Versjon 2.0. magasin PROSTITUSJON. Tema: Endrede former utfordrer lovgivning og sosial praksis

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Versjon 2.0. magasin 2.2008 PROSTITUSJON. Tema: Endrede former utfordrer lovgivning og sosial praksis"

Transkript

1 Nordisk prostitutionslovgivning mere ensartet Nordbor har blivit mer kritiska till prostitution som fenomen magasin Krav på bedre vern for offer for menneskehandel Norden vs Europa varför är prostitutionspolitiken så olika? Nordisk institutt for kunnskap om kjønn Tema: PROSTITUSJON Versjon 2.0 Endrede former utfordrer lovgivning og sosial praksis

2 Intro bosse parbring Redaktör för NIKK magasin Innehåll nr 2.08 NIKK magasin Prostitution 1.0 sida vid sida med Prostitution 2.0 Prostitution har länge varit en vattendelare i nordisk politik. Sveriges tioåriga sexköpslag som förbjuder köp av sex framstod som radikal när den kom. Nu är Norge på väg mot en liknande lag. I de andra nordiska länderna pågår diskussioner om de ska gå samma väg eller om det finns bättre sätt att bedriva prostitutionspolitik. Anledningen till att de nordiska länderna ändå blivit mer lika på senare tid är att prostitutionsmarknaden förändrats. Den egna nationella prostitutionen är inte lika mycket i fokus längre när prostitutionen har blivit gränsöverskridande. Andelen prostituerade med icke-nordisk bakgrund har ökat. Det rör sig inte bara om människohandel, men när det handlas med människor som utnyttjas som prostituerade är det lättare att enas. Samtidigt finns den vanliga prostitutionen kvar i varierade former och i olika omfattning i de nordiska länderna. Det finns fortfarande mycket kvar att lära av varandra. NIKK magasin ISSN UTGIver NIKK Nordisk institutt for kunnskap om kjønn PB 1156 Blindern, NO-0317, Oslo Telefon Telefaks: ANSVARLIG REDAKTØR Solveig Bergman REDAKTØR Bosse Parbring DESIGN Aina Griffin Layout Bosse Parbring Det var därför de nordiska jämställdhetsministrarna gav NIKK i uppdrag att genomföra forskningsprojektet Prostitution i Norden under ett år. Forskare från alla nordiska länder har studerat prostitutionens omfattning, lagstiftning och sociala insatser på området samt kvinnor och mäns attityder till prostitution. Resultatet presenteras på en konferens och i en särskild rapport. Detta temanummer av NIKK magasin tar sin utgångspunkt i den kunskap som forskarna tagit fram. Därför vill jag särskilt tacka projektledarna May-Len Skilbrei och Charlotta Holmström samt projektkoordinatorn Jennie Westlund. Jag vill också tacka för alla kommentarer som jag fått efter förändringen av NIKK magasin från och med förra numret. Du som läsare är alltid välkommen att höra av dig om vad du vill läsa mer om i NIKK magasin. TRYKK Zoom Grafisk AS OPPLAG eks. FORSIDEFOTO Tue Fiig/Scanpix Bosse Parbring ABONNEMENT Abonnementet er gratis og inkluderer tre numre i året, to på skandinavisk, ett på engelsk. Bestil på 8 Markedet ændrer sig. Situationen vil forandre sig, og lovgivningen må følge med, siger forsker May-Len Skilbrei. 16 Mediedebatt påverkar attityder. Tidningar kallar Karl Johan i Oslo för Nordens største horegate. 32 Norden är speciellt. I Sverige tror många på en stark stat, säger forskaren Susanne Dodillet. 24 Alle er enige om at menneskehandel er en alvorlig kriminalitet som må bekjempes, men du finner ikke den samme enigheten når en snakker om prostitusjon generelt. a n n e -ma r i a ma r t t i l a, f o r s k e r 28 De fleste menn som har sex kan vel sies å ha kjøpt det. Noen betaler kontant, andre betaler i form av status, dyr bil, ekteskap, trygghet, etc. n i l s e n p å se x h a n d e l.no 8 Samme vej eller ej På få år har den nordiske prostitutionslovgivning gennemgået en banebrydende udvikling og er blevet mere ensartet. Alligevel er alle ikke enige om, hvilken vej man skal gå. 12 Inte en form av prostitution utan många Diskussionen om prostitution blir ofta polariserad och förenklad. Antingen betonas individens fria vilja eller strukturers bestämmande makt. 14 Hva er det med tall? Hvor mye prostitusjon er det i Norden? Det er et spørsmål mange ønsker svar på. 16 Kamp om opinionen Befolkningen i de flesta nordiska länder har blivit mer kritisk till prostitution som fenomen de senaste åren. Media, politiker och intresseorganisationer har påverkat människors attityder. 20 Mænd i randområdet Flere og flere udenlandske prostituerede kommer til Norden. Det ændrer fokus for de sociale tiltag og får konsekvenser for specifikke grupper af nationale prostituerede blandt andet mænd, der er endt som the blind spot. 24 Krav på bedre vern Bekjempelse av menneskehandel er et svært aktuelt og hett tema i den nordiske samfunnsdebatten. 27 Krönika: Frihet från sexuell exploatering Människohandel är vår tids slaveri. Det skriver Finlands tidigare jämställdhetsminister Eva Biaudet i en krönika. Hon arbetar numera för den europeiska organisationen OSCE. 28 Kontroll og nærhet til salgs Nettstedet sexhandel.no er et tiltak som tilrettelegger for at kunder i prostitusjon selv får beskrive hvilke tanker de gjør seg om sexkjøp. 31 Sexkøbere på linien Nordens mandlige prostitutionskunder deler skæbne med mandlige prostituerede. I mange år har begge grupper været usynlige i medierne, i sociale tiltag og i forskningen. 32 Norden vs Europa Även om det finns skillnader mellan de nordiska länderna är skillnaderna ännu större mellan Norden och övriga Europa. Norden vill begränsa prostitutionen medan andra europeiska länder betraktar prostitution som ett yrke. 35 Ledare: Varför politiken och inte näringslivet? Kvinnors integration i den parlamentariska politiken visar att det är möjligt att förändra könsstrukturer i samhället. Detta är utan tvekan en av de mest genomgripande förändringarna i den politiska kulturen i det efterkrigstida Norden. Det skriver NIKKs direktör Solveig Bergman i en ledare. 2 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

3 Aktuellt Aktuellt Danmark Fördubblar bistånd till kvinnor Statsminister Anders Fogh Rasmussen överräckte nyligen den hundrade facklan till FNs generalsekreterare Ban Ki-moon. Den danska regeringen har sänt runt 100 facklor till världens ledare med en uppmaning att förbättra situationen för världens kvinnor. Ledarna har därmed gett 100 löften som ska stärka arbetet för kvinnors rättigheter. När FNs general-sekretarare fick den sista facklan förpliktade han sig till att leda det arbetet. Den danska regeringen har samtidigt beslutat att fördubbla biståndet som är riktat till kvinnors rättigheter. Utvecklingsminister Ulla Tørnæs uppmanar den privata sektorn att öka investeringarna på områden som gynnar kvinnor. Läs mer om de 100 fackellöftena på Sverige Pengar till kommuner som vill bli jämställda Hur kan politiker och chefer i kommuner och landsting leda arbetet för hållbar jämställdhet? Den frågan ska diskuteras på fyra jämställdhetskonferenser runt om i Sverige i höst. Det är organisationen Sveriges kommuner och landsting som bjuder in till konferenserna för att lansera möjligheten att söka utvecklingsmedel för jämställdhetsintegrering. Satsningen heter Hållbar jämställdhet och stöds med 100 miljoner kronor av regeringen. norden Kritik mot ensidig bild av pojkar Flera nationella och internationella studier har slagit fast att pojkar presterar sämre i skolan än flickor i nästan alla ämnen. Debatten har gått hög kring hur stora skillnaderna är, om de ökar och vad de beror på. Därför arrangerade den svenska regeringen som ordförande för Nordiska ministerrådet konferensen Kön, utbildningsframgång och arbetsliv den 10 september i Stockholm. Konferensen är en del i en större jämställdhetssatsning på skolan från den svenska regeringen som omfattar 110 miljoner kronor. Thomas Nordahl, professor i pedagogik vid Högskolan i Hedmark i Norge har nyligen genomfört en stor studie i norska grundskolor. Han menar att det är en för stor andel pojkar som det går dåligt för. Kön, föräldrars utbildningsnivå och kulturell bakgrund förklarar mycket av variationen i skolprestationer. Om skillnaden blivit större på senare tid vet han inte säkert. Men det tyder på att skillnaden ökat något den senaste tiden för att nu ha stabiliserats. Thomas Nordahl menar att det enda som skiljer pojkar och flickor är deras motivation för skolarbetet. Pojkar är tävlingsinriktade, söker hierarki och prestation, medan flickor mer tilltalas av samarbete och lärandet i sig själv. Vi borde diskutera organisation och innehåll i skolan utifrån skillnader i pojkars och flickors självförståelse och motivation. Har vi en skola som passar pojkar och flickor lika bra? Thomas Nordahl menar att vi inte har det. Utvecklingen i norsk skola har gått mot oklara förväntningar och krav, mindre struktur i undervisningen och otydliga lärare och att elever får ta alltmer eget ansvar för lärandet. Pojkar har förlorat på den mer individualiserade undervisningen. Den svenska maskulinitetsforskaren Marie Nord berg forskar om pojkar i skolan. Hon har Jag brukar säga: inte ännu, med betoning på ännu. f i n l a n d s jä m s t ä l l d h e t s m i n i s t e r st e f a n wa l l i n o m no r g e s kö n s k v o t e r i n g i bö r s n o t e r a d e bo l a g. Politiker och forskare har på senare tid uppmärksammat att pojkar presterar sämre än flickor i skolan. Men maskulinitetsforskare varnar för att bilden av de problematiska pojkarna blir svartvit. sett en stor variation bland de pojkar som döms ut som lågpresterande. De är många men vi berättar stereotypa berättelser om dem. Vi fokuserar ofta på den problematiska manligheten. Men det finns variationer och det finns förändring. Marie Nordberg menar att könsskillnader när det gäller läsförmåga alltid har funnits. Enligt statistik från svenska Skolverket är skillnaderna det senaste decenniet konstanta. Genom att bara fokusera på pojkar döljer vi andra perspektiv som klass och etnicitet som vi också måste ta tag i. BOSSE PARBRING En längre version finns på Magnus Fröderberg/norden.org FNs komité for å avskaffe alle former for diskriminering mot kvinner CEDAW-komiteen har kritisert Finland for manglende tiltak når det gjelder vold mot kvinner. Til tross for at det finske samfunnet er svært likestilt på mange områder, fastslo CEDAW-komiteen i juli at vold mot kvinner er allment utbredt i landet. For å bekjempe problemet, fores lo komiteen blant annet at myndighetene oppretter en arbeidsgruppe, ledet av statsminister Matti Vanhanen. CEDAW-komiteen rettet også oppmerksomhet mot at jenter blir utsatt for vold på skolen og offentlige plasser. Da Finland offentliggjorde sitt nye likestillingsprogram i juli, var et av de viktigste punktene i programmet å bekjempe vold mot kvinner. Heidi Hautala, leder for Delegationen för jämställdhetsärenden hos Social- och hälsovårds ministeriet, har uttalt at hun norge Champagne som vervepremie Den første som klarer å rekruttere en kvinnelig toppleder, skal få en flaske champagne. Det lovte nærings- og handelsminister Sylvia Brustad i en lunsj med 18 kvin nelige styremedlemmer 18. august. Ifølge en pressemelding fra dep artementet ønsket Brustad å høre hvilke erfaringer lunsjgjestene har gjort seg som kvinnelige styremedlemmer i ulike selskaper. Hun ønsket også innspill til hvordan en kan få flere kvinner i styrer og lederstillinger. Mer for sk ning på likestilling, delt finland FN-kritikk av Finland ønsker fortgang i dette arbeidet. Hun har vist til gode eksempler i andre nordiske land. To sammenlignbare nasjonale undersøkelser av vold mot kvinner i Finland, utført i 1997 og 2005, viser at lite er endret på de åtte årene mellom undersøkelsene. Fortsatt ligger andelen kvinner som har opplevd vold eller trussel om vold i parforholdet på rundt 20 prosent. Det har sunket såvidt fra 22 til 20 prosent. Tilsvarende tall for avsluttede parforhold har vært stabilt på rundt 50 prosent. Samtidig har andelen kvin ner som har opplevd vold eller trussel om vold utenfor parforholdet økt fra 24 til 29 prosent. Forøvrig er professor Niklas Bruun ved Helsingfors universitet valgt inn som nordisk representant i CEDAW-komiteen fra 1. januar Bruun har lenge vært en ekspert på diskrimineringslovgivning og har et bredt nordisk perspektiv. for eldre permisjon, barnehagetilbud og gode rekrutteringsprosesser, var blant temaene som ble diskutert. Et middel for å rekruttere kvinner til styreverv og lederstillinger er nå lagt ned. Kvinnebasen.no en base som har hatt som mål å synliggjøre leder- og styrekompetanse blant kvinner ble avviklet 1. september. Det finnes imidlertid flere andre baser som til en viss grad dekker samme behov: Styrekandidater, Forskerbasen og Female Future. menns vold mot kvinner 20% av finlandske kvinner har opplevd vold eller trussel om vold i parforholdet. 50% av finlandske kvinner har opplevd vold eller trussel om vold i avsluttede parforhold. Sverige Kvinnojourer ska stärkas Många kommuner och myndigheter saknar kunskap om vilka problem kvinnojourerna kämpar med i stödet för utsatta kvinnor och deras barn. Det menar Sveriges jämställdhetsminister Nyamko Sabuni tillsammans med representanter för kvinnojourerna. Nyamko Sabuni har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera de arbetsmetoder som kvinnojourerna använder. Utvärderingen ska vara klar Den är en del av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Totalt satsar regeringen 800 miljoner kronor på 56 olika åtgärder för att både öka skyddet och stödet till de utsatta och för att förebygga våld. island Øged lønforskel En uforklaret lønforskel mellem mænd og kvinder er steget med 3 procent i løbet af et år. Det viser en løn - under søgelse, foretaget af forbundet af offentligt ansatte, SFR. Ifølge undersøgelsen har kvinder generelt 27 procent lavere løn end mænd. Når der er taget højde for alder, arbejdstid, anciennitet, branche, uddannelse og skifteholds-tillæg, var kønnenes lønforskel 17,2 procent mens den i 2007 var 14,3 procent. Finland Lika lön ska utredas Finlands regering ska utreda hur lönesystemet verkar för kvinnor och män inom statsförvaltningen. Utredningen ska vara klar senast våren Det framgår av det jämställdhetsprogram som regerin - gen beslutade om i juli. Redan 2006 tillsattes en arbetsgrupp bestående av representanter från arbetsgivarna, arbetstagarna och staten för att göra upp ett likalönsprogram. I jämställdhetsprogrammet stöder regeringen det uppsatta målet att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minskas från 20 till 15 procent före En ny finsk utredning visar att procent av löneskillnaden förklaras av yrkessegregationen. Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor under 30 år är oförändrad jämfört med tidigare. 4 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

4 Aktuellt sagt: Vill vi ha en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden så är det bara piskan som funkar. All forskning visar det. l a r s pl a n t i n, f o r s k a r e vi d ma l m ö hö g s k o l a, o m at t de is l ä n d s k a mä n n e n är bä s t på at t ta ut pa p p a d a g a r Norge Nytt senter for likestilling 11. september åpner Senter for likestilling i Agder. Senteret er et samarbeid mellom Universitetet i Agder, Agderforskning og en rekke andre regionale aktører. Målet er å øke fokuset på likestilling på Sørlandet. Det skal være en samarbeidsarena mellom utdanning og forskning knyttet til kjønn og likestilling, offentlig sektor, næringsliv og frivillig organisasjonsliv i Agder-regionen. Selv om det finnes flere sentre for likestilling i Norge, er de gjerne enten rene forskningssentre eller tiltakssentre. At dette nå knyttes sammen, representerer noe helt nytt. Selv om Senter for likestilling i første omgang orienterer seg mot kjønnsmessig likestilling, har det også som mål å sette fokus på andre likestillingsperspektiver. Les mer: europa EU vill stoppa sexistisk reklam EU:s institutioner och medlemsländer borde agera mot sexistisk reklam menar Europaparlamentet i en uppmaning. Den svenska EU-politikern Eva-Britt Svensson (v) har tagit initiativ till rapporten. I ett uttalande jämför hon jämställdhet med den miljömedvetenhet som reklammakare idag tar hänsyn till. Reklamen är med och förstärker existerande könsstereotyper och det kommer vi helt enkelt inte finna oss i. Vi menar därför att det ska upprättas särskilda mediegranskningsorgan som ska ha fokus på sexistisk reklam, säger den danska EU-politikern Britta Thomsen (s). Även den moderata EU-politikern Charlotte Cederschiöld från Sverige uttalar sig skarpt mot sexistisk reklam. Det svenska systemet med självgranskning fungerar relativt väl, men vi är inte ensamma i EU och det finns länder där medias bild av kvinnor är betydligt mindre smickrande, säger Charlotte Cederschiöld. Personer som ansvarar för tv-sändningar, tidningar och annonser uppmanas att ta ett större ansvar för de ideal som skapas. Parlamentet menar att det finns ett behov av goda exempel ur ett jämställdhetsperspektiv. Foto: Lindex på Internet 8 Samme vej eller ej 12 Inte en form av prostitution utan många 14 Hva er det med tall? 16 Kamp om opinionen 20 Mænd i randområdet 24 Krav på bedre vern 27 Krönika: Frihet från sexuell exploatering 28 Kontroll og nærhet til salgs Sverige Søk en kjønnsforsker Mot slutten av 2008 lanseres den nye databasen Greda i samarbeid mellom Nationella sekretariatet för genusforskning og Kvinnohistoriska samlingarna. Databasen skal presentere kjønnsforskere i Sverige. På den måten blir det enkelt og oversiktlig å finne informasjon om de ulike forskerne. Greda skal være fritt tilgjengelig på websidene til både Nationella sekretariatet för genusforskning og Kvinnohistoriska samlingarna. Det finnes lignende databaser i andre nordiske land. Les mer: SVERIGE Skal integrere likestilling Nationella sekretariatet för genusforskning i Sverige har fått i oppdrag å utvikle et program (JÄMI) til støtte for myndighetenes likestillingsintegrering. Ifølge oppdraget skal JÄMI (= jämställdhetsintegrering ) konsentrere seg om fire oppgaver. Én er å videreutvikle metoder for likestillingsintegrering. Det kommer stort sett til å skje gjennom å løfte fram, sammenligne og vurdere dokumenterte måter å arbeide med likestillingsintegrering på. En annen oppgave er å skape et forum for erfaringsutveksling. JÄMI skal arrangere seminarer og konferanser, i tillegg til å invitere til diskusjoner og erfaringsutveksling gjennom nett sider og nettverk. Programmet vil drive informasjonsformidling gjennom egne nettsider, som er lenket til sekretariatets sider. Nettsiden skal blant annet inneholde nyheter, databaser over utprøvde metoder, oversikt over likestillingsforskning og -forskere, beskrivelse av likestillingsmål og henvisning til lover og forskrifter. I tillegg er det snakk om eget nyhetsblad og trykt informasjon. Til slutt skal JÄMI skape forutsetninger for langsiktig støtte til likestillingsintegrering. Det skjer delvis ved at myndighetenes kompetanse utvikles. Samtidig ønsker en å utvikle et marked med kunnskapsrike, erfarne og interesserte konsulenter, som myndighetene kan dra nytte av i virksomhetsutviklingen. Les mer: Tema: 31 Sexkøbere på linien 32 Norden vs Europa prostitusjon Prostitusjon er et tema som stadig diskuteres i de nordiske land. Hva vet vi om omfang? Hvilke holdninger uttrykkes? Hvordan behandles spørsmålene rettslig sett, og hvilke sosiale tiltak finnes i de nordiske land? 6 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin Foto: Plainpicture/Parlow, K.

5 På kun få år har den nordiske prostitutionslovgivning gennemgået en banebrydende udvikling og er blevet mere ensartet. Årsagen er den voksende menneskehandel i Norden. Alligevel er alle ikke enige om, hvilken vej man skal gå. Af ULRikke Moustgaard Samme vej eller ej Prostitutionslov i en brydningstid På Halmtorvet i Danmarks hovedstad København kører der hver aften en jævn strøm af biler. Især i weekenden snegler de sig forbi området, hvor unge østeuropæ iske kvinder holder til for at sælge seksuelle ydelser. Hverken kunderne eller kvinderne foretager sig noget ulovligt så længe kvinderne har lovligt ophold i landet og betaler skat. Men det kan ændre sig. Lige nu står Danmark nemlig midt i en hed offentlig debat om trafficking og prostitution, hvor ét forslag lyder, at man følger sine naboers eks empel og kriminaliserer køb af sex. Både i Sverige, Norge og Finland har prostitutionslovgivningen gennemgået markante forandringer i løbet af det seneste årti. Sverige lagde ud med at forbyde sexkøb i I Finland blev det i 2007 forbudt at købe sex af ofre for menneskehandel. Og i år har også Norge vedtaget at forbyde sexkøb. Udviklingen er både gået stærkt og har været overraskende. De nordiske prostitutionslove er blevet mere ens, og for bare ti år siden, da svenskerne kriminaliserede sexkøb, var det fx helt utænkeligt, at der ville komme en lignende diskussion i Danmark, siger May-Len Skilbrei, dr. polit. ved forskningsstiftelsen Fafo i Oslo og projektleder på NIKKs forskningsprojekt Prostitution i Norden. Konflikt i Norden Prostitution har længe været et kontroversielt tema i Norden, fordi landene har haft meget forskellige forståelser af temaet. Yderpunkterne var Sverige og Danmark. Mens Sverige opfattede prostitution som et ligestillingsspørgsmål i tilknytning til den såkaldte könsmakt-teori, havde Danmark en mere liberal holdning til prostitution og anså det som et socialt problem. Island fulgte den danske holdning. Norge og Finland vippede midt imellem. Vandene delte sig yderligere, da Sverige i 1999 kriminaliserede kunderne, mens Danmark præcis samme år valgte at afkriminalisere prostituerede. I 2003 opfordrede den daværende svenske ligestillingsminister Margareta Winberg i forbindelse med De Olympiske Lege i Athen sine nordiske og baltiske kolleger til at underskrive et fælles protestbrev mod byens beslutning om at udstede licenser til 30 ekstra bordeller, som skulle betjene OLs menneskemasser. Hendes danske kollega, Henriette Kjær, reagerede på opfordringen ved offentligt at kalde initiativet for barnepigeagtigt og noget gøgl. Men siden er der kommet andre boller på suppen. Det skyldes ikke mindst en ny tendens på prostitutionsmarkedet: Menneskehandel. Havde man i Norden ikke tidligere kunne enes om, hvordan prostitution skulle forstås, blev den voksende handel med mennesker til Norden de senere år et nyt og fælles reference punkt. Medierne i alle de nordiske lande var fra årtusindeskiftet og frem fyldt med historier om menneskehandel. Fokus var på, at kvinder blev groft udnyttet eller ligefrem tvunget eller kidnappet ind i sexbranchen. Temaet menneskehandel blev noget, som alle kunne enes om, hvilket gjorde det lettere at samarbejde og derigennem påvirkede man hinanden. Det viser ændringerne i den nordiske lovgivning. Fx udviklingen i afkriminaliseringen af det at leve af prostitutionsindtægter. Man bevægede sig fra at mene, at problemet med prostitution var, at nogen levede af indtægterne til at få meget mere fokus på udnyttelse af mennesker i prostitution, siger May-Len Skilbrei. Fra radikal til normal Man var også enige om at prikke til den generelle holdning til prostitution og trafficking. Nordisk Ministerråd iværksatte sammen med de baltiske lande en kampagne mod trafficking i Både i Nordisk Ministerråd og i Nordisk Råd var man optaget af at gøre en fælles ind-sats for at bekæmpe trafficking. Ønsket var at skabe en stor offentlig debat, fortæller Carita Peltonen, seniorrådgiver på ligestillingsområdet for Nordisk Ministerråd. Og siden er det gået meget stærkt. Finland var de første, efter Sverige, til at revidere sin lovgivning. Forslaget, der blev fremlagt, gik faktisk ud på at følge svenskerne, men der blev så stor offentlig debat i Finland om det, at man indgik et kompromis og kun kriminaliserede sexkøb af ofre for menneskehandel, siger Carita Peltonen. Norge vil forbyde sexkøb fra årsskiftet. I Island nedsatte den islandske justitsminister i 2006 et udvalg, som skulle komme med anbefalinger til, hvilken vej man skulle gå i Island. Her blev den svenske vej diskuteret, men der var ikke et flertal i udvalget for at anbefale et forbud mod sexkøb. I stedet valgte Island året efter at følge den danske vej og afkriminalisere prostituerede. Og nu bølger debatten om et muligt sexkøbsforbud så også i Danmark. Alle synes, at Sveriges lov var radikal, da den kom i 1999, men det ændrede sig efterhånden, som Carita Peltonen konkluderer. Selvom Norden i store træk har bevæget Kan ændre sig. Lige nu står Danmark midt i en hed offentlig debat om trafficking og prostitution. Foto: Fredrik Naumann/Samfoto sig samme vej i prostitutionslovgivningen, er der stadig store forskelle landene i mellem. Norges og Sveriges sexkøbslove adskiller sig fx ved, at det ikke kun er i hjemlandet, nordmænd ikke må købe sex. Fremover kan norske borgere også blive straffet for at købe sex i udlandet. I Finland er det som sagt kun køb af sex af ofre for menneskehandel, der kan straffes, og der er endnu ikke faldet en dom. Definitionerne i de nordiske prostitutions lovgivninger er stadig også vidt forskellige. Her deler Norden sig i to lejre: Den praktiske og beskrivende og den moralske og normative. 8 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

6 I første lejr er Norge, Finland og Sverige, der definerer prostitution konkret. I den nye norske lov hedder det: seksuell omgang eller handling ved å yte eller avtale vederlag. I anden lejr er Danmark og Island. Her er prostitution fortsat officielt defineret som kønslig usædelighed. Noget af det handler om lovgivningsprocessen. I Norge og Sverige har man gennemført store ændringer og det var naturligt sam tidig at forandre lovteksten. Men den danske prostitutionsdebat har ikke på samme måde resulteret i konkrete lovændringer, så lovens ordlyd svarer ikke længere helt til, hvordan man tænker om prostitution, siger May-Len Skilbrei. Til gengæld er de nordiske landes bestemmelser om menneskehandel meget ens. Det skyldes især FN s såkaldte Palermoprotokol om menneskehandel, som de nordiske lande underskrev i 2000, og i dag har alle lande indført forbud mod menneskehandel. I Danmark har lovgivningen stort set været urørt med undtagelse af en ny paragraf om menneskehandel i straffeloven. Kvinder i klemme Men selvom paragraffen er kommet til sammen med to handlingsplaner for kvindehandel, omfatter den i dag ikke alle områder af dansk prostitution. Der er nemlig en stor gruppe af kvinder i Danmark, som ernærer sig ved prostitution, men som ikke kan få hjælp på grund af den stramme danske udlændingelovgivning. Det er de kvinder, der er kommet til Danmark på baggrund af ægteskab og gennem familiesammenføring, fortæller Marlene Spanger, kandidatstipendiat på Institut for samfund og globalisering, Roskilde Universitetscenter, Danmark. Udlændingeloven kræver syv års ægteskab, før man kan få opholdstilladelse i Danmark. Reglen samt forsørgerpligten gør disse kvinder meget sårbare over for udnyttelse og meget afhængige af deres ægtefælle. Hvis de får brug for hjælp, står de i et ingenmandsland. De er ikke interesseret i at få hjælp gennem statens tilbud til ofre for menneskehandel, for det består af 100 dages ophold i Danmark og hjælp til hjemsendelse. Anderledes ønsker disse kvinder at skabe sig et liv i Danmark. Dertil falder denne sociale gruppe også udenfor straffelovens kategori, siger hun. Ny diskurs Selvom de nordiske lande har mistet berøringsangsten overfor prostitution, betyder det ikke, at prostitution er blevet mindre kontroversielt. I dag kæmper forskellige diskurser om pladsen på den offentlige scene. I Nordisk Ministerråd har det svenske og nu norske fokus på kunderne for længst vundet gehør. Det store skifte har været, at man i begyndelsen så mest på kvinderne, deres sociale si tuation og årsager til at være havnet i prostitution. I dag er fokus flyttet til kunderne og til at også mænd skal tage ansvar for at bekæmpe menneskehandel, siger Carita Peltonen. Omvendt er nye stemmer dukket op, som kæmper mod forbud i prostitution. Sexarbejdere, seksualpolitiske foreninger og andre blander sig i stigende grad i lovgivningsdebat ten med advarsler om et samfund, hvor mennes ker mister retten til at bestemme over egen krop. Susanne Dodillet, doktorand i idéhistorie ved Göteborgs Universitet, mener, at prostitutionsdiskursen nu er i gang med at ændre sig i Sverige samme sted hvorfra forandringerne begyndte for 10 år siden. radikalfeminisme italesat Kønsmagtteorien og radikalfeminismen, der ligger bag den svenske sexkøbslov, er begyndt at blive italesat mere og mere i Sverige, siger hun. Hun mener, det skyldes udenlandske påvirkninger som queerteori også kaldet den tredje feministiske bølge der blev importeret fra USA i slutningen af 1990erne. Den leder til en kritik af en sexkøbslov som forsøger at sætter normer for seksualite ten mellem voksne samtykkende mennesker. Uanset hvordan debatten vil udvikle sig, så er vi ikke færdige med at justere de nordiske love, mener May-Len Skilbrei. Prostitutionsmarkedet ændrer sig, og nye ting kommer til fx prostitution på internettet. Jeg tror, vi vil se store forandringer i de kommende år. Situationen vil forandre sig, og lovgivningen må følge med. Den må blive endnu mere konkret, når det gælder, hvilke former for involvering i andres prostitution, som skal være ulovlig. Allerede nu er synet på hjælp til ofre for menneskehandel ved at forandre sig. I begyndelsen så man de værste former for menneskehandel for sig: Voldelige organisationer, kidnapning osv. Man tænkte, at ofrene skulle isoleres og beskyttes. I dag ved man, at udnyttelse i prostitution kan foregå på mange måder, og at kvinder, der er blevet udnyttet i migrations- og prostitutionsprocessen, har andre behov fx opholdstilladelse, siger hun. På Halmtorvet i København fortsætter trafikken af biler upåvirket af debatten. Måske bliver der endnu mere trafik, når Norges ny lov træder i kraft ved årsskiftet. I hvert fald lød flere bekymrede overskifter i de danske aviser, da nyheden om Norges forbud mod købesex kom frem: Danmark bliver Nordens bordel. Ulrikke Moustgaard er freelancejournalist og skriver om køn og ligestilling Sverige forbyder købesex. Danmark afkriminaliserer prostituerede Danmarks første handlingsplan mod kvindehandel. Danmark gør menneskehandel strafbart. Sverige gør menneskehandel strafbart Norges første handlingsplan mod menneskehandel. Norge gør menneskehandel strafbart. Island gør menneskehandel strafbart Finland gør menneskehandel strafbart. Sverige reviderer sin paragraf mod menneskehandel Norges anden handlingsplan mod menneskehandel. Sverige strammer sin lovgivning om rufferi. Finlands første handlingsplan mod menneskehandel Finland forbyder sexkøb af ofre for trafficking. Island afkriminaliserer prostituerede og gør det strafbart at tjene på andres prostitution. Danmarks anden handlingsplan mod kvindehandel nu menneskehandel Sveriges regering præsenterer Riksdagen for landets første handlingsplan mod prostitution og menneskehandel. Norge vedtager ny lov om forbud mod sexkøb. Island forbereder sin første handlingsplan mod menneskehandel. Finlands anden handlingsplan mod menneskehandel. 10 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

7 Hur talar vi om prostitution? Inte en form av prostitution utan många Diskussionen om prostitution blir ofta polariserad och förenklad. Antingen betonas individens fria vilja eller strukturers bestämmande makt. Av charlotta holmström illustration: trude tjensvold Samhälleliga diskussioner och för hållningssätt till frågor om prostitution har genom historien fyllts med olika innehåll och präglats av samhällets syn på sexualitet, kvinnor och relationen mellan könen. Förståelsen för vad prostitution är grundar sig således på en rad skilda synsätt, vilka i sin tur påverkar hur samhället tolkar och hanterar frågan såväl moraliskt som juridiskt. Förhållningssätt till prostitution och andra samhällsfrågor förändras därmed över tid. I samhällsdebatten kan i huvudsak två perspektiv på prostitution urskiljas. Enligt det ena perspektivet är kvinnor i prostitution exploaterade av de män som driver och organiserar sexhandeln samt av de män som köper sex. Prostitution och sexmarknaden i stort betraktas som patriarkala institutioner där kvinnor är offer för manlig sexualitet. Livsvillkor och problematiska relationer antas driva kvinnor in i prostitution och få destruktiva konsekvenser. Prostitution betraktas alltså som ett slags sista utväg, en avsaknad av handlingsalternativ. Enligt denna förståelse bör samhället sträva efter att motarbeta prostitution. Stöd för detta perspektiv hämtas ur forskning baserad på intervjustudier med aktörer inom sex handeln där berättelser om våld, missbruk, maktutövning och problematiska sociala relationer mellan könen lyfts fram. I linje med detta perspektiv instiftades för bud mot sexköp i Sverige Lagen kriminaliserar sexköparen, som är förövaren, men inte sexsäljaren, som är offer. Samtidigt är de sociala insatserna inriktade på att ge stöd och, i ett längre perspektiv, hjälp åt kvinnor att lämna prostitutionen. Det andra perspektivet belyser hur en del kvinnor väljer prostitution som försörjningsstrategi och framhåller att de bör ha samma rättigheter och friheter som andra arbetstagare. Utifrån detta perspektiv är statlig policy gällande prostitution överflödig i det ögonblick förhållanden kring arbetet regleras som annat arbete. Sedan sjuttiotalet har aktivister inom den internationella sexarbetarrörelsen arbetat för en alternativ tolkning och hantering av prostitutionsfrågan. Statliga insatser och interventioner riktade mot kvinnor i prostitution sägs i detta sammanhang enbart lägga fokus på de kvinnor som ser sig som offer. De kvinnor som har valt att försörja sig genom prostitution och som ser sig som självständigt försörjande samhällsmedborgare har däremot inga rättigheter (så som pensionsgrundad inkomst etc), menar sexarbetaraktivisterna. I linje med detta resonemang pågår idag diskussioner på debattforum på Internet och i mediala sammanhang där sexsäljare, sexköpare och debattörer presenterar alternativa förståelser för prostitution. Dessa diskussioner har på senare år också hämtat stöd från queerteoretiska perspektiv, utifrån vilka man tolkar sexköp som en sexuell praktik bland andra och sexsäljande kvinnor som marginaliserade och förtryckta av samhället. Enligt såväl sexarbetarrörelsens som det queerteoretiska perspektivet stigmatiserar samhället personer i prostitution på grund av deras val av sexuell praktik. Stöd för detta resonemang hämtas ur inter vjuer med kvinnor och män som säljer sex genom vilka en annorlunda förståelse presenteras där teman som frivillighet, noggrant övervägande, medvetenhet om för- och nackdelar, upplevelser av bekräftelse, spänning och njutning lyfts fram. I dessa sammanhang placeras prostitution in i en generell diskussion om heteronormativitet och om människors rätt till respekt för olikartade sexuella praktiker. Struktur och aktörskap Mot denna bakgrund kan vi se hur relationen mellan strukturers bestämmande makt och individers fria vilja och handlingsförmåga aktualiseras i diskussionen om prostitution. Å ena sidan betonas hur samhälleliga strukturer bestämmer människors livsbanor, å andra sidan betonas människors självständighet och rätt att själva välja hur de vill leva sina liv. En fråga som sällan behandlas i dessa diskussioner är frågan om sammanhang. Den ideologiska polariseringen inom såväl politik som forskning torde emellertid bero på vari Enligt det ena perspektivet är kvinnor i prostitution exploaterade. Det andra perspektivet belyser hur en del kvinnor väljer prostitution som försörjningsstrategi. från man hämtar sitt empiriska material. Oftast hämtas detta ur specifika prostitutionssammanhang; i de diskussioner man betonar strukturella förhållandens bestämmande makt hämtas exempel från gatuprostitution och människohandel, medan de diskussioner som betonar människors aktörskap och frivillighet ofta grundas på berättelser från självständigt verksamma eskorter. I praktiken förekommer en rad skilda prostitutionsformer vars gemensamma nämnare är att sex säljs i utbyte mot pengar. På en idag allt mer differentierad prostitutionsmarknad skiljer sig sammanhang, grad av engagemang och form för sexförsäljningen avsevärt åt. Det kan handla om prostitution vid enstaka tillfällen, som tillfälligt handlingsmönster eller som mångårig och enda inkomstkälla. Prostitutionsverksamheten kan ske på gatan, via Internet, på en bordell, på ett massageinstitut eller genom byteshandel. Den kan vara organiserad eller självständigt driven. Sammanhangets betydelse Försök att skapa en generell förståelse för prostitutionen blir således problematiska eftersom det finns tydliga variationer av det som benämns prostitution. Det finns inte en form av prostitution utan många. Likaså finns det heller inte en definition av prostitution utan många. Genom att formulera generella benämningar och förståelser skalas således det specifika i olika prostitutionsformer bort. Den förståelse som formuleras som generell för prostitution är i själva verket inte generell, utan specifik. Så länge diskussionen inte förankras och utvecklas i relation till skilda empiriska sammanhang tenderar den således att förbli just polariserad och förenklad. Den brittiska sociologen Joanna Phoneix varnar för ett sådant förhållningssätt. Antingen tenderar det att lyfta fram kvinnors viktimisering inom patriarkala sociala strukturer, vilket försvårar möjligheten att ta kvinnors Eskort eller gatan. Den ideologiska polariseringen inom såväl politik som forskning torde bero på varifrån man hämtar sitt empiriska material. aktörskap i beaktande, eller koncentreras analysen allt för mycket på kvinnors aktörskap, vilket osynliggör de strukturella sammanhang som kvinnorna verkar i. Oavsett hur man väljer att se på prostitution står alltså obekväma fakta att finna. Att erkänna dessa utmanar inte bara den egna förståelsen utan bör också betraktas som en grundläggande förutsättning för att kunna se och möta olika personers skilda berättelser, behov och livssammanhang. Charlotta Holmström är fil.dr. i socialt arbete, forskar vid Malmö högskola i Sverige och är projektledare för NIKKs forskningsprojekt Prostitution i Norden. 12 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

8 Hvor mye prostitusjon er det i de nordiske landene? Det er et spørsmål mange ønsker svar på. Av MAY-LEN SKILBREI Hva er det med tall? Når de sosiale tiltakene som jobber med prostitusjonsproblematikk rundt om i Norge utgir årsrapporter med oversikt over hvor mange kvinner de hadde møtt på i prostitusjonen, står alle de store mediene parat til å dekke det som en viktig nyhetssak. Med overskrifter som Pro-Sentret: Finner flere prostituerte og Kristiansand flommer over av prostituerte kan alle følge detaljert med på utviklingen i prostitusjonsmarkedet. For få år siden var man ikke så opptatt av akkurat hvor mange som befant seg i prostitusjon, man slo seg til ro med et omtrentlig tall. Når media, politikere, politiet og de sosiale tiltakene de siste årene har blitt mer og mer opptatt av å vite det eksakte tallet for omfanget prostitusjon, er det viktig at vi spør oss hvilken funksjon tall spiller for forståelsen og håndteringen av prostitusjon. En grunn til at tall har fått en større betydning kan være at prostitusjonsmarkedene gjennomgår forandringer som innebærer at politikere, politiet, sosiale tiltak og andre aktører opplever markedet som lite oversiktig, og som noe som må kartlegges kontinuerlig for at man ikke skal miste kontrollen. Før visste alle hvor prostitusjonen foregikk og hvilke grupper man kunne treffe hvor. Nye grupper i prostitusjonen har brutt denne forutsigbarheten ved å operere utenfor de tradisjonelle prostitusjonsarenaene og ved å jobbe på andre måter. Innsats skal måles En annen grunn til at tallfesting har blitt så viktig, kan være at den offentlige samtalen om prostitusjon i stor grad dreier seg om hvordan vi bør håndtere prostitusjonen. De stadig oppdaterte tallene som produseres framstår som objektive mål på effekten av samfunnet innsats for å redusere fenomenet. Prostitusjonsmarkedene i de nordiske landene har forandret seg mye de ti siste årene. I denne perioden har vi sett store lovendringer i alle landene, vi har sett vekst i utenlandske kvinner og en økning i den organiserte prostitusjonen, samtidig som det har skjedd forskyvninger mellom ulike deler av markedet. Det kan være vanskelig å si noe om hvor stort omfang prostitusjon har og endring over tid. I Danmark beregnet Tema Prostitution at det fantes 5567 kvinner i prostitusjon i 2007 som enten har annonsert eller støtt på de sosiale tiltakene rettet mot gateprostitusjonen. Den nyeste kartleggingen av omfanget prostitusjon i Finland er fra Kunnskapsgrunnlaget er intervjuer med fagpersoner på prostitusjonsfeltet, og ut fra disse intervjuene konkluderer Kontula at ca 8000 personer selger sex i Finland. Det er vanskelig å vite nøyaktig hvor mye prostitusjon som foregår i alle de nordiske landene. Det er spesielt vanskelig å vite hvor mye prostitusjon som finnes på Island, der man ikke har forsøkt å anslå omfanget overhodet. Foto: Istockphoto I 2007 talte det nasjonale kompetansesenteret Pro Sentret 2654 personer i prostitusjon i Norge. Dette tallet bygger på kvinner påtrufne i gateprostitusjon av tiltakene i de store byene og telling av annonser. Socialstyrelsen gjennomførte nylig en kart legging av kunnskapen om prostitusjonen i Sverige. Ifølge intervjuer med fagpersoner som arbeider med prostitusjon, befant det seg da 299 kvinner i gateprostitusjon i Stockholm, Malmø og Gøteborg i 2006, og i en gjennomgang av annonser på Internett fant de 247 kvinner og 51 menn, samt tre som ikke anga kjønn. Tallenes tåkete tale Det er vanskelig å sammenligne de anslagene man gjør i hvert enkelt land med hverandre. Det er tre viktige innvendinger mot å tro for blindt på tallenes tale. For det første, hvordan man definerer prostitusjon, påvirker hva man i det hele tatt teller med. Ofte utelates menn som selger sex fra oversikter, som om det de holder på med ikke er prostitusjon. Det er den synlige prostitusjonen hvor byttet penger mot sex foregår mest eksplisitt politiet og sosiale tiltak arbeider direkte med, og som derfor telles med, og det problematiseres sjelden hvor grensene for prostitusjon går. Mange som ikke svarer For det andre er antallet kvinner som selger sex bare en del av bildet, vi vet likevel ikke hvor mange prostitusjonstransaksjoner som finner sted. Vi kan selvfølgelig også danne oss et inntrykk over omfanget prostitusjon ved å telle kundene. Det gjøres i dag når man gjennomfører kvantitative undersøkelser hvor respondentene blir bedt om å svare på hvorvidt de har kjøpt sex eller ikke. Problemet med dette er at det er mange som ikke svarer på disse spørsmålene, svarprosenten er svært lav. Dessuten svarer de både på om de har kjøpt sex i hjemlandet og utlandet, derfor blir tallene som produseres for upresise til å si noe om hvor mye prostitusjon som foregår i et land. Ideelt sett burde den prostitusjonen nordiske borgere tar del i i utlandet også tas med i regnskapet, det vitner ikke om prostitusjonspolitisk effektivitet at den hjemlige prostitusjonen går ned hvis sex-turismen samtidig øker, men det er svært vanskelig å få det til. For det tredje produseres tallene i ulike kontekster, og de preges derfor av hvem som teller og for hvilket formål. Den prostitusjonen som allerede er synlig, er også den som er mest oversiktlig for sosiale tiltak og politiet. Tallene som sosiale tiltak lager blir preget av deres mandat om å hjelpe de mest utslåtte. Politiets tall blir til i forsøket på å identifisere kriminell involvering fra en tredjepart, altså en hallik eller menneskehandler, noe som betyr at de i liten grad befatter seg med nordiske kvinners prostitusjon lenger. Trappes det sosiale arbeidet eller politiinnsatsen mot prostitusjon opp, får man høyere tall, rett og slett fordi man med mer kontakt med markedet også ser mer prostitusjon. Hvis man derimot gjør lite og lar prostitusjonen seile sin egen sjø, får man lave tall. Det spørs altså om tallene er så eksakte som vi skulle ønske de var. Og det spørs om de sier oss det vi vil vite. Spesielt siden vi ikke vet hvorvidt endringer i markedet skyldes politiske beslutninger, eller helt andre faktorer. Etter hvert som nordiske prostitusjonsmarkeder har blitt mer og mer internasjonale, er det grunn til å spørre seg om ikke prosesser helt andre steder avgjør utviklingen og at lokale og nasjonale politiske beslutninger får mindre betydning. May-Len Skilbrei er dr.polit., forsker ved Fafo i Norge og prosjektleder for NIKKs forskningsprosjekt Prostitusjon i Norden. Kartlegging av omfang i norden Kontula, Anna (2005), Prostituutio Suomessa. Helsinki: Sexpo säätiö. Marttila, Anne-Maria (2008), Transnationell prostitution och gränser för välfärd i Finland. I: Charlotta Holmström og May-Len Skilbrei (red.): Prostitution i Norden, TemaNord-rapport. Pro Sentret (2008), Året 2007, Oslo kommune. Socialstyrelsen (2007), Kännedom om prostitution Tema Prostitution (2007), Prostitutionens omfang og former, København: Servicestyrelsen. Trappes det sosiale arbeidet opp får man høyere tall, fordi man med mer kontakt med markedet også ser mer prostitusjon. 14 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

9 Kamp om opinionen Befolkningen i de flesta nordiska länder har blivit mer kritisk till prostitution som fenomen de senaste åren. Media, politiker och intresseorganisationer har påverkat människors attityder. AV Bosse parbring illustration: trude tjensvold I Sverige finns det ett förbud mot att köpa sex sedan tio år tillbaka. Lagen har ett stort stöd bland den svenska befolkningen hela 70 procent vill behålla sexköpslagen. Det finns dock en betydande skillnad mellan kvinnor och män. 79 procent av kvinnorna stöder lagen medan 60 procent av männen gör det. Det visar en färsk stor surveyundersökning som Jari Kuosmanen, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet i Sverige, gjort inom ramen för NIKKs prostitutionsprojekt och med stöd av pengar från svenska regeringen. De yngre är mer positiva till den svenska sexköpslagen, likaså de svenskfödda. Även bland utlandsfödda är det främst kvinnorna som försvarar lagen. Men alla kvinnor tycker inte likadant. Hela 83 procent av kvinnor med hög utbildning vill behålla lagen, medan andelen är 63 procent bland kvinnor med kort utbildning. Men det är inte bara förbud mot att köpa sex svenskarna vill ha. Majoriteten vill också förbjuda försäljning av sex särskilt kvinnorna har denna åsikt. Men hur ser det ut i de andra nordiska länderna som inte infört ett generellt förbud mot sexköp? I Danmark som avkriminaliserade försäljning av sex 1999 visade en attitydundersökning från 2002 av sociologen Claus Lautrup att danskarna hade en motsägelsefull hållning till prostitution. Många accepterade fenomenet men ville ändå begränsa det. Det fanns en generell tendens att män accepterade prostitution och var emot att samhället reglerar den, medan kvinnor intog den motsatta hållningen. Motstånd mot lag De flesta (63 procent av männen och 82 procent av kvinnorna) ville dock att prostitutionen skulle minskas eller begränsas. Hälften av dem menade att det skulle ske både genom lagstiftning och hjälp till prostituerade. Intres sant nog var jurister och poliser mer skeptiska till kriminalisering medan socialarbetare var mer positiva. I några senare undersökningar beställda av danska tidningar var stödet för kriminalisering svagt. Tvärtom ville hälften av de svarande på en av undersökningarna att 16 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

10 prostitution skulle erkännas som ett yrke som i Tyskland. Politiker, myndigheter och organisationer har i flera kampanjer försökt påverka danskarnas hållning till prostitution i mer kritisk riktning. Det verkar ha gett resultat. I en undersökning beställd av tidningen Politiken i slutet av 2006 hade andelen som ansåg att prostitution var en oacceptabel del av samhället ökat från 25 till 42 procent. 22 procent gav stöd till ett förbud. Stöd för sexköpslag I Norge träder ett förbud mot sexköp i kraft Debatten för och emot har varit intensiv de senaste åren. Även i Norge är skillnaden stor mellan kvinnors och mäns åsikter. I flera undersökningar beställda av tidningar de sen aste åren stöder en majoritet av kvinnorna en sexköpslag medan en minoritet av männen gör det. Lagen stöds i högre grad av dem som bor i Oslo än i andra delar av landet. Under 2006 när prostitutionen uppmärksammades stort i media eftersom den blivit mer synlig genom den ökade andelen utländska prostituerade kan man se en tendens i flera undersökningar för ett ökat stöd för en sexköpslag. På Island genomförde Centrum för kvinnooch könsforskning en opinionsundersökning 2003 om jämställdhet. I den undersökningen svarade 60 procent av männen och 69 procent av kvinnorna att sexköp borde vara olag ligt. Ännu fler var emot att prostitution skulle betraktas som ett yrke (67 procent av männen och 92 procent av kvinnorna) visade en undersökning att 70 procent av islänningarna ville ha en sexköpslag. Reden ser prostitution som våld mot kvinnor och är därför aktiva förespråkare för att kriminalisera kunder till prostituerade. I en kampanj har de använt sig av en bild där tio nakna kvinnor paketerats som kött till försäljning i kyldisken. Könsskillnaden var som i flera andra länder stor. 83 procent av kvinnorna ville förbjuda sexköp medan 57 procent av männen ville det. Den stora attitydförändringen hade därmed skett bland kvinnorna, inte bland männen. Finland har varit på väg mot ett generellt förbud mot köp av sex, men i en politisk kom promiss slutade det med att ett förbud mot att köpa sex av offer för människohandel infördes i slutet av Finländarna har förmodligen den mest tillåtande hållningen till prostitution i Norden. Enligt jämställdhetsbarometrarna från 2004 och 2008 godkände nästan 60 procent av männen och drygt 30 procent av kvinnorna att man köper sex från en prostituerad. Ingen större förändringar har skett på de fyra åren. Jämfört med undersökningar från 1990-talet ser det istället ut som att finländarnas hållning till prostitution blivit mer tillåtande under 2000-talet. Attityder till prostitution uppstår inte i något vakuum. Media, politiker, myndigheter och intresseorganisationer försöker på olika sätt påverka den allmänna opinionen, liksom de är beroende av opinionens åsikter för att föra frågan åt det håll de vill. I Danmark har Servicestyrelsen och Reden varit de två viktigaste aktörerna i debatten, enligt Jeanett Bjønness, doktorand vid Aarhus Universitet i Danmark, som har kartlagt dansk arnas attityder till prostitution för NIKKs projekt. Reden, som är ett härbärge för prostituerade, har drivit flera kampanjer mot prostitution och människohandel. Reden ser prostitution som våld mot kvinnor och är därför aktiva förespråkare för att kriminalisera kunder till prostituerade. I en kampanj har de använt sig av en bild där tio Foto: Reden International/www.redeninternational.dk nakna kvinnor paketerats som kött till försäljning i kyldisken. Servicestyrelsen vill också stötta prostituerade att sluta, reducera skadeverkningarna och förebygga prostitution. Under Servicestyrelsen finns Tema Prostitution, som har till uppgift att samla kunskap, och Kompetencecenter Prostitution som har den direkta kontakten till prostitutionsområdet. Servicestyrelsen försöker inte förändra opinionen på samma sätt som Redan utan säger sig själva ha en bred och öppen ingång till prostitution som fenomen. Bland de danska politiska partierna vill partierna på vänsterkanten kriminalisera sexköp, enligt Jeanett Bjønness. Argumenten liknar de svenska argumenten för en sexköpslag: Ett förbud skulle minska antalet prostituerade, prostitution ses som våld mot kvinnor och som ett jämställdhetsproblem. De borgerliga partierna är mer skeptiska till en kriminalisering och ser hellre sociala insatser till svaga grupper. Historisk vändpunkt Viljan att kriminalisera sexköp är en historisk vändpunkt i Norge, menar Synnøve Jahnsen vid Universitetet i Bergen som har gjort en analys av den norska mediedebatten om prostitution. Tidigare har prostitution i hög grad setts som ett samhällsproblem som ska bemötas med sociala åtgärder. Men på kort tid ändrade flera politiska partier hållning. Senterpartiet bestämde sig först 2006 för att arbeta för en kundkriminalisering. Sosialistisk venstreparti och Arbeiderpartiet fick året därpå efter omfattande debatt majoritet i sina partier för samma hållning. Socialistisk venstrepartis vice ordförande, Audun Lysbakken, framför i en krönika i Dagbladet 2007 med rubriken Slavehandelens logikk sitt partis argument för att kriminalisera sexköp: Som i alle andre markeder er lønnsomheten avhengig av etter spørselen. Det er ikke bare bakmennene som har ansvaret. Det er kundene som holder menneskehandelen i gang. Menn som kjøper sex må ansvarliggjøres. Anledningen till att många politiker ändrade sina åsikter var medias beskrivning av den ökande utländska och mer synliga gatu Tidningar beskriver den växande synliga prostitutionen med stora rubriker: Prostituerte herjer fritt och Nordens største horegate om Karl Johans gate i Oslo. prostitutionen. Som Sissel Benneche Osvold, politisk kommentator i Dagbladet, uttrycker det 2006: Det handler ikke lenger om voksne menneskers rett til å inngå frivillige avtaler om kjøp og salg av sex, men i økende grad om en globalisert og brutal menneskehandel med kvinner og mindreårige. Oslo förslummas Tidningar beskriver den växande synliga prostitutionen med stora rubriker: Prostituerte herjer fritt och Nordens største horegate om Karl Johans gate i Oslo. I insändare beskrivs hur Oslo håller på att förslummas av uteliggare, tiggare och prostituerade. Näringslivet anser att den synliga prostitutionen är bad for business. Pro Senteret, som är ett nationellt kompetenscenter om prostitution och motståndare till en sexköpslag, menar dock i en krönika i Aftenposten 2007 att beskrivningen av att prostitutionen har ökat explosionsartat är felaktig. Det handlar mer om att prostitutionen har ändrat form och blivit mer synlig i det offentliga rummet. Flera forskare tror inte att en sexköpslag kommer att ha avsedd effekt. Endast gatuprostitutionen kommer att försvinna och forskare kallar därför lagen för strutspolitik. Kriminaliseringsdebatten i Norge var bred och omfattade många olika aspekter. Synnøve Jahnsen lyfter fram tre olika positioner i debatten: Ett förbud sänder ut en moralisk signal till män att samhället inte accepterar köp av sex. Norges lagstiftning tar kampen mot människohandel seriöst och vill inte framstå som en liberal fristat för hallickar. Ett fasthållande av att prostitution ska bemötas med socialpolitiska verktyg och inte kriminalpolitiska. I Finland har liknande argument använts i den politiska och mediala debatten, enligt Anne-Maria Marttila, doktorand vid Helsingfors Universitet, som har analyserat den finländska debatten inom ramen för NIKKs pro jekt. Ofta framhävs att prostitution inte är något som hör hemma i den finska jämställda staten. Påfallande är att både förespråkare och motståndare till en sexköpslag i Finland har använt jämställdhet mellan könen som argument. Skillnaden i slutsatser beror på hur man ser på jämställdhet. De som betonar kollektiv och strukturer anser ofta att sexköp ska kriminaliseras. De som istället har en liberal jämställdhetsuppfattning betonar individens grundrättigheter att utöva näringsfrihet eller att förverkliga sin sexualitet. Enligt Anne-Maria Marttila är de olika uppfattningarna om prostitution och jämställdhet en påminnelse om att kvinnlighet och manlighet, på samma sätt som finskhet, inte är inneboende enhetliga och givna egenskaper eller identiteter, utan att det pågår en kamp inom dessa i att befästa eller ifrågasätta olika erfarenheter och uppfattningar. Mer om attityder till prostitution Forskarnas rapporter om attityder till prostitution presenteras i slutrapporten Prostitution i Norden som ges ut av Nordiska ministerrådet. 18 NIKK magasin 2.08 NIKK magasin

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfold- ochav: Akershus Fylkeskommuner. Projektet finansieras

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Bakgrund Gode leseferdigheter er viktigere enn noensinne. Høytlesning og språkleker i førskolealderen er viktige

Detaljer

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Arne Vik, Program for Audiografutdanning, Høgskolen i Sør-Trøndelag Samarbeidspartnere

Detaljer

Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap:

Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap: Nordisk partnerskap Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap: Norge: Sverige: Helsedirektoratet, Kommunesektorens organisasjon Folkhälsomyndigheten, Sveriges

Detaljer

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05. 2012 Testrapport Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.2012 Forord Dette dokumentet er beregnet for sensor. Dokumentet

Detaljer

Kapittel 6 i boka. Liv Sissel Grønmo Institutt for lærerutdanning og skoleforskning Universitetet i Oslo

Kapittel 6 i boka. Liv Sissel Grønmo Institutt for lærerutdanning og skoleforskning Universitetet i Oslo Kapittel 6 i boka Liv Sissel Grønmo Institutt for lærerutdanning og skoleforskning Universitetet i Oslo Denne presentasjonen bygger på kapittel 6 om lekser i boka: L.S. Grønmo & T. Onstad (red.): Opptur

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark Gruppe 1900 (1): Hey :) Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Hej! Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Vem är det? Gruppe 1900 (1): Vi hedder: Viktor, Linnea, Anders og ISabel Jonathan, Emil, Moa, Lisa: vilket land? Gruppe

Detaljer

Det er de få kundene som kjøper sex og ikke det store flertallet i samfunnet som påfører kvinnene disse skadene.

Det er de få kundene som kjøper sex og ikke det store flertallet i samfunnet som påfører kvinnene disse skadene. KORT KAMPANJEN 1 2 Kampanjen mot sexkjøp og menneskehandel er en av flere aktiviteter som skal gjennomføres i forbindelse med Året for like muligheter. Hovedmålsettingen er å fremme like muligheter for

Detaljer

Modul 1: Hva er menneskehandel?

Modul 1: Hva er menneskehandel? Modul 1: Hva er menneskehandel? Denne modulen skal bidra til å gi kursdeltakerne en forståelse av begrepet menneskehandel som på engelsk blir referert til som «human trafficking» eller «trafficking in

Detaljer

Instituttrapport for studieåret 2014-2015

Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttets navn: MEK Instituttrapporten baserer seg på følgende programrapporter (studieprogrammenes navn): Maskin, Elektronikk og IT og Bioteknologi og Kjemi

Detaljer

Min vei gjennom fagfeltet

Min vei gjennom fagfeltet Min vei gjennom fagfeltet Jeg har blitt bedt om å si noe om min vei gjennom forskningsfeltet på dette forskningsseminaret om voldtekt og forskningsmetoder. Jeg skal gjøre det ved å vise hvordan mine forskningstemaer

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon Små ekonomiers sårbarhet Gruppe A Konklusjon Diskussionsfrågor: 1. Är de monetära ordningarna i Danmark, Norge, Sverige och Island hållbara i en globaliserad ekonomi där kapital kan flöda fritt över gränserna?

Detaljer

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene.

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene. PROJEKTBESKRIVNING TEMAGRUPP 3 - OSKYDDADE TRAFIKANTER PROJEKTMÅL Att utveckla de nordiska nätverken där ökad trafiksäkerhet är huvudintresset. Att lyfta fram den kunskap som är aktuell genom att mötas

Detaljer

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna?

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Marius Råkil Psykologspesialist och VD Alternativ til Vold (ATV), Norge Vad betyder ett familjeperspektiv? Praktik:

Detaljer

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Seniorrådgiver John-Ingvard Kristiansen Side 1 Om Bufdir Ansvar Barnevern Familievern Adopsjon Vold i nære relasjoner Likestilling og ikkediskriminering

Detaljer

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Regelverket i Danmark og Sverige 1. Danmark Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Kapitaldekningsreglene i Danmark innebærer at pengeinstitutter (banker) ved

Detaljer

STORTINGETS UTREDNINGSSEKSJON

STORTINGETS UTREDNINGSSEKSJON Perspektiv 01/08 Forbud mot kjøp av sex Erfaringer fra Sverige og Finland Av Thea Bull Skarstein STORTINGETS UTREDNINGSSEKSJON Stortingets utredningsseksjon yter faglig bistand til representanter, partigrupper

Detaljer

kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting»

kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting» To svenske aktivister besøker Norge: «Vi som har intellektuell funksjonsnedsettelse må kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting» Thomas Owren (vernepleier og lektor, Høgskolen i Bergen) og

Detaljer

Hiv og straffeloven i de nordiske land

Hiv og straffeloven i de nordiske land &A Hiv og straffeloven i de nordiske land Hiv og straffeloven i de nordiske land I en rekke land verden over blir straffeloven anvendt mot hivpositive som har overført eller utsatt andre for en smitterisiko.

Detaljer

Protokoll til konvensjon om tvangsarbeid (konvensjon 29)

Protokoll til konvensjon om tvangsarbeid (konvensjon 29) Protokoll til konvensjon om tvangsarbeid (konvensjon 29) Den internasjonale arbeidsorganisasjonens generalkonferanse, som er kalt sammen av styret i Det internasjonale arbeidsbyrået og har trådt sammen

Detaljer

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island 2009-09-10 KVALITETSPROSJEKT Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island Del 1. Elver/deltakere I Norge ble det intervjuet 6 elever fra to VO-sentre i Oslo, 3 med lese/skrivevansker (på grunnleggende

Detaljer

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste 1 Hylla lämplig för montering av styrskena Hylle som passer for installasjon av styreskinne Hylder egnet til montering af styreskinner Vattenpass/Vater/ Vaterpas Börja med att montera inredningen Inredningen

Detaljer

SØSTRENE SUNDINsÆventyr

SØSTRENE SUNDINsÆventyr Del 1. Jess skyndede sej mot møtesplassen, håper att Sofi ikke ær sen, vi har ingen tid att førlore tænkte hun. Jess gick med raske steg upp til trappan på skaaken, Sofi var reden dær. - Vad er på gang,

Detaljer

Juridisk rådgivning for kvinner JURK

Juridisk rådgivning for kvinner JURK Juridisk rådgivning for kvinner JURK Justis og politidepartementet Postboks 8005 Dep 0030 Oslo Oslo 04.10.07 HØRING FORSLAG OM KRIMINALISERING AV SEXKJØP Juridisk rådgivning for kvinner, JURK, viser til

Detaljer

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com Øvelser/Övningar : TRENING MED MENING TRANING MED MENING abilica.com Pump trening kom inn på treningssentre på midten av 90-tallet, og er en treningstrend som har kommet for å bli. Grunnen til det er at

Detaljer

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data"

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data Insamling och analys av kvantitativa data" - Innehållsanalyser och enkäter. Exempel från forskningen. " " " "Anders Olof Larsson" " "a.o.larsson@media.uio.no" " "andersoloflarsson.se" 1 Disposition" Analysenheter,

Detaljer

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08 Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08 Ifylld blankett skickas till adressen nedan. Journalnr.: 1. Projektnamn (även på engelska): Snø ig is.

Detaljer

Social integrering av människor med psykiska problem

Social integrering av människor med psykiska problem 0 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden DIARIENUMMER: N30441-158-08 Social integrering av människor med psykiska problem Lägesrapport Pr. 31.12.09 1 INNHOLDSFORTEGNELSE VERKSAMHETS

Detaljer

Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige

Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige Nordisk samarbeid Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge,

Detaljer

Här är Petter Northugs specialbyggda husbil

Här är Petter Northugs specialbyggda husbil Här är Petter Northugs specialbyggda husbil Här är Petter Northugs nya, ultrabekväma, vapen i jakten på nya guld. Och tro det eller ej: Det är svenskt. - Petter tycker den är superbra, säger pappa John

Detaljer

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Harstad 2012 Presentasjon av laget Team Mustache Vi kommer fra Harstad Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 1 jente og 2 gutter. Vi representerer Seljestad ungdomsskole

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Ljustorps skola Vi kommer fra Ljustorp Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 6 jenter og 7 gutter. Vi representerer Ljustorps skola

Detaljer

Energimerkeordningen

Energimerkeordningen Energimerkeordningen «Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden.» «Granskad och förvanskad? en undersökning av det svenska energideklarationssystemets

Detaljer

GJØR EN FORSKJELL THE A21 CAMPAIGN AVSKAFFER URETTFERDIGHET I DET 21. ÅRHUNDRE

GJØR EN FORSKJELL THE A21 CAMPAIGN AVSKAFFER URETTFERDIGHET I DET 21. ÅRHUNDRE GJØR EN FORSKJELL THE A21 CAMPAIGN AVSKAFFER URETTFERDIGHET I DET 21. ÅRHUNDRE FAKTA MENNESKEHANDEL er organisert handel av mennesker, der formålet oftest er tvangsarbeid eller seksuelle tjenester. Som

Detaljer

Personaleomsætningsstatistik

Personaleomsætningsstatistik Personaleomsætningsstatistik Statistikken er baseret på månedlige indberetninger med data for ansat i den kommunale eller regionale og registreret med løn. Dette kan medføre, at i ulønnet orlov eller i

Detaljer

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 Uppföljning och aktivitetsrapport december 2012 för enskild aktivitet 12-05-22 Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 4. Lärande Vad har vi lärt oss? Detta tar vi med oss!

Detaljer

VALGFRIHETENS KVALER

VALGFRIHETENS KVALER Temanotat 2003/4: VALGFRIHETENS KVALER En presentasjon av rapporten Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Skolverket 2001 Det svenske Skolverkets tredje rapport om fritt skolevalg ble publisert

Detaljer

OSLO POLICE DISTRICT STOP. Spesialgruppe mot trafficking. Oslo politidistrikt. Police Superintendent Harald Bøhler

OSLO POLICE DISTRICT STOP. Spesialgruppe mot trafficking. Oslo politidistrikt. Police Superintendent Harald Bøhler STOP Spesialgruppe mot trafficking Oslo politidistrikt STOP-prosjektet: Seksjon for organisert kriminalitet, Oslo politidistrikt 14 tjenestemenn (leder, 5 etterforskere, 7 operative) Fire hovedstrategier:

Detaljer

Med hedern i behåll. magasin 1.2010. Tema: Minoritetsungdom. När unga blir politiska symboler i det jämställda Norden

Med hedern i behåll. magasin 1.2010. Tema: Minoritetsungdom. När unga blir politiska symboler i det jämställda Norden Hedersvåld ett icke-svenskt våld? Unga män tar ställning mot hedersförtryck magasin 1.2010 Föräldraskap mellan frihet och tvång Bantning, rakade ben, brudslöja och hijab Nordisk institutt for kunnskap

Detaljer

Månadens hane Santo. Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal Norway

Månadens hane Santo. Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal Norway Månadens hane Santo Født 14.04.06 Mor Leika Far Fridamors A-Balder Helse HD A Prcd-pra bärare Slektskapsverdi 72. Inga avkommor. Meriter CERT Eier Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal

Detaljer

Inger Skjelsbæk. Statsfeministen, statsfeminismen og verden utenfor

Inger Skjelsbæk. Statsfeministen, statsfeminismen og verden utenfor Inger Skjelsbæk Statsfeministen, statsfeminismen og verden utenfor Stemmer 6 Om forfatteren: Inger Skjelsbæk (f. 1969) er assisterende direktør og seniorforsker ved Institutt for Fredsforskning (PRIO)

Detaljer

Störande ljus vid vägarbeten om natten

Störande ljus vid vägarbeten om natten Störande ljus vid vägarbeten om natten Referat fra møtet 13. mai 2005, Arlanda Deltagande: Tommy Bäckström Vägverket Jan-Erik Elg Vägverket Morten Hafting Vegdirektoratet Anita Ihs VTI Erik Randrup Vejdirektoratet

Detaljer

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning.

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning. FOKUS I BIM med BSAB Kort beskrivelse af Svensk Byggtjänst projekt Fokus I der BSAB klasifikationssystem og AMA beskrivelser og udførendeløsninger kobles til en aktiv BIM model. Det svenske BSAB system

Detaljer

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo.

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo. NOTAT Nordisk Ministerråd Til EK-K Kopi Fra Sekretariatet Emne EK-K Møte 2/2006 den 6. mars 2006 kl. 13.00 på Lysebu, Oslo Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0201

Detaljer

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Ove 87 år Namn Ove Ålder 87 år Sjukdomshistorik

Detaljer

Mulige konsekvenser av hatytringer. Fordommer fordummer Litteraturhuset, Oslo 21. mars 2014 Lars Gule

Mulige konsekvenser av hatytringer. Fordommer fordummer Litteraturhuset, Oslo 21. mars 2014 Lars Gule Mulige konsekvenser av hatytringer Fordommer fordummer Litteraturhuset, Oslo 21. mars 2014 Lars Gule Hatytringer hva er det? Hatefulle ytringer = diskriminerende ytringer Ytringer som nedverdiger krenker

Detaljer

Produktivitetsspranget et bidrag til innovasjon og omstilling av næringslivet

Produktivitetsspranget et bidrag til innovasjon og omstilling av næringslivet Støperi: Bransjesamling 2015 17-18. november roduktivitetsspranget et bidrag til innovasjon og omstilling av næringslivet V/ Ottar Henriksen Styreleder i Lean Forum Norge og rosjektdirektør i Sintef Raufoss

Detaljer

FIRST LEGO League. Bergen 2012

FIRST LEGO League. Bergen 2012 FIRST LEGO League Bergen 2012 Presentasjon av laget Holen 2 Vi kommer fra Laksevåg Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 8 jenter og 5 gutter. Vi representerer Holen skole Type lag: Skolelag

Detaljer

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak Snodden NO: Øvelser Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak trening. SE: Övningar Med Snodden kan du stärka det mesta av kroppen. Mycket bra för stavgång/

Detaljer

Forprosjektrapport. Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012

Forprosjektrapport. Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012 2012 Forprosjektrapport Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012 1 Innhold 2 Presentasjon... 3 3 Sammendrag... 3 4 Dagens situasjon...

Detaljer

Apr-13-08. Matematikkansvarlige i Kvam 10. April 2008

Apr-13-08. Matematikkansvarlige i Kvam 10. April 2008 Apr-13-08 Matematikkansvarlige i Kvam 10. April 2008 Apr-13-08 2 Dokumentasjon De voksne sin dokumentajon Barna sin dokumentasjon 1. Observasjon 2. Barneintervju 3. Film 4. Foto 5. Loggbok 6. Bok/perm

Detaljer

Manglende retning - er en nasjonal smartgridstrategi veien å gå? Presentasjon Smartgrid-konferansen 2015-09-15

Manglende retning - er en nasjonal smartgridstrategi veien å gå? Presentasjon Smartgrid-konferansen 2015-09-15 Manglende retning - er en nasjonal smartgridstrategi veien å gå? Kjell Sand Grete Coldevin Presentasjon Smartgrid-konferansen 2015-09-15 1 Strategi - framgangsmåte for å nå et mål [ Kilde:Bokmålsordboka]

Detaljer

FIRST LEGO League. Romsdal 2012

FIRST LEGO League. Romsdal 2012 FIRST LEGO League Romsdal 2012 Presentasjon av laget Best LEGO friends Vi kommer fra Elnesvågen Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 8 jenter og 7 gutter. Vi representerer Haukås skole

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Inge 82 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Inge 82 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Fotograf Patientresa: Inge 82 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Inge 82 år Namn Inge Ålder 82 år Sjukdomshistorik

Detaljer

Spejder möter scout Forbund möter korps Skátun möter samfunn. NORDISK SAMARBEIDSKOMITÉ Virksomhetsrapport

Spejder möter scout Forbund möter korps Skátun möter samfunn. NORDISK SAMARBEIDSKOMITÉ Virksomhetsrapport Spejder möter scout Forbund möter korps Skátun möter samfunn NORDISK SAMARBEIDSKOMITÉ Virksomhetsrapport 2000-2003 0. Innledning Norge overtok sekretariatet for det nordiske samarbeidet januar 2001, og

Detaljer

Kundeorientering i de nordiske vegforvaltningene

Kundeorientering i de nordiske vegforvaltningene Utvalg 21 Transportplanlegging Artikkel fra seminar i Norge september 2005 - Toril Presttun Kundeorientering i de nordiske vegforvaltningene Nvf 21 har gjennomført et seminar om kundeorientering i de nordiske

Detaljer

NUS møte 23 januar 2015- Referat

NUS møte 23 januar 2015- Referat NUS møte 23 januar 2015- Referat Ole Petter Ottersen Helen Dannetun (på Skype) Marianne Granfeldt Brian Beck Nielsen, - (på Skype) Susanne Bjerregaard Kristin Ingolfsdottir Fridrika Hardardottir Tove Kristin

Detaljer

Er EU som system egnet til å løse klimaproblemene?

Er EU som system egnet til å løse klimaproblemene? Er EU som system egnet til å løse klimaproblemene? Grete Berget, Europabevegelsen Nei til EUs miljøkonferanse 4. april 2008 JA EUs globale agenda EU, som står for 14 prosent av de globale klimautslippene,

Detaljer

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Evalueringen av Norges vitensenter i sammandrag Vitensenterkonferensen, Oslo, 11.11.2009 De regionale vitensentrene i

Detaljer

Arrangementer i Verdens beste idrettsregion. Nya och bättre arrangemang. Tør å bli inspirert av andre idretter!

Arrangementer i Verdens beste idrettsregion. Nya och bättre arrangemang. Tør å bli inspirert av andre idretter! Arrangementer i Verdens beste idrettsregion Hva er Verdens beste idrettsregion? Det er en region hvor alle innebyggere har anledning til, og et ønske om å delta litt mer i idrettsaktiviteter. Hvor idrettens

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Daniel Loe Gabrielsen Gutt 11 år 0 Sindre Husebø Gutt 11 år 0 Jarand Langva Rommetvedt

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Daniel Loe Gabrielsen Gutt 11 år 0 Sindre Husebø Gutt 11 år 0 Jarand Langva Rommetvedt FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget RØYNEBERG SMURFENE Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Røyneberg

Detaljer

Innbydelse: Fra kvinestreiken 2005. Stígamót og Nordiske kvinner mot vold, ønsker hjertelig velkommen til en begivelsesrik langhelg i Island

Innbydelse: Fra kvinestreiken 2005. Stígamót og Nordiske kvinner mot vold, ønsker hjertelig velkommen til en begivelsesrik langhelg i Island Innbydelse: Fra kvinestreiken 2005 Stígamót og Nordiske kvinner mot vold, ønsker hjertelig velkommen til en begivelsesrik langhelg i Island Programmet: 22.-23. Okt. Den 17. nordiske konferansen i regi

Detaljer

Framtidens (produksjons-)ledere i bygg og anlegg. Interregprosjekt Øresund Kattegat Skagerak Prosjektperiode januar 2011 desember 2013

Framtidens (produksjons-)ledere i bygg og anlegg. Interregprosjekt Øresund Kattegat Skagerak Prosjektperiode januar 2011 desember 2013 Framtidens (produksjons-)ledere i bygg og anlegg Interregprosjekt Øresund Kattegat Skagerak Prosjektperiode januar 2011 desember 2013 Utfordringer Ledelse i ulike deler av byggeprosessen ( inkl. fdv) er

Detaljer

Behandling og vedligeholdelse. Behandling og vedlikehold. Behandling och underhåll. Træ/alu Tre/aluminium Trä/alu

Behandling og vedligeholdelse. Behandling og vedlikehold. Behandling och underhåll. Træ/alu Tre/aluminium Trä/alu Behandling og vedligeholdelse Behandling og vedlikehold Behandling och underhåll Træ/alu Tre/aluminium Trä/alu VIGTIG! Start med at læse denne vejledning! VIKTIG! Start med å lese denne veiledningen! VIKTIGT!

Detaljer

Nasjonal utdanningspolitikk og regionale forskjeller. Oslo 12. mars 2015. Petter Skarheim Utdanningsdirektoratet

Nasjonal utdanningspolitikk og regionale forskjeller. Oslo 12. mars 2015. Petter Skarheim Utdanningsdirektoratet Nasjonal utdanningspolitikk og regionale forskjeller Oslo 12. mars 2015 Petter Skarheim Utdanningsdirektoratet Punkter 1. Eksponering 2. Viktighet 3. Optimisme 4. Utfordringer Utdanningspolitikk er blitt

Detaljer

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10 BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER R30441-45-10 DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Att: Eva Näsman Köpmangatan 21 831 86 Östersund Projekt:

Detaljer

å styrke evidensbasert forskning i Norden rundt tobakk og alkoholbruk og kroniske sykdommer, kreft og livsstilssykdommer

å styrke evidensbasert forskning i Norden rundt tobakk og alkoholbruk og kroniske sykdommer, kreft og livsstilssykdommer BETENKNING OVER MEDDELELSE OM REKOMMANDASJON Nordisk alkohol og tobakkspolitikk i et folkehelseperspektiv 1. Rekommandasjon Rekommandasjonen har følgende ordlyd: Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd

Detaljer

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen FIRST LEGO League Sarpsborg 2012 Presentasjon av laget Technobosses Vi kommer fra Vinterbro Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 0 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nordbytun ungdomsskole

Detaljer

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale

Detaljer

Albertine. 8. mars 2012 er det 20 år siden PIONaktivistene

Albertine. 8. mars 2012 er det 20 år siden PIONaktivistene Iscenesettelse av prostitusjon Februar 2012 1 PION Torgata 10 Postboks 6851 St. Olavs plass N-0130 Oslo Tlf: 900 63 558 pion@pion-norge.no www.pion-norge.no Bankkonto nr: 7035 05 37323 Org. nr. 971 274

Detaljer

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende #etikk Simen Spurkland, Aftenposten 3.11.15 #teknologi Kratta manegen För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent

Detaljer

Stenella. Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1

Stenella. Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1 Stenella Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1 Svenska Svenska Din nya elektroniska personvåg är konstruerad för att på ett riktigt sätt visa din viktökning eller minskning

Detaljer

TRONDHEIM. Tja Nei. 1. Vil dere/ditt parti si nei til privatisering og konkurranseutsetting av kommunale tjenester?

TRONDHEIM. Tja Nei. 1. Vil dere/ditt parti si nei til privatisering og konkurranseutsetting av kommunale tjenester? -Arbeiderpartiet har ikke svart på noen av spørsmålene 1. Vil dere/ditt parti si nei til privatisering og konkurranseutsetting av kommunale tjenester? MDG vil ikke overlate tjenestene til kommersielle

Detaljer

Regionalpark som samarbeidsmodell Finnskogen Natur- og kulturpark

Regionalpark som samarbeidsmodell Finnskogen Natur- og kulturpark Finnskogen 31 Mai. 2012 Regionalpark som samarbeidsmodell Finnskogen Natur- og kulturpark Landskapsparkar i Hordaland PARK-KANDIDATER 2012 Regionalpark Haldenkanalen Finnskogen Natur- og kulturpark Kristian

Detaljer

FIRST LEGO League. Agder 2012

FIRST LEGO League. Agder 2012 FIRST LEGO League Agder 2012 Presentasjon av laget Team Finsland Vi kommer fra Finsland Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 2 jenter og 4 gutter. Vi representerer Finsland skole Type

Detaljer

Bilaga 2. Vedlegg 2. Stadga. Innledende bestemmelser. Denna stadga innehåller narmare bestemmelser. Sverige. snarest mulig.

Bilaga 2. Vedlegg 2. Stadga. Innledende bestemmelser. Denna stadga innehåller narmare bestemmelser. Sverige. snarest mulig. I Vedlegg 2 Bilaga 2 Vedtekter Stadga for Norsk-svenske reinbeitenemnden og for Svensk-norska renbetesnåmnden och Norsk-svenske overprøvingsnemnden Svensk-norska overprovningsnamnden Innledende bestemmelser

Detaljer

Foreldrenytt Småfossan Mai!

Foreldrenytt Småfossan Mai! Foreldrenytt Småfossan Mai! Våren er her, snøen er så å si borte,- og i barnehagen har asfalten vært framme ei stund nå. Sandkassa er også nylig kommet fram, til stor glede for barna. Det er letter for

Detaljer

Utdanningsforbundets likestillingspolitikk Vi utdanner Norge: (Vedtatt på landsmøtet 2015) Utdanningsforbundet vil arbeide for reell likestilling og for eit samfunn der kvinner og menn har likeverdige

Detaljer

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene Torkil Berge og Arne Repål Lykketyvene Om forfatterne: Torkil Berge og Arne Repål er spesialister i klinisk psykologi. De har skrevet mange bøker, blant annet selvhjelpsboken Trange rom og åpne plasser.

Detaljer

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS UTFORDRINGEN IDAG 3 829 flyktninger venter på bosted Kommunene har gjort en stor innsats i bosettingsarbeidet

Detaljer

Albertine RETTFERDIGHET JULI - 09

Albertine RETTFERDIGHET JULI - 09 Albertine RETTFERDIGHET JULI - 09 1 PION Torgata 10 Postboks 6851 St. Olavs plass N-0130 Oslo Tlf: 900 63 558 pion@pion-norge.no www.pion-norge.no Bankkonto nr: 7035 05 37323 Org. nr. 971 274 638 Ansvarlig

Detaljer

Mittnordiskt nätverk för entreprenörskap i skolan. Jämtlands Gymnasium Wargentin + Thora Storm vgs

Mittnordiskt nätverk för entreprenörskap i skolan. Jämtlands Gymnasium Wargentin + Thora Storm vgs Mittnordiskt nätverk för entreprenörskap i skolan Jämtlands Gymnasium Wargentin + Thora Storm vgs Norsk eller svenska? SVORSK! Midtnordiskt Nätverk för Entreprenörskap i Skolan Samarbeid mellom Jämtlands

Detaljer

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2 FIRST LEGO League Oslo 2012 Presentasjon av laget Masterminds Vi kommer fra Oslo Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 0 jenter og 5 gutter. Vi representerer Rommen skole Type lag: Skolelag

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Gutt 11 år 0 Mads Bådsvik Gutt 11 år 0

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Gutt 11 år 0 Mads Bådsvik Gutt 11 år 0 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Røyneberg Lego Galaxy Crew Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer

Detaljer

Ofrenes rettigheter. Europarådets konvensjon om tiltak mot menneskehandel

Ofrenes rettigheter. Europarådets konvensjon om tiltak mot menneskehandel Ofrenes rettigheter Europarådets konvensjon om tiltak mot menneskehandel Menneskehandel er et brudd på menneske-rettighetene og en inngripen i livet til utallige mennesker i og utenfor Europa. Stadig flere

Detaljer

Gruppeoppgaver. Nordisk insolvenskonferanse. Bergen 2011

Gruppeoppgaver. Nordisk insolvenskonferanse. Bergen 2011 Gruppeoppgaver Nordisk insolvenskonferanse Bergen 2011 Gruppe A: Sammenlign utdanning/ opplæring i de ulike landene Hva fungerer bra/ hva fungerer mindre bra? Tema Sverige Danmark - Færøyene Finland Norge

Detaljer

Helsesjekk for utviklingshemmede

Helsesjekk for utviklingshemmede Leder 06/09 NORGE HAR OVER 400 KOMMUNER SOM, AVHENGIG AV prioriteringer og kompetanse, finner ulike løsninger når det gjelder boliger til utviklingshemmede. Det fører til dramatisk store forskjeller i

Detaljer

Det nordiske perspektivet i læreplanen. Bodil Aurstad

Det nordiske perspektivet i læreplanen. Bodil Aurstad Det nordiske perspektivet i læreplanen Bodil Aurstad Det nordiske språkfellesskap i en skumringstime? Forståelsen av skandinavisk (dansk, norsk og svensk) har blitt dårligere de siste 30 år. Forståelsen

Detaljer

VI GJØR SMARTE BESLUTNINGER MULIG

VI GJØR SMARTE BESLUTNINGER MULIG VI GJØR SMARTE BESLUTNINGER MULIG BISNODE? Bisnode er en betydelig leverandør av Markeds- og Kredittinfo i Europeisk sammenheng. Land 3100 Ansatte BISNODE NORGE AS Bisnode Norge Administrasjon Credit solutions

Detaljer