Innhold. samt en Gombrowicz-enquête med Stig Sæterbakken, Ingrid Z. Aanestad, Eivind Hofstad Evjemo, Ida Linde og Irena Rzespinska

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Innhold. samt en Gombrowicz-enquête med Stig Sæterbakken, Ingrid Z. Aanestad, Eivind Hofstad Evjemo, Ida Linde og Irena Rzespinska"

Transkript

1 &eftf

2 Innhold OR MGI V NING: Thomas Lundbo OTOGR A FIER: TRY K K: Lobo Media A.S PA PIR: Pro Silk SK R IFT: Dante Monotype Pro og News Gothic UTGI V ER: Jung Forlag // Brynjulf Jung Tjønn KONTA KTA DR ESSE: www. jungforlag.com/nordahl ØSSA LG: 75 kr A BONNEMENT: 100 kr + porto (to dobbeltnummer) &eftf. er et ikke-kommersielt litteraturtidsskrift, drevet på idealistisk basis. Medlem av Norsk tidsskriftforening. Utgis med støtte av Norsk Kulturråd og Fritt Ord. 4 Redaksjonelt av og 6 Mångfaldens land? Polsk prosa av 14 Kjennetegnet på en birøkter av 24 Regnbue i mandler av 34 Löpare (utdrag) av 42 Gjennom fortidens prisme om Jacek Dehnel og Lala av 68 Hvorfor lese Gombrowicz? av 74 «Dagboken, du min sjels lydige hund!» av samt en Gombrowicz-enquête med Stig Sæterbakken, Ingrid Z. Aanestad, Eivind Hofstad Evjemo, Ida Linde og Irena Rzespinska 94 Et essay for S. I. Witkiewicz av 100 Kvinnlig lyrik i Polen efter 1989 av 112 Dikt av // // // 136 Dikt av // // // 152 På søken etter diktets samvittighet Tądeusz Dabrowski intervjuet av 152 Fem forfattere om Polen // // // // 176 En familiehistorie preget av frykt (utdrag) av 152 Mellom blokker og fraktaler i Bucureşti Steinar Lone intervjuet av Jung Forlag, Oslo 2008 // Reise med Ryszard Kapuściński av 132 Var är min plats? av 152 Anmeldelser av forfatteres tredjebøker 2 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

3 Adam Mickiewicz ( ), Polens store nasjonalskald, behørig påaktet med statuer og monumenter i hjemlandet, skrev Pan Tadeusz (1834), som i dag blir betraktes som Polens nasjonalepos. Det begynner slik: «Litwo! Ojczyzno moja!», oversatt til norsk «O, Litauen, mitt hjemland!». Paradokset er interessant, fordi det betoner et grunnleggende spørsmål vedrørende nasjonalitet og identitet, som har vært en stadig tilbakevendende kon ikt i Polens senere historie. Polen har ut fra sin geogra ske plassering i Europas hjerte, blitt offer for både Hitlers og Stalins overgrep. Selv om landet ble medlem av EU i 2004, regjeringen tidvis har valgt å kjøre en USA-vennlig pro l og Polen i dag har en av Europas høyeste økonomiske vekstrater, kan det synes som at nasjonen fremdeles sliter med minnene fra sin lidelseshistorie; de hvite bussene kjører fortsatt skytteltra- kk til konsentrasjonsleirer, postsovjetiske krigsmonumenter og jødiske kirkegårder. Redaksjonelt av T H O M A S M A RC O BL AT T og E I V I N D HOFSTA D EV J E M O Samtidig er Polens nyere historie også en historie om gjenstridighet; Stalin skal for eksempel ha sammenlignet det å innføre sosialisme i Polen med å sale ei ku. Hvis man også minner om at det allerede i 1956 ble innført former for bedriftsdemokrati i Polen, at jordbruket aldri ble kollektivisert og at det med Solidaritet i spissen vokste fram en grobunn for lovlig og ulovlig politisk virksomhet, skulle det ikke være noen grunn til ikke å identi sere Polen med et sterkt og egenrådig folkeslag. Den politiske stabiliteten har til tider likevel vært uryddig. Fra 1991 til 2001 har det ikke vært mindre enn ni forskjellige regjeringsdannelser og landet har, i likhet med ere østeuropeiske land, fremdeles en sterk konservativ øy, hvor både rasistiske, antisemittistiske og kontroversielle ideer murrer under over aten. Nåværende president Lech Kaczyński har blant annet kommet i det internasjonale søkelyset ved å ville gjeninnføre dødsstraff i landet. Om det er slike aspekter, eller andre, som gjør at mange fortsatt identi serer Polen med Øst-Europa, er ikke vår oppgave å svare på. Vi nøyer oss med å poengtere at selve begrepet Øst-Europa i seg selv er diskutabelt blant dagens forskere; mens Gøteborgs Universitet har beholdt Östeuropakunskap som studieretning, har man lagt ned retningen ved Universitetet i Oslo og underviser i Europakunnskap da man mener at Øst-Europa ikke lenger er et relevant begrep etter murens fall. For å komplisere ytterligere har en rekke europeiske forfattere og intellektuelle de siste ti-tjue årene relansert Sentral-Europa som fenomen, og mange vil hevde at Polen har en naturlig plass innenfor et slikt geogra sk og kulturelt område. Uansett. Sentral-Europa eller Øst-Europa, postsovjetisk, antisemittisk eller markedsliberalistisk, for eller imot dødsstraff, EU eller Litauen, skulle ikke dette være grobunn nok for en spennende litteratur? Jo, tenker vi, og det er med glede vi kan si at dette dobbeltnummeret av Nordahl & eftf. tar for seg polsk samtidslitteratur og dermed inngår i tidsskriftet serie for utenlandsk litteratur (russisk samtidslitteratur og ungarsk samtidslitteratur i henholdsvis 2006 og 2007). I tekstutvalget har vi forsøkt å samle ulike stemmer som også belyser forskjellige sider av Polen, både krigshistorien, etterkrigstiden, samtiden og interne, regionale forskjeller. Olga Tokarzcuks essay «Regnbue i mandler» skildrer eksempelvis de mytiske og regionale sidene ved Polen, Marzanna Kielar og Julia Fiedorczuk skriver en nærmest økologisk poesi, mens Marta Podgórnik viser et langt mer urbant og feministisk blikk. Adam Zagajewski og Agata Tuszynska tar begge på ulike vis for seg etterkrigstiden, mens Małgorzata Gryglicka for ytter seg fra det tematiske til gra ske uttrykket. Foruten bestillingsessayene «Mångfaldets land? Polsk prosa », skrevet av Robert Ostaszewski, og «Kvinnlig lyrik i Polen efter 1989», skrevet av Renata Ingbrant, har vi også valgt å gi plass til tre avdøde forfattere, ettersom de har vært så betydningsfulle for den polske 1900-tallslitteraturen og må sies å være tre av de aller fremste ambassadørene for polsk litteratur internasjonalt. Vi har derfor fått oversatt Bruno Schulz essay «Et essay for S. I. Witkiewicz» for første gang til norsk, mens fem forfattere har plukket ut sin favorittdag i Witold Gombriwiczs enorme dagbok. Gledelig er det også å kunne presentere utdrag fra Anders Bodegårds «Reise med Ryszard Kapuściński», der de ne bildene er tatt av fotografen Maria Söderberg. På utsiden av tema trykker vi Vagant-redaktør Audun Lindholms intervju med oversetter Steinar Lone. I tillegg har vi anmeldt re norske forfatteres tredjebøker. Og da har vi nevnt 2 3 av dette dobbeltnummerets innehold. God lesning! 4 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

4 Mangfåldens land? Polsk prosa av ROBERT OSTA SZEWSK I Efter 1989 dök det upp en hel del nytt i polsk litteratur, men inte bara på grund av de lavinartade politiska, samhälleliga och ekonomiska förändringarna som inleddes i samband med folkrepublikens fall. Bland tredje polska republikens kulturskapare fanns det en enorm «förändringsaptit», man började söka efter «en ny litteratur för ett nytt Polen» och det är inte så konstigt att början på 1990-talet blev en gynnsam period för debutanter. En tid av unglitterär karneval tog sin början, många kända och erkända gurer petades från den litterära parnassen och horder av framgångshungriga prosaförfattare började kämpa sig upp mot dess topp. Karnevalen och «den lilla stabiliseringen» Den här konjunkturen utnyttjades smidigast och i första hand av de s.k. sextiotalisterna, prosaförfattare födda på sextiotalet och vilka med rejält stöd från mediehåll under ett par år dominerade den litterära scenen. Bok efter bok av Manuela Gretkowska, Olga Tokarczuk och Andrzej Stasiuk vann massor av läsare och kommenterades itigt. Efter ett tag började dock situationen att stabiliseras och karnevalsförvirringen ck sitt slut. «De försenade debutanterna» tog plats, prosaförfattare som gav ut sina första böcker efter att ha fyllt fyrtio, som t.ex. Stefan Chwin, Marek Bieńczyk, Zbigniew Kruszyński, Jerzy Pilch eller Magdalena Tulli. Även en äldre författargeneration av nt gammalt märke såsom Wiesław Myśliwski, Gustaw Herling- Grudziński eller Włodzimierz Odojewski gjorde sitt för att påminna läsarna om sin närvaro och position i den litterära hierarkin. Mångfald Fanns det någon dominerande strömning i förra årtiondets polska litteratur? Troligtvis inte, och man bör snarare tala om en rad tendenser som ökade och minskade i betydelse. Efter 1989 skedde en tydlig svängning mot privata berättelser särskilt stark var denna hos de yngre prosaförfattarna vilket till stor del var en följd av den trötthet och leda som fanns gentemot den socialt och politiskt engagerade litteraturen som uppstod på åttiotalet. Debuterande författare under de påföljande årtiondet begränsade det världsliga perspektivet och skrev om sitt «här och nu», de delade med sig av personliga glädjeämnen, problem och tvångsföreställningar; i stället för «de stora berättelserna» valde de «de små», de beskrev privata initiationsriter, konstruerade personliga myter och skapade på så sätt historier som ibland var banala, nästa gång gripande, de chockade med öppenhet och bröt tabun (som exempel kan nämnas Zyta Rudzkas, Krzysztof Vargas eller Janusz Rudnickis tidiga böcker). Och även om de tog upp ämnen som samhället i stort upptogs av, eller om de försökte sig på historiska summeringar, så reducerade de dem till den privata nivån eller till en familjeanekdot samtidigt som de skinnade dem på patetik och tragik, som t.ex. Stasiuk gjorde i Jak zostałem pisarzem (próba autobiogra i intelektualnej) [Hur jag blev författare (ett försök till intellektuell självbiogra )] fra Under förra århundradets sista decennium ägnade sig många författare åt mytskapande prosa i olika former vilken blev varmt mottagen av den läsande allmänheten. Särskilt populär var den s.k. lilla fosterlandsprosan, där författarna, ledda av nostalgi och «högstämd längtan», via litterära berättelser försökte väcka liv i de platser som inte längre existerade och få tillbaka en oåterkalleligt förgången tid. Författare som Stefan Chwin, Aleksander Jurewicz, Anna Bolecka, Włodzimierz Kowalewski, Julian Kornhauser, Piotr Szewc eller Artur NORDAHL & EFTF. #3-4 /

5 Daniel Liskowacki beskrev gärna gränsområden, de polska östområdena där kulturer, religioner och nationaliteter blandades, där polacker, tyskar judar eller ukrainare levde sida vid sida (i exempelvis Gdańsk/Danzig, Szczecin/Stettin, Polens tidigare östra gränsområden, Schlesien). «Den lilla fosterlandsprosan» presenterade vanligtvis platser där kulturer möttes just som de skulle förintas eller i det ögonblick historien gick ur led och utplånade platsen ofta bokstavligt från jordens yta. Prosaförfattarna hjälpte på det här sättet till att radera ut «de vita äckarna» i historien, återupprätta en under folkrepubliken förfalskad historiesyn, återge minnet till händelser som man inte kunnat tala högt om under era årtionden. Men samtidigt konstruerade de en privat mytologi, de beskrev initiationserfarenheter och ofta skildrades berättelserna ur ett barns perspektiv eller utifrån någon som mognar och just är på väg in i vuxenvärlden. Ett tag verkade det som om postmodernistisk prosa skulle spela en betydande roll i nittiotalslitteraturen; det dök upp spännande exempel, såsom Marek Bieńczyks Terminal, Manuela Gretkowskas tidiga romaner, Natasza Goerkes novellsamlingar (till exempel Fractale 1994) eller Andrzej Barts romaner (som Rien ne va plus 1991). Men projektet «postmodernism på polska» lyckades ej, först och främst därför att det postmodernisterna erbjöd uppfattades av majoriteten av kritiker och läsare antingen som oseriösa litterära förströelser eller som alltför konstnärliga texter, hermetiska och verklighetsfrämmande. De författare som örtade med postmodernismen övergav den oftast illa kvickt, som Gretkowska, eller så förblev de tysta i åratal, som Bieńczyk. Efter 1989 debuterade för polska förhållanden väldigt många kvinnliga författare, man talade till och med om «en kvinnoinvasion», vilket å ena sidan kan förklaras av en generellt större öppenhet gentemot debutanter men som å andra sidan kan uppfattas som resultatet av en under de här åren genomgången intensivkurs i feminism. Kvinnornas prosa var intressant och mycket varierad och skapades bland annat av skandalförfattaren Manuela Gretkowska, den psykologiserande Natasza Goerke och feministen Izabela Filipiak (Absolutna amnezja [Total amnesi] 1995). I marginalen kan noteras att intresset för prosa skriven av kvinnor, de framgångar som Manuela Gretkowska och Olga Tokarczuk har haft, har lett till att det under senare år kommit en bred od av populärlitteratur skriven av kvinnor och vars namnkunnigaste representant är Katarzyna Grochola. Andnöd Mot slutet av nittiotalet försvagades den dynamiska utvecklingen av den polska prosan markant, man skulle till och med kunna drista sig till att påstå att hela litteraturen drabbades av andnöd. Varför? Ett par faktorer ligger bakom. Den fullkomliga eruption av kreativitet som sextiotalisterna stod för tog slut, för förr eller senare måste det ju att ta slut: en del av dem visade sig vara litterära dagsländor de blänkte till med en eller två böcker varefter de försvann från marknaden; andra publicerade alltmer sällan. Den ekonomiska krisen påverkade även kultursfären och gjorde att förläggarna ogärna riskerade att ge ut nya och på marknaden oprövade författarskap utan i stället satsade på inhemska och utländska säkra kort. Det här förlorade de unga författarna allra mest på, de som föddes på sjuttio- och åttiotalet och som under ett par år inte hade en chans att etablera sig på marknaden. Det saknades nya idéer och konstnärliga koncept som kunde styra in författandet på nya spår och fräscha upp det en smula. Det var heller inte helt utan betydelse att det polska samhället, i sin strävan att ta igen vad man försummat när det gällde konsumtion, för varje år ägnade allt mindre uppmärksamhet åt kulturen i stort och litteraturen som för inte så länge sedan hade haft en viktig position i samhällsdiskursen i synnerhet. Men det skulle räcka med en enda bok 2002 för att denna inte särskilt lustiga situation skulle börja förändras till det bättre. Ungdomen framåt marsch! To idzie młodość! Vad var det för bok? En romandebut av en mycket ung författar (född 1983) vid namn 8 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

6 Dorota Masłowska och med titeln Wojna polsko-ruska pod agą biało-czerwoną [Det polskryska kriget under vit-röd agg] (2002). Det faktum att boken rönte både kommersiell och konstnärlig framgång ledde till att man på nytt började intressera sig för den samtida polska prosan och de unga författarna, vilka för övrigt effektivt utnyttjade den uppkomna situationen eftersom två författare ur den yngre generationen belönades med den mest prestigefyllda polska litterära utmärkelsen, -priset: först Wojciech Kuczok 2004 för romanen Gnój [Skit] och två år senare Masłowska för sin andra roman Paw królowej [Drottningens påfågel]. Prosaförfattarna födda på sextiotalet anklagades ofta för brist på idéer, avsaknad av samhällsintresse, bristande kontakt med verkligheten, överdriven egoism, xering vid privata problem och ofta med rätta. Deras yngre kollegor, trots att de också huvudsakligen skrev om sig själva och sina jämnåriga, tappade dock inte kontakten med det som skedde omkring dem, man kan till och med hävda att de gick i närkamp med verkligheten. Sedan följde en formlig od av romaner och novellsamlingar som beskrev oftast i mörka toner det speci ka med den unga polska demokratin och den ohämmade kapitalismen (Tartak av Daniel Odija eller Czwarte niebo [Fjärde himlen] av Mariusz Sieniewicz), presenterade unga människor som inte fann något fotfäste i den nya verkligheten (Do Amsterdamu [Till Amsterdam] av Michał Olszewski), böcker som nästan kunde betecknas som glödande antikon- sumtionistiska eller antikorporativistiska manifest (Zwał [Högen] av Sławomir Shuty, Bez końca [Utan ände] av Adam Kaczanowski eller Nic [Inget] av Dawid Bieńkowski). De unga prosaförfattarna skyr inte de svåra, pinsamma eller kontroversiella temana, de bryter diverse sociala och kulturella tabun; de skriver om våld inom familjen (Kuczoks Gnój), om narkotika (Heroina) av Tomasz Piątek) eller skildrar bögarnas och lesbiskornas värld, vilket det dittills aldrig öppet skrivits något om i polsk litteratur (Lubiewo av Michał Witkowski, Głupiec [Idioten] av Ewa Schilling). Större delen av de unga prosaförfattarna som kämpar med verkligheten verkar stå till vänster i sin världsåskådning, men de brukar inte avslöja sina politiska sympatier direkt i sina böcker. Det nns även en talrik grupp av medelålders författare som beskriver och bedömer det som sker i Polen från en högerståndpunkt: till dessa hör bland andra Cezary Michalski (Jezioro radykałów [De radikalas sjö]) och Rafał Ziemkiewicz (Ciało obce [Främmande kropp]). Men misstar sig gör emellertid den som tror att polska prosaförfattare under de senaste åren enbart sysslar med att göra upp med den inhemska verkligheten. Faktum är att just denna prosa vresig och uttrycksfull, ofta provokativ, men ändå en smula retlig i sin böjelse att chockera med beskrivningar av diverse patologiska tillstånd och som långsamt blir till schabloner är en riktig läckerbit för massmedierna, och är därför överdrivet närvarande i läsarnas medve- tande. Man bör dock komma ihåg att det för tillfället nns många tendenser och företeelser som samsas på den litterära scenen: jag ska bara välja ut några av dessa. Värd att nämnas är den s.k. reselitteraturen där resor och vandringar skildras genom en blandning av olika genrekonventioner. Den intressantaste boken av den här typen är tveklöst Stasiuks Jadąc do Babadag [Bilresan till Babadag] ( -pristagare 2005), en bok som beskriver intrycken från resor i Centraleuropa. Men det nns andra intressanta böcker av Mariusz Wilk där temat är livet längs Rysslands nordliga gränsområden (Tropami rena [I renens spår]) eller av Piotr Ibrahim Kalwas som närmar sig kulturen och livet bland Afrikas muslimer (Czas [Tid]). Än en gång ser vi i den polska prosan en renässans för sakprosa, främst för reportaget. Vid sidan av de erkända mästarna i den här genren, Hanna Krall och tyvärr den redan bortgångne Ryszard Kapuściński, har det kommit en ny stark grupp av författare ur mellangenerationen (bland andra Wojciech Jagielski, Paweł Smoleński, Wojciech Tochman och Mariusz Szczygieł) som med framgång för vidare de utmärkta traditionerna i den polska reportageskolan. En annan genre som vinner terräng är fantasy, tidigare styvmoderligt behandlad och ansedd som sämre litteratur. Två författare dominerar: Jacek Dukaj, bland annat författare till Inne pieśni [Andra sånger] (2003) og Lód [Is] (2007; den här romanen belönades 2008 med Kościelski-priset vilket NORDAHL & EFTF. #3-4 /

7 var första gången på många år som det här prestigefyllda priset delades ut till en fantasy-författare) och av många kritiker utsedd till Stanisław Lems efterföljare, samt Marek S. Huberath (Miasta pod Skałą [Staden under klippan] 2005, Balsam długiego pożegnania [Balsam för ett långt avsked] 2006). Den ganska stora bredden bland polska fantasyförfattare bevisas inte minst av antologin PL+50. Historie przeszłości (PL+50. Framtidens historier) som kom ut Efter många års torka, runt 2006 ungefär, började den polska deckaren få nytt liv. Visserligen domineras den inhemska marknaden fortfarande av översatta bästsäljare främst från engelskspråkig och skandinavisk litteratur men de polska författarna håller på att skaffa sig en allt starkare position. Renässansen för den polska deckaren förebådades av den framgång som författaren Marek Krajewski har haft med sina retro-deckare (romanserien om poliskommissarie Eberhard Mock som utspelar sig i det tyska Breslau, nuvarande polska Wrocław. Strax efter honom dök det upp en hel mängd författare som skrev olika typer av kriminal- och sensationslitteratur, från de mest ambitiösa som exempelvis den redan kände poeten Marcin Świetlicki (med en serie anti-deckare som utspelar sig i en storstad) till populärlitteraturen med författare som Marek Harny (Pismak [Murveln]) eller Artur Baniewicz (Drzymalski przeciw Rzeczpospolitej [Drzymalski mot Republiken]). I stället för summering Hur ter sig då den polska prosan från vårt perspektiv i slutet av 2008? Vad som är betecknande är erstämmigheten; det går inte att peka ut någon klart tongivande strömning, något fenomen eller någon generation bland författarna; debutanternas titlar bildar heller inte någon tydlig konstellation. Det kommer alltså ut en mängd olika typer av böcker som tillfredsställer läsarnas varierade smak. De senaste åren har en hel rad spännande debutanter kommit, t.ex. Jacek Dehnel, Ignacy Karpowicz, Hubert Klimko- Dobrzaniecki och Mikołaj Łoziński. Mellangenerationen behåller sin centrala ställning med nya böcker och som exempel kan nämnas Olga Tokarczuk (Bieguni [Löparna]), Zbigniew Kryszyński (Powrót Aleksandra [Alexanders återkomst]) och Andrzej Stasiuk (Dojczland [Dåjtsjland]). Inte heller de äldre prosamästarna låter sig glömmas och deras senaste titlar har blivit ordentliga litterära händelser: Wiesław Myśliwski (Traktat o łuskaniu fasoli [Traktat om spritning av bönor]), Marian Pankowski (Ostatni zlot aniołów [Sista änglamötet]) eller Eustachy Rylski (Warunek [Villkoret]). För att säga det med några få ord: spännande är det. 12 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

8 KATARZYNA SOWULA: Født i Tuchów/Polen, i 1977, underviser i engelsk, bosatt i Krakow. Debuterte med romanen Fototerapi i Skrevet korttekstsamlingen Zero Osiemset (2007) som i 2008 ble oversatt til tysk med tittelen Auftrieb. Sowula har også skrevet for teater og TV. Hennes forbilde innenfor polsk litteratur er Witold Gombrowicz. Etter oversatt av og å ha reserachet i to år, er hun klar til å skrive sin andre roman; den hander om farens familie og er lagt til et spesifikt sted i SørPolen, hvor familierøttene strekker seg 300 år tilbake. Perifiriproblematikken har Sowula til felles med en forfatter som Olga Tokarczuk. «Kjennetegnet på en birøkter» er hentet fra Zero Osiemset. «av rent gull», sa bestemor Katarzyne, mens hun tok av seg det mørke sjalet som hun hadde hatt rundt hodet. «Travel som en humle og stille som en bikube om vinteren». Noen dager senere kikket far og jeg gjennom verktøyet bestefar hadde stående i snekkerboden som fremdeles luktet friskt av kvae. Bestemor visste ikke hvor hun skulle gjøre av alle disse tingene, kanskje bare vente på en kjøper, siden ingen av hennes barn bodde på landsbygda lenger, og ingen heller hadde interesse av denne typen arbeid. Far klatret opp på stigen og løftet frem en stor og tung verktøykasse fra hyllen like under taket. Jeg tok i mot og så opp. Han sto fremdeles helt øverst i stigen. «Har du noen gang sett disse?» Jeg ristet på hodet. «Forsiktig, ikke mist dem». Varsomt tok jeg i mot re store timeglass dekt av støv som far gav meg og stablet dem inntil veggen full av verktøy. Manius så NORDAHL & EF TF. #3-4 /

9 ATARZYNE OW ULA dem også, men han sa ingenting, så opp, tørket et tårevått øye med den ene knyttneven, tok med seg den største høvelen i rommet, og vendte tilbake til plassen sin. Far og jeg satte oss på hvert vårt spann som vi hadde snudd opp ned og stirret et øyeblikk, uten å si et ord. Bestefar visste alltid hvordan han skulle overraske oss, og det var tydelig at dette funnet var en av hans velkjente spøker. Han kunne ikke ha laget disse timeglassene for at de skulle selges, jeg hadde aldri hørt om noen som hadde bestilt timeglass fra bestefar, og aldri hadde jeg sett at han laget noen heller. Men det er jo mulig at jeg kunne ha misset det, for i de siste to årene etter at jeg avsluttet studiene, begynte å arbeide og kk mitt første barn så jeg i realiteten mine besteforeldre kun hver sommer. Det var re av disse greiene. Tilsynelatende store og robuste, tilsynelatende vellagde, men alle manglet et eller annet. I den første var sanden erstattet med et slags stoff som ikke greide presse seg igjennom den trange midtpassasjen. Den andre var fylt med jord slik at tiden ikke hadde noe sted å yte. Glasskulene i den tredje var ikke engang knyttet i hop. De tre første timeglassene måtte være gamle ettersom treet de var laget av hadde mørknet, men jeg antar at bestefar hadde laget det fjerde like før han døde, siden den så mest uferdig ut. Den var ordentlig pusset med slipemiddel, men bare halvparten var lakket. Og helt gjennomsiktig, da det tykke glasset ikke inneholdt så mye som et sandkorn. Mens jeg satt der og betraktet disse greiene, gikk det plutselig opp for meg at bestefar aldri ropte. Når jeg tenker på det er det mulig at han ikke en gang hevet stemmen. Han brukte stå opp i gryningen, spise sin frokost i stillhet, ta på seg øreklokkene og gå til verkstedet. Og hvis det var varmt, ville han gå ut, lene seg over hagebordet og ved å bruke en maskin som han selv hadde funnet opp, smelte vokskaker til biene sine. Alt i stillhet. Jeg brukte å sitte på en trebenk under en eføy vevd persisk valnøtt, der maur og saksedyr spaserte opp langs stammen, mens fuglehunden lå like ved og tittet opp. JENNETEGNET PÅ EN BIRØKTER Endelig en julimorgen tok bestefar en hvit hatt med et tykt kjede på hodet mitt, og bestemor strammet til under halsen min. Selv ville han aldri ta på seg beskyttelsesutstyr, han kunne til og med bevege seg blant bikubene i bar overkropp; han bare dyttet linbuksen nedi støvlene og sendte røykeren til meg uten å si et ord. Jeg husker lukten av denne røyken den dag i dag, det er en av de mange lukter som umerkelig overgår virkeligheten, som lukten av ekte surdeigsbrød bakt av min bestemor. siden han var barn og hadde knapt nok lært å snakke før han hjalp faren sin med å røyke bisvermene, og etter at de hadde presset ut hver honningdråpe, gikk han til kirken for å gi voksrestene til støping av lys. Av og til ville oldefar belønne han og fortalte historier og legender om gamle bikuber i familien som ble kalt barcie, og som var gjemt i uthulte trestammer: om bigårder der de måtte klatre i tykke trær, mens de brukte det mystiske leziwo, og måtte sette bjørnefeller for å stenge ute dyrene som på den tiden stjal honning på samme måte som illustrert i russiske fabler. Han kunne fortelle om klejmo, det forhistoriske våpenskjoldet for birøktere, hogd ut med øks fra stammen av lindetrær hvordan det gikk fra generasjon til generasjon, om hvordan bigårder var høyt respektert og holdt for å være i besittelse av hemmelig viten, og hvordan en som ødela en annens bikube, i henhold til birøkternes lov, kunne bli dømt til døden. I dag høres dette ut som ren eventyrfantasi eller lokale legender, allerede på den tiden hørtes det sånn ut hvem bryr seg om barcie lenger nå men, alle ting tatt i betraktning, forteller jeg stadig disse historiene til min datter. 16 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008

10 ATARZYNE OW ULA som bestefar fortalte da jeg begynte å kjede meg, etter at vi hadde satt opp bikuber i ere timer. Den han oftest fortalte var fortellingen om de simple tyvene som ranet en landsbykirke, men som under ukten plutselig ble redd for å begå synd og bestemte seg for å kaste nattverdsbrødet inn i en bikube, og at biene reproduserte det stjålne begeret i voks. Når han var i godt humør lot han meg male en av bikubeveggene. Jeg likte å puste inn den skarpe lukten av tre blandet med lukten av lakk og maling, jeg var glad i å hjelpe til med å feste taket og å sortere spikrene tilbake i sine respektive plasser i verktøykassen., jeg allerede gikk i fjerdeklasse på det tidspunktet, begynte vi å bygge en bikube som var dobbelt så stor og kunne huse to bisvermer, komplett med tak, liksomvinduer og en skorstein. Det skulle være en spesiell gave til meg, hans eldste barnebarn. «alt dette? Han slavet rundt hele livet. Hmm, hva kan man si?» Far ngret på en bøyd spiker. Han hadde aldri likt å drive med birøkting, han kunne ikke skille nektarhonning fra honningdugg, han visste ikke engang hva vokskaker var, og bare ved noen anledninger ville han være med på å spinne sveiven i den ferske honningen når han tilfeldigvis hadde fri og besøkte foreldrene sine, eller for å plukke opp meg og ta meg med på en av de kjedelige oversjøiske feriene. Han var ikke spesielt glad i bestefar heller, fordi bestefar hatet alt ved det urbane liv, og det tok bestefar lang tid å tilgi far at han yttet til Warszawa. «Warszawa er hovedstaden i Polen, Macius,» forsøkte bestemor å forklare før vi dro, mens hun bakte ut piroger, og jeg var vel kanskje fem år da. JENNETEGNET PÅ EN BIRØKTER «Og hullet er hovedstaden i ræva», gryntet bestefar over tallerkenen, slukte glasset med juice, tørket barten og gikk ut i frukthagen. Han var en hagens mann han kunne stikke en stav i jorda, si noe babbel til den, true med at hvis den ikke vokste ville han sende den til jævelen, og, etter en stund, ville staven bli grønn nesten som på kommando. Sukkersøte pærer og ville bær var mine favoritter. Kirsebærene var bestefars favoritt, men ikke bare ville de fryse når det ble kaldt, også stær okkene forsynte seg grovt slik at det ikke var noen igjen til oss. Til tross for det: en dag, da jeg var ute i frukthagen og så at stæren satt i kirsebærtreet, så jeg også bestefar i toppen av stigen like ved. Uten å løfte en nger. «Bestefar,» sa jeg, «de kommer til å spise alt!» «Men Macius, forstår du ikke det? Dette er vår stær.». Komplett uforutsigbar. Bestemor fortalte meg en gang at på femtitallet, da ingen på landsbygda turte så mye som å drømme om å eie et eget TV-apparat, og ingen heller hadde en skikkelig radio, installerte de lokale myndighetene primitive høytalere i husene til folk. De ble kalt bojcorze eller kołchoźniki, fordi de kommunale jordbruksreformene, disse kolkhozy, ble etablert på den tiden, og på kort tid vokste ryktet om at funksjonen til disse høyttalerne ikke kunne være noen annen enn å overvåke bøndene og passe på at de arbeidet. Alle måtte lytte til den samme stasjonen, og man kunne ikke bytte til noen annen kanal fordi det ikke fantes noen annen, det eneste du kunne gjøre var å skru den av. Bestemor var glad, hun insisterte på å få den installert, selv om bestefar surmulte og sa at han slettes ikke ville høre på denne propagandaen. Han ville ikke sette i stand noen scene, men han slo alltid i taket når han hørte glori serende hitsanger om modige brannmenn. 18 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

11 ATARZYNE OW ULA En dag som for å protestere, plantet han et epletre bak fjøset og sa at det var et spesielt tre, at det symboliserte den nye godheten og den nye ondskapen, og når det kk vokse litt til, podet han hevngjerrig tre ulike eplesorter på det: Stettiner, Croncels og Morengi. Jeg kunne ikke begripe hvordan så ulike epler kunne vokse på ett og samme tre noen var grønne og blomstret veldig sent, mens andre var rødlige eller helt gule, men senere så jeg ham mange ganger sette grener med frukt i våt jord og så hvordan de forgrenet seg, og da vårløsningen kom og det ble varmere i været, dro han dem opp og sådde med Vipp- og Tungeteknikken. Han la til en gren som han kalte gry e fra rotstengelfamilien, som var epletreet, snørte det sammen med et hampsnøre, gipset det med leire og strammet til med et stykke tøy. Og det vokste. Og ingen i hele landsbyen hadde noen gang sett en så fortryllende og anarkistisk tre. ville ta i mot en av bikubene i et utendørsmuseum, siden det er mange gurative bikuber å se i slike omgivelser. I Swarzędz, Polens største museum i sitt slag, står det en bikube formet som en ugle, en annen som ei gammel kjerring kledd i en stripete folkedrakt, der inngangen er skjult under forkleet hennes, en annen er formet som en tankefull Kristus, en annen en faun som sitter på en tønne, til og med katedralen i Poznań er gjort til en bikube. JENNETEGNET PÅ EN BIRØKTER, en av strå, og den andre meislet ut av en mosegrodd trestamme og holdt sammen av plugger, en veldig gammel bikube som i mange år sto i hagen som en kuriositet. Men fremdeles visste jeg at det ikke ville berolige far, for hva skulle vi gjøre med resten? Når en vill sverm dukket opp i en eller annens frukthage, tok bestefar på seg linjakken, la et teppe på vognen og gikk ut. Den tykke luften vibrerte som om en storm var på vei. Da svermen søkte dekning på en tretønne, sprutet bestefar vann på dem, og når dronningen falt i kurven, dekte han raskt til med det våte teppet og svermen ville følge lydig etter. Ritualet med å introdusere den nye svermen for sitt nye hjem var neste oppgave, og slik ville bigården bli større for hvert år. Men selv om den vokste, var det nesten aldri nok honning for at det skulle går rundt: «Ikke mer n honning, kjære nabo, bare bokhvetehonning igjen. Macius, gå til kjøkkenet og fortell bestemor at hun må kse ei glasskrukke med to liter bokhvete». Folk kjøpte honningen som vi lagde fordi den ikke var vannet ut. Tiden da birøktere ble betraktet som ærlige var lengst forbi, men alle visste at bestefar aldri kom til å vanne ut honningen sin. at dersom Manius var sterk nok til å holde bier, ville han ha greid det. Manius bodde to hus bortenfor og bestefar likte og respekterte ham spesielt fordi nesten ingen andre respekterte ham, fordi Manius var en god gutt, selv om han skilte seg ut, han stammet og haltet, og en gang laget han en sekk som kunne romme to og et halvt tonn med korn. Bestefar hyrte alltid ham så han kunne tjene noen ekstra kroner, spurte ham om hjelp til å drive gården, og det var tydelig at han foretrakk å lytte til Manius fremfor TV-en. Men Manius ville nok ikke greid å drive hele bigården på egen hånd. «Vi må legge ut en annonse, kanskje noen ville kjøpe noe av dette for en liten pengesum,» sa far, og kastet en spiker i en blikkboks. Vi visste begge to godt at bestefar Wojciech fremdeles var en av dem som trodde at når birøkteren dør, dør biene med ham. 20 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

12 ATARZYNE OW ULA gråt i begravelsen. Flere ganger hørte jeg mor si at bestefars stillhet ikke kom av hans harmoniske sjel, men av hans stahet, at det var den måten han straffet familien på når noe ikke gikk som han hadde ville at det skulle gå. Og han behandlet heller ikke bestemor bra, men hun husker han med en overbærenhet bare fordi han faktisk myknet noe med alderen, og det er alltid på den måten, du vet, at du ikke prater stygt om de døde. Sant nok var han snill mot sine barnebarn, han kunne tilgi dem mye, men sine sønner kunne han ikke tilgi, han var de nitiv for streng mot sine sønner. Det kan være noe sannhet i det, fordi onkel Józek kom bare helt mot slutten av begravelsesseremonien og gråt ikke, han bare sto der ved min bestemor uten å heve hodet, han bare stirret ned i bakken, mot tuppene av sine elegante, svarte sko. JENNETEGNET PÅ EN BIRØKTER «Ok, jeg lakkerer den tomme,» sa jeg, selv om det plutselig ble klart for meg: Jeg forsto at bestefar hadde forsøkt det umulige, at det siste timeglasset ikke var fylt med tomhet, men av ren stillhet. Min bestefar hevet aldri stemmen fordi han visste at det menneskelige skriket kom fra det eneste dyret underlagt tiden. bestefar rope. Han ble riktignok streng fra tid til annen, spesielt når han leste om smuglere av kinesisk honning til Polen gjennom Ukraina, fordi han betraktet kinesisk honning som gift blandet illegalt med vår honning, som siden tidenes morgen hadde blitt ansett for å ha helende kvaliteter. Billig gift, med detreomycine, som angriper margen. Han ville da løfte hodet over avisen og titte opp på bildet av St. Ambrose, birøkternes hellige beskytter, som hang oppe på veggen. Men da ingen mirakler skjedde, tok han på seg jakken og gikk ut i frukthagen. Tilbrakte timer bare på å betrakte bienes ordløse kommunikasjon, og snakket om verden gjennom sin særegne insektsdans., den der treet fremdeles var synlig, og husket plutselig på hvordan bestefar fortalte meg at det også eksisterer naturlig variasjon av giftig honning, og at forfedrene brukte bivoks til å balsamere de døde. 22 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

13 av EI V I N D HOFSTA D EV J EMO OLGA TOKARCZUK er en stedsorientert forfatter; hun skriver fra Sør-Polen, i området Silesia som ligger midt i hjertet av Europa. Området er rikt på naturressurser, er et av de største industriområdene i Polen og ble hardt rammet under 2. verdenskrig. Regionshovedstaden er Wroclaw, og tilhørte Tyskland (under navnet Breslau) frem til slutten av verdenskrigen, da byen i overensstemmelse med Potsdam-konferansen ble tildelt Polen. Den tyske befolkningen ble deportert, og polakker som hadde overlevd krigen eller befant seg i eksil bosatte seg; det de kk var en by lagt i ruiner. Disse enorme kollektive endringene var bare nok en gjentakelse av et traume som siden 1600-tallet hadde hjemsøkt den polske historien; nye grenser skulle skrives inn i landskapet og nye nasjonale symboler skulle reises der de gamle sto. Litteraturkritikeren Lajos Pálfalvi presenterer begrepet «mytogra sk konstruksjon», da han betrakter «mytogra- en», dvs. innsamling av myter, for å være en for samlende strategi. Ulike regioner bærer ulike myter. Pálfalvi skriver at Silesia ikke kan skildres under et de nert begrep om en nasjonal identitet da de geogra ske forandringene her har vært alt for radikale: ( ) This region literally calls for myth-creation matching the needs of its inhabitants as well. They have to develop local traditions because they cannot naturally identify themselves with the dominant range of the stubborn Polish literature driven by the ideology of independence. The mainstream is problematic here because the Polish Romantic canon re ects the Warshawan, Central-Polish and Lithuanian experiences of the Russian part of the country excepting a uni ed freedom ghting heroism, which is the only way to keep clear the national identity from satanic forces. Den «sentrale» kulturen og den polske romantiske kanon re ekterer Warszawa og er i høyere grad vendt mot Russland. Silesia har andre kulturelle forbilder med klare forgreininger til Tyskland og Tsjekkia, som de gjennom historiens løp også har vært en del av. Dette befatter Olga Tokarczuk seg med i store deler av sin forfatterskap og er noe hun også berører i det påfølgende essayet. Her viser hun at forfattere som velger å legge sine historier til dette geogra ske området også må være forberedt på at historien leses som en del av en annen mytetradisjon, at det leses som virkelighet. I en brutt historie vil alle slike tilskudd bli en del av en større myto(geo)gra sk fortolkingsprosess der menneskenes forsøker å forstå historien og seg selv. AT MANGE KRITIKERE har brukt begrepet «magisk realisme» om Olga Tokarczuks forfatterskap, har derfor en uheldig slagside, fordi det indikerer at realismen er myntet på magiske, eller forfalskete, forutsetninger. I en samtale jeg hadde med Tokarczuk forklarte hun meg at strategien tvert om var et forsøk på å skrive så realistisk og direkte som overhodet mulig. Virkeligheten sett fra en 24 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

14 Silesiansk perspektiv kommer til henne på en annen måte. Den kan bare skrives gjennom å avlese tegn og sår i landskapet, for på den måten avslører historien sin mystiske tilstedeværende; den er i naturen, i ansiktene, i hendene på de gamle damene som selger påskeliljer på torget, i religiøse symboler, i folkesagn, myter og legender. Alle disse detaljene fyller ut små rom og sier noe om hvem og hvor vi er, men det nnes ingen konstituerende makt som samler dem. Dette leder til essayet «Regnbue i mandler» hvor forfatteren i et slik «formløst» areal plutselig får makt over virkeligheten ved å tilføre fortolkninger og skape ny sannhet. Det kan selv ikke Olga Tokarczuk påvirke, og hun minner om at i slike områder må man være omsorgsfull i omgang med ksjonens makt. oversatt av og 1) Noen måneder etter at jeg gav ut min siste novellesamling, kk jeg en innbydelse til en julekrybbefestival fra et sted i Sør-Silesia, kalt Bardo. I forsendelsen lå også en liten brosjyre med et bilde av Bardo fra før krigen og en tekst, som jeg etter noen ord gjenkjente som mine egen. Det var et lite fragment plukket ut av historien «Bardo. Julekrybben». Fragmentet var inspirert av en mystisk legende, om en julekrybbe som var satt sammen av ulike kunstnere fra ulike generasjoner, et sakralt-folkelig formål hvor de påfølgende slektene tilla noe av sin egen særegenhet, som en måte å gå i dialog med tiden, forgjengeligheten og historien. Jeg likte legenden, og fabulerte videre omkring den, støttet meg på vitenskapelige arbeider om folkelige julekrybber fra Silesia, samt brakte med erfaringer jeg selv hadde gjort meg under mine reiser i området. Og på følelsen; utydelige minner fra barndommen, når miniatyrverdener fulle av tre gurer fremsto som alternative universer med sin egen tid og sin egen rytme. 26 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

15 Jeg fortsatte å behandle historien, diktet videre på menneskene og julekrybben, etter hvert som fortellingen kk rom. I skriveprosessen holdt jeg historiske og realistiske detaljer på avstand. Jeg trengte ingen fakta, de fungerte kun som inspirasjonskilder. Jeg tenkte i metaforer. Jeg valgte Bardo på grunn av navnet det sto for meg som eksotisk og rikt. Min intensjon var å skrive en historie om menneskets evige trang til å gå i dialog med noe større, og at et slikt behov best realiserer seg gjennom kunsten; at kunsten er det primære, det som står nærmest livet (om det da går an å skille liv fra kunst), naiv og engasjert. I min historie utgjør julekrybben menneskenes brev til Gud, en kommentar til verket, et forsøk på metaforisk å fortelle Gud hvem vi er; hvordan mennesket i skaperverket erfarer den verdenen som er skapt for oss. Brevets avsender venter urolig på svar, mulig telegra sk, kanskje bare en kort, hva som helst. Men til slutt blir julekrybben ødelagt under en oversvømmelse. Bare et minne blir igjen. Og brist på svar. Men i blant vet ikke opphavsmannen selv hva hun/han skriver. Jeg kom til Bardo en vinterettermiddag, når den offisielle høytideligheten for den lille festivalen allerede var i gang. Salen var full. Men mens jeg lyttet til de ulike foredragene, innså jeg hvilken forferdelig feil jeg hadde gjort: Min uskyldige historie begynte å vokse frem som en virkelig historie; den ble forvandlet til en kjede av sanne fakta. Min imaginære julekrybbe som var sammensatt av ere metaforer, ble her betraktet og omtalt som sann, og dens eksistens som virkelig. Jeg protesterte. Jeg gjorde det med omtanke, pekte på den litterære ksjonens betydning, på licentia poetica. Mens jeg pratet ble det langsomt stille i salen, en kort, rund stillhet lik et punkt som skiller to meninger. Da reiste det seg en mann og sa noe stolt om byen og julekrybben, og fortsatte med å fortelle at hans mormor virkelig husket denne krybben som jeg hadde beskrevet, og han var overbevist var at det var akkurat krybben. Noen andre sa at den lille krybben som sto på det lokale museet virkelig var en overlevning av min metaforiske. Stemmen min ble da svakere, den hadde ikke noen funksjon innenfor denne høytideligheten. Den bare ødela. Noen hostet. Festivalen var åpnet. I historien «Bardo. Julekrybben» beskrev jeg byen ganske allment, men jeg var nøye med små, overbevisende detaljer. Det var på den måten en kulinarisk spesialitet fra Bardo ble skrevet inn: Regnbue i mandler. Jeg tok med meg den retten fra nærliggende Tsjekkia, hvor retten bærer det lydlige navnet «pstruha w mandelach». Etter festivalens avslutningsseremoni, gikk vi til den eneste restauranten i byen for å innta en felles middag. Og her viste det seg at de serverte nettopp regnbue i mandler. Da sken havnet på bordet, hadde jeg en følelse av at middagsgjestene tittet på meg; med lure tenåringsblikk. Leende. For i menyen sto det tydelig på første side: «Kroens spesialitet: Regnbue i mandler». På denne måten, under måltiden, skapte vi virkelighet. 2) Lenge har ordet vekket uro i meg virkelighet. Hva er virkelighet? Er det noe som skjer ved siden av oss, uavhengig av oss, og at vi bare er deltakere i den? Eller er det som i korsang: ulike stemmer fra forskjellige struper som forenes oppunder taket og samles til en akkord? Eller er det et tungt og bevisst arbeid medienes, journalistenes, historikernes, kunstnernes og politikerens, 28 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

16 hvor effektene aldri kan føres til et «her og nå», men alltid «da og senere», et øyeblikk senere i tiden som en interpretasjon, aldri et faktum? Det enorme ordet eksisterer ikke i mitt tovolums loso- leksikon. «Virkelighet» ns ikke mellom «virkelig» og «virkning». Tydeligvis er det et opplagt begrep som ikke trenger å de neres. Hva virkelighet er, kan jo alle se. Ingenting er bedre for en forfatter som forteller historier, enn det som skjedde meg under festivalen i Bardo, denne regnbue i mandler. Ingen anmeldelse, ikke noe spill for galleriet, ingen veldige opplag, ingen oversettelser til andre språk. En forfatter skriver ikke for et tomt rom, hun kaster ikke ut bøker for vind. Hun skriver for mennesker av kjøtt og blod. Og over regnbuen i mandler, i selskap med virkelige mennesker, kjente jeg at den slags skapende makt kan være berusende. For det innebærer jo en slags makt over verden. Man burde tilskrive forfatterne et sted. Forfattere er den perfekte forkroppsliggjøringen av den mytiske Antaios, som hentet sin kraft ved å røre direkte i moder jord. Forfatteren kan ta mye fra denne kilden, men ikke uten streng straff. Regningen kan komme til å bli høy: Det er et slags slaveri; han/hun blir en stemme av allmennheten og mister på den måten sin egen identitet, tvunget inn i et språk som ikke lenger kan endres. 3. Kravet om å beskrive «virkeligheten» har alltid stått for meg som naiv, man hører en solipsist holdning fra mennesket som uttaler det, om at verket skal: «beskrive min virkelighet». Men det er umulig, det holder at man leser dagbøkene til mennesker som levde under samme tid og på samme sted. Menneskene er dramatisk forskjellige. Om en ny religion skulle oppstå med en egen bibel, burde første meningen lyde: mennesker er forskjellige. Akkurat nå holder jeg på å lese erindringshistoriene fra innvandrere i en liten forstad fra tiden etter andre verdenskrig. En av dem skriver om mangel på matvarer og høye priser. En annen analyserer ulike radioprogram fra og klager over at de allierte ikke greier å komme frem til en avtale. En annen noterer værforholdene: Vi får vite at den 4. mai 1945 snødde det, og at allerede den 9. mai steg temperaturen til 36 grader. En fjerde skriver om at han begynner å falle for en kvinne. En femte nedtegner en bønn til Gud, om å få overleve disse kaotiske tidene. En sjette, for ytter sin vonde drøm over på papiret. Og sånn ser virkeligheten ut; mangfoldig, uavsluttet, mulig å komme sånn noenlunde i overensstemmelse om, men virkeligheten er ustabil. Noen psykologer kunne sagt det kort: Virkeligheten er kun en psykisk tilstand. Den er helheten av de menneskelige erfaringer, alt som oppstår i den menneskelige psyke, uavhengig om hvor fremmed og «urealistisk» den kan virke for andre. 4. Det nnes steder i Polen som er lite omskrevet, steder der kontinuitet er brutt, og derfor er fraværende på det mentale kartet, perifer, som ikke har noen meningsfull historie, som ikke helt er adoptert i det polske, det vil si; steder som i en veldig liten grad er inkludert i fellesskapets minne, i fellesskapets tradisjon. Det er geogra ske og historiske provinser, en polsk motsvarighet til det som Stasiuk har betegnet som den mellomeuropeiske Babadag.¹ Man kan ikke beskrive slike plasser sånn helt uten videre. Hver enkelt historie, hver liten blyg fremstilling, blir tatt hånd om som et skudd av en meget sjelden vekst satt i vann, for å slå røtter. Det ¹ Babadag er en by i Romania og tittelen i Andrzej Stasiuks bok Jadąc do Babadag (Reise til Babadag). 30 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

17 er ukjente steder, der innbyggerne, leserne, tar litteraturen på blodig alvor. Det er ikke lenger en ordlek, ingen «ism», ingen «ssion». På disse stedene spiller fremdeles litteraturen en viktig rolle, som «sentrum» ² har glemt: Den forener menneskene til selv å bestemme hva som inngår og hva som ikke gjør det i virkeligheten; de inngår i et fortolkningsfellesskap. Den skaper tid fremtid, fortid, skisserer opp identitetsgrenser, etablerer fundament under kulturfellesskapet og bygger veier til resten av verden. Om en ubevisst forfatter, bohem eller spilloppmaker, setter sin fot der, er det stor sannsynlighet for at han/ hun blir absorbert av dette geogra ske nettet. Man kommer til å lytte nøye på hans/hennes ord for siden å overføre det og anvende det som en felles ressurs. Som lønn får han/hun enerett til å skape. Ikke akkurat et verdifullt utbytte. Dette fører oss tilbake til litteraturens røtter da det var viktig å navngi for på den måten å temme omgivelsene, en gammel lek, hvorfra språket ble født. Altså: Velkommen til å smake på Regnbue i mandler på kroen i Bardo. Og å se på julekrybben, som ikke fantes, som fantes, som ns, som kommer å nnes men la oss ikke bry oss om detaljer. ² Begrepet om «Den sentrale litteraturen» ble presentert av den polske litteraturprofessoren Przemyslaw Czaplinski som en beskrivelse av den polske 90-tallslitteraturen, der mange verk handlet og utspilte seg i de store byene, og da oftest i hovedstaden Warszawa. Man overså småsteder og småbyer, ukjente plasser og grenseområder, som er steder Olga Tokarczuk vender tilbake til i sitt forfatterskap. Denne problematikken er også aktivert i Katarzyna Sowulas novelle «Kjennetegnet på en birøkter». 32 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008

18 Innledning til Olga Tokarczuks Bieguni av AN ENR IK WAHN OLGA TOKARCZUKS nya roman Bieguni (Löpare) är en lovsång till rörligheten. Sin inspiration har hon hämtat från en gammal rysk religiös sekt, vars anhängare var övertygade om att ett kring ackande liv var enda möjligheten att undkomma djävulens garn. Så fort man stadgade sig, slog sig ner, blev bofast, lade sig till med regelbundna vanor blev man ett lätt byte för Djävulen. Det polska ordet för «löpare» ligger snubblande nära ordet för «poler» och det är mycket riktigt också en bok som sträcker sig från pol till pol och som lustfyllt etablerar poler och motpoler. En sådan pol är människans besatthet av den egna kroppen. Olga Tokarczuk driver det så långt att hon till slut lyckas övertyga oss om att det är kroppen som är evig, själen som dör. Bieguni känns faktiskt som en ny Daghus, natthus¹, även om det nu inte är Gud och religionen utan Människan och Upplysningen som står i centrum. Det är en bok om det nya Europa snarare än en bok om Polen som knappt ens nämns. Mest handlar det om ygplatser, resande, olycklig längtan och om konsten att bevara kroppslig vävnad i formaldehyd! En höjdpunkt är histo- 1 Daghus, natthus (Dom dzienny, dom nocny, 1998) er Olga Tokarczuks fjerde roman. Utgitt på svensk i 2004, på Ariel Skrifter. rien om den norske gutten Erik som börjar som valfångare, men slutar som kapten på en svensk lindragarfärja. Bieguni är mindre poetisk, mer essäistisk än Daghus, natthus. Men Olga Tokarczuk kan konsten att vara poetisk även inom essäistikens ramar! SOM FÖRFATTARE kan jag tycka att det är ett helvete att ge sig i kast med så stora och svåra översättningsuppdrag. Det leder ofelbart till att den egna skrivlusten vaknar (har du skrivkramp? Översätt en bra bok!) och så sitter man där plötsligt med två vitt skilda uppdrag i full kamp om utrymmet. Normalt sett slutar det alltid med att det ena vinner över det andra och antingen får då översättandet eller det egna projektet stryka på foten. Men på något sätt står jag Tokarczuk så pass nära att kampen uteblir. Att gå från min egen roman in i hennes känns inte som att gå från ett hus till ett annat, från ett universum till ett annat universum. Vi smälter samman, inspirationen rullar fram och tillbaka över gränsen. Och jag kan fortsätta både skriva eget och översätta henne. Kanske låter det riskabelt? Kanske tänker någon att jag förlorar min röst, min identitet, för att till slut inte veta om jag är Swahn eller Tokarczuk? Ja, än sedan, säger jag trotsigt. Skulle det vara så farligt att förlora sig själv? Kanske måste man göra det ibland för att kunna se sig själv som en annan. Och vem säger att den mödosamma vandringen tillbaka inte skulle kunna vara berikande? Tokarczuk leker mycket med språket. Ibland blir det omöjligt, i betydelsen oöversättligt. Men jag tycker om de där små passagerna som jag tvingas ringa in med rödpenna för att jag omedelbart inser att de inte går att översätta. De nns där som en krydda. Och ibland lyckas jag till min egen häpnad ändå till slut komma på ett sätt att föra över dem till svenska. När det gäller de andra får jag kompensera genom att hitta på något kul själv i Tokarczuks roman, något som en polack aldrig skulle klara av att klä i polsk språkdräkt. 34 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

19 utdrag oversatt av Att se är att veta. pilgrimsvandring är alltid en annan pilgrim. Den här gången defekt, i bitar. Här har man till exempel samlat på ben men bara deformerade sådana: förvridna ryggrader och revben, förmodligen tagna från lika förvridna kroppar; preparerade, torkade och rent av lackade ben. Vart och ett med en liten siffra som ska underlätta sökandet i katalogen, sedan länge försvunnen, efter en beskrivning av åkomman. Det vet väl alla att livslängden på ben vida överstiger den på papper. Man borde ha skrivit alltsamman på benen från början. Här har vi till exempel ett lårben som någon ny ken i en strut sågat igenom på längden för att få se vad som dolde sig inuti. Förmodligen gjorde upptäckten honom besviken för de båda delarna har han sedan snört samman igen med hamptråd, varefter han redan med tankarna på annat håll lagt tillbaka benet i montern. I samma monter be nner sig nu några tiotal sinsemellan okända personer, avlägsnade från varandra i tid och rum i vackrast tänkbara grav, torr och rymlig, nt upplyst, dömda till evig museal utdrag fra tillvaro, förmodligen avundade av alla de ben som utan framtidsutsikter ligger kvar i sina förrådskamrar under jorden. Och frågan är om inte vissa av dessa ben, de katolska oroar sig över hur de ska hitta tillbaka till varandra på den Yttersta Dagen, över hur dessa kringströdda bitar på nytt ska kunna bygga upp den kropp som begått synder och gjort goda gärningar? Skallar med utväxter av alla de slag, i alla tänkbara strukturer; genomskjutna, genomborrade, atro erade. Mellanhandsben, deformerade av reumatism. Underarmsben brutna på era ställen, som självläkt lite hipp som happ, förstenad, mångårig smärta. Långa för korta och korta för långa ben, tuberkulösa, täckta av förändringens mönster, man skulle kunna tro att de var genomgnagda av barkborrar. Ömkliga, blottlagda människoskallar i upplysta viktorianska montrar där de får visa upp sina egna tänder. Här har vi till exempel en med ett stort hål mitt i pannan men na tänder. Undrar om hålet var dödligt. Inte nödvändigtvis. Det fanns en ingenjör vid järnvägen som ck en järnstång rätt genom hjärnan. Trots skadan levde han i era år till, något som självklart gagnade neuropsykologin som ju proklamerade för alla som ville lyssna att vi existerar i hjärnan. Mannen dog inte men blev påtagligt förändrad. Han blev en som det brukar heta annan människa. Och eftersom det är hjärnan som bestämmer vilka vi är så varför inte passa på att genast svänga vänster här, in i hjärnkorridoren. Här är de! Gräddvita havsanemoner i sitt spad, stora som små, de geniala jämte de som inte kunde räkna till två. Längre bort når vi sedan fram till fostrens revir, människopysslingar i miniatyr. Här nns dockor, pyttesmå preparat, alla förminskade, på så sätt att hela människan ryms i en glasburk. De allra yngsta, de embryonala, nästan osynliga, de skoch grodyngellika, upphängda i ett hästtagel i sin rymd av formaldehydlösning. De större visar upp människokroppens ordning för oss, dess nurliga uppbyggnad. Små ansatser av knappt ens mänskligt slag, semihominidala människofoster, vars liv aldrig överskred 36 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

20 potentialens magiska gräns. De har fått form men inte själ, för kanske är det så att själens närvaro på något sätt har att göra med formens storlek. I dem har materien med sömngångaraktig envishet börjat organisera sig för livet, samla på sig hud, bilda länkar mellan olika organ, skapa ett nätverk av förhårdnader; arbetet med ögat är redan påbörjat liksom förberedelserna av lungorna, men till luften och ljuset är det alltjämt en bit kvar. På nästa hylla samma organ men redan mogna, lyckliga över att av omständigheterna ha tillåtits växa till sin fulla storlek. Sin? Varifrån visste de hur stora de var ämnade att bli, när det var dags att sluta växa? Vissa visste ju inte här nns inre organ som aldrig slutade, det var knappt att våra professorer lyckades uppbringa så stora glasburkar. Så mycket svårare då att föreställa sig hur de kunde få plats i den man som ståtar med sina initialer på etiketten. Hjärtat. Hela dess hemlighet har fastställts en gång för alla denna formlösa klump stor som en knytnäve, i någon sorts smutsbeige nyans. För det är ju så vi ser ut inuti gråbeige, gråbruna, fula, det får vi inte glömma. Vi skulle aldrig drömma om att måla våra väggar eller köpa en bil i den färgen. Den tillhör det inre, mörkret, platser dit solen aldrig tränger in, där materien ligger fuktig, skyddad från insyn, utan att behöva visa upp sig. Bara blodet kan unna sig denna extravagans; blod ska vara som en varning, dess rödhet fungera som alarm som varskor oss om att vår kropps mussla har öppnats, att hudens ändlöshet är bruten. I själva verket saknar vi helt färg inuti. Varje gång hjärtat lydigt spottat ur sig allt sitt blod ser det faktiskt ut som snor. Unus mundus utdrag fra och poet som tyvärr aldrig lyckats klara livhanken på sitt skrivande. Vem kan leva på att skriva poesi? Så hon ck vackert börja jobba på en resebyrå i stället och eftersom hon behärskade engelska ytande ck hon guida amerikanska turister. Hon visade sig vara som gjord för uppgiften och anförtroddes alltmer krävande sällskap. Hon hämtade dem i Madrid, ög med dem till Malaga, varifrån de tog färjan till Tunisien. Oftast rörde det sig om mindre grupper, ett tiotal personer eller så. Hon gladdes mycket över dessa uppdrag, oftast två i månaden. Hon njöt av att få sova ut i lugn och ro på lyxhotell. Inför ut ykterna till olika sevärdheter måste hon själv förbereda sig, varvid hon plöjde en ansenlig mängd böcker. I smyg skrev hon också. Ibland när hon kom på någon särskilt intressant tanke, mening, samband visste hon att om hon inte genast skrev ner den skulle den gå förlorad för alltid. För minnet far illa med åren, det börjar glappa. Hon brukade resa sig och gå på toaletten, sätta sig på sitsen och anteckna. Ibland skrev hon direkt i hand atan, enstaka bokstäver bara, mnemotekniskt. När det gällde arabländer och deras kulturer var hon ingen kännare men som tur var kunde det samma sägas om hennes turister. Hon studerade litteraturen och lingvistiken. Vi ska inte göra oss dummare än vad vi är sa hon. Det nns bara en värld. Man behövde inte vara specialist; det räckte med att ha föreställningsförmåga. När det ibland uppstod avbrott i resandet och man ck sitta och vänta i timmar i den klena skuggan någonstans i Tjottahejti där jeepen fått motorstopp, gällde det för henne att särskilt vårda sig om sina kunder. Det var då hon började berätta historier. Det var vad som förväntades av henne. Vissa tog hon från Borges och förskönade dem en smula, dramatiserade. Andra från Tusen och en natt, men även då brukade hon stoppa in tilllägg ur egen fatabur. Hon sa att det gällde att hitta historier som ännu inte blivit lmatiserade och det visade sig att det fanns hur mycket som helst av den varan. Allt hon berättade kryddade hon på arabiskt maner med ständiga utvikningar vad gäller seder och stämningar, maträtter och kamelbeskrivningar. Kanske lyssnade de bara med ett halvt öra, för när hon vid ett par tillfällen råkade kasta om olika historiska data var det ingen som rättade henne, vilket ledde till att hon sakta men säkert slutade att bry sig om fakta. 38 NORDAHL & EFTF. #3-4 / 2008 NORDAHL & EFTF. #3-4 /

Håkon Øvreås. Brune. Illustrert av Øyvind Torseter

Håkon Øvreås. Brune. Illustrert av Øyvind Torseter Håkon Øvreås Brune Illustrert av Øyvind Torseter Den dagen bestefaren døde, måtte Rune være hos tante Ranveig hele dagen mens moren og faren var på sykehuset. Huset til tante Ranveig luktet leverpostei.

Detaljer

I dansen også. Hovedtekst: 1 Mos 1,26-31. Evangelietekst: Joh 2,1-11. NT tekst: Åp 21,1-6. Barnas tekst: Luk 2,40-52

I dansen også. Hovedtekst: 1 Mos 1,26-31. Evangelietekst: Joh 2,1-11. NT tekst: Åp 21,1-6. Barnas tekst: Luk 2,40-52 3. søndag i åpenbaringstiden (19. januar) Hovedtekst: 1 Mos 1,26-31 Evangelietekst: Joh 2,1-11 NT tekst: Åp 21,1-6 Barnas tekst: Luk 2,40-52 I dansen også 14 S ø n d a g e n s t e k s t F OR V O K S N

Detaljer

Preken i Lørenskog kirke 6. september 2009 14. s. e. pinse Kapellan Elisabeth Lund

Preken i Lørenskog kirke 6. september 2009 14. s. e. pinse Kapellan Elisabeth Lund Preken i Lørenskog kirke 6. september 2009 14. s. e. pinse Kapellan Elisabeth Lund Den barmhjertig samaritan har igrunnen fått en slags kjendisstatus. Det er iallfall veldig mange som har hørt om ham.

Detaljer

Roald Dahl. Matilda. Illustrert av Quentin Blake. Oversatt av Tor Edvin Dahl

Roald Dahl. Matilda. Illustrert av Quentin Blake. Oversatt av Tor Edvin Dahl Roald Dahl Matilda Illustrert av Quentin Blake Oversatt av Tor Edvin Dahl Kapittel 1 Bokleseren Det er noe merkelig med foreldre. Selv når barnet deres er så ufyselig at du knapt kan tro det, synes de

Detaljer

mystiske med ørkenen og det som finner sted der.

mystiske med ørkenen og det som finner sted der. DEN STORE FAMILIEN TIL DENNE LEKSJONEN Tyngdepunkt: Gud er med sitt folk (1. Mos. 12 15,24) Hellig historie Kjernepresentasjon Om materiellet Plassering: hyllene med hellig historie Elementer: ørkenboks

Detaljer

Trude Teige Mormor danset i regnet. Roman

Trude Teige Mormor danset i regnet. Roman Trude Teige Mormor danset i regnet Roman Om forfatteren: Trude Teige har jobbet som politisk reporter, nyhetsanker og programleder i TV2. Som forfatter har hun bl.a. skrevet fire kriminalromaner om TV-journalisten

Detaljer

NULL TIL HUNDRE PÅ TO SEKUNDER

NULL TIL HUNDRE PÅ TO SEKUNDER NULL TIL HUNDRE PÅ TO SEKUNDER Brenner broer, bryter opp, satser alt på et kort Satser alt på et kort. Lang reise ut igjen. Vil jeg komme hjem? Vil jeg komme hjem igjen? Melodi: Anders Eckeborn & Simon

Detaljer

www.skoletorget.no Fortellingen om Jesu fødsel KRL Side 1 av 5 Juleevangeliet

www.skoletorget.no Fortellingen om Jesu fødsel KRL Side 1 av 5 Juleevangeliet Side 1 av 5 Tekst/illustrasjoner: Ariane Schjelderup/Clipart.com Filosofiske spørsmål: Ariane Schjelderup Sist oppdatert: 17. desember 2003 Juleevangeliet Julen er i dag først og fremst en kristen høytid

Detaljer

Kim Hiorthøy Du kan ikke svikte din beste venn og bli god til å synge samtidig Tekster og Tegninger. Forlaget Oktober

Kim Hiorthøy Du kan ikke svikte din beste venn og bli god til å synge samtidig Tekster og Tegninger. Forlaget Oktober Kim Hiorthøy Du kan ikke svikte din beste venn og bli god til å synge samtidig Tekster og Tegninger Forlaget Oktober En morgen, rett etter frokost, ringte det på. Jeg gikk mot døren for å åpne, men så

Detaljer

Bokens tittel: Å ha evig liv Undertittel: Du kan ikke kjøpe det eller oppnå det, men du kan motta det! Forfatter: Benjamin Osnes

Bokens tittel: Å ha evig liv Undertittel: Du kan ikke kjøpe det eller oppnå det, men du kan motta det! Forfatter: Benjamin Osnes Bokens tittel: Å ha evig liv Undertittel: Du kan ikke kjøpe det eller oppnå det, men du kan motta det! Forfatter: Benjamin Osnes 1 Bibelversene er fra: Bibelen Guds Ord. Bibelforlaget AS. Copyright av

Detaljer

Anne-Cath. Vestly. Åtte små, to store og en lastebil

Anne-Cath. Vestly. Åtte små, to store og en lastebil Anne-Cath. Vestly Åtte små, to store og en lastebil Åtte små, to store og en lastebil Det var en gang en stor familie. Det var mor og far og åtte unger, og de åtte ungene het Maren, Martin, Marte, Mads,

Detaljer

Noen kvinner er i dyp sorg. De kommer med øynene fylt med tårer til graven hvor deres Mester og Herre ligger.

Noen kvinner er i dyp sorg. De kommer med øynene fylt med tårer til graven hvor deres Mester og Herre ligger. Preken 1. Påskedag 2006 Tekst: Lukas 24,1-12 Antall ord: 2114 Han er oppstanden! Ved daggry den første dagen i uken kom kvinnene til graven og hadde med seg de velluktende oljene som de hadde laget i stand.

Detaljer

Anan Singh og Natalie Normann LOFTET

Anan Singh og Natalie Normann LOFTET Anan Singh og Natalie Normann LOFTET Om forfatterne: Natalie Normann og Anan Singh har skrevet flere krimbøker sammen. En faktahest om å skrive historier (2007) var deres første bok for barn og unge og

Detaljer

Da dukket Sokrates ham under igjen. Denne gangen i 30 sekunder. Og spurte: Hva var det du ba om? Den unge mannen svarte anpustent: Visdom.

Da dukket Sokrates ham under igjen. Denne gangen i 30 sekunder. Og spurte: Hva var det du ba om? Den unge mannen svarte anpustent: Visdom. Preken i Fjellhamar kirke 2. jan 2011 Kristi Åpenbaringsdag Kapellan Elisabeth Lund 4-500 år før Kristus levde filosofen Sokrates i Athen. Det fortelles at det en gang kom en ung mann til ham og ba om

Detaljer

Og se, sju aks, inntørket, tynne og svidd av østavinden, skjøt opp etter dem. 24 De tynne

Og se, sju aks, inntørket, tynne og svidd av østavinden, skjøt opp etter dem. 24 De tynne Parasha 0 Torah Første Mosebok /Genesis / Bereshit Kapittel 4 Kapittel 42 Kapittel 43 Kapittel 44 Kapittel 4 Da to hele år var til ende, skjedde det at farao hadde en drøm. Og se, han sto ved elven. 2

Detaljer

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene Torkil Berge og Arne Repål Lykketyvene Om forfatterne: Torkil Berge og Arne Repål er spesialister i klinisk psykologi. De har skrevet mange bøker, blant annet selvhjelpsboken Trange rom og åpne plasser.

Detaljer

Hanne Ørstavik Hakk. Entropi

Hanne Ørstavik Hakk. Entropi Hanne Ørstavik Hakk. Entropi 2012 Forlaget Oktober AS, Oslo Første gang utgitt i 1994/1995 www.oktober.no Tilrettelagt for ebok av Type-it AS, Trondheim 2012 ISBN 978-82-495-1026-9 Hakk En sel kommer mot

Detaljer

Historien om universets tilblivelse

Historien om universets tilblivelse Historien om universets tilblivelse i den første skoleuka fortalte vi historien om universets tilblivelse og for elevene i gruppe 1. Her er historien Verden ble skapt for lenge, lenge siden. Og det var

Detaljer

ALF VAN DER HAGEN KJELL ASKILDSEN. ET LIV FORLAGET OKTOBER 2014

ALF VAN DER HAGEN KJELL ASKILDSEN. ET LIV FORLAGET OKTOBER 2014 ALF VAN DER HAGEN KJELL ASKILDSEN. ET LIV FORLAGET OKTOBER 2014 «Man trenger noen ganger å være alene, så man slipper å gjøre seg mindre enn man er.» KJELL ASKILDSEN, notatbok, 24. februar 2007 INNHOLD

Detaljer

Ordenes makt. Første kapittel

Ordenes makt. Første kapittel Første kapittel Ordenes makt De sier et ord i fjernsynet, et ord jeg ikke forstår. Det er en kvinne som sier det, langsomt og tydelig, sånn at alle skal være med. Det gjør det bare verre, for det hun sier,

Detaljer

Det står skrevet i evangeliet etter Johannes i det 10. Kapittel:

Det står skrevet i evangeliet etter Johannes i det 10. Kapittel: Preken 26. april 2009 I Fjellhamar kirke. 2.s e påske og samtalegudstjeneste for konfirmanter Kapellan Elisabeth Lund Det står skrevet i evangeliet etter Johannes i det 10. Kapittel: Jeg er den gode gjeteren.

Detaljer

Drevet av Guds kjærlighet

Drevet av Guds kjærlighet Drevet av Guds kjærlighet Evangelisering kan fort bli en del av et program, noe vi gjør eller ikke gjør, en aktivitet i menigheten. For meg handler det om et liv og en livsstil. Evangelisering er ganske

Detaljer

Henrik Ibsen (1828-1906) Et dukkehjem

Henrik Ibsen (1828-1906) Et dukkehjem Henrik Ibsen (1828-1906) Et dukkehjem Nora. Der er vi ved saken. Du har aldri forstått meg. - Der er øvet meget urett imot meg, Torvald. Først av pappa og siden av deg. Helmer. Hva! Av oss to. - av oss

Detaljer

Maria budskapsdag 2016

Maria budskapsdag 2016 Maria budskapsdag 2016 Noen dager senere dro Maria av sted og skyndte seg opp i fjellbygdene, til den byen i Juda40 hvor Sakarja bodde. Der gikk hun inn til Elisabet og hilste på henne. 41 Da Elisabet

Detaljer

Kapittel 5 Lubenittenes historie

Kapittel 5 Lubenittenes historie Kapittel 5 Lubenittenes historie Lange dager og netter Lubenittene har levd på Månen like lenge som menneskene har levd på Jorden. Helt til for noen tusen år siden bodde de kun på den siden av Månen som

Detaljer

Liv Mossige. Tyskland

Liv Mossige. Tyskland Liv Mossige Tyskland Ha langmodighet, o Herre, Med oss arme syndens børn! Gi oss tid og far med tål Før du tender vredens bål, Og når hele verden brenner, Rekk imot oss begge hender! (Salme 647, Landstad,

Detaljer

The agency for brain development

The agency for brain development The agency for brain development Hvor er jeg, hvem er jeg? Jeg hører pusten min som går fort. Jeg kan bare se mørke, og jeg har smerter i hele kroppen. Det er en ubeskrivelig smerte, som ikke vil slutte.

Detaljer

lærte var at kirken kan være et hjem for oss, vi har en familie her også, og hjemmet vårt kan være en liten kirke.

lærte var at kirken kan være et hjem for oss, vi har en familie her også, og hjemmet vårt kan være en liten kirke. GUDSTJENESTE MED DÅP OG LYSVÅKEN 1. søndag i advent PREKEN Fjellhamar kirke 29. november 2015 Matteus 21,12 17 TO HUS På Lysvåken har vi hørt om to hus. Det første var der vi bor, og alt vi gjør der. Spise,

Detaljer

SC1 INT KINO PÅL (29) og NILS (31) sitter i en kinosal. Filmen går. Lyset fra lerretet fargelegger ansiktene til disse to.

SC1 INT KINO PÅL (29) og NILS (31) sitter i en kinosal. Filmen går. Lyset fra lerretet fargelegger ansiktene til disse to. PÅ DIN SIDE AV TIDEN v5.0 SC1 INT KINO (29) og (31) sitter i en kinosal. Filmen går. Lyset fra lerretet fargelegger ansiktene til disse to. hvisker i øret til Pål Vil du gifte deg med meg? Hva? trekker

Detaljer

Kristina Ohlsson. Glassbarna. Oversatt av Elisabeth Bjørnson

Kristina Ohlsson. Glassbarna. Oversatt av Elisabeth Bjørnson Kristina Ohlsson Glassbarna Oversatt av Elisabeth Bjørnson Om forfatteren: Kristina Ohlsson (f. 1979) omtales som Sveriges nye barnebokforfatter, og sammenliknes med Maria Gripe. Glassbarna er hennes første

Detaljer

Birger Emanuelsen. For riket er ditt. Fortellinger

Birger Emanuelsen. For riket er ditt. Fortellinger Birger Emanuelsen For riket er ditt Fortellinger Til Karoline I Kjenna på Tromøy gjemmer Nøkken seg. Jeg vet det, for jeg har sett ham. Han er vanskapt og heslig, men felespillet hans er vakkert. Og når

Detaljer

Runo Isaksen Noen har endelig funnet meg. Roman

Runo Isaksen Noen har endelig funnet meg. Roman Runo Isaksen Noen har endelig funnet meg Roman Om forfatteren: Runo Isaksen (f. 1968) er oppvokst i Lyngen (Troms) og Stavanger, nå bosatt ved Bergen. Han har tidligere utgitt fem romaner: Åpen bok (1997),

Detaljer

Dette hellige evangelium står skrevet hos evangelisten Johannes i det 1. kapittel:

Dette hellige evangelium står skrevet hos evangelisten Johannes i det 1. kapittel: Preken i Fjellhamar kirke 10. januar 2010 1. s. e. Kristi Åpenbaringsdag Kapellan Elisabeth Lund Noe nytt er på gang! Nå er jula over, og vi er i gang med et nytt år. Jesusbarnet har blitt hjertelig mottatt

Detaljer

Mitt liv Da jeg var liten, følte jeg meg som den lille driten. På grunn av mobbing og plaging, jeg syk jeg ble, og jeg følte at jeg bare skled.

Mitt liv Da jeg var liten, følte jeg meg som den lille driten. På grunn av mobbing og plaging, jeg syk jeg ble, og jeg følte at jeg bare skled. Mitt liv Da jeg var liten, følte jeg meg som den lille driten. På grunn av mobbing og plaging, jeg syk jeg ble, og jeg følte at jeg bare skled. Av: Betty Cathrine Schweigaard Selmer Jeg 1 år var og var

Detaljer

Skoletorget.no Moses KRL Side 1 av 6

Skoletorget.no Moses KRL Side 1 av 6 Side 1 av 6 De ti landeplager Sist oppdatert: 4. januar 2003 Denne teksten egner seg godt til enten gjenfortelling eller opplesning for barna. Læreren bør ha lest gjennom teksten på forhånd slik at den

Detaljer

Proof ble skrevet som et teaterstykke og satt opp på Manhatten i 2001. Senere ble det laget film av Proof.

Proof ble skrevet som et teaterstykke og satt opp på Manhatten i 2001. Senere ble det laget film av Proof. PROOF Proof ble skrevet som et teaterstykke og satt opp på Manhatten i 2001. Senere ble det laget film av Proof. Forhistorie: Cathrine og Line er søstre, svært ulike av natur. Deres far, Robert har gått

Detaljer

Tiger i hagen. Fortellinger

Tiger i hagen. Fortellinger ARI BEHN Tiger i hagen Fortellinger Til Nina Ryland, bokhandler i Oslo To godstog møtes Du har ikke noe hjerte Hun bærer det i kofferten Hva er det som sies? Hva er det som ikke sies? Hun tar av seg jakken

Detaljer

I hvilken klasse går Ole? Barnehagen 1. klasse 2. klasse Hvor gammel er Kristine? 5 år 7 år 8 år. Hvor gammel er Ole?

I hvilken klasse går Ole? Barnehagen 1. klasse 2. klasse Hvor gammel er Kristine? 5 år 7 år 8 år. Hvor gammel er Ole? Kristine og dragen. Kristine er en fem år gammel jente. Hun har en eldre bror som heter Ole. Ole er åtte år og går i andre klasse på Puseby Skole. Kristine og Ole er som regel gode venner. Men av og til

Detaljer

Kristina Ohlsson. Sølvgutten. Oversatt av Elisabeth Bjørnson

Kristina Ohlsson. Sølvgutten. Oversatt av Elisabeth Bjørnson Kristina Ohlsson Sølvgutten Oversatt av Elisabeth Bjørnson Om forfatteren: er utdannet statsviter og har jobbet mye med terrortrusler i Europa. Hun har blant annet arbeidet for Rikspolisstyrelsen i Stockholm

Detaljer

«Følg mannen som ikke vet hvor han skal, og du vil havne rett»

«Følg mannen som ikke vet hvor han skal, og du vil havne rett» I dag skal vi tale over emnet «Følg mannen som ikke vet hvor han skal, og du vil havne rett» I tillegg skal vi tale om hvordan du kan ta imot ditt mirakel. Siden vi er i oppstarten av en nytt «menighetsår»

Detaljer

VETERANEN. Alexander J. L. Olafsen. Kjellbergveien 16 3213 Sandefjord alexander_olafsen@live.no 406 01 138

VETERANEN. Alexander J. L. Olafsen. Kjellbergveien 16 3213 Sandefjord alexander_olafsen@live.no 406 01 138 VETERANEN By Alexander J. L. Olafsen Copyright (C) 2014 Alexander J. L. Olafsen Kjellbergveien 16 3213 Sandefjord alexander_olafsen@live.no 406 01 138 1 INT. I STUA - DAG (SKUDD AVFYRES) I en stor hvit

Detaljer

2. søndag i fastetiden (16.mars) Hovedtekst: Matt 15,21-28. GT tekst: 1 Mos 32,24-30. NT tekst: Jak 1,2-8. Barnas tekst: Joh 3,1-8.

2. søndag i fastetiden (16.mars) Hovedtekst: Matt 15,21-28. GT tekst: 1 Mos 32,24-30. NT tekst: Jak 1,2-8. Barnas tekst: Joh 3,1-8. 2. søndag i fastetiden (16.mars) Hovedtekst: Matt 15,21-28 GT tekst: 1 Mos 32,24-30 NT tekst: Jak 1,2-8 Barnas tekst: Joh 3,1-8 Merket for livet 42 S ø n d a g e n s t e k s t F OR V O K S N E: M A T T

Detaljer

«Ja, når du blir litt større kan du hjelpe meg,» sa faren. «Men vær forsiktig, for knivene og sylene mine er svært skarpe. Du kunne komme til å

«Ja, når du blir litt større kan du hjelpe meg,» sa faren. «Men vær forsiktig, for knivene og sylene mine er svært skarpe. Du kunne komme til å Ulykken i verkstedet En liten fransk gutt som het Louis, fikk en lekehest til treårsdagen sin. Hesten var skåret ut i tykt lær og var en gave fra faren. Selv om den var liten og smal, kunne den stå. Ett

Detaljer

Et lite svev av hjernens lek

Et lite svev av hjernens lek Et lite svev av hjernens lek Jeg fikk beskjed om at jeg var lavmål av deg. At jeg bare gjorde feil, ikke tenkte på ditt beste eller hva du ville sette pris på. Etter at du gikk din vei og ikke ville se

Detaljer

Kvinner møter kvinner

Kvinner møter kvinner 1 Kvinner møter kvinner I noen land er det vanlig at kvinner "skravler" i bussen med andre, helt ukjente kvinner, på veien hjem. I noen land er det vanlig å prate med en hjemløs kvinne på gata, en som

Detaljer

Katrine Olsen Gillerdalen. En mors kamp for sin sønn

Katrine Olsen Gillerdalen. En mors kamp for sin sønn Katrine Olsen Gillerdalen Odin En mors kamp for sin sønn Til Odin Mitt gull, min vakre gutt. Takk for alt du har gitt meg. Jeg elsker deg høyere enn stjernene. For alltid, din mamma Forord Jeg er verdens

Detaljer

Vlada med mamma i fengsel

Vlada med mamma i fengsel Vlada med mamma i fengsel Vlada Carlig f 14.03 2000, er også en av pasientene på tuberkulose sykehuset som Maria besøker jevnlig. Etter klovn underholdningen på avdelingen julen 2012 kommer Vlada bort

Detaljer

Mariken Halle. Min middag med

Mariken Halle. Min middag med Mariken Halle Min middag med Harald Eia Stemmer 7 Om forfatteren: Mariken Halle (f. 1982) er utdannet filmregissør fra Filmhögskolan i Gøteborg. Eksamensfilmen Kanskje i morgen (2011) fikk strålende mottakelse

Detaljer

Skoletorget.no Fadervår KRL Side 1 av 5

Skoletorget.no Fadervår KRL Side 1 av 5 Side 1 av 5 Fadervår Herrens bønn Tekst/illustrasjoner: Ariane Schjelderup og Øyvind Olsholt/Clipart.com Filosofiske spørsmål: Ariane Schjelderup og Øyvind Olsholt Sist oppdatert: 15. november 2003 Fadervår

Detaljer

Preken juledag 2011 I Fjellhamar kirke Kapellan Elisabeth Lund

Preken juledag 2011 I Fjellhamar kirke Kapellan Elisabeth Lund Preken juledag 2011 I Fjellhamar kirke Kapellan Elisabeth Lund Dette hellige evangelium står skrevet hos evangelisten Johannes i det 1. kapittel: I begynnelsen var Ordet. Ordet var hos Gud, og Ordet var

Detaljer

NOEN BØNNER TIL LIVETS MANGFOLDIGE SITUASJONER

NOEN BØNNER TIL LIVETS MANGFOLDIGE SITUASJONER NOEN BØNNER TIL LIVETS MANGFOLDIGE SITUASJONER ET TAKKNEMLIG HJERTE Du som har gitt meg så mye, gi enda en ting: et takknemlig hjerte. Ikke et hjerte som takker når det passer meg; som om din velsignelse

Detaljer

ETTER AT OLGA REISTE TIL SY(N)DEN...

ETTER AT OLGA REISTE TIL SY(N)DEN... ETTER AT OLGA REISTE TIL SY(N)DEN... I gamle dager var det synd å reise til Syden. Kanskje ikke sånn veldig synd... Eller jo, det var visst det. Veldig synd. For man skulle ikke være så forfengelig at

Detaljer

Et skrik etter lykke Et håp om forandring

Et skrik etter lykke Et håp om forandring Et skrik etter lykke Et håp om forandring Nei, du kjente han ikke.. Han var en som ingen.. så hørte husket Han var alene i denne verden Derfor skrev han Kan du føle hans tanker? 1 HAN TAKLET IKKE VERDEN

Detaljer

Siobhán Parkinson. Noe usynlig. Oversatt av Gry Wastvedt

Siobhán Parkinson. Noe usynlig. Oversatt av Gry Wastvedt Siobhán Parkinson Noe usynlig Oversatt av Gry Wastvedt En Tusenfryd følger Solen blidt Og når hans gyldne gang er slutt Sitter han sky ved hans føtter Han våkner og finner blomsten der Hvorfor Røver er

Detaljer

Store ord i Den lille bibel

Store ord i Den lille bibel Store ord i Den lille bibel Preken av sokneprest Knut Grønvik i Lommedalen kirke 4. søndag i fastetiden 2015 Tekst: Johannes 3,11 17 Hvilket bibelvers søkes det mest etter på nettet? Hvilket vers i Bibelen

Detaljer

Talen er blitt redigert og kalt Bergprekenen, og mannen heter Jesus. Det som er prekenteksten i dag er avslutningen på den talen han holdt.

Talen er blitt redigert og kalt Bergprekenen, og mannen heter Jesus. Det som er prekenteksten i dag er avslutningen på den talen han holdt. Preken 25. juli i Skårer kirke 9. s e pinse Kapellan Elisabeth Lund En gang gikk en mann opp på et fjell. Han holdt en tale. En lang tale som mange tusen mennesker lyttet til. Han talte mot egoismen og

Detaljer

Eventyr og fabler Æsops fabler

Eventyr og fabler Æsops fabler Side 1 av 6 En far, en sønn og et esel Tekst: Eventyret er hentet fra samlingen «Storken og reven. 20 dyrefabler av Æsop» gjenfortalt av Søren Christensen, Aschehoug, Oslo 1985. Illustrasjoner: Clipart.com

Detaljer

Om aviser Kjære Simon!

Om aviser Kjære Simon! t Om aviser Kjære Simon! Aftenposten Morgen - 15.11.2008 - Side: 18 - Seksjon: Simon - Del: 2 Mannen min og jeg sitter hver morgen med avisene og drøfter det som er oppe i tiden. Jeg har i mange år ment

Detaljer

DA MIRJAM MÅTTE FLYTTE TIL KAIRO

DA MIRJAM MÅTTE FLYTTE TIL KAIRO DA MIRJAM MÅTTE FLYTTE TIL KAIRO Bilde 1 Hei! Jeg heter Mirjam. Jeg er seks år og bor i Kairo. Bilde 2 Kairo er en by i Egypt. Hvis du skal til Egypt, må du reise med fly i syv timer. Bilde 3 Det er et

Detaljer

Historien om et godt menneske

Historien om et godt menneske Birger Emanuelsen Historien om et godt menneske Roman Til mine søstre Hei Thomas, Det føles veldig rart å skrive til deg. Tror aldri jeg har skrevet brev før. Men det er det eneste som passer. Jeg håper

Detaljer

Undervisningsopplegg til txt 2015 Tidsinnstilt

Undervisningsopplegg til txt 2015 Tidsinnstilt Undervisningsopplegg til txt 2015 Tidsinnstilt A. Innledende opplegg om litterær smak og kvalitet Dette opplegget kan med fordel gjennomføres som en forberedelse til arbeidet med årets txt-aksjon. Hvis

Detaljer

Det står skrevet hos evangelisten Matteus i det 28. Kapittel:

Det står skrevet hos evangelisten Matteus i det 28. Kapittel: Preken 5. april 2015 Påskedag Kapellan Elisabeth Lund Det står skrevet hos evangelisten Matteus i det 28. Kapittel: Da sabbaten var over og det begynte å lysne den første dagen i uken, kom Maria Magdalena

Detaljer

Bjørn Ingvaldsen. Far din

Bjørn Ingvaldsen. Far din Bjørn Ingvaldsen Far din Far din, sa han. Det sto en svart bil i veien. En helt vanlig bil. Stasjonsvogn. Men den sto midt i veien og sperret all trafikk. Jeg var på vei hjem fra skolen, var sein, hadde

Detaljer

Jørgen Brekke. kabinett. Kriminalroman

Jørgen Brekke. kabinett. Kriminalroman Jørgen Brekke Doktor Fredrikis kabinett Kriminalroman Til mamma, for det aller meste Djevelen ynder å skjule seg. Første dag 1 Sluttet det her? Det føltes som om det lille, bedervede hjertet hennes slo

Detaljer

Askeladden som kappåt med trollet

Askeladden som kappåt med trollet Askeladden som kappåt med trollet fra boka Eventyr fra 17 land Navnet ditt:... Askeladden som kappåt med trollet Det var en gang en bonde som hadde tre sønner. Han var gammel og fattig, men sønnene hans

Detaljer

Preken 31. mars 2013 Påskedag Kapellan Elisabeth Lund

Preken 31. mars 2013 Påskedag Kapellan Elisabeth Lund Preken 31. mars 2013 Påskedag Kapellan Elisabeth Lund Dette hellige evangelium står skrevet i evangeliet etter Johannes i det 20. kapittel: Tidlig om morgenen den første dagen i uken, mens det ennå er

Detaljer

Ellen Hofsø. Til Sara. ungdomsroman

Ellen Hofsø. Til Sara. ungdomsroman Til Sara Ellen Hofsø Til Sara ungdomsroman Davvi Girji 2007 Det må ikke kopieres fra denne boka utover det som er tillatt etter bestemmelsene i «Lov om opphavsrett til åndsverk», «Lov om rett til fotografi»

Detaljer

BLUE ROOM SCENE 3. STUDENTEN (Anton) AU PAIREN (Marie) INT. KJØKKENET TIL STUDENTENS FAMILIE. Varmt. Hun med brev, han med bok. ANTON Hva gjør du?

BLUE ROOM SCENE 3. STUDENTEN (Anton) AU PAIREN (Marie) INT. KJØKKENET TIL STUDENTENS FAMILIE. Varmt. Hun med brev, han med bok. ANTON Hva gjør du? BLUE ROOM SCENE 3 STUDENTEN (Anton) AU PAIREN (Marie) INT. KJØKKENET TIL STUDENTENS FAMILIE. Varmt. Hun med brev, han med bok. Hva gjør du? Skriver brev. Ok. Til hvem? Til en mann jeg møtte på dansen/

Detaljer

Ellen Vahr. Drømmekraft. En bok om å følge hjertet, leve sant og lykkes med drømmer. Gyldendal

Ellen Vahr. Drømmekraft. En bok om å følge hjertet, leve sant og lykkes med drømmer. Gyldendal Ellen Vahr Drømmekraft En bok om å følge hjertet, leve sant og lykkes med drømmer Gyldendal Til Thea Marie og Kristen Innledning Trust in dreams, for in them is hidden the gate to eternity. Profeten Kahlil

Detaljer

Du er klok som en bok, Line!

Du er klok som en bok, Line! Du er klok som en bok, Line! Denne boken handler om hvor vanskelig det kan være å ha oppmerksomhets svikt og problemer med å konsentrere seg. Man kan ha vansker med oppmerk somhet og konsentrasjon på

Detaljer

Kristin Ribe Natt, regn

Kristin Ribe Natt, regn Kristin Ribe Natt, regn Elektronisk utgave Forlaget Oktober AS 2012 Første gang utgitt i 2012 www.oktober.no Tilrettelagt for ebok av Type-it AS, Trondheim 2012 ISBN 978-82-495-1049-8 Observer din bevissthet

Detaljer

Charlie og sjokoladefabrikken

Charlie og sjokoladefabrikken Roald Dahl Charlie og sjokoladefabrikken Illustrert av Quentin Blake Oversatt av Oddmund Ljone Det er fem barn i denne boken: AUGUSTUS GLOOP en grådig gutt VERUCA SALT en pike som forkjæles av sine foreldre

Detaljer

FØRST BLIR MAN JO FØDT av Line Knutzon. Scene for en mann og to kvinner. Manus kan kjøpes på www.dramas.no

FØRST BLIR MAN JO FØDT av Line Knutzon. Scene for en mann og to kvinner. Manus kan kjøpes på www.dramas.no FØRST BLIR MAN JO FØDT av Line Knutzon Scene for en mann og to kvinner Manus kan kjøpes på www.dramas.no Axel slår opp med Nymse, fordi han ikke elsker henne på den riktige måten. Hun ender med å sitte

Detaljer

Ingunn Aamodt. Marg & Bein

Ingunn Aamodt. Marg & Bein Ingunn Aamodt Dukken Marg & Bein Utgitt i serien: Dødelig blitz - Arne Svingen Grusom spådom - Ingunn Aamodt Dødens glassøye - Jon Ewo Kannibalen - Ingunn Aamodt Mannen fra graven - Jon Ewo Den aller ondeste

Detaljer

Tor Fretheim. Kjære Miss Nina Simone

Tor Fretheim. Kjære Miss Nina Simone Tor Fretheim Kjære Miss Nina Simone FAMILIEN De trodde det ikke. De klarte ikke å forstå at det var sant. Ingen hadde noen gang kunnet tenke seg at noe slikt skulle skje. Sånt hender andre steder. Det

Detaljer

Fyll ut de deler av tabellen som beskriver din måte å vokse på i Gud.

Fyll ut de deler av tabellen som beskriver din måte å vokse på i Gud. Vokse til modenhet Skal du løpe marathon så vil det være galskap å ikke trene i forkant. Gode marathonløpere trener og orienterer livet sitt rundt dette. For å være klare til løpet. Det same gjelder troen

Detaljer

Innledning: Elsket. Dette er en hemmelighet fordi veldig få av oss er klar over det, og enda færre klarer å tro at det er sant.

Innledning: Elsket. Dette er en hemmelighet fordi veldig få av oss er klar over det, og enda færre klarer å tro at det er sant. Forord Å lese Elsket er som å prate med en morsom og veldig klok bestevenn. En som sier det som det er, som heier på deg, som peker på Gud for deg, og som kan le godt i løpet av praten. Ønsker du å forstå

Detaljer

Thomas Enger. Den onde arven. Gyldendal

Thomas Enger. Den onde arven. Gyldendal Thomas Enger Den onde arven Gyldendal Til verdens beste barn Prolog I dag fant jeg ut at jeg er død. Det kom som et sjokk på meg, selv om jeg visste at det kunne skje etter så mange år. Min egen dødsannonse.

Detaljer

Rannveig Leite Molven. Der skyene begynner. Roman

Rannveig Leite Molven. Der skyene begynner. Roman Rannveig Leite Molven Der skyene begynner Roman Han er fremdeles der da jeg kommer tilbake, sovende akkurat som noen timer tidligere. I halvmørket er ansiktet hans utydelig, men måten han puster på gjør

Detaljer

PALE Jeg er her. Ikke vær redd. PALE Ikke vær redd. Jeg er klin edru. ANNA Jeg er litt full. Hvordan kom du deg inn?

PALE Jeg er her. Ikke vær redd. PALE Ikke vær redd. Jeg er klin edru. ANNA Jeg er litt full. Hvordan kom du deg inn? BURN THIS Anna og Pale har vært i et forhold tidligere. Hun har laget en danseforestilling basert på forholdet hun hadde med Pale. Dette er deres første møte etter premieren, som de begge har sett. INT.

Detaljer

ANNE HELENE GUDDAL Bebo Roman

ANNE HELENE GUDDAL Bebo Roman ANNE HELENE GUDDAL Bebo Roman Du glemmer ikke, men noe klangløst tar bolig i deg. Roland Barthes Jeg ville kaste nøklene om jeg kunne, men jeg kommer alltid tilbake til de låste dørene for å åpne rom etter

Detaljer

Av en født forbryters dagbok

Av en født forbryters dagbok Johan Borgen: Av en født forbryters dagbok Bestefar er en stokk. Han bor på loftet og banker i gulvet når jeg har sovet og er våt fordi jeg har tisset på meg, og når jeg skal sove og jeg er tørr fordi

Detaljer

Livet er herlig. Oversatt av Bodil Engen

Livet er herlig. Oversatt av Bodil Engen GUUS KUIJER Livet er herlig Oversatt av Bodil Engen FØRSTE KAPITTEL om krukka i vinduskarmen og hvorfor det gror hår overalt på menn Caro sier at hun har en dagbok hjemme som hun skriver alle hemmelighetene

Detaljer

Det er mye man ikke må

Det er mye man ikke må Det er mye man ikke må Tomas Sjödin Til norsk ved Hans Ivar Stordal Vårt Land forlag BØKER AV TOMAS SJÖDIN PÅ NORSK: VÅRT LAND FORLAG: Mens du hviler (2014) ANDRE FORLAG: Tusen ulevde liv (2013) Et brustent

Detaljer

Da fikk jeg en ide for så å si hva om vi fikk dem til å forandre seg, vil du slippe oss inn med tankene på at forbannelsen vil heves etter på?

Da fikk jeg en ide for så å si hva om vi fikk dem til å forandre seg, vil du slippe oss inn med tankene på at forbannelsen vil heves etter på? Hvor skal vi egentlig Selena? Jeg begynner å bli sliten her bak. jeg snakket til store søsteren min Selena hun snur lett på hodet sitt for så å si du sa til meg at du ville tegne noe storslagent Anora,

Detaljer

Halimah bintu Abi-Dhu ayb Sa diyah. Utdrag av boken Sirah Nabawiyah av Ibn Hisham

Halimah bintu Abi-Dhu ayb Sa diyah. Utdrag av boken Sirah Nabawiyah av Ibn Hisham I Allah's navn den barmhjertige den nåderike Profetens ammemor حلمية بنت أيب ذؤيب السعدية ريض هللا عهنا Halimah bintu Abi-Dhu ayb Sa diyah Utdrag av boken Sirah Nabawiyah av Ibn Hisham Oversatt av Abu

Detaljer

1. januar Anne Franks visdom

1. januar Anne Franks visdom 1. januar Anne Franks visdom Den jødiske jenta Anne Frank bodde i Holland under siste verdenskrig. Vennlige mennesker gjemte henne unna så hun ikke skulle bli tatt. Hun havnet likevel i en av Hitlers dødsleirer

Detaljer

LÆRER: For en smart gutt! Tenk at du bare er 12 år og kan stille så kloke spørsmål!

LÆRER: For en smart gutt! Tenk at du bare er 12 år og kan stille så kloke spørsmål! Jesus som tolvåring i tempelet Lukas 2, 41-52 Alternativ 1: Rollespill/ dramatisering Sted: Nasaret (plakat) og Jerusalem (plakat) Roller: Forteller/ leder Jesus Josef Maria Familie Venner Lærer FORTELLER:

Detaljer

Fra Biblia Hebraica Quinta til Barnas Bibel. Noen funn fra fordypningsoppgave i Det gamle testamentet, Universitetet i Oslo 2013

Fra Biblia Hebraica Quinta til Barnas Bibel. Noen funn fra fordypningsoppgave i Det gamle testamentet, Universitetet i Oslo 2013 Fra Biblia Hebraica Quinta til Barnas Bibel Noen funn fra fordypningsoppgave i Det gamle testamentet, Universitetet i Oslo 2013 - Vad som helst kan delas ut och läsas som bibel för barn, med följden att

Detaljer

/Lyte/ Roman KRISTIN RIBE FORLAGET OKTOBER 2015

/Lyte/ Roman KRISTIN RIBE FORLAGET OKTOBER 2015 /Lyte/ Roman KRISTIN RIBE FORLAGET OKTOBER 2015 Dette siste lange så lenge: /Men jeg vil jo ikke dette men jeg vil jo ikke dette men jeg vil jo ikke dette./ Åpner lyset. Åpner gardinene, lyset. Øynene

Detaljer

Nasjonale prøver. Lesing 5. trinn Eksempeloppgave 2. Bokmål

Nasjonale prøver. Lesing 5. trinn Eksempeloppgave 2. Bokmål Nasjonale prøver Lesing 5. trinn Eksempeloppgave 2 okmål Opp-ned musene av Roald ahl et var en gang en gammel mann på 87 år som het Laban. Han hadde vært en rolig og fredelig person hele sitt liv. Han

Detaljer

VASKEMASKINEN SOM MISTET LYDEN SIN

VASKEMASKINEN SOM MISTET LYDEN SIN VASKEMASKINEN SOM MISTET LYDEN SIN Storyline 2008 Avdeling Lyngtuslerne Det begynte en dag i mars. Vi fikk ett brev fra vaktmester Rørtang om at vaskemaskinen i kjelleren var ødelagt. Han hadde ikke tid

Detaljer

9c Sander R. Johansen. Tidsmaskinen

9c Sander R. Johansen. Tidsmaskinen Tidsmaskinen Utrolig hvordan ting kan gå seg til, eller hva? Det føles som om det kun er noen timer siden jeg satt hjemme i sofaen og åt potetgull. Om jeg aldri hadde sagt ja til å være testkanin for han

Detaljer

VELSIGNELSE AV HUS OG HJEM

VELSIGNELSE AV HUS OG HJEM KR 15.3/12 VELSIGNELSE AV HUS OG HJEM 1 Denne liturgien kan brukes når folk ber presten eller en annen kirkelig medarbeider komme og velsigne deres nye hjem. 2 Dersom presten blir bedt om å komme til hus

Detaljer

LÆR MEG ALT. vis meg rundt, på nye steder og ta dine erfaringer med før meg dit du vet der é glede for denne skogen hører andre té

LÆR MEG ALT. vis meg rundt, på nye steder og ta dine erfaringer med før meg dit du vet der é glede for denne skogen hører andre té LÆR MEG ALT vis meg rundt, på nye steder og ta dine erfaringer med før meg dit du vet der é glede for denne skogen hører andre té vekk meg opp før signalet kommer og legg en plan over kor vi ska gå fyll

Detaljer

Kjempen Yme og kua Audhumla

Kjempen Yme og kua Audhumla Side 1 av 5 Om hvordan verden ble til Tekst/illustrasjoner: Anne Schjelderup/Clipart.com Filosofiske spørsmål: Anne Schjelderup og Øyvind Olsholt Sist oppdatert: 15. november 2003 I begynnelsen fantes

Detaljer

Tore Kransberg til et helt nytt liv!

Tore Kransberg til et helt nytt liv! Tore Kransberg VELKOMMEN til et helt nytt liv! De første stegene Tore Kransberg VELKOMMEN til et helt nytt liv! www.gudidinby.no Innhold Tore Kransberg VELKOMMEN til et helt nytt liv! Gud? 5 Frelst? 7

Detaljer

Hennes ukjente historie

Hennes ukjente historie Hennes ukjente historie 19. oktober 1957 Der sto den. Den lille, svarte, rosemalte boksen. De rosa håndmalte rosene strakk seg over lokket, og dekket hele overflaten. Og i midten av den ene rosen foran,

Detaljer

INNHOLD. Arbeidsbok. Innledning... 15. Del I

INNHOLD. Arbeidsbok. Innledning... 15. Del I INNHOLD Arbeidsbok Innledning... 15 Del I 1 Ingenting av det jeg ser... betyr noe.... 17 2 Jeg har gitt alt jeg ser... all den betydning som det har for meg.... 18 3 Jeg forstår ingenting av det jeg ser...

Detaljer