Kommenteret dagsorden

Transkript

1 Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskommiteen for Uddannelse og Forskning (EK- U), EK-U Mødetid 28. maj 2009 Mødested Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel Fax Kommenteret dagsorden 25. maj /09 Godkännande av dagordning Bilaga Ingen bilag Förslag - att ÄK-U godkänner dagordningen Punkt Ämne 32/09 Godkännande av dagordning 33/09 Protokollföring av beslut fattade per capsulam 34/09 Generalsekreteraren informerar - Generalsekreterare Halldór Ásgrímsson är närvarande under denna punkt DISKUSSIONS- OG BESLUTNINGSSAGER 35/09 Nordisk komparativ studie om kreativitet, entreprenørskap og innovasjon i utdanning 36/09 Governance i det nordiske forskningssamarbeidet - konferansen NORIA/ERA 37/09 Globaliseringsinitiativ - Velferd og helse rettet mot profesjonsutdannelser og innenfor skoleområdet - Ernæring, læring og helse - escience 38/09 escience - resultat fra konsultasjon av handlingsplanen 39/09 Toppforskningsinitiativet finansiering og innbetaling 40/09 EU:s Östersjöstrategi 41/09 Rapport från Nordisk Baltiska ad hoc arbetsgruppen för forskning side 1 af 29

2 42/09 Grensehinder - Adgang til å kunne motta undervisning i grunnskolen i arbeidslandet for barn av grensearbeidere Lunch kl /09 Nordplus prosjekt, mobilitet og nettverk - Opplegg for midtveisevaluering av Nordplus - RammeprogramHovedkoordinator Nordplus Rammeprogram Mandat för SIU om fortsättning av administration av medel för NV Rysslandssamarbete 44/09 Ny observatör i NordForsk styrelse från Grönland 45/09 Globaliseringsmidler 46/09 MR-U dispositionsmedel ÄK-U 2/09 INFORMATIONSSAGER 47/09 Spørgsmål om iværksættelse af uddannelsestiltag i Vestnorden 48/09 Forslag til budsjett MR-U vurdering av sektorens økonomiske råderom for år /09 Informationssaker ÄK-U 2/09 Kommende og igangsatte studier: - Frafall - Rekruttering - Mulighetsstudie om utdanningsforskning Nordplus - Kort status søknadsfrist og antall søknader våren 2009 Nordic Master Programme - Resultat av 2. utlysning Nordisk Klimadag Höguts behandling av Färöisk projektansökan Formannskapskonferansen Island, Fellesmøtet 24. september /09 Kommande arrangemang och milstolpar 51/09 Information från länderna 52/09 Eventuellt 33/09 Protokollföring av beslut fattade per capsulam Bilaga Ingen bilag Förslag side 2 af 29

3 - att ÄK-U protokollför beslut fattade per capsulam Följande beslut fattade per capsulam är godkända av länderna: Skickat den med svarsfrist den Utnämning av representant för ÄK-U i styrgruppen för programmet "Klimaeffekter på primærnæringene - tilpasninger og tiltak" Utnämning av medarbetarrepresentant i NordForsks styrelse 34/09 Generalsekreteraren informerar Bilaga Ingen bilag Förslag Generalsekreterare Halldór Ásgrímsson är närvarande under denna punkt 35/09 Nordisk komparativ studie om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen Bilag Ingen bilag Innstilling - å be sekretariatet, i samarbeid med formannskapet, å utarbeide mandat og gjennomføre en åpen anbudsrunde om en nordisk komparativ studie om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen i henhold til de beskrivelser som det er lagt opp til i saksfremlegget og eventuelle kommentarer som fremkommer under møtet - å be sekretariatet å følge opp studien innenfor rammene av globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne og finansiere studien fra midler til dette prosjektet Saken gjelder innhold og rammer for gjennomføringen av en nordisk komparativ studie om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen. På MR-U 1/09 besluttet ministerne under en temadiskusjon om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i globaliseringens tid, at det skal side 3 af 29

4 gjennomføres en nordisk komparativ studie om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen. Bakgrunnen for minisiternes beslutning er blant annet et ønske om å fremme kreativitet og innovasjon i utdanningssystemet. En komparativ rapport skal stimulere utviklingen av et utdanningssystem med mer plass til å eksperimentere og ta sjanser. Rapporten skal se på sammenhengen mellom kreativitet, innovasjon og entreprenørskap sett i lyset av globaliseringens utfordringer. Den skal undersøke hvilke tiltak som brukes for å styrke elevenes kreativitet og skapertrang i skolesystemet i de nordiske landene. Et utkast/en foreløpig versjon av rapporten vil legges frem på en konferanse på Island desember 2009 om det europeiske året for kreativitet og innovasjon, mens rapporten sluttføres i etterkant av konferansen. Sekretariatet foreslår at rapporten avgrenses til å gjelde hvordan kreativitet, innovasjon og entreprenørskap er integrert i barnehage/førskole, grunnskole og videregående opplæring (ungdomsutbildningen) samt i lærerutdanningen i de nordiske landene og selvstyrte områdene. Globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne har som overordnet målsetning å få flere ungdommer enn i dag til å fullføre en utdanning etter grunnskolen, samt å bidra til å fremme voksnes kunnskaper og kompetanse som grunnlag for personlig utvikling og videre utvikling av arbeids- og samfunnslivet, i overensstemmelse med prinsippet om livslang læring. Prosjektet skal videre (..) gi all ungdom en god utdanning, inspirasjon til kreativitet, forskning og entreprenørskap. (sitat fra prosjektplanen). Prosjektet består av fire deltiltak: 1) Studier og erfaringsutveksling om arbeid for økt gjennomføring i videregående opplæring (ungdomsutbildningen), 2) Et utviklingsarbeid innen entreprenørskap, 3) Et utviklingsarbeid om voksnes basiskompetanser, 4) Opprettelsen av et Lære- og dialogforum. Sekretariatet mener at studien om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen er passer inn i deltiltak 2, og foreslår at studien blir fulgt opp innenfor prosjektet og at den finansieres med midler satt av til prosjektet. Sekretariatet mener det bør settes av DKK til studien, og at det gjennomføres en åpen anbudsrunde. Det vises til dagsordenspunktet Globaliseringsmidler disponering der sekretariatet foreslår at EK-U bevilger DKK til en sammenlignende studie av hvordan kreativitet, innovasjon og entreprenørskap er integrert i de nordiske utdanningssystemene fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne, samt ber sekretariatet via utlysning finne frem til eget gjennomfører av studien. 36/09 Governance i det nordiska forskningssamarbetet Bilaga Ingen bilag side 4 af 29

5 Förslag ÄK-U beslutar - att diskutera ordförandeskapets och NMRS uppsummering av workshopen kring governance i det nordiska forskningssamarbetet den 27 maj. - att diskutera ordförandeskapets och NMRS uppsummering av seminariet kring synergier NORIA/ERA. I. Governance i det nordiska forskningssamarbetet ÄK-U har inom ramen för projektet governance i det nordiska forskningssamarbetet inviterat övriga forskningsrelevanta ämbetsmannakommittéer och andra nordiska och nationella nyckelaktörer till en workshop den 27 maj. NMRS har beställt två analyser som underlag för workshopen: 1. Översikt över det nordiska forskningssamarbetet 2. Analys av erfarenheterna från toppforskningsinitiativet klimat, energi och miljö. Underlaget eftersänds till ÄK-U i samband med utskick till deltagarna på workshopen. NMRS utvecklar i dialog med ordförandeskapet och ad hoc arbetsgruppen för forskningsfrågor också ett utkast till slutsatser från projektet. Ordförandeskapet och NMRS uppsummerar diskussionerna och resultaten från workshopen för ÄK-U. II. Synergier NORIA/ERA På förmiddagen den 27 maj arrangerar NMRS det sedan tidigare beslutade uppföljningsseminariet kring rapporten om synergier mellan NORIA och ERA. Syftet med seminariet är framför allt att identifiera prioriterade initiativ och aktiviteter att vidareutveckla. Ordförandeskapet och NMRS uppsummerar diskussionerna och resultaten från workshopen för ÄK-U. 37/09 Globaliseringsinitiativ Bilaga Bilag 1 Bilag 2 Bilag 3 Bilag 4 Bilag 5 Bilag 6 Slutgiltigt brev till ÄK/MR om nya globaliseringsinitiativ uppföljningsbrev till MR om nya globaliserings Bidrag från ÄK-U (NORIA) Bidrag från ÄK-U (hälsa & välfärd) Bidrag från ÄK-U (hälsa & välfärd) BAKGRUNDSDOKUMENT - Rapportering från nordiskt globaliseringsforum 2009 side 5 af 29

6 Förslag ÄK-U beslutar att: - ta till orientering arbetet med de nya globaliseringsinitiativen - diskutera och ge sin mening om fördjupningsarbetet med globaliseringsinitiativen - ge synpunkter på den konkreta fortsatta behandlingen av förslaget om escience Bakgrunden är att MR-SAM i mars beslutade att starta en process för att ta fram nya nordiska globaliseringsinitiativ inom följande områden: hälsa och välfärd, kultur och kreativitet, energi och transport sam inom det finansiella området. Detta följdes upp av ett brev till samtliga ministerråd med en önskan om att det skulle ges förslag på initiativ på något eller några av de fyra olika områdena. (se bilaga 1). Under maj månad genomgår NMRS de olika inkomna förslagen varefter NMRS generalsekreterare lägger fram sitt förslag på vilka som kan ingå i de fyra områdena. Detta sker vid MR-SAM:s möte den 11 juni. MR-SAM fattar vid mötet i juni beslut om vilka initiativ som det skall arbetas vidare med. Beslut om fördelning av medel till de olika initiativen fattas av NSK/MR-SAM först i september i samband med beslut om förslag till budget för NMR Ovanstående finns också mer utförligt beskrivet i det brev som generalsekreteraren skickat till ministerråden per den 6 maj. (se bilaga 2) Centralt att påpeka är att generalsekreteraren lägger stor vikt vid att de nya initiativen är väl förankrade i länderna så att man uppnår största möjliga ägarskap hos de relevanta ministerråden. Vid det extraordinära ÄK-U mötet i direkt anslutning till MR-U 1/09 diskuterades det fortsatta globaliseringsarbetet. Där fördes det fram förslag om att föreslå escience som nytt globaliseringsprojekt. Dessutom förde Danmark fram ett förslag om professionsutbildningar inom hälsa och välfärd och Norge ett förslag inom temat Näring, lärande och hälsa som potentiellt nya globaliseringsinitiativ. (se bilaga 3-5). I enlighet med diskussionerna vid det extraordinära ÄK-U mötet 23 maj 2009 har NMRS vidareutvecklat förslaget om escience, Danmark förslaget om professionsutbildningar samt Norge förslaget om näring, lärande och hälsa. Samtliga dessa vidareutvecklade förslag återfinns som bilagor till denna sakframställning. 38/09 escience - resultat fra konsultasjon av handlingsplan Bilaga Bilag 1 BAKGRUNDSNOTAT escience handlingsplan konsultation side 6 af 29

7 sammanfattning svar 2009 Förslag - Att diskutera konsulteringens resultat - Att man ber sekretariatet att skriva ett mandat till NordForsk för att utarbeta och genomföra en plan för igångsättning av satsningarna, i vilken NordForsk ges helhetligt koordinationsansvar - Att ÄK-U förväntar sig att NordForsk utvecklar och genomför de prioriterade satsningarna i nära samarbete med centrala nyckelaktörer nationellt och Nordiskt, härunder expertgruppen (NORIA-net) og NorduNet. - Att ÄK-U ber NordForsk att, tillsammans med expertgruppen som framlagt handlingsplanen, ta fram ett reviderat och prioriterat förslag på basis av inkomna synpunkter från konsultationen och från ÄK-U. - Att den vidare implementeringen av handlingsplanen sker i nära dialog och samverkan med ÄK-U, särskilt Ad-hoc gruppen för forskningsfrågor och HÖGUT Saken gäller vidareföring och implementering av den i december 2008 framlagda escience handlingsplanen. Generellt EK-U beslöt i maj 2008 att disponera DKK ,- för att uppfölja arbetet på escience strategin så att MR-U aktivt kan medverka till att en nordisk strategi implementeras på området och gives till implementering av handlingsplan när den föreligger. Detta bekräftades i EK-U februari Konsulteringen sändes till addressaterna den 13 mars Av 34 addressater har 12 st svarat den 12.5 (deadline 8.5). Detta ger möjlighet till en evaluering av de i handlingsplanen föreslagna satsningarna. Tre forskningsråd och NOS:erna är bland dem som svarat på konsultationen. Det överordnade intrycket av svaren blir att escience ses som ett synnerligen viktigt fält som genomsyrar nästan alla vetenskapliga områden, från humaniora till teoretisk fysik. Bruket av escience som metodik bedöms att vara utslagsgivande i framtida vetenskapliga framgångar. Svaren förstärker intrycket av att de nordiska länderna har en potential att bli en ledande aktör inom området dock på väl valda områden och i samspel med pågående aktiviteter i omvärlden. Addressaterna nämner flera fördelar med Nordiskt samarbete, exempelvis: - En modern forskningsinfrastruktur inklusive applikationer attraherar de bästa forskarna globalt - Öppna nationella databaser kan vara en inträdesbiljett i internationellt samarbete - Sammanslagning av resurser ger bättre resultat (ex. gemensam utbildning) - Existerande Nordic Data Grid Facililty samarbete möjliggör Nordisk deltagan i CERN aktiviteter Forskningsfinansiärerna anmäler ett intresse i att delta i nordiskt forsknings- och utvecklingssamarbete inom escience. De flesta av addressaterna ser utbildningssatsningarna och satsningarna på side 7 af 29

8 utveckling av resursdelning (exempelvis databaser och grid) som viktiga. Addressaterna lägger olika vikt och fokus på olika delar av förslagen. Synen på vidareföring av escience på området Grand Challenges divergerar tydligast. De flesta addressater hälsar handlingsplanen som varmt välkommen, helheltlig och väl genomtänkt och ställer sig bakom handlingsplanen som helhet betraktat. Planens helhetlighet gör den unik. Inkomna synpunkter om brister och teman att utvecklas - Vidareföring av escience skall ske på valda områden och harmoniserat med internationella aktiviteter för att identifiera vilka delar (nischer) som ger en fördel för nordiskt samarbete före implementering påbörjas. - escience bör definieras (i handlingsplanen) som mer inkluderande visavi humaniora och samhällsvetenskaper - IT-didaktik bör inkluderas i utbildningsrelaterade satsningar - I handlingsplanen ges datornäten inte alls den betydelse och den tyngd de bör ha i sammanhanget escience - Den logiska infrastrukturen som gör det möjligt att komma åt resurser överallt (Middleware för autenticering, auktorisering och access) behandlas inte i planen. - Idén om ett gemensamt Grand Challenge initiativ verkar ofokuserat - Addressaternas syn om hur Grand Challenge satsningen kan vidareföras divergerar; skall detta vidareföras som relevant för individuella forskningsgrupper eller som projekt med stark anknytning till europeiska aktiviteter? - Idén om gröna hpc resurser kräver integration i europeisk koordinering av gemensamma HPC resurser De föreslagna satsningarna Action line A Creating a Nordic higher education arena for escience 1. Training researchers in escience tools and methods 2. A Nordic escience Masters education 3. Sharing and specialising Nordic escience educational modules 4. Fostering Nordic escience collaboration through mobility Action line B National and Nordic escience programmes in pursuit of grand challenges 5. A Nordic escience programme for research into grand challenges 6. Strengthening national initiatives Action line C Knowledge creation through cross-border sharing of escience infrastructure 7. Open access to national data repositories 8. Facilitating sustainable grid infrastructure collaboration (Nordic Data Grid Facility) 9. Implementing cross-border Sharing of resources 10. Environmentally friendly Nordic High-Performance Computing 39/09 Toppforskningsinitiativet finansiering og innbetaling Bilaga Ingen bilag Förslag - å gjennomgå hvordan det sikres at det avtalte bidrag kommer til Toppforskningsinitiativet side 8 af 29

9 MR-U besluttet iverksetting av Toppforskningsinitiativet, herunder finansiering og landenes andel. Toppforskningsinitiativets styre er nå i ferd med å budsjettere hvordan de ulike programdelene skal realiseres. Det har vært vanskelig å få frem klare opplysninger om når innbetalingene fra landene kommer og eventuelle bindinger på disse. NMRS foreslår derfor at EK-U i gjennomgår hvordan en skal sikre at det skapes klarhet om dette og hvordan en sikrer at det avtalte bidrag kommer til Toppforskningsinitiativet. Med basis i EK-Us gjennomgang vil så NMRS ved Generalsekretæren tilskrive de nasjonale undervisnings- og forskningsdepartementer samt at Toppforskningsinitiativets leder, Rolf Annerberg, tilskriver de samme og ber om bekreftelse på det nasjonale bidrag, når det kommer og om det er eventuelle bindinger på det. NMRS vil ettersende forslag til praktiske retningslinjer for å sikre klarhet om finansieringen av TFI. 40/09 EU:s Östersjöstrategi Bilaga Bilag 1 GS brev till DG REGIO Bilag 2 MR-SAM/SVerige Non-paper Bilag 3 Utkast Baltic Sea Action Plan, april 2009 Förslag ÄK-U beslutar att - diskutera och definiera ÄK-U:s prioriterade insatsområden inom ramen för NMRs fortsatta dialog med EU kommissionen. Ärendet avser NMR:s engagemang implementering av EU:s kommande Östersjöstrategi. 1. EU:s Östersjöstrategi EU utvecklar för närvarande en Östersjöstrategi bestående av fyra övergripande teman: miljö, välfärd, attraktivitet och säkerhet. Tidsplanen är att Kommissionen den 10 juni 2009 skall fatta besluta om ett förslag till Östersjöstrategi. Förslaget kommer därefter att presenteras för det Europeiska rådet den 19 juni Ambitionen är att fatta beslut om strategin under Sveriges EU-ordförandeskap Härutöver utvecklas en EU Baltic Sea Action Plan, som förväntas vara ett levande dokument som följer upp målsättningarna i strategin (se bilaga 3). Detta kommer att ske genom implementeringen av en lång rad flaggskeppsprojekt inom 4 tematiska områden och 15 särskilda prioriteringar. side 9 af 29

10 2. Status för NMRs arbete med EU:s Östersjöstrategi NMRS för en dialog med EU kommissionen (DG REGIO) om NMRs roll i implementeringen av strategin och genomförandet av konkreta projekt. Generalsekreteraren har i brev (se bilaga 1) till EU-kommissionen pekat på NMRs stora erfarenhet av regionalt samarbete och genomförandet av aktiviteter i Östersjöregionen, samt NMRs väletablerade nätverk av kontor i regionen. MR-SAM/NSK har i dialog med det kommande svenska EU-ordförandeskapet tagit ett fram ett non-paper om NMRs roll i implementering av Östersjöstrategin. (se bilaga 2). Dokumentet pekar på flera tänkbara nordiska projekt som skulle kunna vara samarbetsplattformar i implementeringen av Östersjöstrategin. Inom utbildning och forskningsområdet lyfter man särskilt fram toppforskningsinitiativet, NORIA (inklusive escience och högkapacitetsnätverk), främjande av högre utbildning och Nordplus som möjliga samarbetsplattformar. Exempel från andra sektorer är vidareutveckling av BSR INNOnet, kreativa industrier och samarbete inom ramen för HELCOM och BASREC. Från kommissionens sida har man särskilt på pekat följande tänkbara samarbetsområde: - Gränshinder/inre marknad - Forskning och innovation - Lantbruk, skogsbruk och fiskeri (gensamarbete) - Energi (elmarknad) - Kultur - Hälsa och människohandel Kommissionen har gett uttryck för en förhoppning om att NMR eventuellt kan påtas sig ett ledarskap för projekt inom områdena forskning, innovation och gränshinder. 3. Videre proces for NMRs arbejde med EU s Østersøstrategi Inom ramen för NSK/MR-SAM planlægges følgende videre proces: 1. Inden udgangen af juni afholdes indledende arbejdsmøder med Kommissionen med henblik på afklaring af blandt andet den konkrete proces og de tanker, som ligger bag de foreslåede projekter. 2. I mötena deltar från NMR de relevanta aktörerna från länderna, institutionerna tillsammans med NMRS. 3. På baggrund af de afklarende drøftelser vil Generalsekretæren til MR-SAMs møde i september forelægge forslag til beslutning om de konkrete forslag til, hvordan NMR skal involvere sig i gennemførelsen af Østersøstrategien. 4. De relevante embedsmandskomiteer/fagministerråd vil på deres kommende møder drøfte deres eventuella involvering i Østersøstrategien og håndteringen af de eventuella konkrete projekter. 5. Det tilstræbes med denne proces, at endeligt tilsagn fra NMRs side om involvering i konkrete projekter under Østersøstrategien kan gives senest medio september inden handlingsplanen forelægges Det Europæiske Råd i oktober 2009 För det vidare arbetet med NMRs roll i implementeringen av strategin och den fortsatta dialogen med EU kommissionen finns det behov för att definiera ÄK-U:s prioriterade insatsområden och ÄK-U inviteras till att diskutera ärendet. side 10 af 29

11 41/09 Rapport från Nordisk Baltiska ad hoc arbetsgruppen för forskning Bilaga Bilag 1 Rapport från NB ad hoc arbetsgruppen för forskningsfrågor FINAL Förslag ÄK-U beslutar att: - ta rapporten från den nordisk baltiska ad hoc arbetsgruppen för forskningsfrågor till orientering - rapporten godkänns av ÄK-U i skriftlig procedur - de baltiska länderna ombes godkänna rapporten genom brevväxling Ärendet gäller rapport från NB ad hoc arbetsgruppen för forskningsfrågor. De nordiska och baltiska utbildnings- och forskningsministrarna beslöt vid sitt möte i Oslo 30 oktober 2007 att nedsätta en arbetsgrupp med syfte att: look at how closer Nordic Baltic co-operation can be forged in the area of research. The task is to report on how to encompass closer collaboration, hereunder what are the necessary processes, structures, framework and conditions to forge closer co-operation. Arbetsgruppen har bestått av en representant från varje land, en observatör från NordForsk och NMRS har fungera som sekretariat. Gruppen har mötts fyra gånger och ett utkast till rapport presenterades på det nordisk-baltiska ämbetsmannamötet i december Mötet beslutade då att gruppen skulle hålla ett avslutade möte och finalisera rapporten. Arbetsgruppen ber härmed att få överlämna sin rapport till ÄK-U. Rapporten lämnar en rad rekommendationer gällande: 1. Tematiska prioriteringar 2. Horisontella prioriteringar 3. Externa relationer 4. Governance mekanismer: The total governance structure for Nordic-Baltic research collaboration includes the following: 1. Ministerial meeting in Yearly Nordic-Baltic Senior official meetings 3. Yearly meeting between NordForsk board and top-executives on funding agencies in Estonia, Lativa and Lithuania. (New recommendation) side 11 af 29

12 5. Finansiella mekanismer: Fundamentally, the Nordic-Baltic co-operation is a partnership on an equal footing, and each party covers its own costs. In special cases, the parties may collectively agree a different method of meeting costs, e.g. joint mobility schemes funded according to relative GDP The NB ad hoc working group concludes that: 1) The principle that the Baltic participants pay 30 % of the direct costs of their own participation in NordForsk instruments is no longer viable. 2) Within the framework of the general guidelines, aim for an agreement between the Board of NordForsk and representatives from the research funding agencies in Estonia, Latvia and Lithuania that regulates the financial mechanisms in detail for the forthcoming 1 to 2 year period. Examples of mechanisms that can be used is that each party finances its own expenses or common pot based models of distributing costs according to Gross National Income (or some other key). This new principle is established from January 1 st is considered a transition year. I enlighet med internationell praxis föreslår NMRS att ÄK-U godkänner rapporten i skriftlig procedur och att de baltiska länderna inviteras till godkänna rapporten genom brevväxling. 42/09 Grensehindringsforumet saker innen utdanningssektoren Bilag Bilag 1 Brev fra Grensehindringsforum til EK-U Bilag 2 Grensehinder - Svar på Adgang undervisning grunnskolen - grensearbeidere - april 2009 Innstilling - å be sekretariatet om å utforme et svar til Grensehindringsforumet der det henvises til at det ikke er grunnlag for et nordisk samarbeid, herunder utarbeide an en nordisk konvensjon eller endring av nasjonal lovgining, knyttet til undervisning av barn av grensearbeidere i arbeidslandet Saken omhandler brev fra Grensehindringsforumet angående den manglende adgang til å kunne motta undervisning i en grunnskole i arbeidslandet for barn av grensearbeidere. Etter planen skulle også en annen sak; Nordiske uddannelser på erhvervsuddannelsesområdet, og anerkendelse af autorisationer indenfor byggesektoren med elinstallatører som særligt fokuspunkt, også reist av Grensehindringsforum bli behandlet på EK-U møtet, men sekretariatet har av kapasitetshensyn valgt å utsette denne til EK-U 3/09. side 12 af 29

13 Manglende adgang til å kunne motta undervisning i en grunnskole i arbeidslandet for barn av grensearbeidere En problemstilling som er blitt fremført av grensearbeidere i grenseregionene og som Grensehindringsforumet har drøftet, er den manglende adgang til å kunne motta undervisning i en grunnskole i arbeidslandet for barn av grensearbeidere. Grensehindringsforumet har i brev til EK-U fremlagt to alternative forslag til videre prosess med henhold til den problemstillingen de har reist: Det utarbeides en nordisk konvensjon om adgang til undervisning i arbeiderlandet for barn av grensearbeidere, eller I nasjonal lovgivning innsettes en plikt for skoler i grensearbeiderens arbeidsland om å tilby undervisning til barn av grensearbeidere og en plikt til å sikre grensearbeideren det tilskudd til privatskoler som det normalt ytes i det pågjeldende land/kommune Saken ble lagt frem til orientering på EK-U 1/ februar 2009 og den har vært uformelt drøftet på NSS 1/ mars Landene ble videre bedt innen 21. april 2009 om å melde skriftlig til NMRS hva som var deres holdning til den problemstillingen Grensehindringsforumet reiste. Sekretariatet har mottatt svar fra alle landene, samt Færøyene. Gjennomgangen av svarene viser følgende: Sverige, Norge og Island viser til at problemstilingen som Grensehindringsforumet reiser, ikke er en kjent problemstilling for landene, og de ønsker derfor ikke å endre eksisterende regelverk. Norge og Sverige viser i sitt svar til at det er mulig for den enkelte kommune å tilby undervisning til barn av grensearbeidere. Finland anbefaler i sitt svar at det er hensiktsmessig å utarbeide en nordisk konvensjon. Færøyene viser i sitt svar til at det bør gjøres endringer i nasjonal lovgining der det innføres en plikt for skoler i grensearbeiderens arbeidsland til å tilby undervisning av barn av grensearbeidere. Danmark har meldt at de er forsinket med sitt svar. Nye synspunkter som eventuelt fremkommer som følge av deres svar, diskuteres på møtet. Med denne bakgrunnen mener sekretariatet at det ikke er grunnlag for å følge opp anbefalingen fra Grensehindringsforumet, og sekretariatet foreslår at EK-U ber sekretariatet om å utforme et svar til Grensehindringsforumet der det henvises til at det ikke er grunnlag for et nordisk samarbeide på dette området. I svaret redegjør sekretariatet for hvordan EK-U har behandlet forespørselen, de innkomne svar fra landene, samt diskusjonen i EK-U. I brevet henvises det til at landene ikke enes om at det skal ta et fellesnordisk initiativ, og at det heller ikke var ønske om at det enkelte land skal endre sin nasjonale lovgining. Det vises i svaret til at det foreligger en mulighet for kommunene å tilby undervisning til barn av grensearbeidere, men at dette må vurderes i hvert enkelt tilfelle av kommunen. Vedlagt saken er brev fra Grensehindringsforum og svar fra landene på e- post sendt EK-U 10. mars /09 Nordplus prosjekt, mobilitet og nettverk Bilag Bilag 1 BAKGRUNNSDOKUMENT Bilag 3 til kontrakt - Administrasjonsordningen side 13 af 29

14 Innstilling - å be sekretariatet å gjennomføre en midtveis- og sluttevaluering av Nordplus Rammeprogram og Nordplus Nordiske Språk og Kultur programmet gjennom en åpen anbudsrunde og i henhold til de beskrivelser som det er lagt opp til i saksfremlegget og eventuelle kommentarer som fremkommer under møtet - å be sekretariatet om å gjennomføre forhandlinger med SIU med intensjon om å inngå kontrakt med dem som hovedkoordinator for Nordplus Rammeprogram for perioden att EK-U ber sekretariatet att förhandla och ingå ett kontrakt med SIU gällande administrationen av samarbete på utbildningsområdet med Nordvästryssland för perioden Denne saken gjelder gjennomføringen av midtveis- og sluttevaluering av Nordplus Rammeprogram og Nordplus Nordiske Språk og Kultur programmet, beslutning om hovedkoordinator for Nordplus Rammeprogram for , samt administrasjon av utdanningssamarbeidet med Nordvest-Russland. Midtveis- og sluttevaluering av Nordplus Rammeprogram og Nordplus Nordiske Språk og Kultur programmet I henhold til det felles programdokumentet for Nordplus Rammeprogram punkt 9 skal NMR (..) fremlægge en plan for en uafhængig evaluering af Nordplus Rammeprogrammet, som skal gælde fra januar 2008 og hele programperioden ud. Evalueringsplanen skal indeholde bestemmelser om en midtvejs-evaluering i 2010, som kan anvendes i forhold til den eventuelt næste Nordplus programperiode fra Evalueringsplanen skal præsenteres for og godkendes af Hovedkomitéen for Nordplus Rammeprogrammet i samråd med de øvrige Nordplus programkomitéerne. Saken har tidligere vært drøftet på EK-U 3/07 og EK-U 4/07 der det ble besluttet at NMRS skulle be de nordiske og baltiske land oppnevne en ekspert per land som skal følge iverksettingen av Nordplus Rammeprogram i 2008 og 2009 fram mot en midtveisevaluering. Dette har ikke vært fulgt opp av sekretariatet grunnet kapasitetshensyn. Sekretariatet har nylig, sammen med hovedkoordinator for Nordplus Rammeprogram og en representant fra NIFU STEP som gjennomførte evalueringen av Nordplus i 2005/06, drøftet den kommende evalueringen av Nordplus, herunder blant annet formål, valg av metoder og tidsplan. Forslagene nedenunder er sekretariatets egne vurderinger, men baserer seg på denne felles drøftingen. I henhold til utviklingsprosjektet for Nordplus Rammeprogram er det tidligere bevilget DKK for gjennomføringen av midtveis- og sluttevaluering av programmet. Sekretariatet mener at man bør utlyse midtveis- og sluttevaluering i samme utlysning. Dette for å skape en kontinuitet i evalueringsarbeidet der både midtveis- og sluttevalueringen skal være gjennomført innenfor knappe rammer. Sekretariatet mener videre at det hensiktsmessig at evalueringen både omfatter Nordplus Rammeprogram og Nordplus Nordiske Språk og Kultur programmet. Formål Sekretariatet mener at formålet for midtveisevalueringen bør være å se om det er rom for forbedring og utvikling av programmet, samt å bidra til grunnlag for en sluttevaluering. side 14 af 29

15 Formålet med sluttevalueringen bør, etter sekretariatets vurdering, være at den skal danne grunnlag for arbeidet med en eventuell videreføring og endringer av rammeprogrammet og Språk og Kultur programmet etter Sluttevalueringen bør derfor foreligge i relativt god tid før en beslutning om en videreføring av rammeprogrammet skal finne sted. Tentativ milepælsplan: - utlysning av midtveis- og sluttevaluering juni midtveisvaluering drøftes på EK-Us møte og det felles nordisk-baltiske møte i desember sluttevalueringen ferdig vinter 2011 og drøftes på EK-U 1/11 - forhandlinger med de baltiske landene våren sluttevalueringen og forslag om eventuelt nytt program MR-U 1/09 - ministerrådsforslag om eventuelt nytt program på sesjonen høsten 2011 Midtveisevalueringen Gitt den knappe tidsrammen foreslår sekretariatet at midtveisevalueringen gjennomføres ved å benytte intervju etter en intervjuguide som hovedmetode, og at resultatene beskrives i en kortfattet rapport. Det foreslås at intervjuene gjennomføres september/oktober Sekretariatet vil i den videre utforming av mandat og etter drøftinger med valgt analyseinstitusjon når denne foreligger, ta stilling til hvordan man skal finne frem til egnede intervjupersoner (ulike målgrupper i programmet bør være representert) og om det fortsatt er behov for at landene utnevner en ekspert slik EK-U tidligere har besluttet. Sluttevalueringen Når det gjelder sluttevalueringen foreslår sekretariatet at denne gjennomføres gjennom en kombinasjon av intervjuer, gjennomgang av utvalgte prosjektrapporter fra enkeltprosjekter, statistikk og rapporteringer for de ulike delprogrammene samt casestudies med institusjon/ prosjektbesøk. Utlysning Sekretariatet foreslår at det gjennomføres en åpen utlysning for valg av analyseinstitusjon til å gjennomføre midtveis- og sluttevalueringen. Videre foreslås det at sekretariatet i samarbeid med hovedkoordinator utformer utkast til mandat for evalueringen som sendes EK-U for kommentarer med en ukes frist. Sekretariatet ber EK-U om å delegere til sekretariatet å gjennomføre en midtveis- og sluttevaluering av Nordplus Rammeprogram og Nordplus Nordiske Språk og Kultur programmet gjennom en åpen anbudsrunde og i henhold til de beskrivelser som det er lagt opp til i saksfremlegget og eventuelle kommentarer som fremkommer under møtet. Hovedkoordinator for Nordplus Rammeprogram desember 2009 utgår SIUs kontrakt som hovedkoordinator for rammeprogrammet. Innen utgangen av året må det derfor være inngått ny kontrakt for hovedkoordinator for resten av programperioden, dvs. fra til Sekretariatet er godt fornøyd med den måte SIU har fungert som hovedkoordinator og det arbeidet de har nedlagt i henhold til den kontrakt og de kravspesifikasjoner som ligger til grunn for administrasjonsordningen og hovedkoordinatorfunksjonen (se bakgrunnsdokument, spesielt punkt 41. og 7). Sekretariatet mener videre at arbeidet i konsortiet med alle administratorene under ledelse av SIU løses på en god måte, og at det er i en positiv utvikling. Det ville derfor etter sekretariatets vurdering være uheldig å skifte hovedkoordinator midt i denne prosessen. Etter planen skulle det ha foreligget en midtveisevaluering av hele programmet i disse dager (jf. punkt over), og denne kunne muligens ha vært side 15 af 29

16 med på å gi et grunnlag for valg av hovedkoordinator for den kommende programperioden. Denne foreligger ikke som nevnt i punktet over. Sekretariatet har imidlertid foretatt en spørrerunde blant hovedadministratorene for å høre deres vurdering av hvordan SIU har fungert som hovedkoordinator, og hva som er deres holdning til at SIU fortsetter i denne rollen. Hovedadministratorene er samstemte i at SIU har gjort en god jobb som hovedkoordinator, og alle er innstilte på at SIU skal fortsette i sin funksjon også de neste to årene. NMRS ber derfor EK-U om å beslutte at NMRS inngår forhandlinger med SIU med intensjon om å inngå kontrakt med dem som hovedkoordinator for Nordplus Rammeprogram for perioden Administration av samarbete med Nordvästryssland på utbildningsområdet SIU utförde i 2008 en vällyckad utlysning för förberedande åtgärder för samarbete på utbildningsområdet med Nordvästryssland. Utlysningen resulterade i 100 ansökningar med förslag till beviljan för 32 projekt. Projektenas innehåll var lovande med tanke på fortsatt samarbete. I EK-U 5/08 redogjordes att framdriften av samarbetsavtal med Nordvästryssland är avhängigt av långsiktigt nordiskt engagemang och av finansiering från MR-SAMs nabomidler. Saksbehandlingen i NSK/MR-SAM har tagit längre tid i anspråk än förväntat. Sekretariatet fick ett beslut om långsiktighet och finansiering i MR-SAMs möte den Medlen för samarbetet kommer fortsättningsvis från MR-SAMs mobilitets- och nätverksprogram EK-U 5/08 beslutade att förlänga kontraktet med SIU för Parallellt med preparatory actions har SIU deltagit som expert i planeringen av det vidare samarbetet på utbildningsområdet med Nordvästryssland. Sekretariatet arbetar på att få ett möte med ryska myndigheter i Moskva i juni för att förbereda ett möjligt samarbetsavtal med relevanta ryska myndigheter. Den reviderade planen är att genomföra en fortsättning av preparatory actions under sommaren 2009 och att därefter utlysa medel med utgång i ett samarbetsavtal (exempelvis i form av ett Letter of intent) under slutåret SIUs insatser i planeringen av det fortsatta samarbetet, samt vid den genomförda utlysningen 2008 har i sin substans varit lyckade och NMRS ber därför EK-U att besluta att NMRS ingår förhandlingar för att förlänga kontraktet för administration av samarbete med Nordvästryssland för perioden Sekretariatets intention är även att synkronisera perioden, så den är densamma som för administration av Nordplus. 44/09 Ny observatör i NordForsks styrelse från Grönland Bilaga Ingen bilag side 16 af 29

17 Förslag ÄK-U beslutar att - utse Tine Pars till observatör från Grönland i NordForsks styrelse fr.o.m Styrelsen i NordForsk består av 9 medlemmar och 7 observatörer. Observatörerna har förslags- och yttranderätt men ej rätt att delta i besluten 3 av observatörerna är representanter för de nationella organen för forskningsfinansiering i de självstyrande områdena. Styrelseledamöterna och observatörerna utses i regel för en fyraårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Grönland har nominerat Rektor Tine Pars Kontaktinformation: Rektor Tine Pars, Ilisimatusarfik, Postboks 1061, Dk-3900 Nuuk, Grønland. Tlf.: tipa@uni.gl. 45/09 Globaliseringsmidler - disponering Bilag Ingen bilag Innstilling - å bevilge DKK til konseptutvikling, dokumentering og fasilitering av konferanser innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen - å bevilge DKK til kommunikasjonsarbeid og nettsted om Lære- og dialogforum innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen - å bevilge DKK til en sammenlignende studie av hvordan kreativitet, innovasjon og entreprenørskap er integrert i de nordiske utdanningssystemene fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne, samt be sekretariatet via utlysning finne frem til egnet gjennomfører av studien side 17 af 29

18 Saken gjelder tre aktiviteter innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne der sekretariatet ber EK-U, som har fullmakt til å bevilge midler innen globaliseringsprosjektene, om å bevilge midler til de tre aktivitetene. De tre aktivitetene gjelder utviklingen av Læreog dialogforum, utvikling av nettsted og kommunikasjonsarbeid om Lære- og dialogforum, samt iverksettelsen av en komparativ studie av hvordan kreativitet, innovasjon og entreprenørskap er integrert i de nordiske utdanningssystemene. Globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne Prosjektet har som overordnet målsetning å få flere ungdommer enn i dag til å fullføre en utdanning etter grunnskolen, samt, å bidra til å fremme voksnes kunnskaper og kompetanse som grunnlag for personlig utvikling og videre utvikling av arbeids- og samfunnslivet, i overensstemmelse med prinsippet om livslang læring. Prosjektet består av fire deltiltak: 1) Studier og erfaringsutveksling om arbeid for økt gjennomføring i videregående opplæring (ungdomsutbildningen), 2) Et utviklingsarbeid innen entreprenørskap, 3) Et utviklingsarbeid om voksnes basiskompetanser, 4) Opprettelsen av et Lære- og dialogforum. Globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne har en totalramme i 2009 på DKK. Det kreves en formell beslutning av EK-U for disponering av globaliseringsmidlene, og sekretariatet ber med dette EK-U om å bevilge henholdsvis DKK til konseptutvikling, dokumentering og fasilitering av konferanser innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen DKK til kommunikasjonsarbeid og nettsted om Lære- og dialogforum innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen DKK til en sammenlignende studie av hvordan kreativitet, innovasjon og entreprenørskap er integrert i de nordiske utdanningssystemene fra de midlene MR-U disponerer i globaliseringspuljen innenfor globaliseringsprosjektet En god opplæring for ungdom og voksne, samt be sekretariatet via utlysning finne frem til egnet gjennomfører av studien 1) Disponering av midler til utvikling av Lære- og dialogforum Formålet med Lære- og dialogforum er å skape møteplasser for læring og dialog der erfarings- og idéutveksling, refleksjon og aktiv deltakelse står sentralt, samt det å skape oppmerksomhet om/profilere temaene som diskuteres innenfor prosjektet. Lære- og dialogforum skal bidra til vitenspredning, kunnskap om kunnskap og læring på tvers av nivåer/fagfelt/sektorer. Det er et mål at resultatene fra Lære- og dialogforum skal føre til å utvikle lærende deltakere og lærende organisasjoner, og at dette igjen vil kunne fremme utvikling av deltakerlandenes utdanningssystemer i et perspektiv av livslang læring og konkurranseevne. side 18 af 29

19 Lære- og dialogforum vil bli benyttet første gang på ordførerkonferansen 23. september. Det vil også være aktuelt å benytte Lære- og dialogforum på hele eller deler av konferansen om EUs år for kreativitet og innovasjon på Island desember Sekretariatet har arbeidet med konseptutviklingen av Lære- og dialogforum, og har gjennomført forhandlinger med et konsulentbyrå for å stå for den videre konseptutviklingen samt gjennomføringen av ordførerkonferansen. Sekretariatet ønsker å inngå kontrakt med konsulentbyrået Elsborg & Schantz (elss.dk) om utvikling av Lære- og dialogforum og fasilitering av ordførerkonferansen, og eventuelt deler av konferansen i desember. I tillegg foreslås det at konsulentbyrået skal stå for utvikling av et eget nettsted om Lære- og dialogforum tilknyttet norden.org, de skal dokumentere effekter og utvikle rapporter fra konferansene, samt utvikle diverse informasjonsmateriell og bistå med kommunikasjon om Lære- og dialogforum. 2) Disponering av midler til kommunikasjon om Lære- og dialogforum I pressemeldingen fra Punkaharju fremhever statsministerne ett synligare Norden som en av tre overordnede målsetninger med globaliseringsinitiativene. Lære- og dialogforum er i tråd med dette ønske, og det legges vekt på profilering av både Lære- og dialogforum og de temaer og problemstillinger som prosjektet En god opplæring for ungdom og voksne omhandler. For å sikre en best mulig kommunikasjon etableres et nettsted der det legges til rette for informasjon om globaliseringsprosjektet og Lære- og dialogforum, der resultater fra prosjektet og Lære- og dialogforum dokumenteres, samt det er mulighet for dialog. Nettstedet skal være en enkel nettside med funksjonaliteter som blant annet blog, forum, kalender, presentasjon av artikler, metodebank og videospots. Videre skal det utarbeides diverse informasjonsmateriell, blant annet i form av små brosjyrer. Sekretariatet ønsker derfor å sette av DKK til kommunikasjon, herunder utvikling av grafisk profil, trykking av informasjonsmateriell og rapporter/annet type dokumentasjon fra Lære- og dialogforum, samt utvikling av et eget nettsted. Utviklingen av nettstedet og grafisk profil vil gjøres i tett samarbeid med kommunikasjons- og publikasjonsenheten i NMRS for å sikre sammenheng med norden.org. 3) Disponering av midler til en nordisk komparativ studie om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen Se eget dagsordenpunkt om Nordisk komparativ studie om kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen. 46/09 MR-Us dispositionsmedel - ÄK-U 2/09 Bilaga Bilag 1 Oversigt MR-U dispositionsmidler Förslag - at EK-U tager oversigt over MR-Us dispositionsmidler 2009 til efterretning side 19 af 29

20 47/09 Spørgsmål om iværksættelse af uddannelsestiltag i Vestnorden Bilag Bilag 1 Baggrundsdokument: Rekommandationer og brev (Vestnordisk Råd) Indstilling At EK-U drøfter, om EK-U ser muligheder for, at NMR kan bidrage til, at de vestnordiske lande styrker uddannelsesmulighederne i Vestnorden Sagen angår spørgsmålet om iværksættelse af eventuelle tiltag inden for uddannelsesområdet, der kan bidrage til, at de vestnordiske lande styrker uddannelsesmulighederne i Vestnorden. Henvendelse fra vestnordisk Råd Den 27. marts 2009 mødtes Vestnordisk Råd ved Karí P. Højgaard, formand Vestnordisk Råd, Thordur Thorarinsson, generalsekretær for Vestnordisk Råd og Marius Rein, international sekretær ved Færøernes Lagting på Rådets initiativ med rådgivere fra NMRS/UFA. Den 31. marts 2009 mødtes Vestnordisk Råd ved formanden og generalsekretæren med NMRS generalsekretær Halldór Ásgrímsson. Baggrunden for henvendelsen til NMRS er ifølge Vestnordisk Råd: - Sidst i 90 erne bad NMR om indspil fra Vestnordisk Råd om tiltag i Vestnorden med henblik på at styrke Vestnordens rolle i det nordiske samarbejde. - I 2003 udgav Nordisk Ministerråd på opfordring af samarbejdsministrene rapporten Vestnorden i det nordiske samarbejde med anbefalinger til initiativer, der kan styrke de vestnordiske landes samarbejde og deres rolle i det nordiske samarbejde. - Vestnordisk Råds rekommandation 7/2007 med opfordring til NMR om at støtte finansieringen af en arbejdsgruppe om oprettelse af nordiske højskoler i Island, Grønland og på Færøerne - Vestnordisk Råds rekommandation nr. 8/2007 med opfordring til Færøernes Landsstyre, Grønlands landsstyre og Islands regering om at støtte finansieringen af en arbejdsgruppe om oprettelse af nordiske højskoler i Island, Grønland og på Færøerne - Forklaringsdokument nr. 1/2008 vedrørende rekommandation om nordiske højskoler i de vestnordiske lande udarbejdet af Høgni Hoydal, daværende nordiske samarbejdsminister på Færøerne - Brev til undervisningsministrene på Færøerne, i Island og Grønland samt generalsekretæren for NMR med opfordring om, at undervisningsministrene støtter finansieringen af en arbejdsgruppe om oprettelse af nordiske højskoler i Island, Grønland og Færøerne. Rekommandation 7/2007 og 8/2007, forklaringsdokument 1/2008 samt brevet til undervisningsministrene samt NMR generalsekretær er vedlagt sagen som baggrundsdokumenter. side 20 af 29

21 I første omgang ønsker Vestnordisk Råd bistand fra Nordisk Ministerråd til et pilotprojekt, som skal undersøge grundlaget for at oprette nordiske højskoler i de vestnordiske lande. Sagen om nedsættelse af en arbejdsgruppe, som skal undersøge grundlaget for at oprette nordiske højskoler i de vestnordiske lande, har været behandlet på to rådsmøder i Vestnordisk Råd samt flere præsidiemøder. Rekommandationerne har desuden været behandlet i Færøernes Lagting, Grønlands Landsting samt Islands Alting. Vestnordisk Råd har ligeledes taget kontakt til undervisningsministrene i Island, Grønland og på Færøerne, jf. ovenstående brev. Ministrene i Vestnorden synes om ideen, men ønsker, at Vestnordisk Råd tager initiativet hvad angår den videre proces. En eventuel arbejdsgruppe skal udarbejde forslag til eventuel oprettelse af nordiske højskoler i Island, på Færøerne og i Grønland efter inspiration fra blandt andet højskoler i Skandinavien som Nordisk Folkhögskolan i Kungälv i Sverige, Hønefoss i Norge og Askov i Danmark. Vestnordisk Råd er ikke afklaret om, hvorvidt initiativet alene angår oprettelse af højskoler for folkeoplysning (folkehøjskoler), eller om initiativet også kan angå høgskoler (institutioner på høgskole- eller universitetsniveau). Vestnordisk Råd er efter det oplyste interesseret i begge typer institutioner. Det overordnede formål med nordiske højskoler i Vestnorden er at fremme kontakter, kundskaber og viden, der bibringer til at give de nordiske regioner en central placering i det internationale regionale samarbejde. Målgruppen for nordiske højskoler er deltagere fra hele Norden og naboområder. Den færøske undervisningsministers indlæg på MR-U 2/09 På MR-U den 24. april 2009 på Island redegjorde den færøske undervisningsminister for en stor uddannelsespolitisk udfordring, som Færøerne står overfor. Udfordringen angår spørgsmålet om hjernecirkulation. På Færøerne er der en god uddannelsesstøtteordning, når unge mennesker ønsker at studere på internationale uddannelser. 62 % af hver eneste årgang får støtte til at studere i udlandet. 4-5 år senere er 50 % ikke vendt tilbage til Færøerne. Spørgsmålet er derfor, hvordan Færøerne kan tilrettelægge fleksible uddannelsesforløb, så unge færinger får adgang til internationale studier, samtidig med, at de er bosat på Færøerne og gør brug af uddannelsestilbud i hele Norden. NMRS forslag om studie om hjernecirkulation Udfordringen, som den færøske undervisningsminister har peget på, er formodentlig også relevant for andre lande eller regioner og selvstyrende områder i Norden. På mødet den 31. marts 2009 mellem generalsekretær Halldór Ásgrímsson og Vestnordisk Råd gav generalsekretæren udtryk for, at der er et stort behov for at styrke uddannelsesniveauet i de vestnordiske lande, og at der også er behov for at involvere de nordatlandiske lande i nordisk samarbejde. Umiddelbart falder nedsættelse af en arbejdsgruppe, der skal gennemføre et pilotptojekt om grundlaget for at oprette nordiske højskoler i de vestnordiske lande, ikke inden for ministrenes prioritering og retning for NMR arbejde. Spørgsmålet er derfor, om eller hvordan NMR kan bidrage til, at de vestnordiske lande styrker uddannelsesområdet i Vestnorden. side 21 af 29

22 På den baggrund foreslog NMRS, at EK-U beslutter at gennemføre et studie om hjernecirkulation fra Vestnorden. Studiet skulle i så fald bidrage til, at de vestnordiske lande styrker de vestnordiske uddannelsesinstitutioner gennem et udviklet og mere fleksibelt samarbejde med uddannelsesinstitutioner i Norden. Konkret skulle studiet undersøge forudsætningerne for, at studerende ved uddannelsesinstitutioner i Vestnorden kan deltage i undervisningsdele og kurser ved uddannelsesinstitutioner i andre nordiske lande inden for rammen af eksisterende uddannelsesprogrammer i Island, på Færøerne eller i Grønland. Så langt det passer, skulle der også indsamles erfaringer fra grænseovergribende uddannelsesprogrammer, for eksempel Nordisk Master. Studiet skulle også give en status over hjernecirkulation i de vestnordiske lande og indeholde anbefalinger til landene og de selvstyrende områder om udfordringen. Studiet skulle gennemføres inden for en ramme på DKK , inklusiv administration og trykning af rapport. Høring hos Vestnordisk Råd samt det færøske undervisningsministerium NMRS forslag har været sendt til høring hos Vestnordisk Råd samt det færøske undervisningsministerium. Vestnordisk Råd udtrykker stor tilfredshed med, at NMR har udarbejdet forslag til at følge op på Vestnordisk Råds rekommandation om oprettelse af nordiske højskoler i de vestnordiske lande, og at NMR vil afsætte ressourcer til at undersøge de problemstillinger, der knytter sig til ønsket og visionen om at oprette nordiske højskoler i Vestnorden. Vestnordisk Råd mener dog, at NMRS forslag om et studie om hjernecirkulation fra Vestnorden fokuseres for meget på en undersøgelse af hjerneflugt/hjernecirkulation, som Rådet ikke anser som belysende prædikat for de ønsker, som er fremsat i Rådets rekommandation. Det færøske undervisningsministerium takker for forslaget til studiet om hjernecirkulation fra Vestnorden. Færøerne ønsker at konkretisere forslaget lidt mere, fx ved at fokusere på hvilke universiteter og andre højere læreanstalter i Norden eller dets nabolande, der især udmærker sig ved at udbyde fjernundervisning til studerende i eget land såvel som i andre lande, og om der findes uddannelsesinstitutioner eller andre miljøer i Norden eller dets nabolande, som i særlig grad har indrettet sig på at udnytte mulighederne for fjernundervisning, som andre læreanstalter tilbyder. Indstilling På baggrund af ovenstående divergerende synspunkter på NMRS forslag om et studie om hjernecirkulation vælger NMRS at lægge sagen åbent frem for EK-U. Spørgsmålet er, om EK-U ser muligheder for, at NMR kan bidrage til, at de vestnordiske lande styrker uddannelsesmulighederne i Vestnorden. 48/09 Forslag til budsjett MR-U vurdering av sektorens økonomiske råderom for år 2011 Bilag Ingen bilag side 22 af 29