Islandsk korthalesau. Ord på veien Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Islandsk korthalesau. Ord på veien... 2. Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3"

Transkript

1 husdyr-nytt NORDGEN - HUSDYR DESEMBER 2008 Islandsk korthalesau FOTO: ASKELL THORISSON Ord på veien... 2 Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3 Finsk boskap flyttades från fängelset till skolan... 4 Genomisk selektion ger oss ett ökat genetiskt framsteg... 5 Direktøren for det hele - Hva vil hun med NordGen - Husdyr?... 6 Kriterier for å kunne regnes som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge... 8 Islandsk sau utgjør halvparten av alle europeisk korthalesau Aktuellt från NordGens djurartsgrupper... 12

2 husdy 2 fra avtroppende leder, Erling Fimland, Ord med på veien I de senere år, er det blitt økende bevissthet omkring genetisk diversitet/variasjon innen husdyr som ressurs for mat- og landbruksproduksjon. Både økonomiske og kulturelle/historiske verdier er nær knyttet til de mange ulike egenskaper husdyrrasene har. Dette gjelder direkte verdier som fungerer i markeder som grunnlag for effektiv produksjon og produktutvikling, men også indirekte verdier som fungerer som forsikrings- og opsjonsverdier. Dette er verdier/egenskaper som kan komme til nytte i fremtiden, ved endret klima, tilgang på fôr-råvarer, eller endring i smittepress. I tillegg ønsker vi å ta vare på kultur- og historiskeverdier. Disse verdiene påvirkes av politiske rammer og forvaltnings praksis nasjonalt så vel som internasjonalt.politiske utviklingsstrategier med industrialisering, fri markedsadgang og -utvikling, gjennom et mangfold av internasjonale avtaler medfører uniformering av husdyra, monopolisering av markedet og vertikal/ horisontal integrasjon av ressursbruk i produksjon og videreforedling. Disse utviklingstrekkene har nærmest akselerert i de siste år. Dette har medført en stor økning i produktiviteten isolert sett, mens indirekte følgekostnader av slik industrialisering med bl.a. redusert genetisk mangfold, miljøbelastningerog klimaendringer har fram til nå blitt lite estimert og langt fra kostnadsberegnet. I tillegg kommer økt risiko for smittespredning gjennom økende flytting av varer og tjenester, og stadig større konsentrasjon av husdyrholdet ved store produksjonsenheter med svært mange dyr og mye gjødsel på ett sted. Genetisk diversitet, er og vil bli, fundamentet til evigvarende fornybarhet av ressurser til mat- og landbruksproduksjon, og er dermed dramatisk sett på prøve ved den pågående utvikling. Spørsmålet er om det skal gjennomføres politiske og forebyggende tiltak som kan opprettholde diversiteten og samtidig utnytte husdyr genetiske ressurser på en bærekraftig måte. Eller om det må skje dramatiske hendinger før aksjoner stables på bena for å begrense skadene. Overordnet kan en litt flåsete si at ensidig profittmaksimering har ført til både kugalskap og risiko for pandemi i husdyrbruket. Sannheten er noe mer omstendig, men likevel reell etter mitt syn.for å sikre fremtidig matforsyning fra husdyrbruket, som i dag utgjør % av kalori inntaket, vil det være nødvendig med global bærekraftig forvaltning av genetisk mangfold i husdyrpopulasjoner. Dette vil kreve satsing på: Kunnskapsutvikling og anvendelse av realkunnskap i praksis Politiske incentiver og reglement, nasjonalt og internasjonalt Samarbeid mellom husdyrbrukere, forskningen og myndigheter både nasjonalt og internasjonalt Perspektivet i økonomi og forvaltning av genetiske ressurser må bli betraktelig lenger enn det som praktiseres i dag Norden og NordGen må initiere prosesser for å skape gjennomføringskraft av bærekraftige prinsipper i produksjonssystemer ikke bare nasjonalt, men også bidra til at utveksling av husdyrgenetisk materiale gjennomføres slik at kjøper får value for money i henhold til god etisk handelsstandard. Vi har kommet langt i arbeidet med å forvalte husdyrgenetiske ressurser på en bærekraftig måte. Store utfordringer gjenstår likevel fortsatt. Både klimaendringer, forestående WTO-forhandlinger og finanskrisen er faktorer som vil påvirke også på dette området. Kanskje vi kan håpe at siste tiders økt politisk vilje og anledning til styring i disse krisetider vil påvirke også vårt område, nå som verden er så innstilt på change?

3 r-nytt af Helle Palmø, sekretær i det danske Genresource udvalg Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup Jysk kvæg i den grønne eng på Gl.Estrup FOTO: HELLE PALMØ Dansk Landbrugsmuseum, der har til huse på herregården Gl. Estrup på Djursland, er et af de få steder, hvor det er muligt at opleve gamle danske husdyrracer. Museets Center for den Levende Kulturarv, som er et moderne staldmiljø, der blev indviet i 2001, danner rammerne for formidling om og bevaring af en lang række af de gamle danske husdyrracer. Husdyrene indgår både i museets daglige formidling men også ved specielle arrangementer. Museet har således gennem mange år afholdt et historisk dyrskue, og dette er altid et tilløbsstykke. På dyrskuet kan gæsterne opleve traditionelt håndværk og madkultur, og opleve de gamle husdyr arbejde side om side med traktorer fra før dengang verden gik af lave. Både kvæg og heste fremvises i ringen, og en rigtig dommer er sat til at fortælle om dyrene imens de vises frem. Som noget nyt havde Gl. Estrup i samarbejde med Dansk Kennelklub i sommers arrangeret hundeudstilling med de 4 racer: Broholmer, Dansk Spids, Dansk/svensk Gårdhund og Gammel Dansk Hønsehund, som alle er omfattet af Udvalget til Bevarelse af Genressourcer hos Danske Husdyrs (Genressourceudvalget) arbejde. Over 800 besøgende valgte denne dag at smutte forbi Gl. Estrup for at se på de udstillede hunde. Dansk Landbrugsmuseums hovedopgave er at formidle den levende kulturarv, men hvor det er muligt gøres dette sammen med formidling af jordbrugets genetiske ressourcer og ofte på en måde, hvor den besøgende inddrages aktivt og sættes i sving med praktiske ting. Det giver helt sikkert oplevelser med hjem, som kan huskes. Et af sommerens hits blandt børn var at fodre de gamle husdyr. Rigtig mange børnefamilier vandrede ud til de gamle husdyr sammen med Gl. Estrups museumsformidlere som fortalte om dyrene, og fodrede dem med hø fra en lille pose som de havde erhvervet sig i museumsbutikken. Herefter rundede de kartoffelmarken, og gravede gamle bevaringssorter af kartofler op og fyldte posen, som de herefter kunne tage med hjem til aftensmaden. Dansk Landbrugsmuseum har 100 hektar jord, og der er andet end gamle landracer på markerne, som drives økologisk. Museet dyrker hvert år en lang række forskellige afgrøder af gamle sorter, der ofte er hentet i det som tidligere hed den Nordiske Genbank, nu fusioneret i NordGen. Dansk Landbrugsmuseum har et meget tæt samarbejde med Fødevareministeriets Genressourceudvalg, og museets besætning af gamle danske husdyrracer er vigtige både i bevarings- og i formidlingssammenhænge. Dansk Landbrugsmuseums direktør Peter Bavnshøj er Kulturministeriets repræsentant i såvel Udvalget for Plantegenetiske Ressourcer som i Genressourceudvalget, hvilket gennem de seneste år har genereret mange positive spin-off effekter. Du kan finde mere om museet på Gl. Estrups hjemmeside: og lære mere om Jordbrugets genetiske ressourcer på Fødevareministeriets hjemmeside: 3

4 4 husdy Emmi Manninen, Finsk boskap flyttades från fängelset till skolan Finsk boskap har i över 20 års tid uppfötts vid fängelsegårdar, nordfinsk boskap i Pelso och öst- och västfinsk boskap i Sukeva. För ett par år sedan kom den tråkiga nyheten: Sukeva skall frångå boskapsskötseln och finsk boskap måste få ett nytt hem. Dåvarande jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja tillsatte i mars 2007 en arbetsgrupp som fick i uppgift att tänka ut alternativ för omplacering av boskapen. Arbetsgruppen begärde offert av både läroanstalter inom naturbruk och privata. Samarbete med privata boskapsuppfödare ansågs dock vara för riskfyllt. Vad skall man göra om gården byter ägare? Hur blir det med äganderätt till djuren och hur kan man garantera att man har en gemensam syn på åtgärder som krävs på gården för bevarande av husdjurgenetiska resurser? Det bästa alternativet ansågs vara att placera boskapen vid två undervisningsgårdar, yrkesinstituten Ahlmanin ammattiopisto i Tammerfors och Kainuun ammattiopisto i Kajana. Boskapen skulle flyttas från fängelset till skolan och samtidigt skulle de bli stadsbor. Utöver placeringsplatsen hade arbetsgruppen som uppdrag även att fundera på vem som skall betala kostnaderna. Tre ministerier stannade för ett kompromissbeslut: Djurens transport- och underhållskostnader delas mellan justitie-, undervisnings- samt jord- och skogsbruksministerierna. Av boskapen som fanns från förut vid Ahlmans yrkesinstitut var hälften finsk boskap. Från fängelset i Sukeva flyttades djuren tillhörande västfinsk boskap samt en del av östfinsk boskap (röd- och vitbrokig ko). Nu har ladugården fyllts av finsk boskap i den grad att det endast finns en frisisk kvar. Ahlmanin ammattiopisto säljer mjölk av finsk boskap direkt åt konsumenterna. En del av mjölken går till restauranger, där den serveras som sådan eller förädlad till ost. Produkter av röd- och vitbrokig ko från Tammerfors blev denna höst kända utomlands när de blev presenterade på matmässan i Italien. Yrkesinstitutet Kainuun ammattiopisto hade till slutet av 1960-talet äkta östfinsk boskap. Senare har det bland ayrshireoch frisiska kor alltid funnits en eller två röd- och vitbrokiga kor. Vid undervisningslägenheten hade man planerat att övergå till endast en ras för att underlätta skötandet och matandet av korna, således kom korna från Sukeva som på beställning. Läroanstalten hade redan tidigare frågat bl.a. mejeriers, ysteriers och landsbygdsrådgivningars representanter hur de skulle ställa sig till att undervisningsgården skulle övergå FOTO: EMMI MANNINEN till endast röd- och vitbrokiga kor samt genbank. Intresset för detta förslag var stort. I och med ändringen fick landsbygdsföretagandet, produktutvecklingen av den röd- och vitbrokiga kons mjölk och kött nya utmaningar och möjligheter. Studerandena vid läroanstalterna i Ahlman och Kainuu har varit glada över att få ha finsk boskap. De finska undervisningsgårdarna får till och med konkurrera om studerande och då är finsk boskap ett sätt att skilja sig från mängden bland läroanstalterna på ett positivt sätt. I och med finsk boskap uppstår möjligheten att bekanta sig med sällsynta inhemska raser samt även med genbanksverksamheten. De blivande yrkesmänniskorna inom jordbruksbranschen kan senare i sitt eget arbete främja bevarandet av raser och förädla deras mjölkproduktionsegenskaper. Sukeva fängelsegårds publicitet satte fart på skapandet av ett brand för livsmedel från röd- och vitbrokig ko och de övriga raserna inom finsk boskap. Efterfrågan på naturenligt producerad mat blir allt större, så det skulle tydligen även finnas en marknad för lantraser. Redan innan nedläggningen av Sukeva fängelsegård grundade genbankskoordinatorn Juha Kantanen tillsammans med yrkesinstituten Ahlman och Seppälä samt representanter för Pelso fängelsegård en grupp, som byter uppgifter och idéer om genbanksdjurens nya användningsmöjligheter och om till exempel forsknings- och produktutvecklingsprojekt. Samarbete har även planerats med samhällsforskare som arbetar vid jordbruks- och livsmedelsekonomiska forskningscentralen samt med forskare inom hållbar utveckling och ekologisk ekonomi Avhysningen från fängelset var för finsk boskap tydligen ett synligare och färgstarkare PR-trick än den bästa reklam eller upplysning. Den lärde säkert de flesta finländare hurdan nationalskatt till exempel den röd-vitbrokiga kon är. Här kommer vi till skolan! Korna vid Sukeva fängelse flyttade på vårsidan till två undervisningsgårdar, Ahlmanin ammattiopisto och Kainuun ammattiopisto. I Kainuu ordnade man fest när korna fick gå ut på bete för första gången i våras. FOTO: Emmi Manninen

5 r-nytt Hans Stålhammar, chefsgenetiker VikingGenetics Den pågående introduktionen av Genomisk selektion (GS) förändrar avelsföre-tagens arbetssätt. Avelsvärden kommer att skattas med en bättre säkerhet, selektionseffekten blir högre och generationsintervallet förkortas när GS används. Genomisk selektion Det har skett ett teknikskifte i DNA-laboratorierna. Idag kan man få många tusen SNP-markörer till en betydligt lägre kostnad än tidigare. Sedan början av 2008 finns en DNA-analys från Illumina med drygt markörer. Genom att DNA-typa redan av-kommeprövade tjurar, kan man finna ett samband mellan de enskilda markörerna och samtliga avelsvärden. Summan av markörerna utgör en individs genomiska avelsvärde, GAV. Blodprov kan avslöja DNA-profilen för ungtjurar, som ännu saknar avelsvärden och via sambandet kan ett GAV-resultat beräknas även för dessa. Detta arbete har för VikingGenetics del skett i samarbete med Århus Universitet, Institutet för Genetik och Bioteknologi vid Forskningscentret Foulum under forskningsledaren Mogens Sandö Lunds ledning tjurar SNP-markörer Avelsvärden Genomisk selektion ger oss ett ökat genetiskt framsteg Unga kandidater SNP-markörer Inga avelsvärden Tabell 1. Säkerheten för olika egenskaper och typer av avelsvärden Egenskap Säkerhet Härstamningsindex Genomiskt avelsvärde Avkommeprövning Överlevnad 0,17-0,21 0,50 0,50 Dotterfertilitet 0,20-0,22 0,56 0,60 Kalvningar far 0,18-0,26 0,50 0,75 Ben 0,21-0,26 0,46 0,70 Juver 0,30-0,33 0,45 0,80 Fettindex 0,31-0,38 0,54 0,90 Proteinindex 0,31-0,38 0,63 0,90 Högre selektionseffekt Ett första selektionssteg är när ungtjurar väljs ut på härstamningsindex. Efter DNA-typning väljs de ungtjurar bort som har det lägsta avelsvärdet. Kvaliteten på ungtjurar kan på detta vis höjas väsentligt. Resultatet beror på hur många ungtjurar som typas per insatt ungtjur. De absolut bästa ungtjurarna kan även väljas till tjurfäder. Kortare generationsintervall Att använda tjurar utan avkommebedömning som tjurfäder är ett sätt att kraftigt minska generationsintervallet. Tjurar med enbart genomiska avelsvärden har dock en lägre säkerhet för de flesta egenskaperna än avkommebedömda tjurar. Skattning av samband mellan avelsvärden och markörer Genomiska avelsvärden för unga kandidater Figur 1. Skiss över sambandet mellan avelsvärden och markörer samt hur GAV kan skattas för ungtjurar. Bättre säkerhet Analyser av GAV kan ske redan när kalven är mycket ung och GAV har i allmänhet en säkerhet som vida överstiger kalvens härstamningsindex. För egenskaper med en låg arvbarhet kan GAV ha en säkerhet som ligger i nivå med resultatet för avkommebedömda tjurar, se tabell 1. GAVresultatens säkerhet varierar mindre mellan egenskaper än för de traditionella avelsvärdena. Detta är positivt eftersom vi nu förstärker våra möjligheter att bedriva ett framgångsrikt avelsarbete för hälsoegenskaperna. Skillnaden i säkerhet för ungtjurar för en egenskap beror på om de har en nordisk eller utländsk tjurfader. Genomisk selektion och risken för ökad inavel Ett avelsarbete som ger ett högre genetiskt framsteg ökar alltid risken för inavel. Detta är även fallet vid genomisk selektion. Därför är det mycket viktigt att de ungtjurar som väljs ut för DNA-typning har en varierade genetisk bakgrund. I framtiden vilar ett stort ansvar på avelsföretagen för förvaltningen av genetiska resurser. Till vår hjälp har vi olika dataprogram, som skall hjälpa oss att finna balansen mellan genetiskt framsteg och förändringen av inavelsgraden. Genomisk selektion, den tredje revolutionen Genomisk selektion är den tredje revolutionen inom avelsarbetet under de senaste 70 åren. Introduktionen av semintekniken har idag lett till att enskilda tjurar kan användas till mer än en miljon semineringar och få döttrar på fem kontinenter. Nästa revolution var när BLUP-metodiken infördes vid avelsvärderingen. Idag kan vi via Interbull rangera mer än Holsteintjurar för produktions-, exteriöroch hälsoegenskaper. In-troduktionen av genomiska avelsvärden kommer att leda till stora förändringar av avelsarbetet med nötkreatur. 5

6 6 husdy Direktøren for det hele - Hva vil hun med NordGen - Husdyr? Det nærmer seg ett år siden NordGen ble etablert og de tre organisasjonene NSFP, NGH og NGB nedlagt. NordGen s organisasjonskart består nå av tre fagavdelinger: Skog, Husdyr og Planter og en administrativ avdeling. Skog og Husdyr er samlokalisert på Ås, Norge, mens de øvrige holder til i Alnarp, Sverige. I kontrakten for 2008 mellom Nordisk Ministerråd (NMR) og NordGen er det framhevet noen forventninger til nyetableringen NordGen. Bl.a. forventes synergieffekter i form av budsjettmessige besparelser og/eller større aktivitet og/eller bedre kvalitet. Har vi oppnådd det? Og i så fall, hvordan påvirkes husdyraktivitetene? Én organisasjon, én identitet For å skape et grunnlag for synergi, har det vært viktig for meg å utvikle én institusjon med én felles organisasjonskultur og identitet. Det har sine utfordringer å ha husdyr (+ skog) lokalisert langt unna hovedkontoret, men med dagens teknologi og effektive (og rimelige) reisemuligheter er de overkommelige. Slik jeg ser det er verdien av å være i et levende og sterkt husdyrfaglig miljø større enn ulempene ved en splittet tilværelse. En sterk fagforankring er nødvendig for å ta ut faglig synergi og derigjennom høyere kvalitet på våre leveranser som er den måten jeg foretrekker å ta ut synergi på. Satsing på informasjon og nettverk Det er gjennomført to viktige synergieffektive kursendringer i Det første er en samkjørt og større vekt på ekstern informasjon, inklusiv nettverksbygging. NordGen har ansatt en egen informasjonskoordinator, fått ny logo og legger nå om sin web-side med én samlet webportal (åpning 12. januar 2009). NordGen-Husdyr s egen webside får nå samme design og struktur som NordGen s øvrige sider. Husdyr vil til en viss grad fortsette å gi ut eget informasjonsmateriell, men hovedsatsingen framover blir web en med større vekt på informasjon til allmennheten. I tillegg vil vi revitalisere vårt nettverk innen husdyr, det gjelder både arbeidsgruppene og samordningsgruppen bestående av FAO-koordinatorene. Arbeidet med de nordiske husdyrgenetiske ressursene er tuftet på samarbeid og kompetanseoverføring. Nettverksbygging innen husdyrsektoren blir derfor helt avgjørende for innflytelse og oppnåelse av synergieffekter. Det er også på den måten den nordiske merverdien blir tydelig. Kompetanseoverføringen, idéutviklingen Av Jessica Kathle, og ikke minst koordineringen som gjøres innen disse gruppene er kostnadseffektiv bruk av felles nordiske ressurser. Arbeidsgruppene kan også brukes til støtte og ideutveksling for utnyttelse av genetiske ressurser i kommersiell produktutvikling med bakgrunn i gamle husdyrraser. Innen det nordiske initiativet Ny nordisk mat er NordGen-Husdyr med i et tverrfaglig prosjekt på bærekraftig bruk av husdyrraser i beitelandskap, ved utvikling av nisjeprodukter. Flere initiativ i form av felles prosjektsøknader vil være velkomne. Nettverkssamarbeidet kan ha enda mer å hente gjennom felles bevaringsprogram for gamle raser og en mer koordinert, enda sterkere stemme i internasjonale fora. Miljøspørsmål nytt innen NordGen Den andre viktige kursendringen er knyttet til miljøspørsmål. NordGen vil fra 2009 overta funksjonen til Nordisk Genressursråd (NGR). Det betyr at vi får utvidet vårt mandat til også å være et rådgivende organ for NMR innen genressurser (for mat og landbruk) og miljøspørsmål. En krevende og utfordrende utvidelse av NordGen s mandat som også kommer til å påvirke aktivitetene og fokuset innen Husdyr. Til tross for små tilleggsressurser som følge av mandatutvidelsen vil jeg likevel si at dette er en ønsket og fornuftig utvikling hvor genressurser blir satt inn i en større sammenheng med økte synergieffekter som resultat. Vår tverrfaglige tilnærming, ikke minst samspillet mellom planter, skog og husdyr, blir et viktig utgangspunkt når miljøspørsmål skal integreres i vår virksomhet. Landskapspleie, rovdyrsproblematikken og klimaendringer er områder som kan påvirkes av ulike beitende husdyrarter og raser og vise versa. Bærebjelken i vår virksomhet I vår strategiske plan er det slått fast at NordGen er blant de fremste internasjonale service- og kunnskapssentra for forvaltning av plante-, husdyr- og skoggenetiske ressurser. Det betyr at faglighet skal være bærebjelken i all vår virksomhet. Det skal gjennomsyre vår organisasjon og øke vår innflytelse. Alle råd som gis skal være faktabasert og kvalitetssikret. For å lykkes er det viktig både med en bevisst rekrutteringspolitikk og gode mulighet for faglig utvikling av NordGen s medarbeidere. I tillegg er det også et spørsmål om verdier og organisasjonskultur. Vi må følgelig søke kompetanse der

7 r-nytt den finnes, internt og eksternt, teste ut våre synspunkter, ha en fagkritisk holdning og være åpen for diskusjon. NordGen-Husdyr har en viktig rolle å spille Husdyr utgjør ca. 40 % av maten vi spiser og på verdensbasis er andelen økende. Forvaltningen av husdyrgenetiske ressurser vil derfor få mer oppmerksomhet, både nasjonalt, regionalt og internasjonalt framover. Her mener jeg NordGen-Husdyr har en viktig rolle å spille. Til tross for sin beskjedne størrelse har NordGen et stort nettverk og høy kompetanse og ikke minst mye erfaring innen internasjonalt arbeid. NordGen-Husdyr må fortsette å påvirke de nordiske avlsorganisasjonene til å ta hensyn til en langsiktig, bærekraftig bruk av avlsmateriale. Men vi kan også bidra inn i internasjonale forhandlinger om rettigheter til avlsmateriale som vil komme avlsorganisasjonene til gode. Her handler det bl.a. om å få til et hensiktsmessig regelverk som sikrer mangfoldet innen de husdyrgenetiske ressursene internasjonalt. NordGen-Husdyr vil i samarbeid med de nasjonale FAO-koordinatorene være en pådriver i dette arbeidet med bla. deltakelse i de tekniske arbeidsgruppene innen FAO. Internasjonale aktiviteter Internasjonalt engasjement er ellers en viktig satsing. NordGen-Planter deltar i flere større utviklingsprogram for å bygge opp regionale genbanker for kulturvekster i både Afrika, Sentral-Asia og Balkan. I tillegg drifter NordGen Svalbard Global Seed Vault som er det nye internasjonale sikkerhetslagret for frø. Det pågår et planleggingsarbeid nå for å bygge opp en regional genbank for husdyrgenetiske ressurser i Afrika i regi av SIDA og med NordGen-Husdyr i en sentral rolle. Prosjektet er ennå ikke på plass, men planene om å bruke NordGen som prosjektansvarlig har skjedd takket være vår kompetanse og erfaring med tilsvarende genbankarbeid for frø. Blir husdyrprosjektet realisert blir det et viktig gjennombrudd for NordGen-Husdyr og bestemmende for mye av innsatsen framover. Det vil heve vår kompetanse ytterligere, gi oss en tydelig internasjonal profil og vi vil bidra til en bærekraftig bevaringsstrategi for husdyrgenetiske ressurser i utviklingsland. Min konklusjon er i all beskjedenhet: Ja, vi har oppnådd mye, og vi vil fortsette å søke etter faglig og kvalitetsmessige synergieffekter. Jessica Kathle, direktør for Nordisk Genressurs Senter, NordGen. 7

8 husdy Nina Sæther, Norsk genressurssenter Kriterier for å kunne regnes som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge Norsk Dølahest og finsk Lapphund, med svenske eiere i nordisk vinterlandskap. 8 Norsk genressurssenter har, i samarbeid med Genressursutvalget for husdyr, utarbeidet følgende kriterier for å kunne bli klassifisert som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge. Kriteriene er tatt i bruk og det evalueres stadig nye raser etter kriteriene. Kriterier til en nasjonal rase: a) Rasen skal ha vært i Norge i minst fem generasjoner uten vesentlig import av nytt avlsmateriale b) Dersom rasen har en søsterrase (internasjonal eller nasjonal) kan den likevel regnes som nasjonal dersom a. Rasen har vært genetisk isolert uten vesentlig innkryssing av annet avlsmateriale b. Rasen har spesielle særtrekk som resultat av f eks avvikende avlsarbeid i forhold til søsterrasen c) Rasen skal ha eller ha hatt næringsmessig og kulturhistorisk betydning. d) Rasen skal ikke ha vært så fåtallig at dagens rase bare kan anses som en rekonstruksjon Kriterier til en truet eller kritisk truet rase: I følge FAOs definisjoner regnes en rase som truet hvis det totale antall avlshunndyr er mellom 100 og 1000 eller antall avlshanndyr er mellom 5 og 20. Videre regnes det som kritisk for en rase dersom en rase har under 100 avlshunndyr eller under 5 avlshanndyr. Kriterier til en bevaringsverdig rase: En bevaringsverdig rase er en nasjonal rase som har en populasjonsstørrelse som er truet eller kritisk truet.

9 r-nytt Tabell over norske husdyrraser som er vurdert om de er nasjonale og bevaringsverdige eller ikke. Tabellen er ikke endelig, men vil bli utvidet etter hvert som nye raser blir behandlet og vurdert av Genressurssenteret og Genressursutvalget for husdyr i Norge. Rase Storfe Dølafe Jarlsbergfe Norsk rødt fe Sidet trønderfe og nordlandsfe Telemarkfe Vestlandsk fjordfe Vestlandsk raudkolle Østlandsk rødkolle Hest Dølehest Fjordhest Nordlandshest/lyngshest Norsk kaldblodstraver Fjørfe Bronsekalkun Norsk hvit gås Norske jærhøns Smålensgås Sau Blæset sau Dalasau Fuglestadbroget sau Gamalnorsk sau Gamalnorsk spæl Grå trøndersau Norsk hvit sau Rygjasau Sjeviot Steigarsau Geit Norsk mjølkegeit Kystgeit Gris Norsk landsvin Hund Dunker Haldenstøver Hygenhund Lundehund Norsk buhund Norsk elghund grå Norsk elghund sort Trønderkanin Den brune bia Bevaringsverdig Nasjonal rase, Nasjonal rase, hvor Ikke et rase (nasjonal og men ikke det er ikke tatt stilling nasjonalt truet) truet til grad av truethet. ansvar. 9

10 husdy Emma Eythórsdóttir, Jón V. Jónmundsson og Ólafur R. Dýrmundsson Islandsk sau utgjør halvparten av alle europeisk korthalesau. På den årlige kongressen til EAAP i august 2008 i Lithauen, var det en sesjon som handlet spesielt om korthalesau av europeisk opprinnelse. Islandssauen er uten tvil den sauerase innen for denne sauetype som står sterkest som en produksjonsrase i aktiv bruk. De islandske husdyrrasene ble brakt til Island ved befolkning av landet rundt 900 AD, og sauerasen har sannsynligvis vært den rasen som ble brukt i Vest-Norge på den tiden. Nyere forskningsresultater bekrefter også slektskap med den norske og færøyske spælsauen. Sauepopulasjonen i Island er nå rundt 455 tusen vinterfóra sauer, og rasen har overlevet som den eneste sauerase i landet, uten nevneverdig innkryssing av andre raser. Rasen er lite kjent i andre land, men små grupper av islandsk sau finns likevel i noen europeske land og det finns en aktiv raseforening i Nord-Amerika. Den islandske sauen er en hardfør rase, som andre nordlige husdyrraser, og i mange vanskelige perioder i Islands historie har den måtte overleve med minimal vinterfóring. I senere tid har hovedmålet vært kjøttprodukssjon, og viktigste avlsmål har derfor vært kjøttfylde og fruktbarhet. Voksne søyer veier kg og værer kg. Det er stor variasjon i horntyper og farger. Det finns både kollete og hornete dyr. Fire horn forekommer bare unntaksvis. Størstedelen av sauene er hvite, men mange av dem har litt rødbrune hår, spesielt på hode og bein. Andre hovedfarger er svart, grå og brun, samt mange forskjellige tofargede mønster. Det produseres 640 ton vasket ull i året. Det meste blir klippet om høsten, samtidig med at sauene tas inn for 10 FOTO: ASKELL THORISSON

11 r-nytt FOTO: ASKELL THORISSON vinterfóring. Ullen har to hårtyper, dekkull og bunnull, og den brukes mest til håndstrikkegarn, bl.a. i naturfarger. Antal fødte lam er rundt 1,8 per søye, og tvillingefødsler utgjør ca 80 % av alle lamminger. Middel avdrått er 26,3 kg kjøtt per paret søye. Total produksjon av kjøtt er 8700 ton i året, hvorav ca. 25 % eksporteres til Europa og USA. Sauene beiter på utmark og fjellbeite om sommeren og lammene blir slaktet i september og oktober. Avlsarbeidet er organiseret på en kooperativ måte hvor nesten alle sauebønder deltar i sauekontrollen og registrerer både slektskap og avdrått etter de enkelte dyr. Bruk av kunstig sædoverføring har i lang tid vært en viktig del av avlsarbeidet og langt de fleste bønder bruker KS til en del av besetningen hvert år. Seminværer blir valgt hovedsakelig etter kjøttegenskaper, ikke minst klassifisering av lam iht EUROP klassifiseringen. Det legges også vekt på fruktbarhet og morsegenskaper i avlsarbeidet. Samtidig er andre egenskaper holdt ved like i populasjonen, blant annet ledersauen som er en spesiell linje innen for rasen. Avl for kjøttkvaliet har bevirket stor fremgang i kjøttfylde hos islandske lam, som er også kjent for god spisekvalitet, spesielt mørhet. Den islandske sauen er derfor et godt eksempel på en lokal rase som stadig har en viktig rolle i landbruket, og hvor man har benyttet den genetiske variasjonen for å avle frem en rase som holder til nåtidens krav, uten at rasens særpreg er gått tapt. 11

12 B Returadresse: NordGen - Husdyr Postboks 115 N-1431 Ås Hans Ekström, Prosjektkoordinator NordGen - Husdyr Aktuellt från NordGens djurartsgrupper NordGen har fyra arbetsgrupper (djurslagsgrupper) för fjäderfä, får o. get, häst och nötkreatur. I grupperna ingår personer från varje nordiskt land (två ledamöter pr land) med förankring i avel och bevarandearbete med respektive djurslag. Grupperna bildar internordiska nätverk som fungerar både för informationsutbyte och som idégivare till åtgärder och projekt. Kontakterna med det egna landets genresursutval, som har ansvar för arbetet med husdjursgenetiska resurser i varje land, är grundläggande för arbetet. Man ska också ha ett kontaktnät med avelsorganisationer och andra intressenter som myndigheter m.fl. så att man kan både ge och ta i ett bra nordiskt informationsutbyte. I en del fall engagerar sig gruppen eller ledamöter enskilt eller i grupp i olika projekt som man anser lämpliga att få gjort. Hittills i år har grupperna varit samlade för möte under sommaren i samband med NordGens seminarium i Bergen och något ytterligare möte under hösten. Djurartsgrupperna har formella möten någon eller ett par gånger per år, men verkar också däremellan som ett kontaktnät för informellt informations- och erfarenhetsutbyte. Det finns ofta både likheter och olikheter mellan länderna som på sitt sätt kan bidra till förbättringar när kunskapen om dem förs vidare över gränserna. Grupperna bidrar på detta sätt till utvidgat nordiskt samarbete, som är en av de målsättningar som finns uppsatta för NordGen som institution under nordiska ministerrådet. Gruppen för fjäderfä har diskuterat att kartlägga lantrasernas speciella egenskaper, bl.a. med hänsyn till sjukdomsresistens, vilket skulle kunna vara en bra förberedelse vid ett sjukdomsutbrott. Sådan resistens ger också extra motiv för bevarandet av de aktuella lantraserna. En litteratutlista med aktuella artiklar om motståndskraft hos olika raser ska bli ett konkret resultat och ev. ska ytterligare kartläggning kunna göras via universitetskontakt. En problematik som också berörts smittskyddet vi sjukdomsutbrott, som ofta är utformat så att det lätt går ut över hänsyn till bevarandearbetet. Förbättrad information är viktig och ytterligare insatser behövs för den småskaliga driftsformen även om en del bra finns, som broschyrer från statens jordbruksverk i Sverige. Hästgruppen har ägnat uppmärksamhet åt främst frågorna som gäller stamboksföring av de raser som kan betecknas som hotade bevaranderaser. Det har konstaterat att det finns oklarheter mellan Nordens länder om förfarandet när man gör bedömning och inregistrering i ett annat lands stambok, vilket EUs bestämmelser ger rätt till och att kontakterna länderna emellan kunde vara bättre. En tydlig brist är också att en klar bild med fakta om bevaranderasernas populationer (storlek, strukjtur m.m.) egentligen saknas. Gruppen har därefter inlett ett arbete för att skapa ett sådant bättre underlag, som bedöms som grundläggande för vidare synpunkter och åtgärder. Nötgruppen har diskuterat ett genomgående nordiskt problem som man anser ligger i behovet av mera kunskaper i grundläggande avel/populationsgenetik och även att stor del av djurhållningen sker som ren hobbyverksamhet där uppfödarna har för lite kunskap också om djurskötsel. Genom kontakterna inom gruppen har en studieresa genomförts i Danmark under hösten. Får/getgruppen har engagerat sig i och ekonomiskt stöttat seminariet Kulturarv i mångfald på Åland i eptember som fick bra gehör och deltagande. Gruppen finns också engagerad i den svenska förstudien Gammal teknik ny design, som genomförs av Birgit Boberg. En bok om färgvariationer inom den gamla nordiska fårrasen på Färöarna ska man medverka till genom stöd till översättning till engelska, så den kan nå större (nordisk) publik. Ett projekt om ull från gamla nordiska kortsvansfår försöker gruppen hjälpa till med, bl.a. vad gäller att man ska få in representativa ullprover som underlag. Kjeld Malthe Bruun, dansk ledamot i får/get- gruppen har i samarbete med gruppen i övrigt tagit fram en ny gemensam logo för lantraser Native Nordic Sheep som finns möjlighet för intresserade att använda för märkning (stämpling) av skinn o. andra produkter (bilaga). Adresse: NordGen - Husdyr, Postboks 115, N-1431 Ås Høgskoleveien 8, Ås, Norge Tlf.: E-post: Internett: ISSN: Redaktør: Benedicte Lund Layout/trykk: RLF/Prinfo Unique, Larvik Opplag: 2400 stk Nordisk Ministerråd

Bevaringsverdige husdyrraser - tilgjengelige data. Fredag 28. oktober 2011

Bevaringsverdige husdyrraser - tilgjengelige data. Fredag 28. oktober 2011 Bevaringsverdige husdyrraser - tilgjengelige data Fredag 28. oktober 2011 Norsk genressurssenter > Norsk genressurssenter ble etablert 1. juli 2006 som en del av Norsk institutt for skog og landskap. >

Detaljer

NordGens respons på sertifiseringsopplegg

NordGens respons på sertifiseringsopplegg NordGens respons på sertifiseringsopplegg Avslutningsseminar for Ny Nordisk Mat-prosjektet Kød, mælk og ost baseret på nordisk mangfoldighed husdyr i naturplejen Gl.Estrup, Mai 2009 Benedicte Lund, sektor

Detaljer

Fra Stockholm til Svalbard. Norsk genressursarbeid i nordisk og internasjonalt perspektiv

Fra Stockholm til Svalbard. Norsk genressursarbeid i nordisk og internasjonalt perspektiv Fra Stockholm til Svalbard Norsk genressursarbeid i nordisk og internasjonalt perspektiv Åpningsseminar Norsk Genressurssenter Hamar 28.11.2006 Per Harald Grue Opptakten 1960-70årene Økende bekymring for

Detaljer

Telemarkfeseminar. Anna Rehnberg, Norsk genressurssenter Dyrskuplassen, 7. april 2014, Seljord.

Telemarkfeseminar. Anna Rehnberg, Norsk genressurssenter Dyrskuplassen, 7. april 2014, Seljord. Telemarkfeseminar Anna Rehnberg, Norsk genressurssenter Dyrskuplassen, 7. april 2014, Seljord. Hovedpunkter Hva er genressurser Norsk genressursarbeid Storferasehistorien i Norge Bevaringsverdige storferaser

Detaljer

BIOLOGISK MANGFOLD I LANDBRUKET BRUKEN AV OG POTENSIALET TIL VÅRE NASJONALE HUSDYRRASER

BIOLOGISK MANGFOLD I LANDBRUKET BRUKEN AV OG POTENSIALET TIL VÅRE NASJONALE HUSDYRRASER BIOLOGISK MANGFOLD I LANDBRUKET BRUKEN AV OG POTENSIALET TIL VÅRE NASJONALE HUSDYRRASER Anna Rehnberg, Oslo 1. september 2015 Det er en global trussel at en stor andel av verdens matproduksjon skjer på

Detaljer

FOTO: VERA GJERSØE. bruk nasjonale raser som ressurs for framtidig utvikling og fornying

FOTO: VERA GJERSØE. bruk nasjonale raser som ressurs for framtidig utvikling og fornying FOTO: VERA GJERSØE bruk nasjonale raser som ressurs for framtidig utvikling og fornying I Norden drives det i dag et aktivt arbeid for å bevare, samt å øke bruken av våre tradisjonelle husdyrraser. Via

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

Landsmøte for nordlandshest/lyngshest

Landsmøte for nordlandshest/lyngshest Foto:Jørgensen Landsmøte for nordlandshest/lyngshest Anna Rehnberg, Sola, 22.03.2015 Organisasjonskart for arbeidet med genetiske ressurser i Norge Landbruks- og matdepartementet (LMD) Norsk institutt

Detaljer

Genressursarbeidet for husdyr framover. Sverre Bjørnstad, Leder i Genressursutvalget for Husdyr

Genressursarbeidet for husdyr framover. Sverre Bjørnstad, Leder i Genressursutvalget for Husdyr Genressursarbeidet for husdyr framover Sverre Bjørnstad, Leder i Genressursutvalget for Husdyr 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 Strukturutvikling i Norge Antall årskyr pr besetning 1982 1984 1986 1988

Detaljer

Status og mål med melkekvalitetsprosjektet Forskningsprosjekt ved IKBM/NMBU ledet av prof. Gerd Vegarud. Anna Rehnberg, Gardermoen,

Status og mål med melkekvalitetsprosjektet Forskningsprosjekt ved IKBM/NMBU ledet av prof. Gerd Vegarud. Anna Rehnberg, Gardermoen, Status og mål med melkekvalitetsprosjektet Forskningsprosjekt ved IKBM/NMBU ledet av prof. Gerd Vegarud Anna Rehnberg, Gardermoen, 18.11.2014 Karakterisering av melk fra de bevaringsverdige storferasene

Detaljer

Villsau på den norske vestkyst. Mons Kvamme, Lyngheisenteret, Norge.

Villsau på den norske vestkyst. Mons Kvamme, Lyngheisenteret, Norge. Seminar Dansk Landbrugsmuseum, Gl. Estrup. Gamle husdyrracer: Mad med merverdi og til bruk i Naturplejen. Villsau på den norske vestkyst. Mons Kvamme, Lyngheisenteret, Norge. Utegangersau av gammel norrøn

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Den første undersøgelse af mælk fra bevaret Sortbroget Jysk Malkerace... 3. Läget i det svenska bevarandearbetet av nötkreatursraser...

Den første undersøgelse af mælk fra bevaret Sortbroget Jysk Malkerace... 3. Läget i det svenska bevarandearbetet av nötkreatursraser... NORDISK GENBANK HUSDYR NR. 1 FEBRUAR 2006 FOTO: VERA GJERSØE Den første undersøgelse af mælk fra bevaret Sortbroget Jysk Malkerace.............. 3 Läget i det svenska bevarandearbetet av nötkreatursraser.............................

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

Aktuelle tiltak for en aktiv norsk genressurspolitikk

Aktuelle tiltak for en aktiv norsk genressurspolitikk Aktuelle tiltak for en aktiv norsk genressurspolitikk Innspill fra Norsk genressurssenter og Genressursutvalg for planter Åsmund Asdal Norsk genressurssenter Norsk institutt for skog og landskap Oslo,

Detaljer

Getost - vit. Producent: Bygårdens mejeri. Beskrivning:...

Getost - vit. Producent: Bygårdens mejeri. Beskrivning:... Bilag 1 Getost - vit Producent: Bygårdens mejeri Beskrivning: Bygårdens mejeri Produkt Ras Getost - vit Finsk landrasgeit Getost - blå Finsk landrasgeit Beskrivning: Kontakt: Produkter från Finsk landrasegeit

Detaljer

TILSKUDDSORDNINGER I LANDBRUKET

TILSKUDDSORDNINGER I LANDBRUKET TILSKUDDSORDNINGER I LANDBRUKET RMP -Regionale miljøtiltak i landbruket. SMIL -Spesielle miljøtiltak i jordbruket. REGIONALE MILJØTILTAK I LANDBRUKET Formålet med ordningen: Å sikre et aktivt og bærekraftig

Detaljer

Formål med / innhold i Plantetraktaten:

Formål med / innhold i Plantetraktaten: Gjennomføring av Plantetraktatens bestemmelser om bevaring og bærekraftig bruk av sortsmangfoldet i lys av bønders rettigheter Åsmund Asdal Norsk genressurssenter www.genressurser.no www.plantearven.no

Detaljer

Strategiplanen. Leder i Genressursutvalget

Strategiplanen. Leder i Genressursutvalget Strategiplanen for Genressursutvalget Strategiplanen for Genressursutvalgets arbeid i perioden 2000-2005 er nå ferdig. Planen ble sendt ut til ekstern høring hos 40 instanser som er involvert i forvaltningen

Detaljer

Avlsarbeidet på sau i Norge

Avlsarbeidet på sau i Norge Avlsarbeidet på sau i Norge Internorden 2010 Thor Blichfeldt Avls- og seminsjef Norsk Sau og Geit Raser i norsk sauehold Norsk Kvit sau (NKS): ca 75 % Lang hale. Crossbred, hvit ull. Spælsau: ca 15 % Kort

Detaljer

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

Væreringene i Hordaland

Væreringene i Hordaland Væreringene i Hordaland Bergen, onsdag 23.01.2013 kl 10:00-15:00 Thor Blichfeldt Avls- og seminsjef Norsk Sau og Geit Program for væreringene og andre spesielt avlsinteresserte Velkomen til møte. Presentasjon

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Regelverket i Danmark og Sverige 1. Danmark Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Kapitaldekningsreglene i Danmark innebærer at pengeinstitutter (banker) ved

Detaljer

Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland

Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland Prosjektsamarbeid mellom faglagene i landbruket, beitenæringa, kommuner og Fylkesmann i Oppland Bakgrunn og historie Behov for å lykkes bedre

Detaljer

FIRST LEGO League. Kirkenes 2012

FIRST LEGO League. Kirkenes 2012 FIRST LEGO League Kirkenes 2012 Presentasjon av laget Retards Vi kommer fra Kirkenes Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 0 jenter og 8 gutter. Vi representerer Kirkenes Ungdomskole

Detaljer

Instituttrapport for studieåret 2014-2015

Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttets navn: MEK Instituttrapporten baserer seg på følgende programrapporter (studieprogrammenes navn): Maskin, Elektronikk og IT og Bioteknologi og Kjemi

Detaljer

Referat fra Starum 20.- 21. april 2013: Utforming av Norsk Lundehund Klubbs nye avlsstrategi. Ingvild Svorkmo Espelien, Hanna Gautun og Turid Helfjord

Referat fra Starum 20.- 21. april 2013: Utforming av Norsk Lundehund Klubbs nye avlsstrategi. Ingvild Svorkmo Espelien, Hanna Gautun og Turid Helfjord Referat fra Starum 20.- 21. april 2013: Utforming av Norsk Lundehund Klubbs nye avlsstrategi Ingvild Svorkmo Espelien, Hanna Gautun og Turid Helfjord Introduksjon Norsk Lundehund Klubb (NLK) startet i

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012

FIRST LEGO League. Stavanger 2012 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Robotene Vi kommer fra Sandnes Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 10 gutter. Vi representerer Teknolab Sandved Skole

Detaljer

Alternative bevaringsformer og bønders medvirkning. Petter Marum og Kristin Daugstad

Alternative bevaringsformer og bønders medvirkning. Petter Marum og Kristin Daugstad Alternative bevaringsformer og bønders medvirkning Petter Marum og Kristin Daugstad Bevaringsformer Ex situ In situ Ex Situ bevaring Ex situ bevaring omfatter bevaring av genetisk materiale utenfor populasjonens

Detaljer

Levende læring Gården som læringsarena. Samarbeidsprosjekt mellom Skogn ungdomskole/nesset ungdomskole og Rennaker gård

Levende læring Gården som læringsarena. Samarbeidsprosjekt mellom Skogn ungdomskole/nesset ungdomskole og Rennaker gård Levende læring Gården som læringsarena Samarbeidsprosjekt mellom Skogn ungdomskole/nesset ungdomskole og Rennaker gård Hela kroppen behövs Ögon kan se och öron kan höra, men händer vet best hur det känns

Detaljer

Handlingsplan for bevaring og bærekraftig bruk av husdyrgenetiske ressurser i Norge 2008-2010

Handlingsplan for bevaring og bærekraftig bruk av husdyrgenetiske ressurser i Norge 2008-2010 Handlingsplan for bevaring og bærekraftig bruk av husdyrgenetiske ressurser i Norge 2008-2010 1. Innledning Hva er husdyrgenetiske ressurser? Norsk genressurssenter, desember 2008 Husdyrgenetiske ressurser

Detaljer

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Bakgrund Gode leseferdigheter er viktigere enn noensinne. Høytlesning og språkleker i førskolealderen er viktige

Detaljer

Tips & Idéer. Stjärnor/Stjerner

Tips & Idéer. Stjärnor/Stjerner Tips & Idéer Stjärnor/Stjerner 600228 Stjärnor/Stjerner SE Till en stjärna behöver du 12 remsor. Stjärnan görs i 2 delar som sedan flätas ihop. DK Til en stjerne skal du bruge 12 stjernestrimler. Stjernen

Detaljer

- med fokus på musikk- og kulturskolene

- med fokus på musikk- og kulturskolene - med fokus på musikk- og kulturskolene Hva er NUMU? Nordisk Union för Musikutbildare (NUMU) är en sammanslutning bestående av de tidigare organisationerna Nordisk Musikpedagogisk Union (NMPU) och Nordisk

Detaljer

Sauerasenes sterke og svake sider

Sauerasenes sterke og svake sider Sauerasenes sterke og svake sider Oppland, 9. mars 2014 Thor Blichfeldt Avls- og seminsjef Norsk Sau og Geit Aktuelle raser i Oppland Hva er definisjonen på en rase? Vi har mer enn 20 raser i Norge NKS

Detaljer

Næringsveier for bevaringsverdige storferaser

Næringsveier for bevaringsverdige storferaser Næringsveier for bevaringsverdige storferaser Innledning på seminaret «Næringsveier for bevaringsverdige storferaser» Gardermoen 18. november 2014 Odd Vangen Leder av Genressursutvalget for husdyr Innspillseminar

Detaljer

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark Gruppe 1900 (1): Hey :) Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Hej! Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Vem är det? Gruppe 1900 (1): Vi hedder: Viktor, Linnea, Anders og ISabel Jonathan, Emil, Moa, Lisa: vilket land? Gruppe

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012

FIRST LEGO League. Stavanger 2012 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Horpestad SOL Vi kommer fra Kleppe Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Horpestad skule

Detaljer

fruktskog 28. og 29. mai På Nedre Opsal gård i Lier

fruktskog 28. og 29. mai På Nedre Opsal gård i Lier Kurs i planlegging og etablering av fruktskog 28. og 29. mai På Nedre Opsal gård i Lier Kurset er for alle som ønsker å lære mer om permakultur-/bærekraftig design i praksis. Vi vil lede deg gjennom praktiske

Detaljer

FIRST LEGO League. Romsdal Hydro Sunndal. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Romsdal Hydro Sunndal. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Romsdal 2012 Presentasjon av laget Hydro Sunndal Vi kommer fra Sunndalsøra Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 1 jente og 3 gutter. Vi representerer Hydro Sunndal

Detaljer

Hej Anne Vi har ikke nogle registrede sundheds problemer på AP men flere opdrættere er opmærksomme på løse knæskaller og ved problemer med tand skift

Hej Anne Vi har ikke nogle registrede sundheds problemer på AP men flere opdrættere er opmærksomme på løse knæskaller og ved problemer med tand skift Sammanfattning av RAS-gruppens arbete fram till november 6 1. Reviderat Hälsoundersökningen enligt vår diskussion för att förenkla den. 2. Ringt Dina Försäkringar som lovat skicka statistik fr o m 3. De

Detaljer

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning.

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning. FOKUS I BIM med BSAB Kort beskrivelse af Svensk Byggtjänst projekt Fokus I der BSAB klasifikationssystem og AMA beskrivelser og udførendeløsninger kobles til en aktiv BIM model. Det svenske BSAB system

Detaljer

FAGSAMLING produksjonstilskudd i jordbruket

FAGSAMLING produksjonstilskudd i jordbruket FAGSAMLING produksjonstilskudd i jordbruket Tema Jordbruksoppgjøret og nytt i PT Tips Vanlig jordbruksproduksjon Utmarksbeite Jordbruksoppgjøret Du kan lese avtalen her Økonomisk ramme DISTRIKTSTILSKUDD

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

Rasespesifikk avlsstrategi (RAS) for Broholmer

Rasespesifikk avlsstrategi (RAS) for Broholmer Rasespesifikk avlsstrategi (RAS) for Broholmer Versjon 1 Gyldig 1.10.2021 Innholdsfortegnelse Innledning... 3 Generelt... 3 Rasens historie; bakgrunn og utvikling... 3 Overordnet mål for rasen... 3 Rasens

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

INVITASJON TIL KICK-OFF MØTE 12. Januar 2017 kl Garder Kurs- og konferansesenter, Gardermoen

INVITASJON TIL KICK-OFF MØTE 12. Januar 2017 kl Garder Kurs- og konferansesenter, Gardermoen INVITASJON TIL KICK-OFF MØTE 12. Januar 2017 kl 10.00 14.00 Garder Kurs- og konferansesenter, Gardermoen Hvilket utsagn er du mest enig i? 1. Flere roboter i norsk industri og offentlig sektor er negativt

Detaljer

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Arne Vik, Program for Audiografutdanning, Høgskolen i Sør-Trøndelag Samarbeidspartnere

Detaljer

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Vestviken Kollektivtrafikk Tønsberg, 27.01.12 Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Spørsmål DVT8 Fråga angående "Konkurransebetingelser

Detaljer

Hvor kommer maten vår fra?

Hvor kommer maten vår fra? Hvor kommer maten vår fra? Jobben til den norske bonden er å skaffe god mat TIL ALLE. I denne boka kan du lære mer om hvordan dyr og planter på gården blir om til mat til deg og meg. På gården jobber bonden.

Detaljer

Informasjon om Boergeit og NorBoer raselaget for Norsk Boergeit. Geitedagene 23. 25. august 2013 Fefor BOERGEIT

Informasjon om Boergeit og NorBoer raselaget for Norsk Boergeit. Geitedagene 23. 25. august 2013 Fefor BOERGEIT Informasjon om Boergeit og raselaget for Norsk Boergeit Geitedagene 23. 25. august 2013 Fefor BOERGEIT AGENDA Rasen Avlsarbeide Økonomi Utfordringer RASEN Filmsnutt Boergeita er den største kjøttgeiterasen

Detaljer

Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap. Lammetal. Torstein Steine. www.umb.no

Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap. Lammetal. Torstein Steine. www.umb.no 1 Lammetal Torstein Steine Avdrått pr søye bestemt av: Vekt pr lam Lammetal Lammetal er ein svært viktig eigenskap. I dag: NKS har høgt lammetal. 70-åra: Moderat lammetal hos dei rasane som no er NKS.

Detaljer

FIRST LEGO League. Trondheim 2012

FIRST LEGO League. Trondheim 2012 FIRST LEGO League Trondheim 2012 Presentasjon av laget Nordskag Oppvekstsenter Vi kommer fra KVERVA Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Type lag:

Detaljer

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale

Detaljer

Levende landbruk og levende kulturlandskap i bærekraftig bruk i hele landet

Levende landbruk og levende kulturlandskap i bærekraftig bruk i hele landet Levende landbruk og levende kulturlandskap i bærekraftig bruk i hele landet Nasjonal konferanse om forvaltning av biologiske og genetiske verdier i kulturlandskapet 12. juni 2007 Per Harald Grue Landbruket

Detaljer

Vektorvärda funktioner

Vektorvärda funktioner Vektorvärda funktioner En vektorvärd funktion är en funktion som ger en vektor som svar. Exempel på en sådan är en parametriserad kurva som r(t) = (t, t 2 ), 0 t 1, som beskriver kurvan y = x 2 då 0 x

Detaljer

Ardennerhingsten Charlie trives når han ruller seg en fin septembermorgen, før han skal inn til sæd-samling

Ardennerhingsten Charlie trives når han ruller seg en fin septembermorgen, før han skal inn til sæd-samling husdyr-nytt NORDGEN - HUSDYR DESEMBER 2009 Ardennerhingsten Charlie trives når han ruller seg en fin septembermorgen, før han skal inn til sæd-samling FOTO: LISELOTTE ERIXON Charles Darwin. Darwins år............................................

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

FIRST LEGO League. Västerås Kevin Pettersson Duong

FIRST LEGO League. Västerås Kevin Pettersson Duong FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Rullator Kidz Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 5 jenter og 6 gutter. Vi representerer Håkantorpskolan

Detaljer

FIRST LEGO League. Sarpsborg Bestemors favoritter. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Sarpsborg Bestemors favoritter. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Sarpsborg 2012 Presentasjon av laget Bestemors favoritter Vi kommer fra Moss Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 1 gutt. Vi representerer Nøkkeland skole

Detaljer

Strengthening the competitive edge for the the Norwegian horse breeds through sports and breeding. NFR-prosjekt Hanne Fjerdingby Olsen 2011-2014

Strengthening the competitive edge for the the Norwegian horse breeds through sports and breeding. NFR-prosjekt Hanne Fjerdingby Olsen 2011-2014 Strengthening the competitive edge for the the Norwegian horse breeds through sports and breeding NFR-prosjekt Hanne Fjerdingby Olsen 2011-2014 Bakgrunn Gjennomføring av forprosjekt med forslag om pilotprosjekt

Detaljer

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Evalueringen av Norges vitensenter i sammandrag Vitensenterkonferensen, Oslo, 11.11.2009 De regionale vitensentrene i

Detaljer

FIRST LEGO League. Agder Miriam Benshitrit Mæstad Nora Anastasia Horne Ekeberg Oda Sangvik Abrahamsen

FIRST LEGO League. Agder Miriam Benshitrit Mæstad Nora Anastasia Horne Ekeberg Oda Sangvik Abrahamsen FIRST LEGO League Agder 2012 Presentasjon av laget Team Lego Champs Vi kommer fra Søgne Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 12 jenter og 8 gutter. Vi representerer Tangvall skole Type

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012

FIRST LEGO League. Stavanger 2012 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Horpestad MÅNE Vi kommer fra Kleppe Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Horpestad skule

Detaljer

Energimerkeordningen

Energimerkeordningen Energimerkeordningen «Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden.» «Granskad och förvanskad? en undersökning av det svenska energideklarationssystemets

Detaljer

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 Uppföljning och aktivitetsrapport december 2012 för enskild aktivitet 12-05-22 Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 4. Lärande Vad har vi lärt oss? Detta tar vi med oss!

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene.

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene. PROJEKTBESKRIVNING TEMAGRUPP 3 - OSKYDDADE TRAFIKANTER PROJEKTMÅL Att utveckla de nordiska nätverken där ökad trafiksäkerhet är huvudintresset. Att lyfta fram den kunskap som är aktuell genom att mötas

Detaljer

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter Larvik kommune Drømmen om et studiesenter SkanKomp Ny læring, utveksling av erfaring GEVINST! Ulike tanker om voksnes læring NORGE Voksenopplæring Lovverk som avgrenser Arbeidsretting «Voksenskolen kommer»

Detaljer

Værkatalog 2006 Tilbud til aktive medlemmer av Gilde Norsk Kjøtt (aktiv medlem = produsent som er medlem av og leverer slakt til Gilde Norsk Kjøtt)

Værkatalog 2006 Tilbud til aktive medlemmer av Gilde Norsk Kjøtt (aktiv medlem = produsent som er medlem av og leverer slakt til Gilde Norsk Kjøtt) Værkatalog 2006 Tilbud til aktive medlemmer av Gilde Norsk Kjøtt (aktiv medlem = produsent som er medlem av og leverer slakt til Gilde Norsk Kjøtt) 31 Nor-X farrase Nor-X er en sammensatt farrase (Norsk

Detaljer

Norsk genressurssenters. Handlingsplan for bevaringsverdige husdyrraser

Norsk genressurssenters. Handlingsplan for bevaringsverdige husdyrraser Norsk genressurssenters Handlingsplan for bevaringsverdige husdyrraser 2016-2019 November 2016 Forord Norsk genressurssenters handlingsplan for bevaringsverdige husdyrraser 2016-2019 er et styringsverktøy

Detaljer

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 14: Enkel linjär regression

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 14: Enkel linjär regression Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 14: Enkel linjär regression Anna Lindgren 21+22 november, 2016 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F14: Regression 1/21 Hypotesprövning Olika metoder

Detaljer

Biologisk mangfold i landbrukets tjeneste Lanseringsseminar på Litteraturhuset i Oslo Tirsdag, 1. september 2015

Biologisk mangfold i landbrukets tjeneste Lanseringsseminar på Litteraturhuset i Oslo Tirsdag, 1. september 2015 Biologisk mangfold i landbrukets tjeneste Lanseringsseminar på Litteraturhuset i Oslo Tirsdag, 1. september 2015 Det viktige mangfoldet «Både under og over jorda myldrer det av små og store organismer

Detaljer

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island 2009-09-10 KVALITETSPROSJEKT Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island Del 1. Elver/deltakere I Norge ble det intervjuet 6 elever fra to VO-sentre i Oslo, 3 med lese/skrivevansker (på grunnleggende

Detaljer

Creating Green Business together. www.oreec.no. ecoinside. OREEC er en del av Kunnskapsbyen Lillestrøm

Creating Green Business together. www.oreec.no. ecoinside. OREEC er en del av Kunnskapsbyen Lillestrøm ecoinside ecoinside Indre Skandinavia skal bli den globalt ledende klynge innen klimadrevet utvikling Klimadrevet utvikling Smart spesialisering på «svorsk» Interreg samarbeid i program Sverige-Norge i

Detaljer

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen FIRST LEGO League Sarpsborg 2012 Presentasjon av laget Technobosses Vi kommer fra Vinterbro Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 0 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nordbytun ungdomsskole

Detaljer

Strategi for Datatilsynets internasjonale engasjement. Juli 2012

Strategi for Datatilsynets internasjonale engasjement. Juli 2012 Strategi for Datatilsynets internasjonale engasjement Innholdsfortegnelse En verden i rask forandring... 3 1. Vi skal delta i sentrale internasjonale fora... 4 2. Vi skal være en pådriver i det nordiske

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012

FIRST LEGO League. Stavanger 2012 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget FLL stangeland Vi kommer fra sandnes Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 5 gutter. Vi representerer Stangeland skole

Detaljer

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS UTFORDRINGEN IDAG 3 829 flyktninger venter på bosted Kommunene har gjort en stor innsats i bosettingsarbeidet

Detaljer

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfold- ochav: Akershus Fylkeskommuner. Projektet finansieras

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Vinterkonferansen 26. februar 2015 Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Marit Aralt Skaug og Peter de Souza Terningen Nettverk Varför

Detaljer

Strategisk plan for Bioforsk

Strategisk plan for Bioforsk Strategisk plan for Bioforsk 2013-2016 Faglig plattform og egenart Bioforsk har sin faglige plattform innen landbruk og matproduksjon, plantebiologi og plantehelse, og miljø og ressursforvaltning. Organisasjonens

Detaljer

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende #etikk Simen Spurkland, Aftenposten 3.11.15 #teknologi Kratta manegen För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent

Detaljer

Anne Grete Rostad og Nina B.Slettum

Anne Grete Rostad og Nina B.Slettum Anne Grete Rostad og Nina B.Slettum De neste 10 årene behøver vi 5000 personer med grønn høyere utdanning Skog Husdyr Plantefag Arealplanlegging I dag uteksamineres knapt 100 til sammen innafor denne sektoren

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

TEMA. Jakten på PLANTEARVEN. Nr. 3 2015. - om å finne og bevare plantegenetiske ressurser. Skolehage

TEMA. Jakten på PLANTEARVEN. Nr. 3 2015. - om å finne og bevare plantegenetiske ressurser. Skolehage Nr. 3 2015 Skolehage Jakten på PLANTEARVEN - om å finne og bevare plantegenetiske ressurser Kirsty McKinnon, Bioforsk, Kompetansesenter Økologisk Landbruk. E-post kirsty.mckinnon@bioforsk.no Genetisk mangfold

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE STORFERASENE 2015

NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE STORFERASENE 2015 NIBIO RAPPORT NIBIO REPORT VOL.: 2, NR.: 62, 2016 NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE STORFERASENE 2015 NINA SÆTHER OG ANNA REHNBERG Norsk genressurssenter, NIBIO TITTEL/TITLE NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE

Detaljer

Studietur om Fjällko til Jämtland 11./12. 13. mars 2009

Studietur om Fjällko til Jämtland 11./12. 13. mars 2009 1 Studietur om Fjällko til Jämtland 11./12. 13. mars 2009 Avlslaget for STN og fylkesmannens landbruksavdelinger i Sør- og Nord-Trøndelag, Oppland, Hedmark og Møre & Romsdal står bak Informasjonsprosjektet

Detaljer

NORSK SAU- OG GEITALSLAG

NORSK SAU- OG GEITALSLAG NORSK SAU- OG GEITALSLAG Foretaksregisteret: 970 134 808 MVA Saksbehandler, innvalgstelefon og elektronisk postadresse Siv Heia Uldal, 23 08 47 73 / 41412799 siv.uldal@nsg.no Oslo, 10. mars 2005 Referat

Detaljer

Jordbruksoppgjøret 2016/2017 med vekt på produksjonstilskuddene. Cathrine Amundsen, Landbruksavdelingen Tromsø,

Jordbruksoppgjøret 2016/2017 med vekt på produksjonstilskuddene. Cathrine Amundsen, Landbruksavdelingen Tromsø, Jordbruksoppgjøret 2016/2017 med vekt på produksjonstilskuddene Cathrine Amundsen, Landbruksavdelingen Tromsø, 21.09.2016 Jordbruksoppgjøret 15.mai 2016 Lønnsvekst på 3,1 % eller kr. 10 700 pr. årsverk

Detaljer

EU-seminar Backlund, Levanger Sidsel Trønsdal 11. februar 2010

EU-seminar Backlund, Levanger Sidsel Trønsdal 11. februar 2010 INTERREG IV 2007-2013 EU-seminar Backlund, Levanger Sidsel Trønsdal 11. februar 2010 Interregs historie Interreg etablert i 1991 Norge og Sverige deltatt siden 1996 (Interreg II) Interreg III 2000-06 Interreg

Detaljer

Rasespesifikk avlsstrategi (RAS) for gammel dansk hønsehund

Rasespesifikk avlsstrategi (RAS) for gammel dansk hønsehund Rasespesifikk avlsstrategi (RAS) for gammel dansk hønsehund Versjon 1 Gyldig 1.10.2021 Innholdsfortegnelse Innledning... 3 Generelt... 3 Rasens historie; bakgrunn og utvikling... 3 Overordnet mål for rasen...

Detaljer

Internationalt avlssamarbejde hvad vej går udviklingen?

Internationalt avlssamarbejde hvad vej går udviklingen? Internationalt avlssamarbejde hvad vej går udviklingen? Polarisering Globalisering-Opkøb -Specialisering-Krydsning? Sverre Bjørnstad, Geno Eksempel på teknologier som påvirker mulighetene i avlsarbeidet

Detaljer

Stort eller lite sauebruk, hva kan jeg regne med å tjene på saueholdet? Lars-Ivar Fause

Stort eller lite sauebruk, hva kan jeg regne med å tjene på saueholdet? Lars-Ivar Fause Stort eller lite sauebruk, hva kan jeg regne med å tjene på saueholdet? Lars-Ivar Fause Kilder/ Bidragsytere Statistisk Sentralbyrå (SSB) Statens Landbruksforvaltning NILF Sauekontrollen Nortura Team Småfe

Detaljer

www.seaco.no Seaco er en familiebåt, og vi tilstreber å levere den beste og mest sporty båten i vårt markedssegment.

www.seaco.no Seaco er en familiebåt, og vi tilstreber å levere den beste og mest sporty båten i vårt markedssegment. komplett båtglede Det første ledd i produksjonen av en Seaco foregår i Flekkefjord. Her føres gode båtbyggertradisjoner videre i Dracos erverdige lokaler, - og det synes vi forplikter! Vi legger vår sjel

Detaljer

Nytt om krysningsprosjektet

Nytt om krysningsprosjektet Nytt om krysningsprosjektet Av Hanna Gautun, Ingvild S. Espelien og Turid Helfjord Styret for Norsk Lundehund Klubb har nedsatt ei gruppe bestående av avlsrådet og en representant fra styret som skal arbeide

Detaljer

Anvendelse av elektroniske øremerker

Anvendelse av elektroniske øremerker Anvendelse av elektroniske øremerker Innhold Oppdatering om OS ID Merkereglene for sau Bruk av elektroniske øremerker i drifta Oppdatering om OS ID Status OS ID Omsetning 2013: NOK 68 mill. 48 medarbeidere

Detaljer