Islandsk korthalesau. Ord på veien Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Islandsk korthalesau. Ord på veien... 2. Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3"

Transkript

1 husdyr-nytt NORDGEN - HUSDYR DESEMBER 2008 Islandsk korthalesau FOTO: ASKELL THORISSON Ord på veien... 2 Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3 Finsk boskap flyttades från fängelset till skolan... 4 Genomisk selektion ger oss ett ökat genetiskt framsteg... 5 Direktøren for det hele - Hva vil hun med NordGen - Husdyr?... 6 Kriterier for å kunne regnes som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge... 8 Islandsk sau utgjør halvparten av alle europeisk korthalesau Aktuellt från NordGens djurartsgrupper... 12

2 husdy 2 fra avtroppende leder, Erling Fimland, Ord med på veien I de senere år, er det blitt økende bevissthet omkring genetisk diversitet/variasjon innen husdyr som ressurs for mat- og landbruksproduksjon. Både økonomiske og kulturelle/historiske verdier er nær knyttet til de mange ulike egenskaper husdyrrasene har. Dette gjelder direkte verdier som fungerer i markeder som grunnlag for effektiv produksjon og produktutvikling, men også indirekte verdier som fungerer som forsikrings- og opsjonsverdier. Dette er verdier/egenskaper som kan komme til nytte i fremtiden, ved endret klima, tilgang på fôr-råvarer, eller endring i smittepress. I tillegg ønsker vi å ta vare på kultur- og historiskeverdier. Disse verdiene påvirkes av politiske rammer og forvaltnings praksis nasjonalt så vel som internasjonalt.politiske utviklingsstrategier med industrialisering, fri markedsadgang og -utvikling, gjennom et mangfold av internasjonale avtaler medfører uniformering av husdyra, monopolisering av markedet og vertikal/ horisontal integrasjon av ressursbruk i produksjon og videreforedling. Disse utviklingstrekkene har nærmest akselerert i de siste år. Dette har medført en stor økning i produktiviteten isolert sett, mens indirekte følgekostnader av slik industrialisering med bl.a. redusert genetisk mangfold, miljøbelastningerog klimaendringer har fram til nå blitt lite estimert og langt fra kostnadsberegnet. I tillegg kommer økt risiko for smittespredning gjennom økende flytting av varer og tjenester, og stadig større konsentrasjon av husdyrholdet ved store produksjonsenheter med svært mange dyr og mye gjødsel på ett sted. Genetisk diversitet, er og vil bli, fundamentet til evigvarende fornybarhet av ressurser til mat- og landbruksproduksjon, og er dermed dramatisk sett på prøve ved den pågående utvikling. Spørsmålet er om det skal gjennomføres politiske og forebyggende tiltak som kan opprettholde diversiteten og samtidig utnytte husdyr genetiske ressurser på en bærekraftig måte. Eller om det må skje dramatiske hendinger før aksjoner stables på bena for å begrense skadene. Overordnet kan en litt flåsete si at ensidig profittmaksimering har ført til både kugalskap og risiko for pandemi i husdyrbruket. Sannheten er noe mer omstendig, men likevel reell etter mitt syn.for å sikre fremtidig matforsyning fra husdyrbruket, som i dag utgjør % av kalori inntaket, vil det være nødvendig med global bærekraftig forvaltning av genetisk mangfold i husdyrpopulasjoner. Dette vil kreve satsing på: Kunnskapsutvikling og anvendelse av realkunnskap i praksis Politiske incentiver og reglement, nasjonalt og internasjonalt Samarbeid mellom husdyrbrukere, forskningen og myndigheter både nasjonalt og internasjonalt Perspektivet i økonomi og forvaltning av genetiske ressurser må bli betraktelig lenger enn det som praktiseres i dag Norden og NordGen må initiere prosesser for å skape gjennomføringskraft av bærekraftige prinsipper i produksjonssystemer ikke bare nasjonalt, men også bidra til at utveksling av husdyrgenetisk materiale gjennomføres slik at kjøper får value for money i henhold til god etisk handelsstandard. Vi har kommet langt i arbeidet med å forvalte husdyrgenetiske ressurser på en bærekraftig måte. Store utfordringer gjenstår likevel fortsatt. Både klimaendringer, forestående WTO-forhandlinger og finanskrisen er faktorer som vil påvirke også på dette området. Kanskje vi kan håpe at siste tiders økt politisk vilje og anledning til styring i disse krisetider vil påvirke også vårt område, nå som verden er så innstilt på change?

3 r-nytt af Helle Palmø, sekretær i det danske Genresource udvalg Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup Jysk kvæg i den grønne eng på Gl.Estrup FOTO: HELLE PALMØ Dansk Landbrugsmuseum, der har til huse på herregården Gl. Estrup på Djursland, er et af de få steder, hvor det er muligt at opleve gamle danske husdyrracer. Museets Center for den Levende Kulturarv, som er et moderne staldmiljø, der blev indviet i 2001, danner rammerne for formidling om og bevaring af en lang række af de gamle danske husdyrracer. Husdyrene indgår både i museets daglige formidling men også ved specielle arrangementer. Museet har således gennem mange år afholdt et historisk dyrskue, og dette er altid et tilløbsstykke. På dyrskuet kan gæsterne opleve traditionelt håndværk og madkultur, og opleve de gamle husdyr arbejde side om side med traktorer fra før dengang verden gik af lave. Både kvæg og heste fremvises i ringen, og en rigtig dommer er sat til at fortælle om dyrene imens de vises frem. Som noget nyt havde Gl. Estrup i samarbejde med Dansk Kennelklub i sommers arrangeret hundeudstilling med de 4 racer: Broholmer, Dansk Spids, Dansk/svensk Gårdhund og Gammel Dansk Hønsehund, som alle er omfattet af Udvalget til Bevarelse af Genressourcer hos Danske Husdyrs (Genressourceudvalget) arbejde. Over 800 besøgende valgte denne dag at smutte forbi Gl. Estrup for at se på de udstillede hunde. Dansk Landbrugsmuseums hovedopgave er at formidle den levende kulturarv, men hvor det er muligt gøres dette sammen med formidling af jordbrugets genetiske ressourcer og ofte på en måde, hvor den besøgende inddrages aktivt og sættes i sving med praktiske ting. Det giver helt sikkert oplevelser med hjem, som kan huskes. Et af sommerens hits blandt børn var at fodre de gamle husdyr. Rigtig mange børnefamilier vandrede ud til de gamle husdyr sammen med Gl. Estrups museumsformidlere som fortalte om dyrene, og fodrede dem med hø fra en lille pose som de havde erhvervet sig i museumsbutikken. Herefter rundede de kartoffelmarken, og gravede gamle bevaringssorter af kartofler op og fyldte posen, som de herefter kunne tage med hjem til aftensmaden. Dansk Landbrugsmuseum har 100 hektar jord, og der er andet end gamle landracer på markerne, som drives økologisk. Museet dyrker hvert år en lang række forskellige afgrøder af gamle sorter, der ofte er hentet i det som tidligere hed den Nordiske Genbank, nu fusioneret i NordGen. Dansk Landbrugsmuseum har et meget tæt samarbejde med Fødevareministeriets Genressourceudvalg, og museets besætning af gamle danske husdyrracer er vigtige både i bevarings- og i formidlingssammenhænge. Dansk Landbrugsmuseums direktør Peter Bavnshøj er Kulturministeriets repræsentant i såvel Udvalget for Plantegenetiske Ressourcer som i Genressourceudvalget, hvilket gennem de seneste år har genereret mange positive spin-off effekter. Du kan finde mere om museet på Gl. Estrups hjemmeside: og lære mere om Jordbrugets genetiske ressourcer på Fødevareministeriets hjemmeside: 3

4 4 husdy Emmi Manninen, Finsk boskap flyttades från fängelset till skolan Finsk boskap har i över 20 års tid uppfötts vid fängelsegårdar, nordfinsk boskap i Pelso och öst- och västfinsk boskap i Sukeva. För ett par år sedan kom den tråkiga nyheten: Sukeva skall frångå boskapsskötseln och finsk boskap måste få ett nytt hem. Dåvarande jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja tillsatte i mars 2007 en arbetsgrupp som fick i uppgift att tänka ut alternativ för omplacering av boskapen. Arbetsgruppen begärde offert av både läroanstalter inom naturbruk och privata. Samarbete med privata boskapsuppfödare ansågs dock vara för riskfyllt. Vad skall man göra om gården byter ägare? Hur blir det med äganderätt till djuren och hur kan man garantera att man har en gemensam syn på åtgärder som krävs på gården för bevarande av husdjurgenetiska resurser? Det bästa alternativet ansågs vara att placera boskapen vid två undervisningsgårdar, yrkesinstituten Ahlmanin ammattiopisto i Tammerfors och Kainuun ammattiopisto i Kajana. Boskapen skulle flyttas från fängelset till skolan och samtidigt skulle de bli stadsbor. Utöver placeringsplatsen hade arbetsgruppen som uppdrag även att fundera på vem som skall betala kostnaderna. Tre ministerier stannade för ett kompromissbeslut: Djurens transport- och underhållskostnader delas mellan justitie-, undervisnings- samt jord- och skogsbruksministerierna. Av boskapen som fanns från förut vid Ahlmans yrkesinstitut var hälften finsk boskap. Från fängelset i Sukeva flyttades djuren tillhörande västfinsk boskap samt en del av östfinsk boskap (röd- och vitbrokig ko). Nu har ladugården fyllts av finsk boskap i den grad att det endast finns en frisisk kvar. Ahlmanin ammattiopisto säljer mjölk av finsk boskap direkt åt konsumenterna. En del av mjölken går till restauranger, där den serveras som sådan eller förädlad till ost. Produkter av röd- och vitbrokig ko från Tammerfors blev denna höst kända utomlands när de blev presenterade på matmässan i Italien. Yrkesinstitutet Kainuun ammattiopisto hade till slutet av 1960-talet äkta östfinsk boskap. Senare har det bland ayrshireoch frisiska kor alltid funnits en eller två röd- och vitbrokiga kor. Vid undervisningslägenheten hade man planerat att övergå till endast en ras för att underlätta skötandet och matandet av korna, således kom korna från Sukeva som på beställning. Läroanstalten hade redan tidigare frågat bl.a. mejeriers, ysteriers och landsbygdsrådgivningars representanter hur de skulle ställa sig till att undervisningsgården skulle övergå FOTO: EMMI MANNINEN till endast röd- och vitbrokiga kor samt genbank. Intresset för detta förslag var stort. I och med ändringen fick landsbygdsföretagandet, produktutvecklingen av den röd- och vitbrokiga kons mjölk och kött nya utmaningar och möjligheter. Studerandena vid läroanstalterna i Ahlman och Kainuu har varit glada över att få ha finsk boskap. De finska undervisningsgårdarna får till och med konkurrera om studerande och då är finsk boskap ett sätt att skilja sig från mängden bland läroanstalterna på ett positivt sätt. I och med finsk boskap uppstår möjligheten att bekanta sig med sällsynta inhemska raser samt även med genbanksverksamheten. De blivande yrkesmänniskorna inom jordbruksbranschen kan senare i sitt eget arbete främja bevarandet av raser och förädla deras mjölkproduktionsegenskaper. Sukeva fängelsegårds publicitet satte fart på skapandet av ett brand för livsmedel från röd- och vitbrokig ko och de övriga raserna inom finsk boskap. Efterfrågan på naturenligt producerad mat blir allt större, så det skulle tydligen även finnas en marknad för lantraser. Redan innan nedläggningen av Sukeva fängelsegård grundade genbankskoordinatorn Juha Kantanen tillsammans med yrkesinstituten Ahlman och Seppälä samt representanter för Pelso fängelsegård en grupp, som byter uppgifter och idéer om genbanksdjurens nya användningsmöjligheter och om till exempel forsknings- och produktutvecklingsprojekt. Samarbete har även planerats med samhällsforskare som arbetar vid jordbruks- och livsmedelsekonomiska forskningscentralen samt med forskare inom hållbar utveckling och ekologisk ekonomi Avhysningen från fängelset var för finsk boskap tydligen ett synligare och färgstarkare PR-trick än den bästa reklam eller upplysning. Den lärde säkert de flesta finländare hurdan nationalskatt till exempel den röd-vitbrokiga kon är. Här kommer vi till skolan! Korna vid Sukeva fängelse flyttade på vårsidan till två undervisningsgårdar, Ahlmanin ammattiopisto och Kainuun ammattiopisto. I Kainuu ordnade man fest när korna fick gå ut på bete för första gången i våras. FOTO: Emmi Manninen

5 r-nytt Hans Stålhammar, chefsgenetiker VikingGenetics Den pågående introduktionen av Genomisk selektion (GS) förändrar avelsföre-tagens arbetssätt. Avelsvärden kommer att skattas med en bättre säkerhet, selektionseffekten blir högre och generationsintervallet förkortas när GS används. Genomisk selektion Det har skett ett teknikskifte i DNA-laboratorierna. Idag kan man få många tusen SNP-markörer till en betydligt lägre kostnad än tidigare. Sedan början av 2008 finns en DNA-analys från Illumina med drygt markörer. Genom att DNA-typa redan av-kommeprövade tjurar, kan man finna ett samband mellan de enskilda markörerna och samtliga avelsvärden. Summan av markörerna utgör en individs genomiska avelsvärde, GAV. Blodprov kan avslöja DNA-profilen för ungtjurar, som ännu saknar avelsvärden och via sambandet kan ett GAV-resultat beräknas även för dessa. Detta arbete har för VikingGenetics del skett i samarbete med Århus Universitet, Institutet för Genetik och Bioteknologi vid Forskningscentret Foulum under forskningsledaren Mogens Sandö Lunds ledning tjurar SNP-markörer Avelsvärden Genomisk selektion ger oss ett ökat genetiskt framsteg Unga kandidater SNP-markörer Inga avelsvärden Tabell 1. Säkerheten för olika egenskaper och typer av avelsvärden Egenskap Säkerhet Härstamningsindex Genomiskt avelsvärde Avkommeprövning Överlevnad 0,17-0,21 0,50 0,50 Dotterfertilitet 0,20-0,22 0,56 0,60 Kalvningar far 0,18-0,26 0,50 0,75 Ben 0,21-0,26 0,46 0,70 Juver 0,30-0,33 0,45 0,80 Fettindex 0,31-0,38 0,54 0,90 Proteinindex 0,31-0,38 0,63 0,90 Högre selektionseffekt Ett första selektionssteg är när ungtjurar väljs ut på härstamningsindex. Efter DNA-typning väljs de ungtjurar bort som har det lägsta avelsvärdet. Kvaliteten på ungtjurar kan på detta vis höjas väsentligt. Resultatet beror på hur många ungtjurar som typas per insatt ungtjur. De absolut bästa ungtjurarna kan även väljas till tjurfäder. Kortare generationsintervall Att använda tjurar utan avkommebedömning som tjurfäder är ett sätt att kraftigt minska generationsintervallet. Tjurar med enbart genomiska avelsvärden har dock en lägre säkerhet för de flesta egenskaperna än avkommebedömda tjurar. Skattning av samband mellan avelsvärden och markörer Genomiska avelsvärden för unga kandidater Figur 1. Skiss över sambandet mellan avelsvärden och markörer samt hur GAV kan skattas för ungtjurar. Bättre säkerhet Analyser av GAV kan ske redan när kalven är mycket ung och GAV har i allmänhet en säkerhet som vida överstiger kalvens härstamningsindex. För egenskaper med en låg arvbarhet kan GAV ha en säkerhet som ligger i nivå med resultatet för avkommebedömda tjurar, se tabell 1. GAVresultatens säkerhet varierar mindre mellan egenskaper än för de traditionella avelsvärdena. Detta är positivt eftersom vi nu förstärker våra möjligheter att bedriva ett framgångsrikt avelsarbete för hälsoegenskaperna. Skillnaden i säkerhet för ungtjurar för en egenskap beror på om de har en nordisk eller utländsk tjurfader. Genomisk selektion och risken för ökad inavel Ett avelsarbete som ger ett högre genetiskt framsteg ökar alltid risken för inavel. Detta är även fallet vid genomisk selektion. Därför är det mycket viktigt att de ungtjurar som väljs ut för DNA-typning har en varierade genetisk bakgrund. I framtiden vilar ett stort ansvar på avelsföretagen för förvaltningen av genetiska resurser. Till vår hjälp har vi olika dataprogram, som skall hjälpa oss att finna balansen mellan genetiskt framsteg och förändringen av inavelsgraden. Genomisk selektion, den tredje revolutionen Genomisk selektion är den tredje revolutionen inom avelsarbetet under de senaste 70 åren. Introduktionen av semintekniken har idag lett till att enskilda tjurar kan användas till mer än en miljon semineringar och få döttrar på fem kontinenter. Nästa revolution var när BLUP-metodiken infördes vid avelsvärderingen. Idag kan vi via Interbull rangera mer än Holsteintjurar för produktions-, exteriöroch hälsoegenskaper. In-troduktionen av genomiska avelsvärden kommer att leda till stora förändringar av avelsarbetet med nötkreatur. 5

6 6 husdy Direktøren for det hele - Hva vil hun med NordGen - Husdyr? Det nærmer seg ett år siden NordGen ble etablert og de tre organisasjonene NSFP, NGH og NGB nedlagt. NordGen s organisasjonskart består nå av tre fagavdelinger: Skog, Husdyr og Planter og en administrativ avdeling. Skog og Husdyr er samlokalisert på Ås, Norge, mens de øvrige holder til i Alnarp, Sverige. I kontrakten for 2008 mellom Nordisk Ministerråd (NMR) og NordGen er det framhevet noen forventninger til nyetableringen NordGen. Bl.a. forventes synergieffekter i form av budsjettmessige besparelser og/eller større aktivitet og/eller bedre kvalitet. Har vi oppnådd det? Og i så fall, hvordan påvirkes husdyraktivitetene? Én organisasjon, én identitet For å skape et grunnlag for synergi, har det vært viktig for meg å utvikle én institusjon med én felles organisasjonskultur og identitet. Det har sine utfordringer å ha husdyr (+ skog) lokalisert langt unna hovedkontoret, men med dagens teknologi og effektive (og rimelige) reisemuligheter er de overkommelige. Slik jeg ser det er verdien av å være i et levende og sterkt husdyrfaglig miljø større enn ulempene ved en splittet tilværelse. En sterk fagforankring er nødvendig for å ta ut faglig synergi og derigjennom høyere kvalitet på våre leveranser som er den måten jeg foretrekker å ta ut synergi på. Satsing på informasjon og nettverk Det er gjennomført to viktige synergieffektive kursendringer i Det første er en samkjørt og større vekt på ekstern informasjon, inklusiv nettverksbygging. NordGen har ansatt en egen informasjonskoordinator, fått ny logo og legger nå om sin web-side med én samlet webportal (åpning 12. januar 2009). NordGen-Husdyr s egen webside får nå samme design og struktur som NordGen s øvrige sider. Husdyr vil til en viss grad fortsette å gi ut eget informasjonsmateriell, men hovedsatsingen framover blir web en med større vekt på informasjon til allmennheten. I tillegg vil vi revitalisere vårt nettverk innen husdyr, det gjelder både arbeidsgruppene og samordningsgruppen bestående av FAO-koordinatorene. Arbeidet med de nordiske husdyrgenetiske ressursene er tuftet på samarbeid og kompetanseoverføring. Nettverksbygging innen husdyrsektoren blir derfor helt avgjørende for innflytelse og oppnåelse av synergieffekter. Det er også på den måten den nordiske merverdien blir tydelig. Kompetanseoverføringen, idéutviklingen Av Jessica Kathle, og ikke minst koordineringen som gjøres innen disse gruppene er kostnadseffektiv bruk av felles nordiske ressurser. Arbeidsgruppene kan også brukes til støtte og ideutveksling for utnyttelse av genetiske ressurser i kommersiell produktutvikling med bakgrunn i gamle husdyrraser. Innen det nordiske initiativet Ny nordisk mat er NordGen-Husdyr med i et tverrfaglig prosjekt på bærekraftig bruk av husdyrraser i beitelandskap, ved utvikling av nisjeprodukter. Flere initiativ i form av felles prosjektsøknader vil være velkomne. Nettverkssamarbeidet kan ha enda mer å hente gjennom felles bevaringsprogram for gamle raser og en mer koordinert, enda sterkere stemme i internasjonale fora. Miljøspørsmål nytt innen NordGen Den andre viktige kursendringen er knyttet til miljøspørsmål. NordGen vil fra 2009 overta funksjonen til Nordisk Genressursråd (NGR). Det betyr at vi får utvidet vårt mandat til også å være et rådgivende organ for NMR innen genressurser (for mat og landbruk) og miljøspørsmål. En krevende og utfordrende utvidelse av NordGen s mandat som også kommer til å påvirke aktivitetene og fokuset innen Husdyr. Til tross for små tilleggsressurser som følge av mandatutvidelsen vil jeg likevel si at dette er en ønsket og fornuftig utvikling hvor genressurser blir satt inn i en større sammenheng med økte synergieffekter som resultat. Vår tverrfaglige tilnærming, ikke minst samspillet mellom planter, skog og husdyr, blir et viktig utgangspunkt når miljøspørsmål skal integreres i vår virksomhet. Landskapspleie, rovdyrsproblematikken og klimaendringer er områder som kan påvirkes av ulike beitende husdyrarter og raser og vise versa. Bærebjelken i vår virksomhet I vår strategiske plan er det slått fast at NordGen er blant de fremste internasjonale service- og kunnskapssentra for forvaltning av plante-, husdyr- og skoggenetiske ressurser. Det betyr at faglighet skal være bærebjelken i all vår virksomhet. Det skal gjennomsyre vår organisasjon og øke vår innflytelse. Alle råd som gis skal være faktabasert og kvalitetssikret. For å lykkes er det viktig både med en bevisst rekrutteringspolitikk og gode mulighet for faglig utvikling av NordGen s medarbeidere. I tillegg er det også et spørsmål om verdier og organisasjonskultur. Vi må følgelig søke kompetanse der

7 r-nytt den finnes, internt og eksternt, teste ut våre synspunkter, ha en fagkritisk holdning og være åpen for diskusjon. NordGen-Husdyr har en viktig rolle å spille Husdyr utgjør ca. 40 % av maten vi spiser og på verdensbasis er andelen økende. Forvaltningen av husdyrgenetiske ressurser vil derfor få mer oppmerksomhet, både nasjonalt, regionalt og internasjonalt framover. Her mener jeg NordGen-Husdyr har en viktig rolle å spille. Til tross for sin beskjedne størrelse har NordGen et stort nettverk og høy kompetanse og ikke minst mye erfaring innen internasjonalt arbeid. NordGen-Husdyr må fortsette å påvirke de nordiske avlsorganisasjonene til å ta hensyn til en langsiktig, bærekraftig bruk av avlsmateriale. Men vi kan også bidra inn i internasjonale forhandlinger om rettigheter til avlsmateriale som vil komme avlsorganisasjonene til gode. Her handler det bl.a. om å få til et hensiktsmessig regelverk som sikrer mangfoldet innen de husdyrgenetiske ressursene internasjonalt. NordGen-Husdyr vil i samarbeid med de nasjonale FAO-koordinatorene være en pådriver i dette arbeidet med bla. deltakelse i de tekniske arbeidsgruppene innen FAO. Internasjonale aktiviteter Internasjonalt engasjement er ellers en viktig satsing. NordGen-Planter deltar i flere større utviklingsprogram for å bygge opp regionale genbanker for kulturvekster i både Afrika, Sentral-Asia og Balkan. I tillegg drifter NordGen Svalbard Global Seed Vault som er det nye internasjonale sikkerhetslagret for frø. Det pågår et planleggingsarbeid nå for å bygge opp en regional genbank for husdyrgenetiske ressurser i Afrika i regi av SIDA og med NordGen-Husdyr i en sentral rolle. Prosjektet er ennå ikke på plass, men planene om å bruke NordGen som prosjektansvarlig har skjedd takket være vår kompetanse og erfaring med tilsvarende genbankarbeid for frø. Blir husdyrprosjektet realisert blir det et viktig gjennombrudd for NordGen-Husdyr og bestemmende for mye av innsatsen framover. Det vil heve vår kompetanse ytterligere, gi oss en tydelig internasjonal profil og vi vil bidra til en bærekraftig bevaringsstrategi for husdyrgenetiske ressurser i utviklingsland. Min konklusjon er i all beskjedenhet: Ja, vi har oppnådd mye, og vi vil fortsette å søke etter faglig og kvalitetsmessige synergieffekter. Jessica Kathle, direktør for Nordisk Genressurs Senter, NordGen. 7

8 husdy Nina Sæther, Norsk genressurssenter Kriterier for å kunne regnes som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge Norsk Dølahest og finsk Lapphund, med svenske eiere i nordisk vinterlandskap. 8 Norsk genressurssenter har, i samarbeid med Genressursutvalget for husdyr, utarbeidet følgende kriterier for å kunne bli klassifisert som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge. Kriteriene er tatt i bruk og det evalueres stadig nye raser etter kriteriene. Kriterier til en nasjonal rase: a) Rasen skal ha vært i Norge i minst fem generasjoner uten vesentlig import av nytt avlsmateriale b) Dersom rasen har en søsterrase (internasjonal eller nasjonal) kan den likevel regnes som nasjonal dersom a. Rasen har vært genetisk isolert uten vesentlig innkryssing av annet avlsmateriale b. Rasen har spesielle særtrekk som resultat av f eks avvikende avlsarbeid i forhold til søsterrasen c) Rasen skal ha eller ha hatt næringsmessig og kulturhistorisk betydning. d) Rasen skal ikke ha vært så fåtallig at dagens rase bare kan anses som en rekonstruksjon Kriterier til en truet eller kritisk truet rase: I følge FAOs definisjoner regnes en rase som truet hvis det totale antall avlshunndyr er mellom 100 og 1000 eller antall avlshanndyr er mellom 5 og 20. Videre regnes det som kritisk for en rase dersom en rase har under 100 avlshunndyr eller under 5 avlshanndyr. Kriterier til en bevaringsverdig rase: En bevaringsverdig rase er en nasjonal rase som har en populasjonsstørrelse som er truet eller kritisk truet.

9 r-nytt Tabell over norske husdyrraser som er vurdert om de er nasjonale og bevaringsverdige eller ikke. Tabellen er ikke endelig, men vil bli utvidet etter hvert som nye raser blir behandlet og vurdert av Genressurssenteret og Genressursutvalget for husdyr i Norge. Rase Storfe Dølafe Jarlsbergfe Norsk rødt fe Sidet trønderfe og nordlandsfe Telemarkfe Vestlandsk fjordfe Vestlandsk raudkolle Østlandsk rødkolle Hest Dølehest Fjordhest Nordlandshest/lyngshest Norsk kaldblodstraver Fjørfe Bronsekalkun Norsk hvit gås Norske jærhøns Smålensgås Sau Blæset sau Dalasau Fuglestadbroget sau Gamalnorsk sau Gamalnorsk spæl Grå trøndersau Norsk hvit sau Rygjasau Sjeviot Steigarsau Geit Norsk mjølkegeit Kystgeit Gris Norsk landsvin Hund Dunker Haldenstøver Hygenhund Lundehund Norsk buhund Norsk elghund grå Norsk elghund sort Trønderkanin Den brune bia Bevaringsverdig Nasjonal rase, Nasjonal rase, hvor Ikke et rase (nasjonal og men ikke det er ikke tatt stilling nasjonalt truet) truet til grad av truethet. ansvar. 9

10 husdy Emma Eythórsdóttir, Jón V. Jónmundsson og Ólafur R. Dýrmundsson Islandsk sau utgjør halvparten av alle europeisk korthalesau. På den årlige kongressen til EAAP i august 2008 i Lithauen, var det en sesjon som handlet spesielt om korthalesau av europeisk opprinnelse. Islandssauen er uten tvil den sauerase innen for denne sauetype som står sterkest som en produksjonsrase i aktiv bruk. De islandske husdyrrasene ble brakt til Island ved befolkning av landet rundt 900 AD, og sauerasen har sannsynligvis vært den rasen som ble brukt i Vest-Norge på den tiden. Nyere forskningsresultater bekrefter også slektskap med den norske og færøyske spælsauen. Sauepopulasjonen i Island er nå rundt 455 tusen vinterfóra sauer, og rasen har overlevet som den eneste sauerase i landet, uten nevneverdig innkryssing av andre raser. Rasen er lite kjent i andre land, men små grupper av islandsk sau finns likevel i noen europeske land og det finns en aktiv raseforening i Nord-Amerika. Den islandske sauen er en hardfør rase, som andre nordlige husdyrraser, og i mange vanskelige perioder i Islands historie har den måtte overleve med minimal vinterfóring. I senere tid har hovedmålet vært kjøttprodukssjon, og viktigste avlsmål har derfor vært kjøttfylde og fruktbarhet. Voksne søyer veier kg og værer kg. Det er stor variasjon i horntyper og farger. Det finns både kollete og hornete dyr. Fire horn forekommer bare unntaksvis. Størstedelen av sauene er hvite, men mange av dem har litt rødbrune hår, spesielt på hode og bein. Andre hovedfarger er svart, grå og brun, samt mange forskjellige tofargede mønster. Det produseres 640 ton vasket ull i året. Det meste blir klippet om høsten, samtidig med at sauene tas inn for 10 FOTO: ASKELL THORISSON

11 r-nytt FOTO: ASKELL THORISSON vinterfóring. Ullen har to hårtyper, dekkull og bunnull, og den brukes mest til håndstrikkegarn, bl.a. i naturfarger. Antal fødte lam er rundt 1,8 per søye, og tvillingefødsler utgjør ca 80 % av alle lamminger. Middel avdrått er 26,3 kg kjøtt per paret søye. Total produksjon av kjøtt er 8700 ton i året, hvorav ca. 25 % eksporteres til Europa og USA. Sauene beiter på utmark og fjellbeite om sommeren og lammene blir slaktet i september og oktober. Avlsarbeidet er organiseret på en kooperativ måte hvor nesten alle sauebønder deltar i sauekontrollen og registrerer både slektskap og avdrått etter de enkelte dyr. Bruk av kunstig sædoverføring har i lang tid vært en viktig del av avlsarbeidet og langt de fleste bønder bruker KS til en del av besetningen hvert år. Seminværer blir valgt hovedsakelig etter kjøttegenskaper, ikke minst klassifisering av lam iht EUROP klassifiseringen. Det legges også vekt på fruktbarhet og morsegenskaper i avlsarbeidet. Samtidig er andre egenskaper holdt ved like i populasjonen, blant annet ledersauen som er en spesiell linje innen for rasen. Avl for kjøttkvaliet har bevirket stor fremgang i kjøttfylde hos islandske lam, som er også kjent for god spisekvalitet, spesielt mørhet. Den islandske sauen er derfor et godt eksempel på en lokal rase som stadig har en viktig rolle i landbruket, og hvor man har benyttet den genetiske variasjonen for å avle frem en rase som holder til nåtidens krav, uten at rasens særpreg er gått tapt. 11

12 B Returadresse: NordGen - Husdyr Postboks 115 N-1431 Ås Hans Ekström, Prosjektkoordinator NordGen - Husdyr Aktuellt från NordGens djurartsgrupper NordGen har fyra arbetsgrupper (djurslagsgrupper) för fjäderfä, får o. get, häst och nötkreatur. I grupperna ingår personer från varje nordiskt land (två ledamöter pr land) med förankring i avel och bevarandearbete med respektive djurslag. Grupperna bildar internordiska nätverk som fungerar både för informationsutbyte och som idégivare till åtgärder och projekt. Kontakterna med det egna landets genresursutval, som har ansvar för arbetet med husdjursgenetiska resurser i varje land, är grundläggande för arbetet. Man ska också ha ett kontaktnät med avelsorganisationer och andra intressenter som myndigheter m.fl. så att man kan både ge och ta i ett bra nordiskt informationsutbyte. I en del fall engagerar sig gruppen eller ledamöter enskilt eller i grupp i olika projekt som man anser lämpliga att få gjort. Hittills i år har grupperna varit samlade för möte under sommaren i samband med NordGens seminarium i Bergen och något ytterligare möte under hösten. Djurartsgrupperna har formella möten någon eller ett par gånger per år, men verkar också däremellan som ett kontaktnät för informellt informations- och erfarenhetsutbyte. Det finns ofta både likheter och olikheter mellan länderna som på sitt sätt kan bidra till förbättringar när kunskapen om dem förs vidare över gränserna. Grupperna bidrar på detta sätt till utvidgat nordiskt samarbete, som är en av de målsättningar som finns uppsatta för NordGen som institution under nordiska ministerrådet. Gruppen för fjäderfä har diskuterat att kartlägga lantrasernas speciella egenskaper, bl.a. med hänsyn till sjukdomsresistens, vilket skulle kunna vara en bra förberedelse vid ett sjukdomsutbrott. Sådan resistens ger också extra motiv för bevarandet av de aktuella lantraserna. En litteratutlista med aktuella artiklar om motståndskraft hos olika raser ska bli ett konkret resultat och ev. ska ytterligare kartläggning kunna göras via universitetskontakt. En problematik som också berörts smittskyddet vi sjukdomsutbrott, som ofta är utformat så att det lätt går ut över hänsyn till bevarandearbetet. Förbättrad information är viktig och ytterligare insatser behövs för den småskaliga driftsformen även om en del bra finns, som broschyrer från statens jordbruksverk i Sverige. Hästgruppen har ägnat uppmärksamhet åt främst frågorna som gäller stamboksföring av de raser som kan betecknas som hotade bevaranderaser. Det har konstaterat att det finns oklarheter mellan Nordens länder om förfarandet när man gör bedömning och inregistrering i ett annat lands stambok, vilket EUs bestämmelser ger rätt till och att kontakterna länderna emellan kunde vara bättre. En tydlig brist är också att en klar bild med fakta om bevaranderasernas populationer (storlek, strukjtur m.m.) egentligen saknas. Gruppen har därefter inlett ett arbete för att skapa ett sådant bättre underlag, som bedöms som grundläggande för vidare synpunkter och åtgärder. Nötgruppen har diskuterat ett genomgående nordiskt problem som man anser ligger i behovet av mera kunskaper i grundläggande avel/populationsgenetik och även att stor del av djurhållningen sker som ren hobbyverksamhet där uppfödarna har för lite kunskap också om djurskötsel. Genom kontakterna inom gruppen har en studieresa genomförts i Danmark under hösten. Får/getgruppen har engagerat sig i och ekonomiskt stöttat seminariet Kulturarv i mångfald på Åland i eptember som fick bra gehör och deltagande. Gruppen finns också engagerad i den svenska förstudien Gammal teknik ny design, som genomförs av Birgit Boberg. En bok om färgvariationer inom den gamla nordiska fårrasen på Färöarna ska man medverka till genom stöd till översättning till engelska, så den kan nå större (nordisk) publik. Ett projekt om ull från gamla nordiska kortsvansfår försöker gruppen hjälpa till med, bl.a. vad gäller att man ska få in representativa ullprover som underlag. Kjeld Malthe Bruun, dansk ledamot i får/get- gruppen har i samarbete med gruppen i övrigt tagit fram en ny gemensam logo för lantraser Native Nordic Sheep som finns möjlighet för intresserade att använda för märkning (stämpling) av skinn o. andra produkter (bilaga). Adresse: NordGen - Husdyr, Postboks 115, N-1431 Ås Høgskoleveien 8, Ås, Norge Tlf.: E-post: Internett: ISSN: Redaktør: Benedicte Lund Layout/trykk: RLF/Prinfo Unique, Larvik Opplag: 2400 stk Nordisk Ministerråd

Fra Stockholm til Svalbard. Norsk genressursarbeid i nordisk og internasjonalt perspektiv

Fra Stockholm til Svalbard. Norsk genressursarbeid i nordisk og internasjonalt perspektiv Fra Stockholm til Svalbard Norsk genressursarbeid i nordisk og internasjonalt perspektiv Åpningsseminar Norsk Genressurssenter Hamar 28.11.2006 Per Harald Grue Opptakten 1960-70årene Økende bekymring for

Detaljer

NordGens respons på sertifiseringsopplegg

NordGens respons på sertifiseringsopplegg NordGens respons på sertifiseringsopplegg Avslutningsseminar for Ny Nordisk Mat-prosjektet Kød, mælk og ost baseret på nordisk mangfoldighed husdyr i naturplejen Gl.Estrup, Mai 2009 Benedicte Lund, sektor

Detaljer

Telemarkfeseminar. Anna Rehnberg, Norsk genressurssenter Dyrskuplassen, 7. april 2014, Seljord.

Telemarkfeseminar. Anna Rehnberg, Norsk genressurssenter Dyrskuplassen, 7. april 2014, Seljord. Telemarkfeseminar Anna Rehnberg, Norsk genressurssenter Dyrskuplassen, 7. april 2014, Seljord. Hovedpunkter Hva er genressurser Norsk genressursarbeid Storferasehistorien i Norge Bevaringsverdige storferaser

Detaljer

FOTO: VERA GJERSØE. bruk nasjonale raser som ressurs for framtidig utvikling og fornying

FOTO: VERA GJERSØE. bruk nasjonale raser som ressurs for framtidig utvikling og fornying FOTO: VERA GJERSØE bruk nasjonale raser som ressurs for framtidig utvikling og fornying I Norden drives det i dag et aktivt arbeid for å bevare, samt å øke bruken av våre tradisjonelle husdyrraser. Via

Detaljer

Landsmøte for nordlandshest/lyngshest

Landsmøte for nordlandshest/lyngshest Foto:Jørgensen Landsmøte for nordlandshest/lyngshest Anna Rehnberg, Sola, 22.03.2015 Organisasjonskart for arbeidet med genetiske ressurser i Norge Landbruks- og matdepartementet (LMD) Norsk institutt

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

Villsau på den norske vestkyst. Mons Kvamme, Lyngheisenteret, Norge.

Villsau på den norske vestkyst. Mons Kvamme, Lyngheisenteret, Norge. Seminar Dansk Landbrugsmuseum, Gl. Estrup. Gamle husdyrracer: Mad med merverdi og til bruk i Naturplejen. Villsau på den norske vestkyst. Mons Kvamme, Lyngheisenteret, Norge. Utegangersau av gammel norrøn

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Den første undersøgelse af mælk fra bevaret Sortbroget Jysk Malkerace... 3. Läget i det svenska bevarandearbetet av nötkreatursraser...

Den første undersøgelse af mælk fra bevaret Sortbroget Jysk Malkerace... 3. Läget i det svenska bevarandearbetet av nötkreatursraser... NORDISK GENBANK HUSDYR NR. 1 FEBRUAR 2006 FOTO: VERA GJERSØE Den første undersøgelse af mælk fra bevaret Sortbroget Jysk Malkerace.............. 3 Läget i det svenska bevarandearbetet av nötkreatursraser.............................

Detaljer

Getost - vit. Producent: Bygårdens mejeri. Beskrivning:...

Getost - vit. Producent: Bygårdens mejeri. Beskrivning:... Bilag 1 Getost - vit Producent: Bygårdens mejeri Beskrivning: Bygårdens mejeri Produkt Ras Getost - vit Finsk landrasgeit Getost - blå Finsk landrasgeit Beskrivning: Kontakt: Produkter från Finsk landrasegeit

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

TILSKUDDSORDNINGER I LANDBRUKET

TILSKUDDSORDNINGER I LANDBRUKET TILSKUDDSORDNINGER I LANDBRUKET RMP -Regionale miljøtiltak i landbruket. SMIL -Spesielle miljøtiltak i jordbruket. REGIONALE MILJØTILTAK I LANDBRUKET Formålet med ordningen: Å sikre et aktivt og bærekraftig

Detaljer

Væreringene i Hordaland

Væreringene i Hordaland Væreringene i Hordaland Bergen, onsdag 23.01.2013 kl 10:00-15:00 Thor Blichfeldt Avls- og seminsjef Norsk Sau og Geit Program for væreringene og andre spesielt avlsinteresserte Velkomen til møte. Presentasjon

Detaljer

Formål med / innhold i Plantetraktaten:

Formål med / innhold i Plantetraktaten: Gjennomføring av Plantetraktatens bestemmelser om bevaring og bærekraftig bruk av sortsmangfoldet i lys av bønders rettigheter Åsmund Asdal Norsk genressurssenter www.genressurser.no www.plantearven.no

Detaljer

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

Instituttrapport for studieåret 2014-2015

Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttets navn: MEK Instituttrapporten baserer seg på følgende programrapporter (studieprogrammenes navn): Maskin, Elektronikk og IT og Bioteknologi og Kjemi

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

Strategiplanen. Leder i Genressursutvalget

Strategiplanen. Leder i Genressursutvalget Strategiplanen for Genressursutvalget Strategiplanen for Genressursutvalgets arbeid i perioden 2000-2005 er nå ferdig. Planen ble sendt ut til ekstern høring hos 40 instanser som er involvert i forvaltningen

Detaljer

Handlingsplan for bevaring og bærekraftig bruk av husdyrgenetiske ressurser i Norge 2008-2010

Handlingsplan for bevaring og bærekraftig bruk av husdyrgenetiske ressurser i Norge 2008-2010 Handlingsplan for bevaring og bærekraftig bruk av husdyrgenetiske ressurser i Norge 2008-2010 1. Innledning Hva er husdyrgenetiske ressurser? Norsk genressurssenter, desember 2008 Husdyrgenetiske ressurser

Detaljer

fruktskog 28. og 29. mai På Nedre Opsal gård i Lier

fruktskog 28. og 29. mai På Nedre Opsal gård i Lier Kurs i planlegging og etablering av fruktskog 28. og 29. mai På Nedre Opsal gård i Lier Kurset er for alle som ønsker å lære mer om permakultur-/bærekraftig design i praksis. Vi vil lede deg gjennom praktiske

Detaljer

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Bakgrund Gode leseferdigheter er viktigere enn noensinne. Høytlesning og språkleker i førskolealderen er viktige

Detaljer

Alternative bevaringsformer og bønders medvirkning. Petter Marum og Kristin Daugstad

Alternative bevaringsformer og bønders medvirkning. Petter Marum og Kristin Daugstad Alternative bevaringsformer og bønders medvirkning Petter Marum og Kristin Daugstad Bevaringsformer Ex situ In situ Ex Situ bevaring Ex situ bevaring omfatter bevaring av genetisk materiale utenfor populasjonens

Detaljer

Næringsveier for bevaringsverdige storferaser

Næringsveier for bevaringsverdige storferaser Næringsveier for bevaringsverdige storferaser Innledning på seminaret «Næringsveier for bevaringsverdige storferaser» Gardermoen 18. november 2014 Odd Vangen Leder av Genressursutvalget for husdyr Innspillseminar

Detaljer

Levende læring Gården som læringsarena. Samarbeidsprosjekt mellom Skogn ungdomskole/nesset ungdomskole og Rennaker gård

Levende læring Gården som læringsarena. Samarbeidsprosjekt mellom Skogn ungdomskole/nesset ungdomskole og Rennaker gård Levende læring Gården som læringsarena Samarbeidsprosjekt mellom Skogn ungdomskole/nesset ungdomskole og Rennaker gård Hela kroppen behövs Ögon kan se och öron kan höra, men händer vet best hur det känns

Detaljer

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Regelverket i Danmark og Sverige 1. Danmark Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Kapitaldekningsreglene i Danmark innebærer at pengeinstitutter (banker) ved

Detaljer

Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland

Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland Prosjektsamarbeid mellom faglagene i landbruket, beitenæringa, kommuner og Fylkesmann i Oppland Bakgrunn og historie Behov for å lykkes bedre

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Arne Vik, Program for Audiografutdanning, Høgskolen i Sør-Trøndelag Samarbeidspartnere

Detaljer

Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap. Lammetal. Torstein Steine. www.umb.no

Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap. Lammetal. Torstein Steine. www.umb.no 1 Lammetal Torstein Steine Avdrått pr søye bestemt av: Vekt pr lam Lammetal Lammetal er ein svært viktig eigenskap. I dag: NKS har høgt lammetal. 70-åra: Moderat lammetal hos dei rasane som no er NKS.

Detaljer

Levende landbruk og levende kulturlandskap i bærekraftig bruk i hele landet

Levende landbruk og levende kulturlandskap i bærekraftig bruk i hele landet Levende landbruk og levende kulturlandskap i bærekraftig bruk i hele landet Nasjonal konferanse om forvaltning av biologiske og genetiske verdier i kulturlandskapet 12. juni 2007 Per Harald Grue Landbruket

Detaljer

Informasjon om Boergeit og NorBoer raselaget for Norsk Boergeit. Geitedagene 23. 25. august 2013 Fefor BOERGEIT

Informasjon om Boergeit og NorBoer raselaget for Norsk Boergeit. Geitedagene 23. 25. august 2013 Fefor BOERGEIT Informasjon om Boergeit og raselaget for Norsk Boergeit Geitedagene 23. 25. august 2013 Fefor BOERGEIT AGENDA Rasen Avlsarbeide Økonomi Utfordringer RASEN Filmsnutt Boergeita er den største kjøttgeiterasen

Detaljer

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark Gruppe 1900 (1): Hey :) Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Hej! Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Vem är det? Gruppe 1900 (1): Vi hedder: Viktor, Linnea, Anders og ISabel Jonathan, Emil, Moa, Lisa: vilket land? Gruppe

Detaljer

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning.

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning. FOKUS I BIM med BSAB Kort beskrivelse af Svensk Byggtjänst projekt Fokus I der BSAB klasifikationssystem og AMA beskrivelser og udførendeløsninger kobles til en aktiv BIM model. Det svenske BSAB system

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Evalueringen av Norges vitensenter i sammandrag Vitensenterkonferensen, Oslo, 11.11.2009 De regionale vitensentrene i

Detaljer

Referat fra Starum 20.- 21. april 2013: Utforming av Norsk Lundehund Klubbs nye avlsstrategi. Ingvild Svorkmo Espelien, Hanna Gautun og Turid Helfjord

Referat fra Starum 20.- 21. april 2013: Utforming av Norsk Lundehund Klubbs nye avlsstrategi. Ingvild Svorkmo Espelien, Hanna Gautun og Turid Helfjord Referat fra Starum 20.- 21. april 2013: Utforming av Norsk Lundehund Klubbs nye avlsstrategi Ingvild Svorkmo Espelien, Hanna Gautun og Turid Helfjord Introduksjon Norsk Lundehund Klubb (NLK) startet i

Detaljer

Energimerkeordningen

Energimerkeordningen Energimerkeordningen «Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden.» «Granskad och förvanskad? en undersökning av det svenska energideklarationssystemets

Detaljer

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 Uppföljning och aktivitetsrapport december 2012 för enskild aktivitet 12-05-22 Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 4. Lärande Vad har vi lärt oss? Detta tar vi med oss!

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen FIRST LEGO League Sarpsborg 2012 Presentasjon av laget Technobosses Vi kommer fra Vinterbro Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 0 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nordbytun ungdomsskole

Detaljer

Vektorvärda funktioner

Vektorvärda funktioner Vektorvärda funktioner En vektorvärd funktion är en funktion som ger en vektor som svar. Exempel på en sådan är en parametriserad kurva som r(t) = (t, t 2 ), 0 t 1, som beskriver kurvan y = x 2 då 0 x

Detaljer

Strengthening the competitive edge for the the Norwegian horse breeds through sports and breeding. NFR-prosjekt Hanne Fjerdingby Olsen 2011-2014

Strengthening the competitive edge for the the Norwegian horse breeds through sports and breeding. NFR-prosjekt Hanne Fjerdingby Olsen 2011-2014 Strengthening the competitive edge for the the Norwegian horse breeds through sports and breeding NFR-prosjekt Hanne Fjerdingby Olsen 2011-2014 Bakgrunn Gjennomføring av forprosjekt med forslag om pilotprosjekt

Detaljer

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale

Detaljer

TEMA. Jakten på PLANTEARVEN. Nr. 3 2015. - om å finne og bevare plantegenetiske ressurser. Skolehage

TEMA. Jakten på PLANTEARVEN. Nr. 3 2015. - om å finne og bevare plantegenetiske ressurser. Skolehage Nr. 3 2015 Skolehage Jakten på PLANTEARVEN - om å finne og bevare plantegenetiske ressurser Kirsty McKinnon, Bioforsk, Kompetansesenter Økologisk Landbruk. E-post kirsty.mckinnon@bioforsk.no Genetisk mangfold

Detaljer

Biologisk mangfold i landbrukets tjeneste Lanseringsseminar på Litteraturhuset i Oslo Tirsdag, 1. september 2015

Biologisk mangfold i landbrukets tjeneste Lanseringsseminar på Litteraturhuset i Oslo Tirsdag, 1. september 2015 Biologisk mangfold i landbrukets tjeneste Lanseringsseminar på Litteraturhuset i Oslo Tirsdag, 1. september 2015 Det viktige mangfoldet «Både under og over jorda myldrer det av små og store organismer

Detaljer

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island 2009-09-10 KVALITETSPROSJEKT Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island Del 1. Elver/deltakere I Norge ble det intervjuet 6 elever fra to VO-sentre i Oslo, 3 med lese/skrivevansker (på grunnleggende

Detaljer

Ardennerhingsten Charlie trives når han ruller seg en fin septembermorgen, før han skal inn til sæd-samling

Ardennerhingsten Charlie trives når han ruller seg en fin septembermorgen, før han skal inn til sæd-samling husdyr-nytt NORDGEN - HUSDYR DESEMBER 2009 Ardennerhingsten Charlie trives når han ruller seg en fin septembermorgen, før han skal inn til sæd-samling FOTO: LISELOTTE ERIXON Charles Darwin. Darwins år............................................

Detaljer

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS UTFORDRINGEN IDAG 3 829 flyktninger venter på bosted Kommunene har gjort en stor innsats i bosettingsarbeidet

Detaljer

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfold- ochav: Akershus Fylkeskommuner. Projektet finansieras

Detaljer

NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE STORFERASENE 2015

NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE STORFERASENE 2015 NIBIO RAPPORT NIBIO REPORT VOL.: 2, NR.: 62, 2016 NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE STORFERASENE 2015 NINA SÆTHER OG ANNA REHNBERG Norsk genressurssenter, NIBIO TITTEL/TITLE NØKKELTALL OM DE BEVARINGSVERDIGE

Detaljer

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Vinterkonferansen 26. februar 2015 Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Marit Aralt Skaug og Peter de Souza Terningen Nettverk Varför

Detaljer

Studietur om Fjällko til Jämtland 11./12. 13. mars 2009

Studietur om Fjällko til Jämtland 11./12. 13. mars 2009 1 Studietur om Fjällko til Jämtland 11./12. 13. mars 2009 Avlslaget for STN og fylkesmannens landbruksavdelinger i Sør- og Nord-Trøndelag, Oppland, Hedmark og Møre & Romsdal står bak Informasjonsprosjektet

Detaljer

NORSK SAU- OG GEITALSLAG

NORSK SAU- OG GEITALSLAG NORSK SAU- OG GEITALSLAG Foretaksregisteret: 970 134 808 MVA Saksbehandler, innvalgstelefon og elektronisk postadresse Siv Heia Uldal, 23 08 47 73 / 41412799 siv.uldal@nsg.no Oslo, 10. mars 2005 Referat

Detaljer

Værkatalog 2006 Tilbud til aktive medlemmer av Gilde Norsk Kjøtt (aktiv medlem = produsent som er medlem av og leverer slakt til Gilde Norsk Kjøtt)

Værkatalog 2006 Tilbud til aktive medlemmer av Gilde Norsk Kjøtt (aktiv medlem = produsent som er medlem av og leverer slakt til Gilde Norsk Kjøtt) Værkatalog 2006 Tilbud til aktive medlemmer av Gilde Norsk Kjøtt (aktiv medlem = produsent som er medlem av og leverer slakt til Gilde Norsk Kjøtt) 31 Nor-X farrase Nor-X er en sammensatt farrase (Norsk

Detaljer

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter Larvik kommune Drømmen om et studiesenter SkanKomp Ny læring, utveksling av erfaring GEVINST! Ulike tanker om voksnes læring NORGE Voksenopplæring Lovverk som avgrenser Arbeidsretting «Voksenskolen kommer»

Detaljer

Hvor kommer maten vår fra?

Hvor kommer maten vår fra? Hvor kommer maten vår fra? Jobben til den norske bonden er å skaffe god mat TIL ALLE. I denne boka kan du lære mer om hvordan dyr og planter på gården blir om til mat til deg og meg. På gården jobber bonden.

Detaljer

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Vestviken Kollektivtrafikk Tønsberg, 27.01.12 Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Spørsmål DVT8 Fråga angående "Konkurransebetingelser

Detaljer

Creating Green Business together. www.oreec.no. ecoinside. OREEC er en del av Kunnskapsbyen Lillestrøm

Creating Green Business together. www.oreec.no. ecoinside. OREEC er en del av Kunnskapsbyen Lillestrøm ecoinside ecoinside Indre Skandinavia skal bli den globalt ledende klynge innen klimadrevet utvikling Klimadrevet utvikling Smart spesialisering på «svorsk» Interreg samarbeid i program Sverige-Norge i

Detaljer

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene.

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene. PROJEKTBESKRIVNING TEMAGRUPP 3 - OSKYDDADE TRAFIKANTER PROJEKTMÅL Att utveckla de nordiska nätverken där ökad trafiksäkerhet är huvudintresset. Att lyfta fram den kunskap som är aktuell genom att mötas

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Daniel Loe Gabrielsen Gutt 11 år 0 Sindre Husebø Gutt 11 år 0 Jarand Langva Rommetvedt

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Daniel Loe Gabrielsen Gutt 11 år 0 Sindre Husebø Gutt 11 år 0 Jarand Langva Rommetvedt FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget RØYNEBERG SMURFENE Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Røyneberg

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

Nordby Supermarket MANUAL 2012

Nordby Supermarket MANUAL 2012 MANUAL 2012 FUNDAMENTET Grensemats visjon På sikt vara det kompletta och ledande handelsalternativet när det gäller livsmedel för norrmän. Nordby SuperMarkets visjon Befäste sin posisjon som gränsens mest

Detaljer

Strategi for Datatilsynets internasjonale engasjement. Juli 2012

Strategi for Datatilsynets internasjonale engasjement. Juli 2012 Strategi for Datatilsynets internasjonale engasjement Innholdsfortegnelse En verden i rask forandring... 3 1. Vi skal delta i sentrale internasjonale fora... 4 2. Vi skal være en pådriver i det nordiske

Detaljer

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende #etikk Simen Spurkland, Aftenposten 3.11.15 #teknologi Kratta manegen För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent

Detaljer

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08 Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08 Ifylld blankett skickas till adressen nedan. Journalnr.: 1. Projektnamn (även på engelska): Snø ig is.

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo.

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo. NOTAT Nordisk Ministerråd Til EK-K Kopi Fra Sekretariatet Emne EK-K Møte 2/2006 den 6. mars 2006 kl. 13.00 på Lysebu, Oslo Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0201

Detaljer

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Harstad 2012 Presentasjon av laget Team Mustache Vi kommer fra Harstad Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 1 jente og 2 gutter. Vi representerer Seljestad ungdomsskole

Detaljer

Utviklingsfondet sår håp

Utviklingsfondet sår håp Utviklingsfondet sår håp Hvert år produseres det nok mat for å dekke ernæringsbehovet til alle som lever på jorda. Likevel sulter 850 millioner av de 6,3 milliarder menneskene som bor her. Til tross for

Detaljer

REGLaR for. Godkjent av Samarbeidsrådet for Sauekontrollen Gjelder fra 01.01.2008

REGLaR for. Godkjent av Samarbeidsrådet for Sauekontrollen Gjelder fra 01.01.2008 REGLaR for sauekontrollen Godkjent av Samarbeidsrådet for Sauekontrollen Gjelder fra 01.01.2008 FORORD Reglene for Sauekontrollen er den kontrakten som styrer rettigheter og plikter for medlemmene. Reglene

Detaljer

Bevaringssorter / Tradisjonssorter - aktuelle tiltak i regi av Norsk genressurssenter. Åsmund Asdal, Norsk genressurssenter

Bevaringssorter / Tradisjonssorter - aktuelle tiltak i regi av Norsk genressurssenter. Åsmund Asdal, Norsk genressurssenter Bevaringssorter / Tradisjonssorter - aktuelle tiltak i regi av Norsk genressurssenter Åsmund Asdal, Norsk genressurssenter Bakgrunn for Genressurssenteret: Målsettinger om bevaring og bruk Sorter av frøformerte

Detaljer

Innhered samkommune 2005-12-18 7601 LEVANGER

Innhered samkommune 2005-12-18 7601 LEVANGER NATURVERNFORBUNDET I NORD-TRØNDELAG Postboks 132 7702 STEINKJER Innhered samkommune 2005-12-18 7601 LEVANGER Konsekvensutredning for biogassanlegg i Verdal Naturvernforbundet stiller seg positivt til biologisk

Detaljer

Ny Giv Tjen penger på sau

Ny Giv Tjen penger på sau Ny Giv Tjen penger på sau Hordaland Februar 2014 Harald Pedersen Tveit Regnskap AS 1 Tveit Regnskap AS 2 Tveit Regnskap AS www.tveit.no 150 ansatte hvorav 75 autoriserte regnskapsførere Rådgiver / regnskapsfører

Detaljer

FIRST LEGO League. Romsdal 2012

FIRST LEGO League. Romsdal 2012 FIRST LEGO League Romsdal 2012 Presentasjon av laget Best LEGO friends Vi kommer fra Elnesvågen Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 8 jenter og 7 gutter. Vi representerer Haukås skole

Detaljer

FIRST LEGO League. Agder 2012

FIRST LEGO League. Agder 2012 FIRST LEGO League Agder 2012 Presentasjon av laget Team Finsland Vi kommer fra Finsland Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 2 jenter og 4 gutter. Vi representerer Finsland skole Type

Detaljer

å styrke evidensbasert forskning i Norden rundt tobakk og alkoholbruk og kroniske sykdommer, kreft og livsstilssykdommer

å styrke evidensbasert forskning i Norden rundt tobakk og alkoholbruk og kroniske sykdommer, kreft og livsstilssykdommer BETENKNING OVER MEDDELELSE OM REKOMMANDASJON Nordisk alkohol og tobakkspolitikk i et folkehelseperspektiv 1. Rekommandasjon Rekommandasjonen har følgende ordlyd: Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd

Detaljer

NUS møte 23 januar 2015- Referat

NUS møte 23 januar 2015- Referat NUS møte 23 januar 2015- Referat Ole Petter Ottersen Helen Dannetun (på Skype) Marianne Granfeldt Brian Beck Nielsen, - (på Skype) Susanne Bjerregaard Kristin Ingolfsdottir Fridrika Hardardottir Tove Kristin

Detaljer

Søknad og CV - PhD position - Enzymatic and non-enzymatic biomass deconstruction mechanisms - st. ref. (2484352251) - ***** *****

Søknad og CV - PhD position - Enzymatic and non-enzymatic biomass deconstruction mechanisms - st. ref. (2484352251) - ***** ***** Offentlig journal Seleksjon: Rapport generert: 16.2.2015-22.2.2015, Dokumenttype:,,N,X, Status: J, 23.02.2015 Søknad og CV - PhD position - Enzymatic and non-enzymatic biomass deconstruction mechanisms

Detaljer

REFERAT FRA SMÅRASEMØTE 2007

REFERAT FRA SMÅRASEMØTE 2007 REFERAT FRA SMÅRASEMØTE 2007 Sted: Randsvangen hotell, Jevnaker Tid: Tirsdag 14. mars kl. 10.30 onsdag 15. mars kl. 13:00 Deltakere: Representanter fra raselag av sau og geit, Animalia (Sauekontrollen),

Detaljer

FIRST LEGO League. Bergen 2012. Gutt 12 år 1 June Lavik Nordtveit Jente 12 år 0. Andrè Askeland Hagen Gutt 12 år 0 Katrine Austevoll Jente 11 år 1

FIRST LEGO League. Bergen 2012. Gutt 12 år 1 June Lavik Nordtveit Jente 12 år 0. Andrè Askeland Hagen Gutt 12 år 0 Katrine Austevoll Jente 11 år 1 FIRST LEGO League Bergen 2012 Presentasjon av laget Ulsmåg Ultimate Vi kommer fra Nesttun Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 6 jenter og 4 gutter. Vi representerer Ulsmåg skole Type

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Ove 87 år Namn Ove Ålder 87 år Sjukdomshistorik

Detaljer

Internationalt avlssamarbejde hvad vej går udviklingen?

Internationalt avlssamarbejde hvad vej går udviklingen? Internationalt avlssamarbejde hvad vej går udviklingen? Polarisering Globalisering-Opkøb -Specialisering-Krydsning? Sverre Bjørnstad, Geno Eksempel på teknologier som påvirker mulighetene i avlsarbeidet

Detaljer

Hvorfor mat er viktig i sammenheng med miljøhensyn i offentlige anskaffelser

Hvorfor mat er viktig i sammenheng med miljøhensyn i offentlige anskaffelser Hvorfor mat er viktig i sammenheng med miljøhensyn i offentlige anskaffelser Frokostseminar 6. oktober 2014 Emil Mohr, seniorrådgiver i Debio Noen myter Rundt halvparten av fôret til norske husdyr er importert

Detaljer

En av Norges kulturplanter KVANN

En av Norges kulturplanter KVANN En av Norges kulturplanter KVANN Kvann er vår eldste kulturplante og i tidligere tider en viktig mat- og medisinplante i Norge. Kvann er vårt lands eneste bidrag til den internasjonale medisin og grønnsakskultur,

Detaljer

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2 FIRST LEGO League Oslo 2012 Presentasjon av laget Masterminds Vi kommer fra Oslo Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 0 jenter og 5 gutter. Vi representerer Rommen skole Type lag: Skolelag

Detaljer

www.seaco.no Seaco er en familiebåt, og vi tilstreber å levere den beste og mest sporty båten i vårt markedssegment.

www.seaco.no Seaco er en familiebåt, og vi tilstreber å levere den beste og mest sporty båten i vårt markedssegment. komplett båtglede Det første ledd i produksjonen av en Seaco foregår i Flekkefjord. Her føres gode båtbyggertradisjoner videre i Dracos erverdige lokaler, - og det synes vi forplikter! Vi legger vår sjel

Detaljer

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon Små ekonomiers sårbarhet Gruppe A Konklusjon Diskussionsfrågor: 1. Är de monetära ordningarna i Danmark, Norge, Sverige och Island hållbara i en globaliserad ekonomi där kapital kan flöda fritt över gränserna?

Detaljer

Endringsarbeid ved involvering og motivasjon. MainTech konferansen 2012. Einar Mørk, Statnett.

Endringsarbeid ved involvering og motivasjon. MainTech konferansen 2012. Einar Mørk, Statnett. Endringsarbeid ved involvering og motivasjon MainTech konferansen 2012. Einar Mørk, Statnett. Hva er egentlig dette? TPM RCM PAS 55 IFS 7 S LEAN TKS Styring av vedlikehold Ressurser Mål og krav Vedlprogram

Detaljer

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter 408-084 Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter SE - Bruksanvisning i original NO - Bruksanvisning (Oversettelse av original bruksanvisning) PL - Instrukcja obsługi (Tłumaczenie

Detaljer

Strategi 2020. for. Høgskolen i Oslo og Akershus. Ny viten, ny praksis

Strategi 2020. for. Høgskolen i Oslo og Akershus. Ny viten, ny praksis Strategi 2020 for Høgskolen i Oslo og Akershus Visjon Ny viten, ny praksis HiOA har en ambisjon om å bli et universitet med profesjonsrettet profil. Gjennom profesjonsnære utdanninger og profesjonsrelevant

Detaljer

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10 BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER R30441-45-10 DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Att: Eva Näsman Köpmangatan 21 831 86 Östersund Projekt:

Detaljer

Retten til mat er en menneskerett

Retten til mat er en menneskerett Aksel Nærstad Retten til mat er en menneskerett MEN ca 20 000-30 000 mennesker dør hver dag av sult eller sultrelaterte årsaker, av dem ca 14 000 barn under fem år. 870 millioner sulter 1,5 milliarder

Detaljer

Stort eller lite sauebruk, hva kan jeg regne med å tjene på saueholdet? Lars-Ivar Fause

Stort eller lite sauebruk, hva kan jeg regne med å tjene på saueholdet? Lars-Ivar Fause Stort eller lite sauebruk, hva kan jeg regne med å tjene på saueholdet? Lars-Ivar Fause Kilder/ Bidragsytere Statistisk Sentralbyrå (SSB) Statens Landbruksforvaltning NILF Sauekontrollen Nortura Team Småfe

Detaljer

Kvifor SFI ved Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap?

Kvifor SFI ved Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap? Kvifor SFI ved Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap? Torstein Steine 10.11.2015 SFI - IHA 1 Norges miljø- og biovitenskapelige universitet Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap Torstein

Detaljer

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Inge 82 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Inge 82 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Fotograf Patientresa: Inge 82 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Inge 82 år Namn Inge Ålder 82 år Sjukdomshistorik

Detaljer

lammene som ble ultralydmålt ved slakting (2006-2008). Lam som ble ultralydmålt ble dissekert, totalt 350 (110 lam i 2006 og 120 lam i 2007 og 2008).

lammene som ble ultralydmålt ved slakting (2006-2008). Lam som ble ultralydmålt ble dissekert, totalt 350 (110 lam i 2006 og 120 lam i 2007 og 2008). Beregning av genetiske parametere for kjøtt, fett og ben målt ved ultralyd, CT, EUROP klassifisering og disseksjon, og korrelasjoner mellom egenskapene Bakgrunn Forskning har vist at AVL er et svært sentralt

Detaljer