NIKK magasin. tillhörighet IDENTITET UTANFÖRSKAP NR NIKK - Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "NIKK magasin. tillhörighet IDENTITET UTANFÖRSKAP NR. 1-2001. NIKK - Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning"

Transkript

1 NIKK magasin NR IDENTITET tillhörighet UTANFÖRSKAP NIKK - Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning

2 Foto: Anders Petersen/Mira/Samfoto VI - OG DE ANDRE ANDRE I dette nummeret av NIKK magasin presenterer vi forskning med etnisitets- og kjønnsperspektiv. Vi har valgt en tittel på forsiden som tar opp noen av nøkkelbegrepene som går igjen i artiklene. De svenske, finske og norske bidragsyterne skriver nemlig alle om identitet, tilhørighet - og utenforskap, uansett om de fokuserer på finlandsvensker, kvener, samer, filippinere, pakistanere eller chilenere. Definisjonen av etnisitet og etnisk gruppe er under kontinuerlig diskusjon. I noen sosiologiske og antropologiske forskningsmiljøer sier en at etnisitet handler om opplevelsen av felles kulturarv, identitet og skjebne med individer fra egen (etnisk) gruppe som er forskjellig fra majoritetskulturen. Mens ordet etno er gresk for folk, er adjektivet etnisk i danske, svenske og norske ordbøker forklart i vage ordelag som "noe som er spesielt for et folkeslag eller en rase". Etnisitetsbegrepet er hentet fra amerikansk samfunnsforskning, som fant det egnet til å karakterisere marginale grupper. Men begrepet er ikke nevnt i de skandinaviske ordbøkene vi konsulterte. Svenska Akademiens ordlista definerer derimot etnocentricitet som "benägenhet att bedöma främmande kulturer efter sin egen". Her er vi ved noe av problemet med mye av etnisitetsforskningen: tendensen til å konstruere et "vi" og "dem" i en hierarkisk struktur, der "vi" er normen og de andre er utenfor, annerledes og som konsekvens underordnet. Men hva skjer så når etnisitetsforskningen har kjønnsperspektiver, eller kjønnsforskningen har etniske perspektiver? Forsvinner da maktrelasjonen og over- og underordningen, mens pluralisme og likeverd trer fram? Mye av kritikken mot vestlig feministisk forskning som kommer fra (dem som selv kaller seg) svarte feminister, tyder på at det ikke er så enkelt. De peker på klassetilhørighet og den vestlige feministiske forskeren som en del av et priviligert skikt, som verken kan eller vil frigjøre seg fra sin egen overordning. "Det är för at du är svensk utan att tänka på det. Du ser inte at dina ögon har en lins som gör allt svenskt normalt och allt annat avvikande", som en kvinne sier til en svensk forsker i en av artiklene i dette nummret. For mens kvinner generelt i Simone de Beauvoirs språk er "de andre" i samfunnet, blir innvandrer- og minoritetskvinner i dette perspektivet lett til de andre andre Her kommer også forskerens egen maktposisjon inn i bildet, makten til å kategorisere, identifisere og representere "de andre andre". Enkelte har også pekt på at våre nordiske likestillingssamfunn er konstruert på en forestilling om et klassemessig og etnisk homogent samfunn, og at sentrale krav som like lønn og flere kvinnelige ledere ligger fjernt fra de fleste minoritets- og innvandrerkvinners virkelighet.

3 NR NIKK magasin 3 innhold: NIKK NR magasin INVANDRARKVINNOR UTMANAR MÄNNENS ROLL Invandring till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurserna hos många invandrarkvinnor, hävdar forskaren Mehrdad Darvishpour. Allmänt är familjekonflikter och separation bland iranier och andra invandrargrupper vanligare än bland svenskar. SIDE 4 UNG, MUSLIM OG KVINNE PÅ NORSK Stereotypien av unge kvinner i den såkalte andregenerasjonen av innvandrere er at de er ofre for patriarkalsk familiestruktur og religiøs konservatisme. Men det finns et mangfold av former for, og forhandling om kvinnelig identitet blant muslimske kvinner i Norge, viser studier utført av stipendiat Christine Jacobsen. SIDE 10 TILLHÖRIGHETER OCH UTANFÖRSKAP Hur uttrycker finlandssvenska kvinnor i Finland kön och etnicitet i livsberättelser? Doktorand Kristin Mattsson studerar livshistorier insamlade av institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi. SIDE 16 Debatten om tvangsekteskap Hvordan nordiske land forholder seg til tvangsekteskap. SIDE 7 Kornet og fiskene Et slags kvenepos som skildrer hvordan og hvorfor kvenene kom til Nord-Norge. SIDE 30 NIKK - Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning IDENTITET tillhörighet UTANFÖRSKAP NIKK magasin Årgang 2 ISSN UTGIVER: NIKK - Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning REDAKTØR: Trine Lynggard GRAFISK FORMGIVING: Alien Design AS REPRO/TRYKK: CDDU OPPLAG: FORSIDEFOTO: Kicki Lundgren/Mira/Samfoto Samiska kvinnor i renskötseln Än i dag räknas de flesta kvinnor i renskötseln till "husfolket" enligt lagen. SIDE 13 Og hvem er egentlig samer? Samene er definert som egen folkegruppe og som urfolk, men ingen kan definere akkurat hvem som er samer. SIDE 15 Young people, nationality and difference Analysing how gender, ethnicity and sexuality intertwine. SIDE 21 Migrasjon og utdannelse Om hvorfor innvandrerkvinner blir i jobber de er overkvalifiserte for. SIDE 24 PORTRETTET: Frugård ved Åbo Akademi Finlands eldste institutt for kvinneforskning er finlandssvensk. SIDE 28 Vi vita, västerländska Om etnocentricitet och västerländska feministiska forskare. SIDE 32 "Intra-ethnic diplomacy" Young immigrant women and the labour market. SIDE 35 Kan menn? Nytt nordisk idedokument om menn och likestilling. SIDE 38 Europarätten og positiv särbehandling Om felaktig tolkning av EG utlåtande. SIDE 40 Nya publikationer SIDE 42

4 4 NIKK magasin NR Invandrarkvinnor utmanar männens roll Av MEHRDAD DARVISHPOUR, Forskare, sociologiska institutionen, Stockholms universitet Invandring till Sverige särskilt från samhällen med starka patriarkaliska drag - har lett till en dramatisk ökning av maktresurserna hos många invandrarkvinnor. Detta har i sin tur lett till intensifierade intressemotsättningar mellan många invandrade män och kvinnor, vilket lett till allt fler öppna konflikter inom invandrarfamiljer. Foto: Nina Korhonen/Samfoto

5 NR NIKK magasin 5 Vi vet allmänt att familjekonflikter och separation bland iranier och andra invandrargrupper är vanligare än bland svenskar. I en empirisk undersökning av iranska familjer i Sverige försökte jag att beskriva och analysera hur invandringen intensifierade familjekonflikter och intressemotsättningar, som i många fall lett till separation. I denna artikel behandlas det teoretiska perspektiv som kan vara relevant för analys av familjekonflikter bland invandrare i Sverige. Att invandrare skiljer sig mest sker ofta mot bakgrund av svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Invandrare är oftare arbetslösa, har lägre inkomst och majoriteten av dem som kommer från tredje världen är flyktingar. Min analys visar också att bland invandrarfamiljer med barn där männen saknar förvärvsarbete är risken för skilsmässa 30 procent högre än bland de familjer i samma grupp där männen har förvärvsarbete. Även vistelsetiden i Sverige kan påverka invandrarnas socioekonomiska situation och därigenom familjeförhållanden. Ju längre man har bott i Sverige, desto mer har man hunnit att stabilisera sig och anpassa sig i ekonomiskt, kulturellt och socialt avseende. Bland invandrarfamiljer med barn, där männen har bott upp till tio år i Sverige, är skilsmässorisken 36 procent högre än bland dem som har bott längre i Sverige. Av invandrarna från Finland har ca 90 procent och från Turkiet ca 60 procent bott mer än tio år i Sverige, medan endast 20 procent av iranska invandrare har gjort det. Med andra ord är iranier en av de yngsta invandrargrupperna när det gäller vistelsetid i Sverige. Invandrarkvinnor bara passiva? När det gäller invandrarkvinnors situation i Sverige, tolkas den av somliga forskare som ett tredubbelt förtryck: som kvinnor, invandrare, och arbetare. Alexandra Ålund (1986:126) betonar att invandrarkvinnors underordnade ställning både i hemmet och i samhället leder till olika kriser bl.a. familjesplittring. Men frågan är om socioekonomiska faktorer alltid har samma effekt på män och kvinnor. Statistiska undersökningar visar att manliga arbetare har högre separationsrisk, medan det för kvinnor inte finns något samband mellan klasstillhörighet och skilsmässorisk. Dessutom är risken för separation högre bland män som saknar förvärvsarbete eller har låg inkomst, medan det för kvinnor med barn i stället är så att de med höga inkomster har en hög separa-tionsrisk. Bilden av invandrarkvinnor som passiva offer för sin kultur och sin omgivning försvårar förståelsen av deras maktresurser och möjligheter till maktutövning. Denna stereotyp är speciellt vanlig när det gäller muslimska kvinnors familjeliv i Sverige. Detta synsätt leder också till en schablonartad bild av invandrarmän som enbart förtryckande. För det andra innebär detta synsätt att man glömmer bort att invandrarkvinnor och invandrarmän från samma land inte utgör en homogen grupp och att inom en del invandrarfamiljer liksom inom en del svenska familjer finns bättre förutsättningar för en jämställd relation än i andra. Detta kan vara en av de viktigaste anledningarna till att vissa invandrarfamiljer kan klara familjekriser och konflikter på ett konstruktivt sätt och leva lyckligt. För det tredje leder denna stereotyp om invandrarkvinnor som förtryckta, passiva, okunniga och isolerade kvinnor till att man oftast fokuserar på deras "problem" och sällan på deras möjligheter och handlingsförmåga. Makt att kräva förändringar I motsats till dessa bilder av invandrarkvinnor vill jag betona den dramatiska ökningen av maktresurser som många invandrarkvinnor har upplevt. Det är t.ex. inte ovanligt att invandrarkvinnor, oftare än män, accepterar okvalificerat arbete och fortare kommer in på arbetsmarknaden än männen (Soydan, 1989:5). Å ena sidan ökar den nya situationen invandrarkvinnors självförtroende och möjliggör en utmaning av den traditionella rollfördelningen. Å andra sidan får invandrarmän uppleva statusförändringar som minskar deras makt i familjen. De försöker därför behålla sin dominans i familjelivet genom att bl.a. referera till gamla normer och regler som legitimerade den dåvarande relationen. Kvinnorna, som har fått bättre positioner än vad de hade i hemlandet, kräver stora förändringar i familjens liv och har större krav på livet i allmänhet. Allt detta leder till en kris i familjen, det förändrar maktbalansen i familjerelationerna, vilket i sin tur innebär att när kontrollen över viktiga resurser förändras får också relationerna en annan form. De vars ställning försämras i den nya situationen kan dock tänkas föra fram den kulturella traditionen i ursprungslandet som ett argument för sin sak och därmed blir konflikten ännu mer akut (Hannerz, 1983:135). Under sådana omständigheter ökar risken för åsiktsskillnader i olika beslut och avgöranden. Samtidigt pågår det hela tiden å ena sidan en ständig makt- och kulturkonflikt och å andra sidan ett kompromissande i relationen mellan mannen, kvinnan och barnen. Det konfliktmönster som finns bland invandrarfamiljer är delvis en intensifierad bild av vad som under lång tid har existerat även bland svenska familjer. Männen lever i gårdagen Vida Nasehi, en iransk sociolog, sammanfattar i en studie om iranska familjer i exil (1994) de viktigaste förändringarna i familjeförhållandena bland iranier på följande sätt: Spridning av nya familjemönster "ensamstående mödrar med barn" som inte var vanliga i den iranska kulturen tidigare. Ändringar i kvinnornas situation i familjen, både ekonomiskt och socialt, som ökar hennes maktresurser. Föräldrarnas position försvagas och det innebär att föräldrarna har mindre makt över sina barn. Barnen får en ny roll. De för in den nya kulturen i hemmet vilket påverkar situationen i familjen. När männen är frånvarande, lär sig kvinnorna hur de skall tackla problemen själva och de tar på sig det ansvar som tidigare tillhörde männen. Numera spelar kvinnorna en långt större roll i familjens avgöranden och

6 6 NIKK magasin NR beslut än vad de gjorde tidigare. Man kan säga att bland många invandrarfamiljer tenderar männen att leva i gårdagen, kvinnorna i nuet och barnen i framtiden. Allt detta innebär stora förändringar i maktstrukturen inom invandrarfamiljer, vilket ofta leder till intensifierade familjekonflikter. Identitetskris hotar familjens stabilitet Flera forskare betonar den identitetskris och kulturkrock som invandringen skapar och som leder till stora påfrestningar och stress, vilka påverkar familjelivet negativt. Fereshteh Ahmadi och Nader Ahmadi (1995) betonar den "identitetskris" som invandring från ett icke-individualistiskt samhälle som Iran till ett individualistiskt samhälle som Sverige skapat och som påverkat familjelivet. De menar att en av de viktigaste anledningarna till iranska kvinnors oförmåga att övervinna denna identitetskris är att det svenska samhällets kulturella och sociala normer bygger på föreställningen om personer som själv-ständiga individer, vilka är emot den iranska kvinnans icke-individualistiska uppfattning. Men det är problematiskt att tala om "kulturskillnader" mellan ursprungsland och Sverige som huvudorsaken till den höga familjesplittringen bland invandrare. Hur kan man då förklara den stora skillnaden i skilsmässofrekvens mellan olika invandrargrupper, t.ex. mellan iranier som tillhör de som skiljer sig mest och turkar som skiljer sig minst? Detta trots att för iranier och turkar är kulturskillnaden mellan ursprungslandet och Sverige i stort sett likvärdig. Iran och Turkiet är båda uländer, har samma religion och är dessutom grannländer. Jag anser att undersökningar om invandrarfamiljers specifika situation och makarnas förhållande kan förklara mycket mer av deras familjeinstabilitet än varifrån de kommer. Ett annan problem är att dessa teorier ofta betraktar en separation som ett "problem" snarare än som en "möjlighet". Frågan är om den höga separationsfrekvensen ska tolkas enbart som ett "problem" eller om de även kan vara tecken på individens möjligheter att förändra och välja sitt familjeliv. LITTERATUR Ahmadi, Fereshteh & Ahmadi, Nader (1995) Iranian Islam and the Concept of the Individual. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Becker, Gary S. (1991) A Treatise on the Family. Cambridge, Mass.: Harvard University. Darvishpour, Mehrdad "Invandrarkvinnor utmanar männens roll" i 1997:138 Ahrne, Göran & Persson, Inga: Familj, makt och jämställdhet SOU 1997:138 Hannerz, Ulf (1983) Över gränser. Stockholm: Liber Förlag. Nasehi, Vida (1994) "Iranske kvinner og familien i utlandet" Avaje zan (Kvinnoröst) nr 19, Oslo. Skilsmässor och separationer (1995) Demografiska rapporter 1995:1, Örebro & Stockholm: Statistiska centralbyrån Soydan, Haluk (1989) "Har krisbegreppet blivit en jargong?" Nordiskt socialt arbete nr 4. Ålund, Aleksandra (1986) "Kvinnor vid migrationens vägskäl", i De invandrade kvinnornas situation i arbetslivet. Stockholm: JÄMFO, DEIFO Statistik om familjeinstabilitet bland invandrare Flera undersökningar från Statistiska centralbyrån visar att familjeinstabilitet är vanligare bland invandrare än bland svenskar (t.ex. Skilsmässor och separationer, 1995:76 77). Dessa undersökningar visar också att utomeuropeiska invandrare skiljer sig i större omfattning än europeiska. Sambopar bland invandrare liksom bland svenskar tenderar att flytta isär i större omfattning än gifta par. Att helsvenska äktenskap är mer hållbara kan delvis förklaras med att det finns fler äldre par bland svenskarna. Men även när invandrare och svenskars olika åldersfördelning hålls konstant kvarstår faktum att invandrare skiljer sig mer än svenskar i olika åldrar. Min studie av skilsmässotalen för män och kvinnor födda i Sverige, Finland, Norge, Polen, Irak, Iran, Libanon, Turkiet och Chile visar att under 1991 var chilenare (med 5,8 procent) och iranier (med 4,8 procent) de två invandrargrupper som skilde sig mest, medan turkar med 1,7 procent tillhör de grupper som skiljer sig minst. Skilsmässotalet var för finländare 1,9 procent och bland helsvenska par upplöstes år ,2 procent av samtliga äktenskap, vilket var den lägsta andelen. När man kontrollerar för andra riskfaktorer (ålder, vistelsetid i Sverige, äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före vigseln, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst, boendesituation och region) minskade skilsmässorisken kraftigt i olika åldersgrupper. Turkar är fortfarande den invandrargrupp som hade den lägsta skilsmässorisken och detta gällde även när man kontrollerar för andra riskfaktorer. Iranier har fortfarande relativt hög skilsmässorisk. Ändå kvarstår det faktum att de flesta invandrargrupper skilde sig mer än svenskar (Darvishpour, 1997). Mehrdad Darvishpour

7 NR NIKK magasin 7 KAMPEN OM OG MOT TVANGSEKTESKAP I NORDEN Av ANJA BREDAL Stipendiat, Institutt for samfunnsforskning, Oslo Foto: Samfoto 23. desember 1993 blir 17-årige Nazia funnet død på rommet sitt. Den pakistansk-danske jenta skal ha begått selvmord fordi foreldrene nektet henne å gifte seg med kjæresten. I stedet ville de gifte henne bort til en mann i Pakistan. Alternativt skyldes selvmordet at kjæresten sviktet Nazia. Noe senere tar han livet av seg, angivelig på grunn av skyldfølelse. I mars 1994 starter Ekstrabladet en serie artikler om "Romeo og Julie", under overskrifter som: «De gik i døden sammen».

8 8 NIKK magasin NR Nadia skal ha blitt bortført med makt av sine foreldre til Marokko høsten Årsaken skal være at foreldrene ikke aksepterte hennes "norske" levemåte. Med venners og ambassadens hjelp kommer hun etterhvert tilbake til Norge. Nadia hevder først at hun skulle tvangsgiftes, men forandrer etter hvert denne delen av sin forklaring. Foreldrene hevder på sin side at Nadia fulgte med frivillig, men blir dømt for bortføring med tvang. Saken ble anket og siden henlagt. I Sverige står høsten og vinteren i en særstilling: Kurdisk-svensk 17-årig jente blir stukket ned av sin ett år yngre bror. Jente på 15 år (kurdiskiraksk bakgrunn) blir kvalt av sin knapt eldre bror og fetter. 22-årige jente med tyrkisk bakgrunn blir tildelt 21 knivstikk av sin yngre bror utenfor et diskotek i Stockholm. Samtlige gjerningsmenn begrunner forbrytelsen med at jentas usømmelige liv brakte skam over familien. Ekteskap blir ikke nevnt i noen av disse sakene. Dette er bare noen få av de sakene jeg møtte i mitt arbeid med en nordisk kartlegging om tvangsekteskap og arrangerte ekteskap på oppdrag fra Nordisk Ministerråd. Arbeidet omfatter en kunnskapsstatus, erfaringer fra praksisfeltet, juridiske aspekter, samt en gjennomgang av debatt og policy på feltet. Det er sistnevnte som står i fokus her. Data ble samlet inn ved litteraturstudier og intervju med ressurspersoner, hovedsakelig i Jeg har ikke hatt anledning til å oppdatere beskrivelsen, og hensikten her er derfor først og fremst å illustrere noen dilemmaer som preget landene på slutten av 90-tallet. Jeg fant at både Sverige, Danmark og Norge har hatt dramatiske medieoppslag om "innvandrerjenters" konflikter med familien, men at tvangsekteskap som offentlig tema først og fremst kan spores til Norge og Danmark. Spørsmålet er om denne forskjellen kun reflekterer en empirisk virkelighet, at slike overgrep rett og slett ikke fantes i Sverige, eller om det også handler om ulike strategier og policy. Den begrensede forskningen som finnes tyder på at arrangerte ekteskap praktiseres i flere etniske grupper i Sverige, og jeg har ikke funnet noe som tilsier at konflikter om de unges livsførsel har vært vesentlig mindre der. Finland holdes utenfor da jeg har lite data derfra. Jeg vil her gå nærmere innpå hva som har skjedd i Sverige og Norge. Danmark står i en slags mellomposisjon og vil derfor få summarisk behandling her. Norsk synliggjøring Fra å være en mer diffus bekymring, er tvangsekteskap ugjenkallelig definert som et alvorlig problem i Norge. Enkeltpersoner, organisasjoner og media har presset fram en synliggjøring og et krav om handling. Etter hvert valgte myndighetene en helhetlig tilnærming i form av en handlingsplan, og etter hvert er flere hjelpetiltak kommet i gang. Tvangsekteskap, og dermed arrangerte ekteskap, har hele tiden vært en del av den generelle innvandringsdebatten, som ofte skjemmes av endimensjonale stereotypier. Overgrep mot enkeltindivider har raskt blitt til karakteristikker av hele minoritetsgrupper. Debatten preges av de samme polariserte posisjoner, som for øvrig er velkjente fra den internasjonale debatten om det flerkulturelle samfunn. Den ene side krever retten til å inngå ekteskap på annerledes vis, arrangerte ekteskap, uten å møte praktiske barrierer eller negative holdninger. Den andre side hevder at denne annerledesheten begrenser individers like rettigheter og muligheter, at arrangeringen alltid innebærer en eller annen grad av tvang, om enn latent. Det er med andre ord ikke kun snakk om en kamp mot tvangsekteskap, men også en kamp om hva tvangsekteskap er. I dette klimaet er det ikke uproblematisk at regjeringen med sin handlingsplan setter lyskastere på denne ene siden av minoritetsunges liv. Selv om overgrepene er en realitet, kan planen kritiseres for å ikke problematisere den stigmatisering som flere unge føler seg utsatt for, og som handlingsplanen risikerer å bidra til. «Her er vi ofte nettopp i gråsonen - i presset som ikke føles som tvang og frivilligheten som ikke er helt fri.»... eller stigmatisering? Tabuene er løftet, og tvangsekteskap er solid plassert på den offentlige dagsorden. Vi har fått en ny åpenhet. Spørsmålet er om det er blitt en konstruktiv åpenhet der flere fortellinger og nyanser slipper til. Eller har det offentlige rom åpnet seg for noen, mens det har lukket seg for andre? Er det blitt lov å fortelle om tvang, mens de som påberoper seg et frivillig arrangert ekteskap blir møtt med mistro og medlidenhet? Og hva med de som har komplekse historier uten enkle løsninger? Kort sagt; har synliggjøringen gått for langt, slik at den også stigmatiserer? Det er grunn til å spørre om ikke tvangsekteskap langt på vei har overtatt det muslimske skjerfets (hijab) plass som hovedsymbol på «den stakkars undertrykte (muslimske) innvandrerjenta» - et endimensjonalt og stereotypt bilde som få er tjent med. Selv om debatten etter hvert har fått mer bredde, vil jeg hevde at det ikke har vært trukket klare nok grenser mellom å synliggjøre og å generalisere, og dermed stigmatisere. Ett problem er at forholdet mellom arrangert og tvang forblir uavklart. For å kunne diskutere dette mer konkret, må partene etter min mening legge bort generaliseringene. Hvis alt i utgangspunktet defineres som overgrep, blir det ikke interessant å lete etter nyanser, og vi vil gå glipp av helt sentral kunnskap: Det gjelder kunnskapen om dem som har det bra og som skal få lov til å ha det slik. Men det gjelder særlig innsikten i de dilemmaer og ambivalenser som gjør ekteskapsinngåelse komplisert for flere unge, og foreldre. Her er vi ofte nettopp i gråsonen - i presset som ikke føles som tvang og frivilligheten som ikke er helt fri. Utgår vi fra at alt dette er tvang, risikerer vi ikke bare at både unge og foreldre lukker seg inne med problemene, men at vi ikke kan gi dem den hjelp de trenger.

9 NR NIKK magasin 9 Svensk alminneliggjøring I Sverige var tvangsekteskap ikke formulert som offentlig bekymring i avisdebatt eller offentlige dokumenter i den perioden som er studert. Overgrep og mord i forbindelse med minoritetsjenters livsførsel ble i stor grad diskutert under overskriften "vold mot kvinner". I stedet for å fokusere på «hedersmord» eller andre kulturspesifikke sider ved volden, gjorde myndighetene det til et politisk poeng at «mord er mord». De valgte bevisst å alminneliggjøre volden. Dette er en posisjon som var utbredt i store deler av svensk offentlighet, her representert ved daværende likestillingsminister Ulrika Messing: "Hon tror inte att kvinnovåldet är mer utbrett i vissa kulturer: - Det är viktigt att framhålla att våld mot kvinnor förekommer överallt. Det är lika vanligt att svenska män misshandlar kvinnor som att invandrarmän gör det, säger Messing. - Vi måste bestämt ta avstånd från våldet, men det är precis lika viktigt att säga att det finns i alla kulturer.» (Östgöta ) På denne bakgrunn, er det påfallende at ikke tvangsekteskap og relatert vold har fått sin plass i prosjektet Kvinnofrid, som var regjeringens unike satsing på 90-tallet for å bekjempe vold mot kvinner, prostitusjon og seksuell trakassering. Om vold er noe alle kvinner kan utsettes for, forventes det at man (viser at man) bekjemper vold mot alle kvinner. Kvinnofrid har imidlertid et ofte implisitt - fokus på vold i parforhold. Vold som utøves av andre nærstående menn, som fedre og brødre, er ikke nevnt, med unntak av seksuelle overgrep og seksuell lemlesting.. eller usynliggjøring? En årsak til å alminneliggjøre volden er at man ikke vil bidra til en stigmatiserende eller rasistisk argumentasjon. Med et mer spesifikt perspektiv havner man nemlig lett i en diskusjon om hvem som er «mest» undertrykt eller utsatt for vold (jfr. Messing). Myndighetenes strategi tyder på at denne faren ble opplevd som reell i Sverige, og erfaringer fra samtlige land viser at det er problematisk å bruke flerdimensjonale argumenter i en debatt som domineres av éndimensjonale tenkemåter. En annen fordel med den generelle linjen er at det er lettere å bygge solidaritet. Jeg vil likevel spørre om alminneliggjøringen kan gå for langt. At man man i iveren etter å ikke stigmatisere, ikke (bare) almengjør, men (også) usynliggjør noen kvinners problemer. Vold er først og fremst et symptom. I den grad myndighetene gikk inn på årsakene, ser det ut til at de brukte svært generelle forklaringer som "patriarkalske strukturer" og "kvinneundertrykking". Det mangler et mellomliggende forklaringsnivå som viser hvilke former undertrykkingen tar, hva som utløser volden og hvem som utøver den. Tvangsekteskap er eksempel på en undertrykkingsform som kun rammer noen unge fra visse minoriteter. Om det ikke er vilje til også å åpne opp for et spesifikt debattnivå, er det fare for at slike overgrep ikke kommer fram i lyset. For det er ikke snakk om et enteneller, men om å holde fokus på to ting samtidig. Det er behov for strategier som kombinerer likhet og forskjell. Å møte alle kvinner med det samme løsningsrepertoaret kan også fungere diskriminerende. Samtidig er synliggjøring et viktig tiltak i seg selv. Jentene får vite at de ikke er alene om problemene, de får mot til å søke hjelp og ser at de almene tiltakene også gjelder dem. Mørketallene synker, og kunnskapsnivået øker. Dansk avsporing? Også i Danmark har det vært relativt stor medieoppmerksomhet og en debatt som ligner den norske. Her har imidlertid debatten i større grad vært en reguleringsdebatt, der overgrep mot egen befolkning har vært knyttet direkte til behovet for å stenge (de) andre ute. Dette henger sammen med at de fleste arrangerte ekteskap inngås med en partner fra foreldrenes hjemland, så også i Norge og Sverige. Myndighetene har først og fremst satset på en ny bestemmelse i Utlendingsloven: Familiegjenforening skal ikke innvilges hvis ekteskapet beror på en avtale som er inngått av andre enn ektefellene selv. Det har vært usikkert hvordan bestemmelsen skal tolkes og praktiseres, og den har kun vært brukt i tre tilfeller (Information ). Når fenomenet den er ment å skulle regulere i tillegg er svært komplekst, er det en reell fare for at loven blir anvendt på en måte som ikke fremmer de unges interesser, slik de selv vil definere dem. Dels vil den ikke nå de den var tenkt å hjelpe; fordi de som har opplevd et overgrep enten ikke tør eller ønsker å fortelle om det til danske utlendingsmyndigheter. Dels kan den ramme de som selv mener de har inngått et frivillig ekteskap. Når det så mangler en helhetlig plan for å sikre de unge reelle alternativ i forbindelse med brudd, kan det hevdes at denne noe ensporede satsingen i realiteten betyr en avsporing. Nyanserte strategier De nordiske landenes erfaringer gir et godt utgangspunkt for å diskutere fordeler og ulemper ved ulike strategier. I Norge er man kommet lengst i å utvikle en policy og konkrete tiltak mot tvang, men risikerer å gå for langt i å definere arrangerte ekteskap som et problem, uavhengig av hvordan det oppleves av de det gjelder. Faren er at man ikke bare beskytter individer mot overgrep, men også moraliserer over og diskriminerer andre måter å ordne livet på. I Sverige har det lykkes å få fram de almene sidene ved volden mot kvinner, men man risikerer å overse de mer spesifikke uttrykk som volden mot noen jenter (og gutter) tar, som for eksempel tvangsekteskap. Det blir dermed vanskeligere å utvikle gode tiltak, og problemet forblir usynlig. Utfordringen må være å kombinere disse erfaringene i en mer nyansert angrepsmåte som synliggjør uten å stigmatisere. «Faren er at man ikke bare beskytter individer mot overgrep, men også moraliserer over og diskriminerer andre måter å ordne livet på.» REFERANSER: A. Bredal: Arrangerte ekteskap og tvangsekteskap i Norden, TemaNord 1999:604, Nordisk Ministerråd, København. A. Bredal: Arrangerte ekteskap og tvangsekteskap blant ungdom med innvandrerbakgrunn, Kompetansesenter for likestilling, Oslo 1998 (www.likestilling.no). Kvinnovåldskommisionens betänkande»kvinnofrid» SOU 1995:60 Regeringsproposition»Kvinnofrid» 1995:55.

10 10 NIKK magasin NR Foto: Per Anders Rosenkvist/Samfoto UNG, MUSLIM OG KVINNE PÅ NORSK Av CHRISTINE M. JACOBSEN IMER-stipendiat ved Institutt for Sosialantropologi, Universitetet i Bergen Det er mulig å skille ut tre hovedtendenser for identitetsarbeid knyttet til religion blant unge muslimske kvinner i Oslo; den etniske, den privatiserte og den nypraktiserende. Tendensene kan ikke plasseres i tid som mer eller mindre tradisjonelle eller (post)moderne. De representerer samtidige, men ulike måter å håndtere tilværelsens kompleksitet og ambivalens på. De tre tendensene kan knyttes til ulike idealer for kvinnelighet og ulike måter å forhandle om kjønn på. Det å være muslim og kvinne forstås og utspilles på ulike måter idet islam artikuleres på forskjellig vis med begreper som autentisitet, modernitet og tradisjon.

11 NR NIKK magasin 11 Med utgangspunkt i deltakende observasjon i to muslimske ungdoms- og student-organisasjoner, samt intervjuer med en rekke unge muslimske kvinner i Oslo, vil jeg skissere ulike former for identitetsarbeid knyttet til kjønnsetnisk- og religiøs identitet. Til grunn for analysen ligger et prosessuelt og relasjonelt perspektiv på identitet, eller identifikasjonsprosesser, som vektlegger identifikasjonens grunnleggende sosiale og dynamiske karakter (Young 1990, Moore 1994, Calhoun 1995, Hall og du Gay 1996). Selv om enkeltpersoner plasserer seg ulikt i forhold til tendensene, går de i stor grad inn i, og overlapper hverandre; å være muslim er relasjonelt og kontekstuelt definert. Identitet er alltid underveis, aldri avsluttet. Det dreier seg om en kontinuerlig tilblivelsesprosess; om det å bli muslim, snarere enn om å være muslim som en fiksert og statisk identitet. Religion er imidlertid bare et aspekt ved personers sammensatte identitet. Andre identifikasjonsformer kan kutte på tvers av religiøs tilhørighet og generere andre former for sosialitet og allianser, basert for eksempel på etnisitet, klasse, kjønn, livsstil, religiøs iver og politisk tendens. "Selvfølgelig" del av livet Den første tendensen vi finner blant unge muslimske kvinner i Oslo er at muslimsk identitet i stor grad framstår som et aspekt ved etnisk og kulturell identitet. Religionen er en "selvfølgelig" del av livet som en tar med seg fra barndommen inn i ungdomsårene og det voksne liv. Å være for eksempel "marokkaner" er synonymt med det å være muslim. Den religiøse identiteten er knyttet til kulturelle og religiøse verdier som videreføres i familien - særlig ved feiringer og religiøse høytider - og samtidig til diskursive praksiser som deler mennesker inn i grupper av "vi" og "de andre". For enkelte har den religiøse identiteten stor emosjonell og praktisk betydning, mens den for andre først og fremst har karakter av en identifikasjon med - og bort fra - ulike sett av "andre". Indre anliggende Den andre tendensen er knyttet til privatisering og individualisering av religiøsitet. Religionen gjøres til et indre anliggende, et aspekt ved individuell identitet, og har betydning først og fremst i det som oppfattes som "det private rom". Det slående er at religionen forstås først og fremst som et personlig valg som den enkelte selv må ta, og ikke som en konsekvens av tilhørighet til en bestemt familie eller etnisk gruppe. Den religiøse plikten kommer i bakgrunnen, og det åpnes i større grad for hvordan "jeg" forstår religionen. I denne tendensen kan identifikasjon av seg selv som muslim i stor grad være symbolsk, i den forstand at den har liten eller ingen betydning for hverdagsliv, men den kan også danne grunnlag for personlig religiøs praksis. Det "egentlige" islam En tredje tendens er det vi kan kalle fremveksten av en ny norsk-muslimsk subjektposisjon som grunnlag for livsstil og kollektiv identitet. Også her er det individuelle og personlige ved religiøs identitet vektlagt; det indre og det personlige forholdet til Gud er viktig. Samtidig har denne tendensen et kollektivt aspekt og fremstår som en form for identitetspolitikk knyttet til håndtering av muslimsk identitet i den norske konteksten. Denne tendensen representeres av de muslimske ungdoms- og studentorganisasjonene. Å se denne utviklingen som en form for identitetspolitikk, på linje med andre politiseringer av identitet i vår tid, er ikke det samme som å si at den ikke er viktig for produksjon av mening og atferd. Den genererer nye praksiser og gjenoppliver gamle, og er genuint viktig for hvordan en del unge muslimer former sine liv i hverdagen. Det karakteristiske for denne tendensen er at de unge distanserer seg selv fra foreldrenes tradisjoner og velger å lære det de kaller "den egentlige islam". Selv om denne tendensen også preges av individualisering i forhold til religionen, understrekes det at religion ikke kan reduseres til den private sfæren, men at islam tvert imot representerer en livsstil som preger og bør prege alle aspekter ved hverdagen. Hjemlandet som ideal De tre ulike tendensene jeg beskrev kan knyttes til ulike måter å oppta kjønnede subjektposisjoner og forhandle om kjønn på. I den første tendensen likestilles kultur og religion på en slik måte at for eksempel slektninger i Pakistan eller Marokko fremstår som idealer for muslimsk kvinnelighet for "hvordan vi skal være". Inaam forteller at hun hjelper mer til hjemme enn sine brødre: "Og så når vi er i Pakistan så lærer jeg ganske mye i forhold til hvordan vi i vår kultur og religion skal oppføre oss i forhold til familien og hvilke roller vi har. Jeg lærer ganske mye der [ ] Jeg ser på de som modeller for meg da kusinene mine og sånn. Fordi jeg ser hvordan man skal være i forhold til familien sin og de, altså de er så hjelpsomme i forhold til andre og i forhold til husarbeid lissom, i forhold til brødrene sine; å broren min kommer snart og han vil kanskje ha mat og sånn. Det er sånn som skjer automatisk. Så jeg lærer ganske mye på den måten da." Muslimsk feminisme I den andre tendensen kritiseres kultur og strenge/konservative fortolkninger av religion for å være hemmende for kvinners utfoldelsesmuligheter og muligheter for å foreta individuelle valg/være fri til å gjøre som de vil. Fundamentalister og andre som regnes som "strengt religiøse" står i sentrum for denne tendensens kritiske reforhandling av kvinners status og posisjon i samfunnet. Denne tendensen nærmer seg mest det vi kjenner igjen som en vestlig feministisk kritikk. Generelt innebærer denne tendensen en mer kritisk innstilling til kjønnsroller slik de er institusjonalisert i foreldrenes hjemland, og mer positiv vekt på (det som oppfattes som) norske idealer knyttet til frihet og likestilling. Hamida forteller at: "I kulturen vår så er det sånn at gutter har mer frihet. Det har med religion å gjøre, det har med tankegang å gjøre. Det er så mange faktorer som kommer inn der; hva er grunnen til at gutter har mer frihet enn jentene? Jentene har alltid vært sånn derre; du skal være hjemme, og du skal lage mat - den tankegangen vi

12 12 NIKK magasin NR hadde for hundre år siden, den har vi nå, fordi presteskapet dominerer i Pakistan. Det er det som har ødelagt så mye, veldig mye. De derre fanatiske folka og fundamentalismen. De fremstiller også islam på en veldig negativ måte." Islamsk autentisitet og sann frihet Innenfor den tredje tendensen forhandler man om kjønn først og fremst med utgangspunkt i et skarpt skille mellom kulturelle tradisjoner - som regnes som partikularistiske - og sann islam - som regnes som en universell og eviggyldig sannhet. I motsetning til i eksempelet ovenfor er det ikke "for mye av religionen" eller en fundamentalistisk tolkning - men "feilaktige tolkninger av denne" og sammenblanding av religion og kulturell tradisjon som står i fokus for kritikken. Denne kritiske diskursen, som søker legitimitet i en form for "islamsk autentisitet" kalles ofte for fundamentalisme. Dette er ikke nødvendigvis en god betegnelse i og med at det gir konnotasjoner til bokstavtrohet og strenghet, i det minste her i Vesten. Bruk av "islamsk autentisitet" som legitimering og begrunnelse av standpunkter og praksiser kan være både konserverende og endrende, og tas i bruk av et sett av ulikt posisjonert aktører. Diskursen om "islamsk autentisitet" fremstår også som viktig blant unge muslimer i Norge, og tjener en rekke formål både i konstitueringen av identitet og andre kulturelle og sosiale prosesser. For de unge kvinnene er "islamsk autentisitet" særlig viktig i forbindelse med forhandlinger om kjønn. Idealet for muslimsk kvinnelighet er ikke "kvinnene i hjemlandet" som har bevart sin kultur og religion, eller de vestlige feministene som kjemper for frihet og likestilling. Det er å leve opp til de sanne islamske idealene og verdiene, som nettopp antas å inkarnere sann frihet og likeverd mellom kvinner og menn. Denne posisjonen åpner for en kritikk av måten kjønn forstås og organiseres på både i "vertslandet" og i "hjemlandet" og peker utover mot noe ennå ikke realisert; det ideelle muslimske samfunn. Foto: Ann Eriksson/Mira/Samfoto Islam og makt Felles for i det minste de to siste tendensene er at det appelleres til islam som en ressurs for å endre kjønnsroller. Dette kan være en mer eller mindre bevisst strategi fra de unge kvinnenes side. Hamida forteller om sine kunnskaper om Koranen at: Det er den eneste redskap, vil jeg si, som har gjort meg sterk i det pakistanske samfunnet. Fordi når du sier, det her står i Koranen, så kan ingen motsi deg, ikke sant? [ ] For da veit jeg, jeg har lest selv. Det gir meg makt, skjønner du? De "nypraktiserende" kvinnene ser kunnskap om hva som er "sann islam" som en garantist for å få slutt på kvinnediskriminerende praksiser. Det blir derved særdeles viktig å utdanne seg i religionen for å kunne hevde sine rettigheter. Det er imidlertid ikke bare kvinnene som benytter autentisitets-diskursen for å fremme sine synspunkter, og det er relativt klare grenser for hva som regnes som legitimt innen denne. I de muslimske organisasjonen formidles regler og regulasjoner for hvilke typer spørsmål det er legitimt å stille til religionen. Det at menneskets evne til å forstå er begrenset, og at man derfor må finne seg i å leve med en del spørsmål, er en slik regel som gjentas ofte i anledninger hvor muslimer er samlet. Slike kontrollprosedyrer utelukker, begrenser og kontrollerer islam som diskursiv tradisjon. Diskursen kan virke begrensende når den innebærer at man ikke er villig til å diskutere problemer knyttet til kulturelle tradisjoner og avviser dem med at dette ikke har noe med islam å gjøre, slik enkelte lederfigurer gjør. autentisitets-diskursens skille mellom religion og kulturell tradisjon kan derved bidra til å delegitimere en del spørsmålsstillinger så vel som til å utfordre institusjonaliserte kjønnede praksisformer. Feminisme og etnosentrisme Feminister i Norge, som i andre vestlige land, overser ofte kompleksiteten i muslimske kvinners identitetsarbeid. Dikotomiseringer av typen moderne/tradisjonell og norsk/innvandrer har preget forståelsen av kvinner og forskjellighet, og dannet rammen rundt en stigmatiserende stereotypisering av muslimske kvinner. Stereotypien som er i ferd med å danne seg av unge kvinner i den såkalte andregenerasjonen, er at de er ofre for en patriarkalsk familestruktur og religiøs konservatisme. Derfor kan de bare bli frigjort og likestilte gjennom å gi avkall på sin kultur og religion og omfavne "våre" frigjørende verdier og idealer. I virkeligheten finnes et mangfold av former for utforming av, og forhandling om, kvinnelig identitet blant muslimske kvinner i Norge. De tre formene for identitetsarbeid som er beskrevet i denne artikkelen representerer hver på sin måte både tilpasning til, og kritikk av, eksisterende praksiser og identiteter knyttet til kjønn hver med sine muligheter og begrensninger. LITTERATUR: Calhoun, Craig. 1995: Critical social theory : culture, history, and the challenge of difference. Blackwell, Oxford. Foucault, Michel. 1999: Diskursens orden. Spartacus Forlag A/S, Oslo. Hall, Stuart and Paul du Gay (eds.). 1996: Questions of Cultural Identity. SAGE Publications, London. Moore, Henrietta L. 1994: A Passion for Difference. Essays in Anthropology and Gender. Polity Press, Cambridge. Young, Iris M. 1990: Justice and the Politics of Difference. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.

13 NR NIKK magasin 13 Foto: Gösta Laestander/Västerbottens musems fotoarkiv Samisk kvinna i renskötseln på 70-talet. Samiska kvinnor i renskötseln Av BOSSE PARBRING Nationella sekretariatet för genusforskning, Sverige Samiska kvinnor i Sverige har under 1900-talet varit dubbelt underordnade dels för att de är samer och dels för att de är kvinnor. Än i dag räknas de flesta kvinnor i renskötande hushåll till "husfolket" enligt den svenska lagen. Det visar Andrea Amft i sin doktorsavhandling som är en pionjärinsats inom sameforskningen. Andrea Amft forskar vid Samiska studier, som är en del av Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Hennes avhandling heter Sápmi i förändringens tid: En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. Sápmi är nordsamiska och betyder Sameland, den samiska befolkningen och den samiska kulturen. Avhandlingen är den första vid forskarutbildningen i Samiska studier som startades vid Umeå universitet först Det finns väldigt lite forskning kring samer i Sverige under 1900-talet och knappt någon med genusperspektiv. Därför har Andrea Amft fått samla in mycket av sitt källmaterial själv. Makten maskuliniserats Under de senaste 100 åren har förutsättningarna för både renskötande samer och andra samer förändrats radikalt. Gruvdrift, skogsbruk, vattenkraft och turism har gjort att samerna och deras renar fått flytta på sig till allt mindre marker. Mekanisering och effektivisering av renskötseln har varit nödvändig för att hålla rennäringen lönsam. Men

14 14 NIKK magasin NR samtidigt har alla dessa krafter tillsammans lett till att färre samer kan ägna sig åt renskötsel. De flesta samer har fått söka jobb i det svenska samhället. Särskilt gäller detta de samiska kvinnorna. Knappast några kvinnor ägnar sig i dag åt aktiv renskötsel, vilket förekom i högre grad för 100 år sedan. Rennäringen och därmed den ekonomiska och politiska makten bland samerna har maskuliniserats. Enligt Andrea Amft har denna utveckling skett både inom det samiska samhället och till följd av myndigheters behandling av samer. Kopplingen mellan samer och renar är stark. Det är den bilden av "samen" som målas upp i lagar och myndighetsföreskrifter. Länge försökte staten också förhindra att de nomadiserande samerna blev fast bosatta. Men det finns och har funnits många samer som ägnat sig åt annat än renskötsel. Ett exempel är skogssamerna som har livnärt sig på fiske, jakt och boskapsskötsel. Dessa samer har inte fått samma status eftersom de särskilda samerättigheterna knutits till renskötseln. De samiska hushållen som sysslade med renskötsel runt förra sekelskiftet var funktionellt organiserade alla hade en väl definierad uppgift, även barnen. Männen ägnade sig åt den aktiva renskötseln och kvinnorna styrde över hushållet. Barnen uppfostrades av både männen och kvinnorna, men till de olika uppgifter pojkarna och flickorna skulle utföra när de blev äldre. Även om kvinnorna inte ägnade sig åt den tyngsta delen av renskötseln så fanns de med i arbetet runt omkring. Det fanns också kvinnor som hade renskötselrätt, vilket gav dem andra privilegier som rätten att fiska och jaga. Om de ägde en renhjord hade de också ekonomisk makt i samebyarna. Förlorade rättigheter När renbeteslagen infördes 1928 diskriminerades kvinnor inom renskötseln. Om de gifte sig med en man som inte hade samma rättigheter förlorade kvinnorna sina rättigheter och därmed sin egendom i form av renhjorden. Det samma gällde inte samiska män som gifte sig med kvinnor utan privilegier. Genom denna underordning av kvinnor garanterade staten att privilegierna inte överfördes till icke-samiska män. Renskötseln stannade inom det samiska samhället genom att förstärka den manliga dominansen. «I ett samehem är det kvinnan som regerar, men när hon kommer till samebymöte och begär ordet då börjar karlarna fnissa.» Högaktad, men inte så jämställd Andrea Amft jämför renbeteslagen med flera hundra år gamla lagar om hur jordegendom gick i arv. Även i 1971 års rennäringslag återkommer rester från gamla lagar som förkastats i modern tid blev lagen i och för sig formellt könsneutral genom att kvinnorna inte längre miste sina privilegier om de gifte sig med en man utan privilegier. Men i praktiken underordnas kvinnorna männen genom att de sällan blir fulla medlemmar i samebyn, organisationen där alla ekonomiska beslut tas. Makten bygger nämligen på hur många renar man har. Om det finns renar som hör till andra i familjen än den aktivt renskötande i praktiken mannen tillfaller de den aktivt renskötande medlemmen i samebyn. Marginaliseringen beskrivs av Ann-Mari Spiik i en artikel i tidskriften Samefolket 1975: " Det är så att man blir arg när man tänker på hur det är. I ett samehem är det kvinnan som regerar, men när hon kommer till samebymöte och begär ordet då börjar karlarna fnissa. Att kvinnan ska tiga i församlingen är något som blivit en lag i samebyarna. Det enda vi får vara med om att rösta är valet av ordförande på mötet. Oj, vilket förtroende! Ifråga om den ekonomiska förvaltningen har vi ingenting att säga till om, trots att det är vi som sköter ekonomin hemma och bör väl vara något så när insatta i ekonomiska frågor. Det är bara de som är aktiva i renskogen som har bestämmanderätt. Men jag uppfattar mig själv som aktiv i renskötselarbetet. Jag rustar säcken åt min karl och kör honom dit han ska för att titta till renarna. När han kommer tillbaka på kvällen ska han ha mat och torra kläder. Sånt här måste väl också räknas som en insats i renskötseln. Nej, rennäringslagen har inte beaktat kvinnorna." Inte så jämställd - Det finns en föreställning bland samerna själva att den samiska kvinnan är stark, högaktad och jämställd. Men hon är inte så jämställd, säger Andrea Amft. - Allt som ger privilegier i samebyarna är de manliga uppgifterna, inte de kvinnliga som egentligen är lika viktiga. I Sametinget i Sverige är majoriteten män. Om kvinnor och män var jämställda skulle slumpen göra att hälften var kvinnor. Det finns en nordisk samisk kvinnoorganisation, Sáráhkka, men den har inte särskilt stort inflytande. Andrea Amft menar att det är svårt för samiska kvinnor att säga att de är underordnade eftersom lojaliteten inom kollektivet är så stark. - Den kvinna som säger att hon är underordnad uppfattas som försvenskad. Föreställningen är att det samiska samhället är egalitärt. På så sätt måste samiska kvinnor underordna sig själv som kvinnor för att kunna vara "riktiga" samer. I 1993 års revidering av rennäringslagen återkommer till och med ordet "husfolk" om de som ingår i renskötarens hushåll. Den nu gällande svenska lagen betraktar alltså en renskötande samisk man som husbonde och hans fru, barn och eventuella släktingar som husfolk. - Redan på 20-talet var det begreppet gammalmodigt, säger Andrea Amft. (Från Genus, aktuellt magasin från Nationella sekretariatet för genusforskning, Sverige, nr 3/00).

15 NR NIKK magasin 15 Hvem er samer? - og hvem definerer det? Av TORUNN PETTERSEN prosjektleder, Sámi Instituhtta/ Nordisk Samisk Institutt Hvor mange samer er det til sammen i Norge, Sverige, Finland og Russland? Hvor i disse landene bor samene - og hvordan lever de? Dette er spørsmål som ofte stilles, men som er vanskelige å besvare. Selv om samene er definert som egen folkegruppe og også anerkjent som urfolk, er det ingen som kan definere akkurat hvem som inngår i samebefolkningen. Det finnes etter hvert finnes en god del kvalitativ kunnskap om ulike sider ved samiske samfunnsforhold, men systematisert kunnskap av mer kvantitativ art er en mangelvare. Dels skyldes at det ikke finnes særlig mye oppdatert tallbasert dokumentasjon om samer og om samiske samfunnsforhold. I den grad denne typen data finnes, er de spredt mellom ulike institusjoner og systemer og dermed vanskelig å få en samlet oversikt over. Mange av tallene er dessuten innhentet i forbindelse med enkeltprosjekter som er avgrenset i tid og rom, noe som gjør at de i liten grad kan benyttes som grunnlag for å si noe om utviklingstrekk over tid. Vi mangler systematisert og samlet samiskrelevant statistikk innenfor ulike samfunnsområder - som befolkningsstruktur, bosettingsmønster, næringsliv og utdanning, inkludert kjønnsspesifikke data innen disse og andre områder. Det er faktisk heller ingen som har ansvar for å framskaffe slik statistikk. Etnisitet - et flertydig begrep I et større perspektiv er det imidlertid ikke enestående at det finnes lite tallbasert dokumentasjon om en etnisk gruppe. For det første er selve begrepet etnisitet - og dermed hva som konstituerer en etnisk gruppe - generelt ikke entydig, verken på individ- eller gruppenivå. Dette gjenspeiles ikke minst i de tallrike publikasjoner som med ulike faglige innfallsvinkler har nettopp etnisitet og etnisitetsforvaltning som tema. For det andre er det etter hvert blitt en allment utbredt aksept for at det er individet selv som bestemmer egen etnisitet. Samtidig er personlig etnisitet for den enkelte et komplekst og til dels følelsesladet spørsmål, hvor svarene varierer både fra individ til individ med tilsynelatende lik bakgrunn, og over tid. For det tredje er etnisitetsforvaltning også et politisk spørsmål i den forstand at ulike politiske regimer har ulike måter å vektlegge, kategorisere og behandle borgernes etnisitet på. Denne variasjonen går både mellom stater og over tid innen enkeltstater. De senere årene har det imidlertid fra samisk hold blitt økt fokus på betydningen av å ha tilgang også til tallmessige framstillinger av samiske samfunnsforhold. Dette har bl.a. sammenheng med den globale politiske utviklingen siste tiårene med økt forståelse og anerkjennelse av urfolks vilkår og rettigheter. I Norden er det som kjent samene og inuitene som har status som urfolk. Men for å håndtere de mange utfordringene som ligger i økt samisk selvbestemmelsesrett og samisk institusjonsbygging, kreves det (også) kunnskaper og kompetanse av mange slag - inkludert kvantitativt basert kunnskap som kan beskrive og analysere både faktiske forhold ved en nåsituasjon og også utviklingstrekk over tid. Databaseprosjekt: metodiske utfordringer Dagens situasjon med manglende datagrunnlag for å utvikle og vedlikeholde samiskrelevant statistikk, medførte at Sámi Instituhtta/Nordisk Samisk Institutt (NSI) i 1997 tok initiativ til et forprosjekt med tittelen Samisk samfunnsvitenskapelig database. NSI er en samnordisk forskningsinstitusjon som har samisk språk- og samfunns- og rettsforskning som sine hoved-aktivitetsområder. Institusjonen har tilhold i Guovdageaidnu/Kautokeino i Norge og har grunnfinansiering fra Nordisk ministerråd. Det aktuelle forprosjektet hadde som målsetting å se nærmere på behovet for ulike typer relevante data og dessuten vurdere metodiske, organisatoriske og økonomiske forutsetninger for arbeid med samiskrelatert statistisk informasjon i Norge og etter hvert også i Norden for øvrig og i Russland. Etter en tids opphold ble arbeidet med databaseprosjektet tatt opp igjen høsten I denne fasen har hovedfokus vært på de særskilte metodiske utfordringene som ligger i utvikling av samiskrelatert statistikk. Det er ikke uten videre gitt hvilke spesifikke enheter (personer, geografiske områder, institusjoner mm) en slik database skal omfatte og hvordan data om disse enhetene skal fremskaffes. Særlig store er utfordringene med hensyn til demografiske data. For selv om samene som etnisk gruppe er definert som egen folkegruppe og også anerkjent som et urfolk, er det ingen som kan definere akkurat hvem som inngår i samebefolkningen. Implisitt i dette ligger at det dermed også er problematisk å vite i hvilken grad innsamlede data kan sies å være representative ved eventuelle utvalgsbaserte undersøkelser. Registrering av etnisk tilhørighet varierer I f.eks. USA, Canada, New Zealand og Australia skal egendefinert etnisk tilhørighet oppgis i forbindelse med folketellinger. Men det er ikke (lenger) vanlig i de nordiske landene at denne typen opplysning registreres, verken i folketellinger eller i andre former for offentlige registre. Derimot er det mer utbredt å registrere personers og/eller deres foreldres fødeland dersom dette er et annet enn den aktuelle staten. Befolkningsstatistikk som utarbeides av Grønlands statistikk er nettopp basert på om en person er født i eller utenfor Grønland, ikke fortsettelse side 41

16 16 NIKK magasin NR Finlandssvenska kvinnor om tillhörigheter Av KRISTIN MATTSSON Doktorand, Institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi, Hur uttrycker finlandssvenska kvinnor kön och etnicitet i livsberättelser? I livshistorier insamlade av institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi uttrycker kvinnor olika förhållningssätt till konstruerade, kollektiva uppfattningar om vad finlandssvenskhet och kvinnor samt kvinnligt är. Avståndstagande, utanförskap, ambivalens, konflikter, men också mångdimensionella förhållningssätt, visar att etnicitet och kön som essentiella kategorier kan ifrågasättas. Mitt material är finlandssvenska kvinnors livshistorier. Finlandssvenskar är i huvudsak finländare som har svenska som modersmål. Det finns förstås också finlandsssvenskar och barn till finlandssvenskar som flyttat utomlands och finlandssvenskar som har bytt medborgarskap. Hur mycket finlandssvensk en människa känner sig och hur man identifierar sig etniskt är ändå alltid individuellt. Etnicitet uppfattar jag som något relationellt och inte som en bestående egenskap hos en grupp. Majoriteter och dominerande folkslag är lika "etniska" som minoriteter. Etnisk identitet påverkas av människors relationer och omgivningen. Här kan paralleller dras till feministisk forskning om kön. Feministisk och postkolonial teoribildning ifrågasätter förståelsen av etnicitet, på samma sätt som kön, som orubbliga enheter, och ser människan som reflexiv och utan en fast, oföränderlig, identitet. Berättelse och historia Kvinnorna som skrivit de livshistorier som jag analyserar har skrivit utan vetskap om vilka teman som skall utforskas och om hur livshistorierna skall analyseras. Skribenterna fick själva välja vad och hur de berättar sin livshistoria. Mitt syfte är inte att finna ut hur det verkligen var, huruvida det är sant eller inte det kvinnorna berättar, utan att se på innebörden i det som de berättar. Kvinnorna återberättar inte bara det förgångna som de minns det utan de ger mening åt det, de tolkar och försöker förstå sig själva och sina erfarenheter. Min mening är att analysera genom vilka diskurser kön och etnicitet uttrycks, representeras och synliggörs.

17 NR NIKK magasin 17 och utanförskap Foto: Marja Pirilä/Gorilla/Samfoto

18 18 NIKK magasin NR Moomin Characters Ruta från serien Mumintrollet, illustration och text av den finlandssvenska författarinnan Tove Jansson, publ Det trånga och det öppna Livshistoriematerialet visar att finlandssvenskheten inte är homogen. Och många, över hälften, omtalar inte alls det finlandssvenska i livshistorien. De problematiserar inte sin etniska tillhörighet. Det som det inte skrivs om kan vara så självklart och naturligt att det inte upplevs som intressant att skriva om, eller så tabubelagt och normbrytande att skribenten inte vill skriva om det för att undvika risken att betraktas som avvikande. De kvinnor som berättar närmare om finlandssvenskheten kan uppleva den som problemfylld och/eller en källa till stolthet och rikedom, som trång, trygg, men också befriande. I flera berättelser beskrivs det finlandssvenska som något trångt. Det trånga exemplifieras bl.a. av storleken; det finlandssvenska är ett litet samhälle. Den finskspråkiga världen är större. Att lämna det invanda, i detta fall det finlandssvenska, kan kräva mod, vilket det finns flera berättelser om. Ord som används om den finska världen är exempelvis; "främmande", "större", "hårdare", en värld som "vidgar vyer" och "kräver mod". Berättarna kan som finlandssvenskar känna sig främmande i finska miljöer: "I den lilla byn invid var vi väl ganska främmande fåglar för att vi var svenskspråkiga." Talet om främlingsskapet kommer ofta in i berättelsen om att «När jag gifte mig var jag glad över chansen att få ett avstånd till finlandssvenskheten.» bryta sig loss från föräldrahemmet, när de ska välja väg efter skolan inför vuxenlivet och kommer i kontakt med andra världar än uppväxtmiljön. Likaså finns det berättelser om främlingsskap som huvudpersonerna känt av när de har flyttat till Sverige: "I Sverige är man inte helt hemma heller, det konstiga uttalet följer med en hela livet. Nu kan jag leva med det. I början var jag väldigt ledsen när folk skrattade..." Särskilt i samband med att studierna inleds, kvinnorna hittar män som de gifter sig med eller flyttar till en mera finsk omgivning eller till ett annat land kommer de att fundera över sin finlandssvenskhet. Att gifta sig över språkgränsen eller att träffa någon som inte tillhör den finlandssvenska minoriteten kan beskrivas som en befrielse, en rörelse ut från finlandssvenskheten som upplevts som trång. Äktenskap med en finskspråkig man ger en biljett till en finskspråkig värld. Jag tolkar finlandssvenskheten som trång i en kvinnas berättelse eftersom hon behöver någonting utifrån som ger henne en chans att komma bort från sin värld. Hon skriver: "När jag gifte mig var jag glad över chansen att få ett avstånd till finlandssvenskheten." Som en motpol till det trånga Svenskfinland står det öppna, befriande Svenskfinland. Det handlar inte om att det antingen är trångt eller öppet, snarare kan båda sidorna finnas i en och samma livshistoria och berättaren tittar tillbaka på hur hon känt vid olika tillfällen. En kvinna berättar att när hon gifte sig var hon glad att slippa den finlandssvenska världen men senare i historien saknar hon sina rötter och tycker rentav att det skulle vara befriande att få prata sitt eget modersmål och återkomma till Svenskfinland. Det som först känns befriande och utgör en dragningskraft bort från det trånga kan senare i livet kännas främmmande: "Hans finska förhållanden, som jag först upplevt som befriande, kändes nu främmande." Det svenska Finland symboliseras också av öppna gränser, klippor och hav. Svenskfinland sträcker sig i huvudsak längs den sydvästra kusten i Finland. Landet inne i Finland är däremot mera instängt och består av skog och insjöar. Finlandssvenskheten kan också kännas som en trygg och positiv gemenskap. Språket diskuteras ofta i frågor om finlandssvenskhet. Språket framträder som en bärande pelare i den finlandssvenska identiteten i många av livshistorierna och många beskriver sina barns språkutveckling och funderar kring denna. «I den lilla byn invid var vi väl ganska främmande fåglar för att vi var svenskspråkiga.»

19 NR NIKK magasin 19 «Denna fisförnäma svenskkultur, där gossarna skröt med sina pappors bilar, började jag fnysa åt.» Kön, etnicitet, klass När jag sökte uttryck för etnicitet i livshistorierna märkte jag att berättelser om finlandssvenskhet ofta också handlar om klass. Flera feministiska forskare har visat att etnicitet, klass och kön tycktes vara sammanvävda, att män ofta har definierats genom klass, och kvinnor genom kön. Den finlandssvenska kulturen beskrivs i några berättelser genom det manliga, genom metaforer som "pappors bilar" och "lacosteskjortor", som får synliggöra en mansdominerad finlandssvenskhet och härigenom en etnisk grupp, finlandssvenskarna. Ett exempel ur materialet: "Plötsligt kände jag att allt var fel i denna "svenska" omgivning och kultur och beslöt att vända om på klacken. Härefter skulle jag välja umgänge blott och bart ur finska kretsar! Denna fisförnäma svenskkultur, där gossarna skröt med sina pappors bilar, började jag fnysa åt." På samma gång är det en borgerlig finlandssvenskhet som synliggörs genom denna bild. Definieras finlandssvenskhet som borgerlig och samtidigt genom manligt kodade normer? Svensktalande arbetare hör inte till denna bild vilket en kvinna berättar om: "En svensktalande 'allmoge' ingick i begreppssfären också om svensktalande 'arbetare' befann sig utanför den". Finlandssvenskheten konstrueras som en tillhörighet till en medelklass i denna berättelse: "I den mån jag tidigare hade skymtat någon arbetarrörelse i landet hade jag uppfattat den som finsk. Nu började jag ana hur utsatt den svenskspråkiga arbetarklassen varit i skärningspunkten mellan språkstrid och klasskamp." Att det svenska språket och medelklassen hör ihop kommer fram i tanken om hur utsatt den svenskspråkiga arbetarklassen måste ha varit i språkstriden. Det fanns tydligen inget självklart rum för denna i en språkstrid som dominerades av en medelklass och heller inget rum i klasskampen som dominerades av finskspråkiga arbetare. En svenskspråkig arbetare faller utanför ramarna för de bägge intressegrupperna. En kvinna redogör för sin mors barndom. Hennes mor växte upp i en stad som beskrivs som "raskt växande, till hela sin karaktär finsk industristad med sitt lilla ledande skikt av svenskspråkigt borgarskap". Finsk arbetarklass och svenskspråkigt borgerskap synliggörs i denna mening. Det är märkväl språket som lyfts fram hos borgerskapet. Det finska antar jag att syftar till den finskspråkiga befolkningen. Genom att inte använda ordet finländsk, som har definierats omfatta både finskspråkiga och svenskspråkiga i Finland, det nationella, särskiljs mellan de två språkgrupperna. Den ena sägs vara arbetare och den andra borgerskap. «Hans finska förhållanden, som jag först upplevt som befriande, kändes nu främmande.» En kvinnan berättar om ett avståndstagande från sin hemort när hon var i tonåren: "Problemet vara bara det att jag aldrig skulle kunna tänka mig att bli ihop med en kille från x. Jag var ju så stadsmedveten och ansåg att x-borna var bönder". De sistnämnda sägs inte vara finlandssvenskar utan ortsbor och då kan de vara bönder. Hon väljer att ta avstånd från en "bondeidentitet", ett avståndstagande som markeras i valet av kläder och festplatser. Kläderna beskriver en identitetsförhandling, rörelsen mot en identitet förknippad med en välbärgad finlandssvensk medelklass: "En period av mörkblåa kavajer och pärlor började. Vi klädde oss tantigt och sprang på krogar. Ett hetsigt krogliv började." Det finns en förståelse av finlandssvenskhet som något särskilt, med särskilda förtecken, och den typiska finlandssvenskheten beskrivs genom det manliga och genom klass. Denna skribent tar avstånd från "hesafinlandssvenskarna" (finlandssvenskarna från Helsingfors) - och det traditionellt manliga, här symboliserat av skjortor: "Jag anser tiden efter gymnasiet som en viktig mognadsperiod. Jag började äntligen tänka själv mera och inte alltid bara följa strömmen (..). Håret färgade jag rött. Jag blev en riktig bohem och jag gjorde allt för att skilja mig från "hesafinlandssvenskarna". Jag hatade allt som de stod för i sina fjantiga Lacosteskjortor." Rörelse och förhandlingar Kvinnorna berättar ofta om hur de tyckte då och hur de tycker nu i olika frågor. En kvinna reflekterar över och förklarar varför hon i barn- och ungdomen höll sig så mycket inom den svenska världen ("inflytande från mamma") och varför hon senare började uppleva också samhörighet med hela landet Finland (på grund av kriget). I berättelsen finns en rörelse i betraktelsesätt, från att ha gett finlandssvenskheten en naturlig, given position vilken har upplevts oproblematisk och självklar, till en ökad kritiskhet mot finlandssvenskheten och större respekt för finskheten Medan det finns berättare som uppfattar sig ha dubbla rötter och flera tillhörigheter på ett oproblematiskt sätt, finns det de som inte problematiserar det finlandssvenska och/eller som har en mer eller mindre självklar finlandssvensk identitet. Så finns det också de som är osäkra på vart de hör och hur finlandssvenska de egentligen är. Min studie visar att berättarna förhandlar och rör sig mellan olika synsätt och mellan nutid och dåtid. Livshistorierna är skrivna på ett dialogiskt sätt. Jag anser inte att de är rätlinjiga eller på något sätt visar på ett enhetligt sätt vad gäller vilka ståndpunkter kvinnorna antar i fråga om kön och etnicitet. Livshistorierna visar att etnicitet i livsberättelser tar sig uttryck som olika förhållningssätt till konstruerade, kollektiva uppfattningar om det finska, finländska och finlandssvenska.

20 20 NIKK magasin NR Foto: Oscar Mattson/Mira/Samfoto TRAC TRANS

Foreldre og ungdom med minoritetsbakgrunn livsvalg og verdikonflikt. Monica Five Aarset PhD-stipendiat Institutt for samfunnsforskning

Foreldre og ungdom med minoritetsbakgrunn livsvalg og verdikonflikt. Monica Five Aarset PhD-stipendiat Institutt for samfunnsforskning Foreldre og ungdom med minoritetsbakgrunn livsvalg og verdikonflikt Monica Five Aarset PhD-stipendiat Institutt for samfunnsforskning Forskningsblikk på brytninger mellom generasjoner i minoritetsfamilier

Detaljer

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Seniorrådgiver John-Ingvard Kristiansen Side 1 Om Bufdir Ansvar Barnevern Familievern Adopsjon Vold i nære relasjoner Likestilling og ikkediskriminering

Detaljer

Store forskjeller i ekteskapsmønstre blant innvandrere i Norge

Store forskjeller i ekteskapsmønstre blant innvandrere i Norge Store forskjeller i ekteskapsmønstre blant innvandrere i Norge Innvandrere fra Pakistan og Vietnam gifter seg nesten utelukkende med personer med samme landbakgrunn. I andre grupper er de fleste gift med

Detaljer

Forebygge og forhindre æresrelatert vold i skolen

Forebygge og forhindre æresrelatert vold i skolen Forebygge og forhindre æresrelatert vold i skolen Lill Tollerud Minoritetsrådgiver Forebyggingsseksjonen Integrerings- og mangfoldsdirektoratet 1 Sara 13 år 2 Saras familie kom fra et land med en kollektivistisk

Detaljer

Mulige konsekvenser av hatytringer. Fordommer fordummer Litteraturhuset, Oslo 21. mars 2014 Lars Gule

Mulige konsekvenser av hatytringer. Fordommer fordummer Litteraturhuset, Oslo 21. mars 2014 Lars Gule Mulige konsekvenser av hatytringer Fordommer fordummer Litteraturhuset, Oslo 21. mars 2014 Lars Gule Hatytringer hva er det? Hatefulle ytringer = diskriminerende ytringer Ytringer som nedverdiger krenker

Detaljer

Kjønnsrettferdighet GYLDENDAL. Utfordringer for feministisk politikk. Cathrine Holst (red.] AKADEMISK

Kjønnsrettferdighet GYLDENDAL. Utfordringer for feministisk politikk. Cathrine Holst (red.] AKADEMISK Kjønnsrettferdighet Utfordringer for feministisk politikk Cathrine Holst (red.] GYLDENDAL AKADEMISK INNHOLD FORORD 11 Cathrine Holst INNLEDNING 12 Utfordringer for feministisk politikk Om artiklene 14

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

KULTURFORSKJELLER I PRAKSIS

KULTURFORSKJELLER I PRAKSIS THOMAS HYLLAND ERIKSEN TORUNN ARNTSEN SAJJAD KULTURFORSKJELLER I PRAKSIS PERSPEKTIVER PÅ DET FLERKULTURELLE NORGE U N i V E R S i T A T 5 3! T:!CV Kit i - 2 NTRA'-8i3L!GThcK - å GYLDENDAL AKADEMISK Innhold

Detaljer

Ekstrem kontroll, æresrelatert vold og tvangsekteskap 31.08.11

Ekstrem kontroll, æresrelatert vold og tvangsekteskap 31.08.11 Ekstrem kontroll, æresrelatert vold og tvangsekteskap 31.08.11 Prosjektet Tvangsekteskap Midt-Norge 2011 IMDI, SkVT og LLH Trøndelag Frode Fredriksen, prosjektleder 1 Et innledende spørsmål Jente med foreldre

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

En internasjonal bevegelse blir til

En internasjonal bevegelse blir til En internasjonal bevegelse blir til Av daglig leder Tove Smaadahl ved Krisesentersekretariatet Da det første krisesentrene ble åpnet i England i 1972, var nok ingen klar over at de skulle bli en del av

Detaljer

BARNS DEMOKRATISKE DELTAKELSE I BARNEHAGEN: FORDRING OG UTFORDRING

BARNS DEMOKRATISKE DELTAKELSE I BARNEHAGEN: FORDRING OG UTFORDRING BARNS DEMOKRATISKE DELTAKELSE I BARNEHAGEN: FORDRING OG UTFORDRING Funn og diskusjoner i en doktoravhandling om vilkår for å realisere retten til medvirkning i samsvar med intensjonene Et radikalt prosjekt

Detaljer

Fra idemyldring til ferdig prosjekt forskningsprosessens ulike faser

Fra idemyldring til ferdig prosjekt forskningsprosessens ulike faser Sidsel Natland Fra idemyldring til ferdig prosjekt forskningsprosessens ulike faser Holbergprisen i skolen, Sosiologisk institutt, Universitetet i Bergen 2.-3. april 2008 Forskning vs hverdagsfilosofi

Detaljer

Læreplan i historie - fellesfag i studieforberedende utdanningsprogram. Gyldig fra 01.08.2009

Læreplan i historie - fellesfag i studieforberedende utdanningsprogram. Gyldig fra 01.08.2009 Læreplan i historie - fellesfag i studieforberedende utdanningsprogram Gyldig fra 01.08.2009 Formål Historiefaget skal bidra til økt forståelse av sammenhenger mellom fortid, nåtid og framtid og gi innsikt

Detaljer

Hvem gifter innvandrere i Norge seg med?

Hvem gifter innvandrere i Norge seg med? Ekteskapsmønstre i innvandrerbefolkningen Hvem gifter innvandrere i Norge seg med? Ekteskapsmønstrene viser at Norge blir et stadig mer flerkulturelt samfunn, og at det er tydelige sammenhenger mellom

Detaljer

Menneskerettighetserklæringen av 1789 Fra stendersamfunn til demokrati

Menneskerettighetserklæringen av 1789 Fra stendersamfunn til demokrati Side 1 av 5 Menneskerettighetserklæringen av 1789 Fra stendersamfunn til demokrati Tekst/illustrasjoner: Anne Schjelderup/Clipart.com Filosofiske spørsmål: Anne Schjelderup og Øyvind Olsholt Sist oppdatert:

Detaljer

Å lykkes i kulturmøte med særlig vekt på foreldresamarbeid. Daniella Maglio og Barbro Kristine Vågen PP-tjenesten i Stavanger.

Å lykkes i kulturmøte med særlig vekt på foreldresamarbeid. Daniella Maglio og Barbro Kristine Vågen PP-tjenesten i Stavanger. Å lykkes i kulturmøte med særlig vekt på foreldresamarbeid. Daniella Maglio og Barbro Kristine Vågen PP-tjenesten i Stavanger. Det var en gang og eventyret fortsetter «Ny vin i gammel flaske eller ny

Detaljer

Apr-13-08. Matematikkansvarlige i Kvam 10. April 2008

Apr-13-08. Matematikkansvarlige i Kvam 10. April 2008 Apr-13-08 Matematikkansvarlige i Kvam 10. April 2008 Apr-13-08 2 Dokumentasjon De voksne sin dokumentajon Barna sin dokumentasjon 1. Observasjon 2. Barneintervju 3. Film 4. Foto 5. Loggbok 6. Bok/perm

Detaljer

Jeg er bestevenn med en innvandrer. Men jeg tror ikke han vet at han er innvandrer. Jeg har i alle fall ikke sagt noe (Samuel 7 år i Hauge, 2006).

Jeg er bestevenn med en innvandrer. Men jeg tror ikke han vet at han er innvandrer. Jeg har i alle fall ikke sagt noe (Samuel 7 år i Hauge, 2006). Jeg er bestevenn med en innvandrer. Men jeg tror ikke han vet at han er innvandrer. Jeg har i alle fall ikke sagt noe (Samuel 7 år i Hauge, 2006). Etnisitet og kultur Majoritet og minoritet oss og de andre

Detaljer

Teamledelse nøkkelen til suksess i store desentraliserte organisasjoner Hvordan oppnå endring gjennom bruk av lederteamets kompetanse og ressurser

Teamledelse nøkkelen til suksess i store desentraliserte organisasjoner Hvordan oppnå endring gjennom bruk av lederteamets kompetanse og ressurser Helse Nord, regional ledersamling Bodø, 26. februar 2009 Teamledelse nøkkelen til suksess i store desentraliserte organisasjoner Hvordan oppnå endring gjennom bruk av lederteamets kompetanse og ressurser

Detaljer

Oppgaver Oppgavetype Vurdering Status. 1 LIK101 03.06-2015 - generell informasjon (forts.) Flervalg Automatisk poengsum Levert

Oppgaver Oppgavetype Vurdering Status. 1 LIK101 03.06-2015 - generell informasjon (forts.) Flervalg Automatisk poengsum Levert LIK101 1 Likestilling: Sosialisering og kjønnsroller Kandidat 6102 Oppgaver Oppgavetype Vurdering Status LIK101 03.06.2015 Dokument Automatisk poengsum Levert 1 LIK101 03.06-2015 - generell informasjon

Detaljer

Tale til Sametingets plenumsforsamling

Tale til Sametingets plenumsforsamling Organization for Security and Co-operation in Europe H igh Commi s sioner on Nation al Minorities Tale til Sametingets plenumsforsamling av Knut Vollebaek OSSEs Høykommissær for nasjonale minoriteter Karasjok,

Detaljer

Inger Skjelsbæk. Statsfeministen, statsfeminismen og verden utenfor

Inger Skjelsbæk. Statsfeministen, statsfeminismen og verden utenfor Inger Skjelsbæk Statsfeministen, statsfeminismen og verden utenfor Stemmer 6 Om forfatteren: Inger Skjelsbæk (f. 1969) er assisterende direktør og seniorforsker ved Institutt for Fredsforskning (PRIO)

Detaljer

KIRKENS MØTE MED KVINNEMISHANDLING

KIRKENS MØTE MED KVINNEMISHANDLING Astri Hauge og Gunnar Heiene KIRKENS MØTE MED KVINNEMISHANDLING Diakonhjemmets Høgskolesenter Forskningsavdelingen Rapport nr. 1/1993 ISSN 0800-5044 INNHOLD DEL I: INNLEDNING. KIRKE OG KVINNEMISHANDLING:

Detaljer

Foredragsholder: Janne Waagbø Seniorrådgiver Kompetanseteamet mot tvangsekteskap og kjønnslemlestelse Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet

Foredragsholder: Janne Waagbø Seniorrådgiver Kompetanseteamet mot tvangsekteskap og kjønnslemlestelse Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet KOMPETANSETEAMET MOT TVANGSEKTESKAP OG KJØNNSLEMLESTELSE Foredragsholder: Janne Waagbø Seniorrådgiver Kompetanseteamet mot tvangsekteskap og kjønnslemlestelse Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet Kompetanseteamet

Detaljer

Homo eller muslim? Bestem deg! Basert på Richard Ruben Narvesen masteroppgave 2010

Homo eller muslim? Bestem deg! Basert på Richard Ruben Narvesen masteroppgave 2010 Homo eller muslim? Bestem deg! Basert på Richard Ruben Narvesen masteroppgave 2010 Det heteronormative landskapet Forskning har opp gjennom tidene i beskjeden grad berørt problemstillinger omkring livssituasjonen

Detaljer

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfold- ochav: Akershus Fylkeskommuner. Projektet finansieras

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

Ketil Lenert Hansen Cand. polit.

Ketil Lenert Hansen Cand. polit. What is ethnic discrimination, and how does it become healthdamaging? Theoretical assumptions in building a foundation for empirical studies aiming to explore the relation between ethnicity, discrimination

Detaljer

Hva kan kvinner bli? KOMMENTAR Spørsmålet er ikke hva kvinner er, men hva kvinner kan bli.

Hva kan kvinner bli? KOMMENTAR Spørsmålet er ikke hva kvinner er, men hva kvinner kan bli. Hva kan kvinner bli? I undertøyet: Foto av Marie Høeg, datert fra 1895 til 1903. Fotografering ble ansett som et anstendig yrke for kvinner rundt 1900, og i Horten startet Marie Høeg et fotofirma med sin

Detaljer

Temaer om mangfold i lærebøker i samfunnsfag

Temaer om mangfold i lærebøker i samfunnsfag Temaer om mangfold i lærebøker i samfunnsfag Urfolk, nasjonale minoriteter og etniske og religiøse minoriteter I Norge er det ett urfolk, samene, som også regnes som et eget folk: «Den norske stat er grunnlagt

Detaljer

Familiepraksis og likestilling i innvandrede familier

Familiepraksis og likestilling i innvandrede familier Familiepraksis og likestilling i innvandrede familier Fafo-frokost 6.oktober 2009 Hanne C. Kavli og Marjan Nadim Kommentarer: Barne- og likestillingsminister Anniken Huitfeldt Forsker Thomas Walle Tema

Detaljer

Stadig flere søker lykken med utenlandske ektefeller

Stadig flere søker lykken med utenlandske ektefeller Stadig flere søker lykken med utenlandske ektefeller Stadig flere norske menn og kvinner gifter seg med utenlandske ektefeller. Det har særlig vært en stor økning i norske menns ekteskapsinngåelser med

Detaljer

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna?

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Marius Råkil Psykologspesialist och VD Alternativ til Vold (ATV), Norge Vad betyder ett familjeperspektiv? Praktik:

Detaljer

Kritisk refleksjon. Teorigrunnlag

Kritisk refleksjon. Teorigrunnlag Kritisk refleksjon tekst til nettsider Oppdatert 14.01.16 av Inger Oterholm og Turid Misje Kritisk refleksjon Kritisk refleksjon er en metode for å reflektere over egen praksis. Den bygger på en forståelse

Detaljer

Pengespill i nyhetene

Pengespill i nyhetene Pengespill i nyhetene - en statistisk diskursanalyse Innspill til diskusjon - Bryter statistisk diskursanalyse med Foucaults diskursanalyse? Epistemologisk? Metodisk? I så fall, hvordan? Teoretisk fundament

Detaljer

Bosetting og Integrering. I Nesna Kommune 2004-2014

Bosetting og Integrering. I Nesna Kommune 2004-2014 Bosetting og Integrering I Nesna Kommune 2004-2014 Bakteppe Nesna kommune negativ folketallsutvikling 2003-4 mistet kommunen mange innbyggere Kommuneøkonomien lider og kommunen må forsterke den negative

Detaljer

Hva er ekstrem kontroll, tvangsekteskap og kjønnslemlestelse? - Fenomenforståelse

Hva er ekstrem kontroll, tvangsekteskap og kjønnslemlestelse? - Fenomenforståelse Hva er ekstrem kontroll, tvangsekteskap og kjønnslemlestelse? - Fenomenforståelse Janne Waagbø, Bufdir og Kompetanseteamet mot tvangsekteskap og kjønnslemlestelse Side 1 Kompetanseteamet mot tvangsekteskap

Detaljer

Informasjon til foreldre om ekteskap Hva skal foreldre bestemme?

Informasjon til foreldre om ekteskap Hva skal foreldre bestemme? Informasjon til foreldre om ekteskap Hva skal foreldre bestemme? Om ungdommer kan ha kjæreste? Om de skal gifte seg? Når de skal gifte seg? Hvem de skal gifte seg med? Familien Sabil Maryams foreldre hører

Detaljer

Trygt eller truende? Opplevelse av risiko på reisen

Trygt eller truende? Opplevelse av risiko på reisen TØI-rapport 913/2007 Forfattere: Agathe Backer-Grøndahl, Astrid Amundsen, Aslak Fyhri og Pål Ulleberg Oslo 2007, 77 sider Sammendrag: Trygt eller truende? Opplevelse av risiko på reisen Bakgrunn og formål

Detaljer

Likestilling på dagsorden i foreldre- og personalmøter

Likestilling på dagsorden i foreldre- og personalmøter Likestilling på dagsorden i foreldre- og personalmøter PEDAGOGISK verktøy FOR LIKESTILLING 97 Likestilling på dagsorden i foreldre- og personalmøter Tiltak for voksne; personale, lærere og foreldre Mål

Detaljer

Fra avmakt til makt minoritetskvinner og helse

Fra avmakt til makt minoritetskvinner og helse Fra avmakt til makt minoritetskvinner og helse Karl Evang konferanse Fakhra Salimi Leder MiRA Resurssenter for kvinner med minoritetsbakgrunn, Oslo 17. oktober 2013 Oslo Litt om MiRA Senteret MiRA senteret

Detaljer

Innhold Forord Innledning Kapittel 1 Innvandrere og integrering utfordringer i å forstå tilpasningsmønstre

Innhold Forord Innledning Kapittel 1 Innvandrere og integrering utfordringer i å forstå tilpasningsmønstre Innhold Forord 11 Innledning Mehmed S. Kaya 13 Hva er sosialt arbeid? 16 Sosiale kontekster for sosialt arbeid 18 Arbeidsoppgaver 20 Noen fakta om innvandrere 21 Innvandrere er sammensatte grupper 22 Tilpasning

Detaljer

Innføring i sosiologisk forståelse

Innføring i sosiologisk forståelse INNLEDNING Innføring i sosiologisk forståelse Sosiologistudenter blir av og til møtt med spørsmål om hva de egentlig driver på med, og om hva som er hensikten med å studere dette faget. Svaret på spørsmålet

Detaljer

Vold. i et kjønnsperspektiv

Vold. i et kjønnsperspektiv Vold i et kjønnsperspektiv Kulturelle selvfølgeligheter : Offer = kvinnelig Gjerningsperson = mannlig Aftenposten fra 2003: Det var ( ) ikke mye som minnet om en farlig gjengleder da hun entret vitneboksen.

Detaljer

Oppfølging av ungdom som utsettes for sosial kontroll

Oppfølging av ungdom som utsettes for sosial kontroll Oppfølging av ungdom som utsettes for sosial kontroll Lill Tollerud Minoritetsrådgiver Integrerings- og mangfoldsdirektoratet 1 Ekstrem kontroll Brudd på den enkeltes grunnleggende rett til selvbestemmelse

Detaljer

Allmenndel - Oppgave 2

Allmenndel - Oppgave 2 Allmenndel - Oppgave 2 Gjør rede for kvalitativ og kvantitativ metode, med vekt på hvordan disse metodene brukes innen samfunnsvitenskapene. Sammenlign deretter disse to metodene med det som kalles metodologisk

Detaljer

Fokus i presentasjonen:

Fokus i presentasjonen: Kommunikasjon med minoritetsfamilier med funksjonshemmede barn Fysioterapikongressen, 05.03.2015 P 11; Nord-Norge Sylvia Söderström, PT, PhD Fokus i presentasjonen: 1) Innledning Et lite bakgrunnsteppe

Detaljer

Religion og menneskerettigheter. Debattmøte. Litteraturhuset, Oslo. Mandag 13. februar 2012 kl. 19.00-20.30

Religion og menneskerettigheter. Debattmøte. Litteraturhuset, Oslo. Mandag 13. februar 2012 kl. 19.00-20.30 Religion og menneskerettigheter. Debattmøte Litteraturhuset, Oslo Mandag 13. februar 2012 kl. 19.00-20.30 I invitasjonen til dette møtet hevdes det at religion i stadig større grad står mot menneskerettigheter

Detaljer

Kvalitativ metode. Kvalitativ metode. Kvalitativ metode. Kvalitativ metode. Forskningsprosessen. Forelesningen

Kvalitativ metode. Kvalitativ metode. Kvalitativ metode. Kvalitativ metode. Forskningsprosessen. Forelesningen 9. februar 2004 Forelesningen Metode innenfor samfunnsvitenskap og humaniora: Vi studerer en fortolket verden: oppfatninger, verdier, normer - vanskelig å oppnå objektiv kunnskap Metodisk bevissthet: Forstå

Detaljer

Et inkluderende språk

Et inkluderende språk Et inkluderende språk Et inkluderende språk Et inkluderende samfunn, forutsetter et inkluderende språk. Ordvalg har betydning for den som omtales, men det påvirker også folks holdninger. I sin ytterste

Detaljer

Här är Petter Northugs specialbyggda husbil

Här är Petter Northugs specialbyggda husbil Här är Petter Northugs specialbyggda husbil Här är Petter Northugs nya, ultrabekväma, vapen i jakten på nya guld. Och tro det eller ej: Det är svenskt. - Petter tycker den är superbra, säger pappa John

Detaljer

Det samiske perspektivet i barnehagelærerutdanningen

Det samiske perspektivet i barnehagelærerutdanningen Det samiske perspektivet i barnehagelærerutdanningen Foredrag på BLU-konferansen 19. september 2014, Gardermoen, Oslo Av Marianne Helene Storjord Seksjonssjef for barnehageseksjonen på Sametinget og medlem

Detaljer

Energimerkeordningen

Energimerkeordningen Energimerkeordningen «Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden.» «Granskad och förvanskad? en undersökning av det svenska energideklarationssystemets

Detaljer

FORMEL Linda Hoel mener både politikerne og etaten selv, har mye å lære av den praktiske erfaringen politifolk gjør seg i hverdagen.

FORMEL Linda Hoel mener både politikerne og etaten selv, har mye å lære av den praktiske erfaringen politifolk gjør seg i hverdagen. 30 LØFT FRAM PRAKTISK POLITIARBEID SYSTEMATISER ERFARINGSLÆRINGEN VERN OM DEN GODE DIALOGEN VERDSETT ENGASJEMENT OG FØLELSER FORSKERENS FORMEL Linda Hoel mener både politikerne og etaten selv, har mye

Detaljer

Hvordan kan vi sikre oss at læring inntreffer

Hvordan kan vi sikre oss at læring inntreffer Hvordan kan vi sikre oss at læring inntreffer Morten Sommer 18.02.2011 Modell for læring i beredskapsarbeid Innhold PERSON Kontekst Involvering Endring, Bekreftelse og/eller Dypere forståelse Beslutningstaking

Detaljer

Kultur og samfunn. å leve sammen. Del 1

Kultur og samfunn. å leve sammen. Del 1 Kultur og samfunn å leve sammen Del 1 1 1 2 Kapittel 1 Du og de andre Jenta på bildet ser seg selv i et speil. Hva tror du hun tenker når hun ser seg i speilet? Ser hun den samme personen som vennene hennes

Detaljer

«Det påtagelige fraværet av kvinnelige regissører, etc.»

«Det påtagelige fraværet av kvinnelige regissører, etc.» 044-049 09.02.04 14:05 Side 2 «Det påtagelige fraværet av kvinnelige regissører, etc.» Hans Petter Blad Det er svært få kvinner som regisserer spillefilm i Norge. For å bøte på dette problemet har det

Detaljer

Hvordan analysere case fra hverdagslivet i lys av interkulturell pedagogikk? Om veiledning til barnehagene.

Hvordan analysere case fra hverdagslivet i lys av interkulturell pedagogikk? Om veiledning til barnehagene. Hvordan analysere case fra hverdagslivet i lys av interkulturell pedagogikk? Om veiledning til barnehagene. Vibeke Solbue Avdeling for lærerutdanning Høgskolen i Bergen Disposisjon 1. økt: tre bilder av

Detaljer

Min vei gjennom fagfeltet

Min vei gjennom fagfeltet Min vei gjennom fagfeltet Jeg har blitt bedt om å si noe om min vei gjennom forskningsfeltet på dette forskningsseminaret om voldtekt og forskningsmetoder. Jeg skal gjøre det ved å vise hvordan mine forskningstemaer

Detaljer

Programområde samfunnsfag og økonomi

Programområde samfunnsfag og økonomi Programområde samfunnsfag og økonomi Ved Porsgrunn videregående skole har du mulighet til å fordype deg i en rekke dagsaktuelle samfunnsfag som hjelper deg til å forstå hvordan ulike samfunn fungerer på

Detaljer

Informasjon til ungdom om tvangsekteskap Hva kan du bestemme selv?

Informasjon til ungdom om tvangsekteskap Hva kan du bestemme selv? Informasjon til ungdom om tvangsekteskap Hva kan du bestemme selv? Om du kan ha kjæreste? Om du skal gifte deg? Når du skal gifte deg? Hvem du skal gifte deg med? Sara, 18 år Sara har en kjæreste som foreldrene

Detaljer

Morsmålet er hjertets språk

Morsmålet er hjertets språk Har morsmålet en egenverdi eller er det kun et verktøy for å lære seg norsk? Vi ser på Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, Kunnskapsløftet og Strategiplanen, likeverdig opplæring i praksis!

Detaljer

en partner i praktisk likestillingsarbeid

en partner i praktisk likestillingsarbeid en partner i praktisk likestillingsarbeid Agenda: Presentere KUN som samarbeidspartner Presentere kommunens forpliktelser til å fremme likestilling og hindre diskriminering Diskutere sammenhengene mellom

Detaljer

Anonymisert uttalelse

Anonymisert uttalelse Anonymisert uttalelse Likestillings- og diskrimineringsombudet viser til henvendelse fra A av 5. september 2008. A har barn med en tyrkisk borger. Faren til barnet har søkt om familiegjenforening med barnet.

Detaljer

AKTIV FRITID FOR ALLE Dialog og samarbeid på tvers

AKTIV FRITID FOR ALLE Dialog og samarbeid på tvers På AKTIV FRITID FOR ALLE Dialog og samarbeid på tvers «PÅ TVERS DIALOGER» Inspirert av Inge Eidsvåg Til dialog møtes vi med en ærlig vilje til gjensidig forståelse. Enighet er altså ikke målet. Dialogen

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

Kva ville du gjera om du var bladstyrar?

Kva ville du gjera om du var bladstyrar? Vanskelige samtaler 16.november 2010 Slik håndterer du dine medarbeidere. Medarbeidersamtaler planlegging og gjennomføring, håndtering av vanskelige medarbeidere, gjennomføring av vanskelige samtaler Turid

Detaljer

DE KRISTNE. Frihet og trygghet for alle. De Kristnes prinsipprogram 2013-2017. DE KRISTNE De Kristnes prinsipprogram 1

DE KRISTNE. Frihet og trygghet for alle. De Kristnes prinsipprogram 2013-2017. DE KRISTNE De Kristnes prinsipprogram 1 Frihet og trygghet for alle. De Kristnes prinsipprogram 2013-2017 De Kristnes prinsipprogram 1 Innhold De Kristne skal bygge et samfunn som er fritt og trygt for alle, uansett hvem man er eller hvor man

Detaljer

Den sosiale konstruksjon av sosial identitet

Den sosiale konstruksjon av sosial identitet Den sosiale konstruksjon av sosial identitet Identitet er et komplekst og innviklet tema. Når man da i tillegg snakker om seksuell identitet har man enda en faktor som kompliserer. Kan seksuell identitet

Detaljer

Utlendingsdirektoratetes merknader - endringer i utlendingsloven - 24-årsgrense for familieetablering

Utlendingsdirektoratetes merknader - endringer i utlendingsloven - 24-årsgrense for familieetablering Justis- og beredskapsdepartementet Postboks 8005 Dep 0030 OSLO Deres ref: Vår ref: 14/1470-10/IKH 29.09.2014 Utlendingsdirektoratetes merknader - endringer i utlendingsloven - 24-årsgrense for familieetablering

Detaljer

Tvangsekteskap, kjønnslemlestelse og alvorlige begrensninger av unges frihet. Fiffi Namugunga Regionalkoordinator TVE/KLL, IMDI Midt-Norge

Tvangsekteskap, kjønnslemlestelse og alvorlige begrensninger av unges frihet. Fiffi Namugunga Regionalkoordinator TVE/KLL, IMDI Midt-Norge Tvangsekteskap, kjønnslemlestelse og alvorlige begrensninger av unges frihet Fiffi Namugunga Regionalkoordinator TVE/KLL, IMDI Midt-Norge Forebyggende arbeid og styrking av kompetansen i hjelpeapparatet

Detaljer

Barnevernskonferansen 2014 Oslo og Akershus. Klækken hotel, 24.04.2014

Barnevernskonferansen 2014 Oslo og Akershus. Klækken hotel, 24.04.2014 Barnevernskonferansen 2014 Oslo og Akershus Klækken hotel, 24.04.2014 Formålet Beskyttelse av barn mot vold og seksuelle overgrep, avdekking av omsorgssvikt, samt arbeid med barn/ unge og deres familier

Detaljer

Fortellingen om Finnmark: Mangfold og optimisme, eller business as usual?

Fortellingen om Finnmark: Mangfold og optimisme, eller business as usual? Fortellingen om Finnmark: Mangfold og optimisme, eller business as usual? Trine Kvidal Ph.D., Førsteamanuensis Institutt for reiseliv og nordlige studier Finnmarkskonferansen 2014 "Varför gör hon på detta

Detaljer

Det va mulig det umulige!

Det va mulig det umulige! Det va mulig det umulige! Enhet barn, unge og famile, og åpen helsestasjon for ungdom Narvik 7 november 2012 Hanne Børke-Fykse, sosionom, prosjektleder i LLH. Landsforeningen for lesbiske, homofile, bifile

Detaljer

Likestilling, levekår og religiøsitet på Agder: Hvordan bringe debatten videre? May-Linda Magnussen, Agderforskning

Likestilling, levekår og religiøsitet på Agder: Hvordan bringe debatten videre? May-Linda Magnussen, Agderforskning Likestilling, levekår og religiøsitet på Agder: Hvordan bringe debatten videre? May-Linda Magnussen, Agderforskning Hva krever den fremtidige debatten av forskere, politikere, mediefolk og andre regionale

Detaljer

Samisk identitet, helse og alderdom i politiske styringsdokumenter og livshistorier

Samisk identitet, helse og alderdom i politiske styringsdokumenter og livshistorier Samisk identitet, helse og alderdom i politiske styringsdokumenter og livshistorier Bodil Hansen Blix Senter for omsorgsforskning Nord 22. oktober 2014 Agenda Bakgrunn Noen resultater Faculty of health

Detaljer

Flere kvinner i Forsvaret? Kari Fasting og Trond Svela Sand

Flere kvinner i Forsvaret? Kari Fasting og Trond Svela Sand Flere kvinner i Forsvaret? Kari Fasting og Trond Svela Sand Oppdrag/mandat Hvorfor klarer ikke Norge å få opp kvinneandelen i Forsvaret? Problemstillinger 1. Hva er kvinners opplevelser og erfaringer med

Detaljer

VALGFRIHETENS KVALER

VALGFRIHETENS KVALER Temanotat 2003/4: VALGFRIHETENS KVALER En presentasjon av rapporten Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Skolverket 2001 Det svenske Skolverkets tredje rapport om fritt skolevalg ble publisert

Detaljer

Kompetanseteam mot tvangsekteskap

Kompetanseteam mot tvangsekteskap Kompetanseteam mot tvangsekteskap - Årsrapport 2007 - Innledning Kompetanseteamet mot tvangsekteskap ble etablert i november 2004 i Utlendingsdirektoratet (UDI). Teamet består i dag som et samarbeid mellom

Detaljer

Forebygge og forhindre æresrelatert vold i skolen

Forebygge og forhindre æresrelatert vold i skolen Forebygge og forhindre æresrelatert vold i skolen Lill Tollerud Minoritetsrådgiver Forebyggingsseksjonen Integrerings- og mangfoldsdirektoratet 1 «Sara» 13 år 2 Saras familie kom fra et land med en kollektivistisk

Detaljer

Vedlegg 5 Høringsnotat om endringer i læreplan i norsk for elever med samisk som førstespråk

Vedlegg 5 Høringsnotat om endringer i læreplan i norsk for elever med samisk som førstespråk Vår saksbehandler: Avdeling for læreplan 1 Avdeling for læreplan 2 Vår dato: 05.12.2012 Deres dato: Vår referanse: 2012/6261 Deres referanse: Vedlegg 5 Høringsnotat om endringer i læreplan i norsk for

Detaljer

Kirkelig medvirkning ved gravferd når det ønskes avsluttet med kremasjon og askespredning

Kirkelig medvirkning ved gravferd når det ønskes avsluttet med kremasjon og askespredning Kirkelig medvirkning ved gravferd når det ønskes avsluttet med kremasjon og askespredning Høringsuttalelse fra Det teologiske Menighetsfakultet, 25.11.2011. Det teologiske Menighetsfakultet gir med dette

Detaljer

Mangfold likeverd likestilling. En plattform for norske barnehager? Kari Emilsen DMMH

Mangfold likeverd likestilling. En plattform for norske barnehager? Kari Emilsen DMMH Mangfold likeverd likestilling En plattform for norske barnehager? Kari Emilsen DMMH Noen store ord! Alle mennesker har behov for å bli sett og hørt, gjøre egne valg, og forme sine egne liv. Dette er en

Detaljer

Ungdom og levevaner. Bodø, 26. Mars 2014. Warsame Ali, NAKMI, Oslo Universitetssykehus E-post: warsame.ali@nakmi.no

Ungdom og levevaner. Bodø, 26. Mars 2014. Warsame Ali, NAKMI, Oslo Universitetssykehus E-post: warsame.ali@nakmi.no Ungdom og levevaner Bodø, 26. Mars 2014 Warsame Ali, NAKMI, Oslo Universitetssykehus E-post: warsame.ali@nakmi.no Innhold Bakgrunn Årsaker Studier fra utlandet Problemstilling Resultater og funn Veien

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Tvangsekteskap STFIR- 10.06.12. Tvangsekteskap av Helsesøster/Rådgiver Justina Amidu- RVTS-M justina.amidu@stolav.no

Tvangsekteskap STFIR- 10.06.12. Tvangsekteskap av Helsesøster/Rådgiver Justina Amidu- RVTS-M justina.amidu@stolav.no Tvangsekteskap STFIR- 10.06.12 Tvangsekteskap av Helsesøster/Rådgiver Justina Amidu- RVTS-M justina.amidu@stolav.no Film med egne ord Innhold; En film om tvangsekteskap der ungdommer selv forteller sine

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

HØRINGSUTTALELSE- RITUELL OMSKJÆRING AV GUTTER

HØRINGSUTTALELSE- RITUELL OMSKJÆRING AV GUTTER Helse- og omsorgsdepartementet Postboks 8011 dep 0030 Oslo postmottak@hod.dep.no Vår ref. Deres ref. Dato: 11/887-15-HW 200800877-/KJJ 03.10.2011 HØRINGSUTTALELSE- RITUELL OMSKJÆRING AV GUTTER Likestillings-

Detaljer

Myndiggjøring og deltaking i den flerkulturelle skolen.

Myndiggjøring og deltaking i den flerkulturelle skolen. Myndiggjøring og deltaking i den flerkulturelle skolen. Elvis Chi Nwosu Fagforbundet i Barne- og familieetaten. Medlem av rådet for innvandrerorganisasjoner i Oslo kommune. Det sentrale nå er at integrering

Detaljer

Diskuter egen vitenskapsteoretiske posisjon

Diskuter egen vitenskapsteoretiske posisjon Diskuter egen vitenskapsteoretiske posisjon Arbeidstittelen på masteroppgaven jeg skal skrive sammen med to medstudenter er «Kampen om IKT i utdanningen - visjoner og virkelighet». Jeg skal gå historisk

Detaljer

Nonverbal kommunikasjon

Nonverbal kommunikasjon Sette grenser Å sette grenser for seg selv og respektere andres, er viktig for ikke å bli krenket eller krenke andre. Grensene dine kan sammenlignes med en dør. Hvor åpen den er, kan variere i forhold

Detaljer

Poststrukturalisme. SGO 4001 høst 2004 Per Gunnar Røe

Poststrukturalisme. SGO 4001 høst 2004 Per Gunnar Røe Poststrukturalisme SGO 4001 høst 2004 Per Gunnar Røe Forelesningens innhold Språkets struktur og mening Språk og diskurs Kulturbegrepet i samfunnsvitenskapen Et viktig skille Positivisme: Kunnskap er et

Detaljer

Metodefrihet og profesjonsfelleskap Tolkning av Oslo Kommunes oppdrag

Metodefrihet og profesjonsfelleskap Tolkning av Oslo Kommunes oppdrag Metodefrihet og profesjonsfelleskap Tolkning av Oslo Kommunes oppdrag Oslo kommunes oppdrag Fra vedtaket Det etableres obligatorisk spra kkartlegging av alle 3-a ringer i forbindelse med 3-a rskontroll

Detaljer

Inkludering mellom samfunnsansvar og effektivitet

Inkludering mellom samfunnsansvar og effektivitet Inkludering mellom samfunnsansvar og effektivitet Arbeidslivets Strukturelle Kynisme Sigtona Halrynjo, AFI Strukturell kynisme Mangfoldets møte med privilegiestrukturen når tilpasning til ulike behov innebærer

Detaljer

02.02.2010 Litt fokus på læreplanen/ kompetansemålene i norsk etter 10. trinn

02.02.2010 Litt fokus på læreplanen/ kompetansemålene i norsk etter 10. trinn 02.02.2010 Litt fokus på læreplanen/ kompetansemålene i norsk etter 10. trinn Mål for opplæringen er at eleven skal kunne uttrykke egne meninger i diskusjoner og vurdere hva som er saklig argumentasjon

Detaljer

«Det er ikke mange i det norske samfunn, kanskje generelt i verden, som har hørt så mange historier om gutter. De fleste har jo bare hørt om

«Det er ikke mange i det norske samfunn, kanskje generelt i verden, som har hørt så mange historier om gutter. De fleste har jo bare hørt om «Det er ikke mange i det norske samfunn, kanskje generelt i verden, som har hørt så mange historier om gutter. De fleste har jo bare hørt om kvinner.» (Imran 19) Mellom makt og avmakt Om unge menn, tvangsekteskap,

Detaljer

15.10.2015 Hospice Lovisenberg-dagen, 13/10-2015. Samtaler nær døden Historier av levd liv

15.10.2015 Hospice Lovisenberg-dagen, 13/10-2015. Samtaler nær døden Historier av levd liv Samtaler nær døden Historier av levd liv «Hver gang vi stiller et spørsmål, skaper vi en mulig versjon av et liv.» David Epston (Jo mindre du sier, jo mer får du vite ) Eksistensielle spørsmål Nær døden

Detaljer

Grunnlaget for kvalitative metoder I

Grunnlaget for kvalitative metoder I Forelesning 22 Kvalitativ metode Grunnlaget for kvalitativ metode Thagaard, kapittel 2 Bruk og utvikling av teori Thagaard, kapittel 9 Etiske betraktninger knyttet til kvalitativ metode Thagaard, kapittel

Detaljer

Ikke bare si at det er et spill for det er noe

Ikke bare si at det er et spill for det er noe Ikke bare si at det er et spill for det er noe En Goffmaninspirert casestudie av sosial identitet og utfordrende atferd i et bofellesskap for utviklingshemmede Per-Christian Wandås Vernepleier med mastergrad

Detaljer