL LADDER IN DIVISION OF EMERGENCIES AND CRITICAL CARE AT RIKSHOSPITAL-NORWAY ABSTRACT Background: Clinical ladders are intended to support skills development for nurses in clinical work. Norwegian Nurses Organization developed criteria for the clinical specialist in 1995 and Rikshospital implemented a clinical ladder in The program consists of three modules over five years. Purpose: The purpose of this study was to explore the nurses and nurseleaders experiences with the program. Methods: The study was conducted in 2009 in six units at Rikshospitalet. Triangulation with an exploratory and descriptive design was used: a questionnaire survey with 134 respondents (response rate 55), focusgroup interviews of clinical specialists (15 informants) and group interviews with nurseleaders (10 informants) was performed. Results: Nurses experiences showed that they spent significantly more time on professional development compared with those who did not participate in the program. 90 % of respondents replied that they had a personal and professional benefit from participating. Main findings from focus group interviews were the importance of time perspective in the learning process. Nurse leaders experiences showed increased involvement, and that clinical ladder helped to retain nurses in the unit. Conclusions: Professional development with a clinical ladder has yielded positive results especially in units with more nurses participating. The clinical specialists use the expertise in their clinical work. KEY WORDS: evaluation, triangulation, evidence-based nursing, professional development INNLEDNING Det finnes ulike former for kliniske stiger og sertifiseringsprogram som har til hensikt å støtte kompetanseutvikling for sykepleiere i klinisk praksis, øke sykepleieres jobb-tilfredshet, bidra til anerkjennelse av klinisk kompetanse og redusere turnover i sykepleiestaben (1). Zimmer utviklet det første klinisk stige-programmet i USA i 1972 (2, 3). De fleste kliniske stiger retter seg mot sykepleiere i klinisk arbeid, men Korman og Eliades (4) beskriver mulighetene for å bruke stigen for kompetanseutvikling også for sykepleiere innen ledelse og undervisning. Norsk Sykepleierforbund (NSF) utarbeidet kriterier for klinisk stige i Norge i 1995, som siden er videreutviklet (5). Det er her kun sykepleiere og spesialsykepleiere som arbeider klinisk som kan delta i klinisk stige, og de søker NSF om godkjenning som klinisk spesialist etter fullført program. Hensikten med klinisk stige er at deltakerne skal tilegne seg dyktighet i direkte sykepleie til pasientene. De skal utøve en høy grad av funksjonsdyktighet i sykepleie generelt, og ha spisskompetanse innenfor et område (5). Det er publisert evalueringsstudier på kliniske stiger, og de fleste tidlige studier ble gjort i USA, Storbritannia, Australia og New Zealand (2). Buchan s litteraturstudie (2) kunne ikke finne entydige bevis på at kliniske stiger bidrar til positive effekter på faktorer som jobb-tilfredshet og turnover. En amerikansk studie konkluderte med at anerkjennelse fra kollegaer og ledelsen, personlig vekst og økonomisk uttelling var viktig for at sykepleierne skulle delta og avansere i klinisk stige (6). Bjørk og kollegaer publiserte (7) en evalueringsstudie av kliniske spesialister ved norske sykehus. Resultatene viste at et ønske om faglig oppdatering og personlig utvikling var viktige årsaker til å delta i klinisk stige. Deltagerne i programmet opplevde i stigende grad utover i programmet at kompetansen de utviklet bidro til faglig utvikling, og at de ble dyktigere i pasientrettet arbeid (7). Imidlertid var det ingen forskjell i jobb-tilfredshet mellom deltagere og ikke-deltagere i kompetanseprogrammet (8). Det fant heller ikke Nelson og Cook (9) i sin studie, men derimot rapporterte sykepleierne her om økt engasjement i fagutvikling, ledelsesoppgaver og bedrede pasientresultater. Administrativ og økonomisk støtte ble identifisert som en forutsetning for et velfungerende kompetanseprogram. Videre konkluderte en amerikansk studie med at anerkjennelse fra kollegaer og ledelsen var viktig for sykepleierne som deltok i klinisk stige. De anga også andre årsaker som for eksempel personlig utvikling og økonomisk motiver (6). Ledernes vurderinger av klinisk stige som kompetanseprogram er evaluert i Norge av Tørstad og Bjørk (10). De fant at flere av lederne ikke hadde klinisk stige som en del av strategiplanen. For de av lederne som benyttet klinisk stige, ble den ansett for å være et godt instrument i fagutviklingen. I studien ble det vektlagt betydningen av at lederne så sammenheng mellom fagutvikling, kvalitet og standard på pasientpleien (10). I studien fra Knutheim og Bjørk (11) er erfaringer fra kliniske spesialister med mer enn to års erfaring beskrevet. Respondentene viste til at de hadde bevart sin spisskompetanse, og at de fortsatt brukte den. Det var bare 22,9 % (n=165) som hadde fått ny stillingstittel og funksjon etter godkjenning som klinisk spesialist (11). Rikshospitalet har hatt klinisk stige fra 1999, og de første avdelingene ved intensivseksjonen implementerte programmet i Programmet består av tre moduler over totalt fem år. Hovedfokuset er sykepleiepraksis, med sammenheng mellom teori og praksis, samt kritisk tenkning og refleksjon. Ved intensivseksjonen har det vært avsatt ressurser til klinisk stige, og avdelingsledelsen ønsket en evaluering av programmet. Hensikten med denne studien var å evaluere klinisk stige ved intensivseksjonen på Rikshospitalet ut fra sykepleieres og sykepleielederes erfaringer. Problemstillinger var: 1. Hva var årsakene til å delta i klinisk stige og hvilke erfaringer gjorde deltakerne seg underveis? 2. Hvordan brukte de kliniske spesialistene sin nye kompetanse? 3. Hvordan så kliniske spesialister på verdien av å ha deltatt i klinisk stige? 4. Hva var ledernes rolle i, og syn på klinisk stige som et ledd i strategisk fagutvikling i avdelingen? SIV K. STAFSETH, HANNE B. ALFHEIM, LISE-MERETE ALPERS, MONA AUSTENÅ, TOVE GJELLUM, ANN-MARIE STORSVEEN, MARI VÅRDAL OG METTE TØIEN


I N O R D E N NR. 4 VOLYM/ÅRGÅNG 34 vård I N O R D E N NORDIC JOURNAL OF NURSING RESEARCH Going international publishing in English. See page 3 4. 2014 NR. 4 VOLYM/ÅRGÅNG 34 Redaktionellt Ansvarige utgivare Sineva Ribeiro Chefredaktör Kim


Vård i Norden online!

Vård i Norden online! Redaksjonelt Leder Christina Forsberg redaktør Vård i Norden online 3 Styrelsen i Sjuksköterskornas samarbete i Norden (SSN) har beslutat att utge Vård i Norden online från och med detta nummer. Frågan





Risikoutvikling: Tilknytning, omsorgssvikt og forebygging. Et jubileumsskrift til Kari Killén. Anna L. von der Lippe (red.) Universitetet i Oslo

Risikoutvikling: Tilknytning, omsorgssvikt og forebygging. Et jubileumsskrift til Kari Killén. Anna L. von der Lippe (red.) Universitetet i Oslo Risikoutvikling: Tilknytning, omsorgssvikt og forebygging Et jubileumsskrift til Kari Killén Anna L. von der Lippe (red.) Universitetet i Oslo Simon R. Wilkinson (red.) Sogn Senter for Barne- og Ungdomspsykiatri


Evaluering av «Kunnskapsløftet fra ord til handling»

Evaluering av «Kunnskapsløftet fra ord til handling» Ulf Blossing, Anna Hagen, Torgeir Nyen og Åsa Söderström Evaluering av «Kunnskapsløftet fra ord til handling» Delrapport 1 Ulf Blossing, Anna Hagen, Torgeir Nyen og Åsa Söderström Evaluering av «Kunnskapsløftet


Ledare. I detta nummer finner du en artikel som handlar

Ledare. I detta nummer finner du en artikel som handlar Redaksjonelt Ledare Christina Forsberg redaktør I detta nummer finner du en artikel som handlar omvårdnadsdisciplinens utveckling i Sverige samt en artiklar som handlar om evidensbaserad omvårdnad. Omvårdnadsforskningens


Emosjonelt arbeid i offentlighetens tjeneste

Emosjonelt arbeid i offentlighetens tjeneste Högskolan i Halmstad Hälsa och Samhälle Arbetsvetenskapligt program Emosjonelt arbeid i offentlighetens tjeneste En kvalitativ studie av politiets emosjonelle arbeid Arbetsvetenskap 61-90 hp Vårterminen


Skriftserie. Konferanserapport. No. 5-2008. TALL OG TALLFORSTÅELSE - fra telleremser til algebra

Skriftserie. Konferanserapport. No. 5-2008. TALL OG TALLFORSTÅELSE - fra telleremser til algebra Skriftserie Konferanserapport No. 5-2008 TALL OG TALLFORSTÅELSE - fra telleremser til algebra Nordisk konferanse i matematikkdidaktikk ved NTNU 26. og 27. november 2007 Forside: Fra ressurspersonenes


*** Boganmeldelser: Svein Tjelta: Psychoanalysis and Politics Exclusion and the Politics of Representation... 146

*** Boganmeldelser: Svein Tjelta: Psychoanalysis and Politics Exclusion and the Politics of Representation... 146 Matrix, Vol. 30, 2013 nr. 2 Indholdsfortegnelse Jon Morgan Stokkeland og Line Indrevoll Stänicke: Redaksjonelt... 74 Eva Rosenlund: Jag var vettskrämd, men terapeuten märkte inget en kvalitativ studie


INNHOLD 2 FRA REDAKTØREN. 4 ANNA WESTBERG OG MAGNUS MAGNUSSON Fäder till barn med funktionshinder Om könsroller och IKT

INNHOLD 2 FRA REDAKTØREN. 4 ANNA WESTBERG OG MAGNUS MAGNUSSON Fäder till barn med funktionshinder Om könsroller och IKT INNHOLD 2 FRA REDAKTØREN 4 ANNA WESTBERG OG MAGNUS MAGNUSSON Fäder till barn med funktionshinder Om könsroller och IKT 13 UNNI VERE MIDTHASSEL Skoleutvikling i Norge de siste 30 år. Fokus på sentrale og


Helsesjekk for utviklingshemmede

Helsesjekk for utviklingshemmede Leder 06/09 NORGE HAR OVER 400 KOMMUNER SOM, AVHENGIG AV prioriteringer og kompetanse, finner ulike løsninger når det gjelder boliger til utviklingshemmede. Det fører til dramatisk store forskjeller i


Kompetent kapital? - Tre länder, tre försök. Rapport 2011:05

Kompetent kapital? - Tre länder, tre försök. Rapport 2011:05 Rapport 2011:05 Kompetent kapital? - Tre länder, tre försök Rapporten är den andra av totalt fyra med koppling till Tillväxtanalys uppdrag att utvärdera den svenska satsningen med regionala riskkapitalfonder.


Handlingsorientert forskningssamarbeid

Handlingsorientert forskningssamarbeid Gro Beston, Lisbet Borge, Bengt E. Eriksson, Jan Stensland Holte, Jan Kåre Hummelvoll & Arild Ottosen (red.) Handlingsorientert forskningssamarbeid Refleksjoner fra forskningsprosjektet «Helsefremmende


SBN. Nytt 2010. Nr 1. Vad är Cloud Computing? Synergi i bokbransjen staves Boklink. Varje fas i ett CRM projekt ska ge affärsnytta

SBN. Nytt 2010. Nr 1. Vad är Cloud Computing? Synergi i bokbransjen staves Boklink. Varje fas i ett CRM projekt ska ge affärsnytta SBN Nr 1 Nytt 2010 Vad är Cloud Computing? Synergi i bokbransjen staves Boklink. Varje fas i ett CRM projekt ska ge affärsnytta 1 Hej! Detta magasin innehåller artiklar med information relaterad till SAP.


Ganeplata i tidlig intervensjon; noen erfaringer fra ett prosjekt 2001-2004

Ganeplata i tidlig intervensjon; noen erfaringer fra ett prosjekt 2001-2004 1 Ganeplata i tidlig intervensjon; noen erfaringer fra ett prosjekt 2001-2004 Iréne Johansson, Ragnhild Aukner, Kirstin Bergem, Else Jorun Karlsen, Kristin Ravndal & Torun Sungot 2 Förord Under en period


Gal dat oahppá go stuorrola

Gal dat oahppá go stuorrola Gal dat oahppá go stuorrola Hvordan styrke det samiske perspektivet i skolen? Et skoleinitiert forskningsprosjekt ved to skoler/førskoler/ fritidshem i svensk Sápmi Arbetsrapport 17.09 07 Asta Mitkijá


Vår förening och omvärlden

Vår förening och omvärlden Årgang 15 nr. 1-2006 Av innholdet: Prosjekt Den doble aldringen Vykort från Ôsterrike Abstracts Bokanmeldelse Kurs, konferanser Nordisk Gerontologisk Forenings styre: Formann: Lars Andersson 1. viseformann:


Nordisk tidsskrift i barnepalliasjon

Nordisk tidsskrift i barnepalliasjon Nordisk tidsskrift i barnepalliasjon JA TIL LINDRENDE ENHET OG OMSORG FOR BARN Nr. 3 2014 Barnepalliasjon innebærer en aktiv og total tilnærming og omfatter fysisk, emosjonell, sosial og eksistensiell


NSfK:s forskarseminarium 2002 Perspektiv på våld 23-26 maj 2002, Skeviks Gård, Stockholm

NSfK:s forskarseminarium 2002 Perspektiv på våld 23-26 maj 2002, Skeviks Gård, Stockholm NSfK:s forskarseminarium 2002 Perspektiv på våld 23-26 maj 2002, Skeviks Gård, Stockholm Torsdag 23 maj Plenum 1 Definitioner av våld och våld i ett komparativt perspektiv Ordförande: Jerzy Sarnecki (S)


Evaluering av prosjektet Næringslivet som motor for inkludering

Evaluering av prosjektet Næringslivet som motor for inkludering ØF-notat nr. 19/2011 Evaluering av prosjektet Næringslivet som motor for inkludering - et interreg-prosjekt mellom Hamarregionen Utvikling og Karlstads kommune av Tina Mathisen og Linda Harkman Centrum


Rapport fra arbeidsmiljøkartlegging i interkommunal barneverntjeneste. Utført av Coperio BHT på oppdrag fra Orkdal Kommune

Rapport fra arbeidsmiljøkartlegging i interkommunal barneverntjeneste. Utført av Coperio BHT på oppdrag fra Orkdal Kommune Rapport fra arbeidsmiljøkartlegging i interkommunal barneverntjeneste Av Utført av Coperio BHT på oppdrag fra Orkdal Kommune Innledning I denna rapport presenteres resultat fra en arbeidsmiljøkartlegging



NORSK IDRETTS- MEDISINSK FORENING. NFFs FAGGRUPPE FOR IDRETTSFYSIOTERAPI. Kneskader og artrose Bruskforskning Eksentrisk trening NORSK IDRETTS- MEDISINSK FORENING NFFs FAGGRUPPE FOR IDRETTSFYSIOTERAPI NUMMER 4-2006 21. ÅRGANG Kneskader og artrose Bruskforskning Eksentrisk trening Endringer på dopinglista Forskningspriser Styrene


n o2/2o14 nordiskdramapedagogisktidsskrift Betydningen av p u bliku m

n o2/2o14 nordiskdramapedagogisktidsskrift Betydningen av p u bliku m nordiskdramapedagogisktidsskrift Betydningen av p u bliku m n o2/2o14 [ leder redaktøren ] Redaksjonsutvalget NORGE: Ingvild Birkeland tlf + 47 480 30 517 Ingvild.Birkeland@hit.no KARI HEGGSTAD Tlf: +47


Vurdering av støtte til antimobbeprogram og læringsmiljøprogram

Vurdering av støtte til antimobbeprogram og læringsmiljøprogram Saksbehandlere: Sven Eirik Nilssen, Birgit Leirvik, Marie Svendsen Vår dato: 21.06.2012 Deres dato: Vår referanse: 2011/1954 Deres referanse: Vurdering av støtte til antimobbeprogram og læringsmiljøprogram


Debatt om evidensbaserad praktik. KARL ELLLING ELLINGSEN OG DIRK LUNGWITZ Høy trivsel i voldsutsatt arbeidsmiljø 201

Debatt om evidensbaserad praktik. KARL ELLLING ELLINGSEN OG DIRK LUNGWITZ Høy trivsel i voldsutsatt arbeidsmiljø 201 Innhold JAN-HÅKAN HANSSON Om en kunskapsbaserad socialtjänst 194 Debatt om evidensbaserad praktik. KARL ELLLING ELLINGSEN OG DIRK LUNGWITZ Høy trivsel i voldsutsatt arbeidsmiljø 201 Nesten alle ansatte


Møteinnkalling - Kontrollutvalget i Meldal kommune

Møteinnkalling - Kontrollutvalget i Meldal kommune Møteinnkalling - Kontrollutvalget i Meldal kommune Arkivsak: 13/133 Møtedato/tid: 26.09.2013, kl. 13:00 Møtested: Møtedeltakere: Forfall: Andre møtende: Kopi: Sakliste HAMOS lokaler Orkanger og rådhuset


Indholdsfortegnelse. Indledning v/sturla Falck...5 Sammendrag...7. Program/indlæg Torsdag den 18.05.2000. Fredag den 19.05.2000

Indholdsfortegnelse. Indledning v/sturla Falck...5 Sammendrag...7. Program/indlæg Torsdag den 18.05.2000. Fredag den 19.05.2000 Indholdsfortegnelse Indledning v/sturla Falck...5 Sammendrag...7 Program/indlæg Torsdag den 18.05.2000 Plenumforedrag Forbrydelse til tiden samfundsudvikling og kriminalitet historisk set af Jens Engberg


Hva kan de som ikke vi kan? Om vinnere i organisert kriminalitet og økonomisk kriminalitet

Hva kan de som ikke vi kan? Om vinnere i organisert kriminalitet og økonomisk kriminalitet Hva kan de som ikke vi kan? Om vinnere i organisert kriminalitet og økonomisk kriminalitet NSfK:s 21 st Contact Seminar Holmen, November 6. 8 th. Norway 2007 Scandinavian Research Council for Criminology


ADSIG. Nytt 2010. Nr 2

ADSIG. Nytt 2010. Nr 2 ADSIG Nr 2 Nytt 2010 A genuine partnership in Application Management Service. Intervju med Nina M. Ersgaard, Controller på mnemonic. Vinnere på tidligere konferanser 1 Hej! Detta magasin innehåller artiklar


Velkommen 20-21 oktober på årets SBN konferanse. Detta e-magazin distribueras till 6200.

Velkommen 20-21 oktober på årets SBN konferanse. Detta e-magazin distribueras till 6200. SBN Nr 2 Nytt 2010 Intervju med Michael R Østgaard, Country Sales Manager for SAP Norge. Intervju med Nina M. Ersgaard, Controller på mnemonic. Vinnere på tidligere konferanser 1 Hej! Detta magasin innehåller