Morsø Monterings- og bruksanvisning. Monterings- och bruksanvisning.

Transkript

1 Morsø 2140 NO SV Monterings- og bruksanvisning Monterings- och bruksanvisning

2 INNHOLD INNEHÅLL NO 1.0 Installasjon av Morsø-ovnen Fyringsteknikk/Bruk av ovnen Regelmessig vedlikehold av ovnen SV 1.0 Montering av Morsø braskaminen Eldningsteknik/Användning av braskaminen Regelbundet underhåll av braskaminen

3 Monterings- og bruksanvisning 2140 N/EN NS MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS Website: 3

4 Gratulerer med din nye Morsø-ovn! Morsø, som er den største leverandøren på det danske markedet, har siden 1853 produsert ildsteder av høyeste kvalitet. Hvis du følger instruksjonene som nå følger, er vi sikre på at du vil få glede og nytte av din nye ovn i mange år. INNHOLD 1.0 Montering av Morsø-ovnen Side 1.1 Utpakking av ovnen Montering av ovnen Feieren Ovnens plassering/avstandskrav Skorsteinen Rørtilkobling Tilkobling til murskorstein Tilkobling til stålskorstein Trekkforhold Oppfyringsteknikk Opptennings- og fyringsfrekvenser Jevnlig vedlikehold av ovnen Utvendig vedlikehold Innvendig vedlikehold Rensing av ovnen 15 Ekstra tilbehør Det tilbys et omfattende utvalg av skorsteins-, gulvplate- og tilbehørsdeler for Morsø ovnene; noe som letter den daglige betjeningen og vedlikeholdet av din Morsø ovn. Støpejern Støpejern er et levende materiale. Derfor finnes det ikke to ovner som er helt like. Det skyldes både støpejernets toleranser og at ovnene er håndverksmessig utformet. Det kan også forekomme mindre ujevnheter i støpejernets overflate. 4

5 1.0 Montering av Morsø-ovnen 1.1 Utpakking av ovnen Etter utpakking skrus selve brennkammeret av fra trepallen. Legg enheten så forsiktig ned på baksiden. Bruk pappemballasjen som underlag for å unngå skade på ovnen og gulvet. Beina som følger med ovnen, pakkes ut og skrus fast på den støpte bunnen med de vedlagte boltene. Det anbefales å være to personer da ovnen er tung å håndtere alene. MORSØ 2140 veier 120 kg. 1.2 Montering av ovnen Vær oppmerksom på gjeldende nasjonale og lokale krav for montering av vedovner. I tillegg må alle bestemmelser vedrørende tilkobling til skorstein samt montering av skorsteiner overholdes. Søk eventuelt råd hos feieren. Det er imidlertid du, din tekniske rådgiver eller håndverker som er ansvarlig for at alle gjeldende bestemmelser overholdes. 1.3 Feieren Det kan være klokt å rådføre seg med det lokale feiervesenet før ovnen monteres. Uansett skal brann- og feiervesenet varsles når vedovnen er ferdig montert. En feier eller annen godkjent kontrollør skal kontrollere installasjonen, og det skal avtales feiefrekvens. Hvis skorsteinen ikke har vært i bruk på en stund, bør den kontrolleres med hensyn til tegn på sprekker, fuglereder og liknende før den tas i bruk. 1.4 Ovnens plassering/avstandskrav Når ovnen skal plasseres i nærheten av brennbart materiale, stilles det krav til avstanden. Ovnen kan plasseres som angitt på godkjenningsskiltet bak på ovnen dersom veggene består av brennbart materiale. Min. avstand til brennbart materiale: Ovnstype Bak ovnen (A) På sidene av ovnen (B) Morsø mm 400 mm uisolert røykrør Morsø mm 400 mm isolert røykrør Morsø 2140 mot forskriftsmes- 100 mm 200 mm sig brannmur A 45 A B A 5

6 Av hensyn til varmesirkulasjonen, rengjøring og eventuell innvendig rensing av ovnen, anbefales det en avstand til brannmur på cm. Ett lag tapet oppå muren blir som regel ansett som ikke-brennbart materiale. På gulvet Dersom ovnen plasseres på et brennbart gulv, skal alle gjeldende bestemmelser overholdes med hensyn til størrelsen på underlaget under ovnen. Ovnen skal stå på et ubrennbart ovnsunderlag som skal dekke minst 300 mm foran ovnen og 100 mm til sidene. Man må selvsagt også sikre seg at underlaget tåler vekten av ovnen og en eventuell stålskorstein. Møbleringsavstand Den anbefalte møbleringsavstanden er 800 mm, men man må vurdere om møbler og annet vil bli tørt av å stå så nært inntil ovnen. Avstanden til brennbart materiale foran ovnen er 800 mm. En vedovn blir varm under fyring. Det må derfor utvises stor forsiktighet, spesielt dersom barn skal ha kontakt med ovnen. Håndtaket blir varmt under fyring. Det følger derfor en hanske med ovnen. 1.5 Skorsteinen Hvis de gjeldende bestemmelsene tillater det, kan ovnen tilkobles en skorstein der det allerede er tilknyttet et annet lukket ildsted ( f.eks. oljefyr eller en annen ovn ). Vær oppmerksom på eventuelle krav om plassering av røykrør dersom to eller flere ildsteder tilsluttes samme skorstein. Vedovnen må aldri tilkobles en skorstein der det også er tilkoblet gassfyring. En moderne og effektiv vedovn stiller større krav til din skorstein. Derfor bør feieren vurdere skorsteinen. Skorsteinens åpning må overholde de gjeldende nasjonale og lokale krav, men generelt kan man si at åpningen må være på minst 175 cm2 (150 mm diameter) for vedovner. En for stor åpning fører til at det brukes for mye energi på å få varmet opp skorsteinen til et akseptabelt trekknivå. Dersom det er snakk om en oppmuret skorstein med større åpning, anbefales det å sette inn en isolasjonsforing med riktig diameter. Da oppnås bedre trekk og dermed bedre fyringsøkonomi. Det stilles ingen krav til skorsteinshøyden, men den må være så høy at trekkforholdene er gode og røyken ikke sjenerer. Som hovedregel er trekkforholdene tilfredsstillende når skorsteinen er fire meter over ovnen og ført minst 80 cm over mønet. Dersom skorsteinen plasseres på siden av huset, bør toppen av skorsteinen aldri være lavere enn husets møne eller takets høyeste punkt. Merk at det gjerne finnes nasjonale og lokale krav med hensyn til plassering av skorsteiner i forbindelse med stråtak. Se avsnittet om trekkforhold (1.9). Skorsteiner og røykrør skal utstyres med feieluker. Størrelsen på feielukene skal minst tilsvare skorsteinåpningen. Skorsteinen skal være tilgjengelig for utvendig kontroll, og det skal være tilgang til feieluker og til skorsteinen hvis den skal renses fra toppen (eks. stålskorsteiner). 6

7 1.6 Rørtilkobling Ovnen er som standard montert med en røykstuss (1) oppå og et støpt deksel montert i den støpte bakplaten bak konveksjonsbakplatene. Dersom ovnen ønskes montert med røykavgangen bak på ovnen, slås jernbrikkene på konveksjonsbakplatene ut med korte, kontante slag ved hjelp av en hammer utenfor de små broene som holder brikkene på plass. Røykstussen demonteres fra ovnen, og det støpte dekslet skrus av fra bakplaten og monteres igjen på topplaten. Røykstussen sentreres i hullet på ovnens bakside og skrus fast med de vedlagte skruene og platefestene. Plassering av røykskjerm Røykskjermen (2) er med til at sikre at ovnen har en høj virkningsgrad. Ved levering er røykskjermen ikke monteret, men ligger løs i askeskuffen. Renseklaffen (3) fjernes (fig. 3). Røykskjermen løftes forbi røykledeplaten og op mot de tre festepunktene. Den skyves herefter litt mot baksiden (fig. 1-2). Renseklaffen sættes igjen på plass i forlengelse av røykledeplaten (fig 3-4). Dersom ovnen monteres med røykstussen (1) bak på ovnen, trengs ikke røykskjermen (2). Kontroller at renseklaffen (3) i røykledeplaten, de ildfaste steinene og rysteristen er korrekt plassert. Fig.1 Fig.2 Fig.3 Fig.4 7

8 1.7 Tilkobling til murskorstein I veggen skal det mures fast en røykrørsforing, og røykrøret føres inn i denne. Røret må ikke stikkes inn i selve skorsteinåpningen, men kun gå til den innvendige siden av skorsteinsåpningen. Koblinger ved ovn/rør og rør/murforing skal tettes med den vedlagte glassfibersnoren. Normalt behøver man ikke tette til mellom eventuelle rørkoblinger. En eventuell overgang fra loddrett til vannrett røykrør kan med fordel monteres med en myk bøyning for å unngå tap av skorsteinstrekk. Dimensjoneringen av røykrøret må overholde gjeldende nasjonale og lokale krav. Morsø anbefaler imidlertid at røykrør utføres i 2 mm stålplate, da dette vil forlenge røykrørets levetid. 1.8 Tilkobling til stålskorstein Dersom det er snakk om at skorsteinen skal føres direkte opp gjennom loftet, må gjeldende nasjonale og lokale krav med hensyn til skorsteinens avstand til brennbare materialer på loftet følges. Skorsteinen tettes ved røykstussen med vedlagte glassfibersnor. Det er viktig at skorsteinen monteres med takbæring, slik at det ikke er ovnen som bærer skorsteinen. (Se skorsteinsprodusentens veiledning.) En stor vekt på ovnens topplate kan gjøre at det oppstår sprekker i denne. Morsøs garanti omfatter ikke topplaten dersom skorsteinen er montert uten takbæring. Skulle det oppstå pipebrann i forbindelse med feil betjening av ovnen eller lang tids bruk av fuktig brensel, skal ventilene lukkes helt og brannvesenet kontaktes. OBS! Rensemuligheter. Kontakt feieren. Ved for lite trekk i skorsteinen kan man med fordel montere røykrøret oppå ovnen slik at røykvandringen i selve brennkammeret reduseres. Unngå bøyninger i størst mulig grad, og begrens lengden på røykrøret da trekkforholdene ellers vil reduseres. Tilførsel av friskluft En vedovn krever luft til forbrenningen. Dette gjør at fyring i vedovn bidrar til å gi et sunt inneklima i boligen. Hvis huset er helt tett, og spesielt dersom det er en vifte eller et ventilasjonsanlegg i huset, kan det være nødvendig å montere en lufteluke i rommet der vedovnen er montert. I motsatt fall vil trekken i skorsteinen bli for svak, noe som kan medføre at ovnen ikke vil brenne ordentlig, og det kan komme røyk ut når ovnsdørene åpnes. Blir det nødvendig å montere lufteluker, skal de plasseres slik at de ikke kan blokkeres. 8

9 1.9 Trekkforhold Hvis det kommer røyk ut av ovnen når ovnsdørene åpnes, skyldes det dårlig trekk i skorsteinen. For denne ovnstypen kreves det en trekk på minst 12 pa for at forbrenningen skal være tilfredsstillende og røykplager forhindres. Det vil imidlertid være risiko for røykutslipp hvis ovnsdørene åpnes under svært kraftig fyring. Røykgasstemperaturen ved nominell ytelse er 263 C henført til 20 C. Er du i tvil, kan du eventuelt la feieren måle trekken i skorsteinen. Trekkforhold Trekken i skorsteinen oppstår på grunn av forskjellen mellom temperaturen i skorsteinen og den lavere utetemperaturen. Skorsteinens lengde og isolasjon samt vind- og værforholdene er også avgjørende for at det rette undertrykket oppnås slik at trekk skapes. Redusert trekk forekommer i følgende tilfeller: - Når temperaturforskjellen er for liten, for eksempel ved for dårlig isolert skorstein. Hvis skorsteinen er kald, kan det før opptenning hjelpe å fyre opp en sammenkrøllet avis i skorsteinens feieluke. - Utetemperaturen er for høy, for eksempel om sommeren. - Det er vindstille. - Skorsteinen har ikke den rette høyden og ligger i le av taket og høye trær. I slike tilfeller er det også størst risiko for røyknedslag. - Det kommer falsk luft inn i skorsteinen, for eksempel forårsaket av manglende fuging eller utettheter ved feieluke eller røykrør. - Der er utette ubenyttede ildsteder tilkoblet skorsteinen. - Røykrør og skorstein er tilstoppet av sot på grunn av manglende feiing. - Huset er for tett (se avsnitt om frisklufttilførsel). God trekk forekommer i følgende tilfeller: - Når temperaturforskjellen i og utenfor skorsteinen er stor. Altså ved fyring, når behovet er størst. - Det er klart vær og god vind. - Skorsteinen har riktig høyde, det vil si minimum fire meter over ovnen og fri av taket og mønet. 9

10 2.0 Oppfyringsteknikk/bruk av ovnen Ved fyring med ved skal rysteristen være lukket. Forvarmet sekundær luft tilføres forbrenningen over glasset og reguleres ved hjelp av håndtaket under askeskuffen. Ovnens nominelle varmeeffekt er 5,5 kw. Din nye Morsø-ovn er EN-godkjent og anbefalt til fyring med ved og egnet for intermitterende bruk. VIKTIG! Tre er et svært gassholdig materiale (ca. 75%). Disse gassene frigis under oppvarming og antennelse av treet. Det er derfor viktig at gassene antennes raskt etter påfylling. Dersom treet ligger og ulmer, spesielt etter ny påfylling av ved, skapes en kraftig røykutvikling som i verste fall kan gi en eksplosjonsartet antennelse av gassene med skader på ovnen som følge. For å kunne antenne disse frigitte gassene fra treet og opprettholde klare og varige flammer i forbrenningsprosessen, er det derfor viktig at man alltid tilfører den nødvendige mengde oksygen (luftmengde). Regulering av lufttilførselen, opptenningsmetoden og fyringsfrekvensene avhenger av trekken i skorsteinen, vind- og værforholdene, varmebehovet, brenselet m.m. Derfor kan det gå noe tid før du er helt kjent med ovnens virkemåte under de til enhver tid gjeldende forholdene. Selv om det kan fyres med nesten alle former for ved i Morsø-ovnen, bør man ikke fyre med vått eller ulagret trevirke. Ved bør alltid lagres uder tak minst i ett år og helst i to år med god lufting. Veden skal kløyves raskest mulig etter fellingen hvis det skal kunne tørke raskt. Veden kan brukes når fuktigheten er under 20%. Under EN testingen testes alle brenselsovner med ved som har et fuktighetsinnhold på (16 ± 4)%. Bruk aldri drivtømmer, da dette som regel er svært saltholdig og derfor ødelegger både ovnen og skorsteinen. Impregnert og malt trevirke samt sponplater utvikler giftig røyk og damper og må derfor heller ikke brukes som brensel. NB: Det må ikke brukes flytende brensel i ovnen. Vedkubber med diameter større enn 10 cm bør alltid kløyves. Kubbene må ikke være lenger enn at de kan ligge plant over glødelaget med tilgang til luft i begge ender. Maksimal vedlengde i ovnen er 40 cm. Maksimal brenselsmengde er 2,5 kg/time (maks 3 vedstykker pr. påfylling). De første opptenningene må være moderate, slik at den varmebestandige malingen kan herdes. Etter hvert kan man fyre kraftigere. Malingen kan i herdefasen utvikle røyk- og luktplager under den første opptenningen, noe som er normalt. Sørg derfor for utlufting i denne fasen. 10 Under oppvarming og nedkjøling kan du høre knirkelyder fra ovnen. Dette skyldes den store temperaturforskjellen materialet blir utsatt for.

11 2.1 Opptennings- og fyringsfrekvenser Under opptenning trengs det mye luft. Hvis ovnen er helt kald, kan du med fordel la dørene stå på gløtt de første minuttene og åpne den sekundære lufttilførselen maksimalt (grepet under askehyllen). For å få et isolerende askelag i bunnen av ovnen bør du første gang du tenner opp, bruke ca. 1 kg tørr pinneved. Ha deretter alltid ca. 1 cm aske i bunnen av brennkammeret. 1. Glødelaget dannes hurtig ved opptenning med 2-4 opptenningsbriketter eller 7-10 sammenkrøllede avissider under ca. 1 kg tørr pinneved. 2. Sekundærluften åpnes helt opp og reguleres med spaken under askeskuffen. 3. Etter antenning av papiret/sprittablettene settes ovnsdørene på gløtt, slik at det er god trekk ved en åpning på ca mm. 4. Når man kan se (etter 5-10 min.) at skorsteinen er så varm at det er trekk gjennom den, lukkes ovnsdørene helt. Hvis alle forutsetninger er oppfylt, vil det etter ytterligere minutter være dannet et pent lag med glør i brennkammeret. 11

12 5. Gjenoppfyring bør skje mens det ennå er glør igjen. Fordel glørne i bunnen, men flest foran i ovnen. 6. Det legges i 2-3 vedkubber à ca. 0,5 kg og ca. 25 cm over glørne i ett lag med en avstand på ca. 1 cm mellom kubbene. 7. Når den sekundære lufttilførselen (spak under askehyllen) er maks. åpen og ovnsdørene lukkes, vil den tørre veden være antent i løpet av et par minutter. Vigtigt! Det er viktig at den friske vedmengden hurtig begynner å brenne. En hurtig antennelse av brenslet oppnås ved å åpne forbrenningsluften maksimalt eller ved å la døren stå på gløtt for å tilføre så mye luft som kreves for å antenne veden. Hvis brenslet i stedet bare ulmer, blir det en kraftig røykutvikling som i verste fall kan forårsake en eksplosjonsartet antennelse av røykgassene med risiko for både materielle skader og personskader. 8. Deretter justeres den sekundære luftmengden ned til ønsket posisjon, og den optimale forbrenningen vil fortsette til glør dannes igjen. Man må sikre at det alltid er luft (oksygen) nok til å opprettholde klare og varige flammer under og etter nedjustering av forbrenningsluften. Under den nominelle testen lå påfyllingsintervallet på minutter. 9. En ny ladning ved kan fyres opp på samme måte som angitt i pkt. 5 og 6. 12

13 Normalt skal ovnsdøren åpnes forsiktig de første 2-3 centimeterne, og man skal vente til trykket er utlignet før døren åpnes helt. På denne måten unngår du eventuell sjenerende røyk, spesielt i forbindelse med dårlige trekkforhold. Ovnsdøren bør ikke åpnes under voldsom fyring. Når veden er brent ut, er den omdannet til glødende trekull. Hvis det da er dannet et godt glødelag over et tilstrekkelig lag med aske, kan ovnen holde seg varm svært lenge, ikke minst i kraft av støpejernets gode egenskaper. Nattfyring frarådes på det sterkeste. Det forurenser miljøet og utnytter brenselet dårlig da treets gasser med lave temperatur ikke antennes. I stedet setter det seg som sot (uforbrente gasser) i skorsteinen og i ovnen. Under ekstreme forhold som dårlig skorsteinstrekk, store mengder tre eller vått tre kan en eksplosjonsartet antennelse i verste fall forekomme. Ved fyring om sommeren, når behovet for varme er minimal, blir forbrenningen dårlig. Ovnen varmer for mye, og man skrur ned for forbrenningen. Men husk alltid å sørge for at det er varige flammer, så lenge treet ikke er omdannet til trekull. Hvis du ønsker å fyre svakere, gjøres dette ved å fylle på mindre ved. Hvis man fyrer med vått brensel, vil en stor del av varmeenergien gå med til å fortrenge vannet fra brennstoffet uten at det avgis varme til ovnen. Denne ufullstendige forbrenningen fører til sotavleiringer i ovn, rør og skorstein. Sammenlikning vedfyring og olje: Tretype (vanninnhold på 20 %) Antall kubikkmeter pr l. olje Eik 7,0 Bøk 7,0 Ask 7,2 Or 7,5 Bjørk 8,0 Alm 8,9 Vanlig gran 10,4 Edelgran 10,9 13

14 3.0 Jevnlig vedlikehold av ovnen 3.1. Utvendig vedlikehold Ovnen er malt med en varmebestandig senoterm-maling. Den holder seg best hvis den kun støvsuges med et mykt munnstykke eller tørkes med en tørr, støvfri klut. Den malte overflaten kan med tiden, etter for eksempel for sterk fyring, få et grålig skjær; men ovnen kan lett friskes opp med en Morsø spraymaling som kjøpes hos din lokale forhandler. Morsø ovnene er overfaltebehandlet med Morsø originale sorte farge (tidliger kalt Morsø koks) eller Morsø grå. Malingen kan køpes som sprayboks og som vanlig ovnslakk på boks. t 3.2 Innvendig vedlikehold Glasset Ved korrekt fyring med ved kommer det lite eller ingenting sot på det keramiske glasset. Dersom det under opptenning har dannet seg sot på glasset, vil sotet brenne bort når det fyres normalt i ovnen. Dersom glasset blir svært tilsotet etter feil bruk, kan sotet enkelt fjernes med f.eks. Morsøs Glassrens. Glasset skal være kaldt når denne rengjøringen finner sted. Unngå å fylle ovnen med så lange vedkubber at de presser på glasset når ovnsdørene lukkes. Årsaker til sotet glass - For våt ved. - For store vedkubber/ukløyvd ved. - For lav forbrenningstemperatur. - For mye luft gjennom bunnristen. Utskiftning av glass Keramisk glass kan ikke gjenvinnes ettersom det har en høyere smeltetemperatur. Dersom keramisk glass blandes med vanlig glass, ødelegges råvaren og gjenvinningsprosessen kan stoppe opp. Sørg for at det ildfaste glasset ikke havner sammen med vanlig gjenvinningsavfall. Dette vil skåne miljøet i betydelig grad. OBS: Skal avhendes som keramisk glass på gjenvinningsstasjon. Innvendige støpejernsdeler/og andre slitasjedeler Rysteristen, røykledeplaten, renseklaffen og andre deler som er i direkte berøring med ild og glødende brensel, er slitasjedeler. De vil derfor være særlig utsatt for gjennombrenning. Ved korrekt bruk vil disse delene holde i mange år; men ved for kraftig fyring kan en gjennombrenning selvfølgelig fremskyndes. De nevnte delene kan imidlertid enkelt skiftes ut. Hvis røykledeplaten skades og ikke skiftes i tide, vil topplaten bli utsatt for en så høy temperatur at den kan ta skade. Merk at en uautorisert endring av enheten ikke må utføres, og at deler som skiftes ut, må skiftes ut med originale Morsø-deler. Årsaker til for rask slitasje av innvendige deler - For kraftig fyring For mye luft gjennom bunnristen. Bruk av for mye tørt tre (møbelavfall). - For mye sot oppå røykledeplaten (se avsnittet om rensing). - For mye aske i skuffen (se avsnittet om aske). 14

15 Pakninger Med tiden vil pakningene i ovnsdørene bli slitte og skal skiftes ut etter behov slik at man unngår ukontrollert forbrenning. Bruk det originale Morsø pakningssettet, som leveres med en detaljert veiledning. NB: Normale slitasjedeler dekkes ikke av Morsøs utvidede garantiordning. Vedlikeholdsutvalget (reservedeler, glassrens, maling, pakningssett m.m.) finnes hos din Morsø-forhandler. 3.3 Rensing av ovnen Særlig over røykledeplaten vil det som følge av trekk i skorsteinen og feiing danne seg et aske- og sotlag. Asken vil ha en isolerende virkning, noe som kan fremskynde gjennombrenning av røykledeplaten, da den ikke blir kvitt varmen. Ved normal rensing kan den støpte renseklaffen tas ut av ovnen. Feieren skal, utover feiing av skorsteiner og rensing av røykrør, også sørge for tømming av sot i ovnen. I forbinnelse med rensing se fig. 1-4 side 7. Antallet årlige feiinger/rensinger av ovnen vurderes av feieren i samråd med deg. Aske Som tidligere beskrevet, bør det være et isolerende askelag på ca. 1 cm i bunnen av brennkammeret for å oppnå en høy forbrenningstemperatur. Når askelaget er for tykt, ristes asken ned i askeskuffen. Tøm skuffen før den er helt full slik at ikke asken isolerer rundt risten. Da vil den i så fall fremskynde gjennombrenning. Asken må i mange tilfeller kastes med husholdningsavfallet. Ettersom det kan ligge glør gjemt i askeskuffen i flere døgn, er det nødvendig å oppbevare asken i en beholder av ikkebrennbart materiale før asken tas over i søppelsekken. Aske fra en vedovn kan ikke brukes i hagen som gjødsel. Vedlikeholdsdeler til 2140 Beskrivelse Produktnr. Rysterist Ristramme Renseklaff Røykledeplate Forrist Glass Glassett Sidestein

16 16

17 17

18 18

19 Monterings- och bruksanvisning 2140 EN SINTEF MORSØ JERNSTØBERI A/S. DK-7900 NYKØBING MORS Website: 19

20 Gratulerar - du är nu ägare av en ny Morsø-kamin! Morsø, som är den största leverantören på den danska marknaden, har sedan 1853 framställt braskaminer av allra högsta kvalitet. Om du bara följer nedanstående instruktioner är vi säkra på att även du kommer att ha nytta och glädje av din nya kamin i många år framöver. Innehåll 1.0 Montering av Morsø-kaminen Sidan 1.1 Uppackning av kaminen Uppställning av kaminen Sotare Kaminens placering/avståndskrav Skorstenen Röranslutning Anslutning till murad skorsten Anslutning till stålskorsten Dragförhållanden Eldningsteknik Tändning och eldningsintervall Regelbundet underhåll av kaminen Utvändigt underhåll Invändigt underhåll Rensning av kaminen 31 Extratillbehör Till Morsø-kaminer finns det ett omfattande program med skorstenar, golvunderlägg och tillbehör som kan göra det lättare för dig att använda och underhålla din Morsø-kamin. Gjutjärn Gjutjärn är ett levande material. Det finns därför inte två kaminer som är exakt likadana. Detta beror dels på gjutjärnets toleranser, och dels på att kaminerna tillverkas hantverksmässigt. Gjutjärnets yta kan även innehålla mindre ojämnheter. 20

21 1.0 Montering av Morsø-kaminen 1.1 Uppackning av kaminen 2140: När du har packat upp kaminen ska du skruva av brännkammaren från träpallen och försiktigt lägga ner den på baksidan. För att undvika att kaminen och golvet skadas kan du använda pappemballaget som underlag. Packa upp benen som medföljer kaminen och skruva fast dem på det gjutna fundamentet med de medföljande bultarna. Vi rekommenderar att ni är två personer när detta arbete utförs, eftersom kaminen är tung att hantera ensam. MORSØ 2140 väger 120 kg. 1.2 Uppställning av kaminen Följ gällande nationella och lokala lagar och bestämmelser beträffande uppställning av braskaminer. Samtidigt ska du följa lokala bestämmelser vad angår anslutning till skorsten samt uppställning av skorstenar. Fråga eventuellt din sotare om råd. Det är dock alltid du själv, din tekniska rådgivare eller hantverkare som ansvarar för att gällande nationella och lokala bestämmelser efterlevs. 1.3 Sotare Som vi nämnt ovan kan det vara klokt att rådgöra med sotaren i ditt område innan du ställer upp kaminen. Under alla omständigheter ska du informera sotaren när braskaminen är uppställd. Sotaren gör en kontroll av installationen och sedan träffar man avtal om sotningsintervall. Om skorstenen inte har använts på ett tag bör du låta undersöka om det finns sprickor, fågelbon m.m. i den innan den tas i bruk igen. 1.4 Kaminens placering/avståndskrav Det är endast om kaminen placeras intill brännbart material som det ställs krav på avstånd. Om väggarna är tillverkade av brännbart material kan din nya kamin placeras enligt det som anges på godkännandeskylten på kaminens baksida. Minst avstånd till brännbart material: Typ av kamin Bakom kaminen (A) Vid kaminens sidor (B) Avstånd till möbler Morsø 2140 oisolerat rökrör 200 mm 400 mm 800 mm Morsø 2140 isolerat rökrör 150 mm 400 mm 800 mm A 45 A B A 21

22 Av hänsyn till värmecirkulation, rengöring och eventuell invändig rensning av kaminen rekommenderar vi ett avstånd till murverk på cm. Ett lager tapet ovanpå murverket anses normalt inte vara brandfarligt material. På golvet Om kaminen placeras på ett golv i brännbart material ska gällande nationella och lokala bestämmelser följas för hur stort ett ej brännbart underlag som ska läggas på golvet under kaminen ska vara. Du ska naturligtvis se till att underlaget klarar att bära upp kaminens och eventuellt stålskorstens vikt. Avstånd till möbler Det rekommenderade avståndet till möbler är 800 mm, men du bör försöka bedöma om möbler och annat kan torka ut om de står nära kaminen. Avstånd till brännbart material framför kaminen är 800 mm. En kamin blir varm under eldning. Var därför försiktig när du använder kaminen, särskilt om barn kan komma i kontakt med den. 1.5 Skorstenen Om lokala bestämmelser så tillåter kan kaminen anslutas till en skorsten dit en annan sluten eldstad redan har anslutits (t.ex. en oljepanna eller en annan braskamin). Lägg märke till eventuella krav på placering av rökrör om du ska ansluta två eller flera eldstäder till samma skorsten. Braskaminen får aldrig anslutas till en skorsten som redan har anslutits till en gaspanna. En modern effektiv kamin ställer större krav på skorstenen. Låt därför sotaren kontrollera skorstenen. Skorstenens innerdiameter ska följa gällande nationella och lokala bestämmelser. I allmänhet bör dock rörets snittyta vara minst 175 cm2 (150 mm diameter) för braskaminer. En för stor rördimension betyder att det går åt för mycket energi för att få acceptabelt drag i skorstenen. Om du har en murad skorsten med större dimension rekommenderar vi att du sätter i ett isolerande rör med rätt diameter. Då får du ökat drag och dessutom bättre eldningsekonomi. Det finns inga särskilda krav på att skorstenen ska ha en viss höjd, men den måste vara så hög att man får tillräckligt bra drag och röken inte blir ett problem. Som tumregel kan man säga att draget är lagom när skorstenen är 4 meter över kaminen och minst 80 cm över takåsen. Om skorstenen placeras vid husets sidor bör skorstenens högsta punkt aldrig vara lägre än husets takås eller takets högsta punkt. Observera att det ofta finns nationella och lokala bestämmelser för hur skorstenar ska placeras om ditt hus har halmtak eller dylikt. Se avsnitt 1.9 om dragförhållanden. Skorstenen och rökröret ska förses med rensluckor. Rensluckornas storlek ska minst motsvara skorstenens diameter. Skorstenen ska vara tillgänglig för utvändigt kontroll och det ska finnas möjlighet att komma åt rensluckor och skorsten om den behöver rensas uppifrån (t.ex. om du har en stålskorsten). 22

23 1.6 Röranslutning Kaminen är som standard monterad med rökavgång (1) uppåt och ett gjutet lock är monterat i den gjutna bakre plåten bakom konvektionsplåtarna. Om du vill att kaminen ska monteras med rökavgång bakåt ska plåtjärnsbrickorna på konvektionsplåtarna slås ut med små hårda slag med en hammare vid de små bryggorna som håller brickorna på plats. Demontera rökstutsen från kaminen och skruva av det gjutna locket från den bakre plåten och montera det på topplåten igen. Centrera rökstutsen i hålet på kaminens baksida och skruva fast den med bifogande skruvar och lås. Montering av en rökskärm Rökskärmen (2) hjälper till att ge kaminen hög verkningsgrad. Vid leverans är rökskärmen inte monterad utan ligger lös i asklådan. Ta bort rensklaffen (3) (se fig. 3). Lyft rökskärmen förbi rökledplåten och fäst den på de tre fixeringspunkterna. Skjut den sedan bakåt (se fig. 1 2). Sätt tillbaka rensklaffen (3) igen så att den fungerar som en förlängning av rökledplåten (se fig. 3 4). Om kaminen ska monteras med rökstutsen (1) bakåt behöver rökskärmen (2) inte vara monterad. Kontrollera att rensluckan (3) i rökledplåten, de eldfasta stenarna och skakrostret är korrekt placerade. Fig.1 Fig.2 Fig.3 Fig.4 23

24 1.7 Anslutning till murad skorsten Mura fast en rökrörsbussning i väggen och för in rökröret i den. Röret får inte stickas in i själva skorstensöppningen, utan ska bara gå till skorstensrörets invändiga sida. Täta kopplingarna mellan kamin/rör och rör/murkoppling med bifogade glasfibersnöre. Normalt sett ska man inte behöva täta mellan eventuella rörkopplingar. Eventuella övergångar från lodrätt till vågrätt rökrör kan med fördel monteras med en mjuk böjning så att skorstensdraget inte minskar. Dimensioneringen av rökröret ska följa gällande nationella och lokala bestämmelser. Morsø rekommenderar dock att rökrör tillverkas i 2 mm stålplåt eftersom detta förlänger rökrörets livslängd. 1.8 Anslutning till stålskorsten Vid montering då skorstenen ska gå rakt upp genom vinden måste du följa gällande nationella och lokala bestämmelser avseende skorstenens avstånd till brännbara ytor. Täta skorstenen vid rökstutsen med bifogade glasfibersnöre. Det är viktigt att skorstenen monteras så att den bärs upp av taket - det får inte vara så att det är kaminen som bär upp skorstenen (se anvisningar från skorstenstillverkaren). En hög vikt på kaminens ovansida kan leda till att det bildas sprickor i den. Morsøs garanti omfattar inte kaminens ovansida om skorstenen har monterats så att den inte bärs upp av taket. Om skorstensbrand uppstår pga. att kaminen används på fel sätt eller på grund av att fuktigt bränsle används under en längre tid ska du stänga ventilerna helt och larma brandkåren. Obs! Det ska finnas möjlighet att rensa skorstenen. Tala med sotaren. Om draget i skorstenen är för lågt kan man med fördel montera rökröret uppåt, eftersom man då minskar rökvandringen i själva brännkammaren. Använd inte fler böjningar än nödvändigt och begränsa rörets längd, eftersom draget annars försämras. Friskluftsintag En braskamin kräver luft till förbränningen. Det gör att eldning i kaminen kan bidra till att man får ett hälsosamt inomhusklimat. Om huset är mycket tätt isolerat, och särskilt om det finns köksfläkt eller ventilationsanläggning i huset, kan det bli nödvändigt att montera ett luftgaller i det rum där kaminen står. Annars kan skorstensdraget bli för svagt, vilket kan medföra att det inte brinner ordentligt i kaminen, och det kan komma ut rök ur kaminen när man öppnar luckorna. Om det är nödvändigt att montera luftgaller ska du placera dem så att de inte kan blockeras. 24

25 1.9 Dragförhållanden Om det kommer ut rök ur kaminen när luckan öppnas beror det på dåligt drag i skorstenen. För den här typen av kamin krävs det ett skorstensdrag på minst 12 Pa för att förbränningen ska bli tillräckligt kraftig och för att förhindra rökutsläpp. Det finns dock risk för rökutsläpp om luckan i kaminen öppnas när du eldar kraftigt. Rökgastemperaturen vid nominell verkningsgrad är 263 C avseende 20 C. Om du är osäker kan du eventuellt be sotaren mäta draget i skorstenen. Dragförhållanden Draget i skorstenen uppstår när det blir en skillnad mellan den höga temperaturen i skorstenen och den kallare utomhustemperaturen. Skorstenens längd och isolering samt vind- och väderleksförhållanden påverkar också om man kan få rätt undertryck så att det uppstår drag. Nedsatt drag uppstår om - temperaturskillnaden är för liten, till exempel om skorstenen är dåligt isolerad. Om skorstenen är kall kan det vara en hjälp att tända en hoprullad tidning i skorstenens renslucka innan du tänder brasan. - utomhustemperaturen är för hög, exempelvis på sommaren. - det är vindstilla. - skorstenen inte har rätt höjd, så att den ligger i lä av taket och höga träd. I sådana fall finns det stor risk för röknedslag. - det kommer in falsk luft i skorstenen. Det kan bero på otäta fogar eller otätheter vid rensluckan eller rökröret. - otäta eldstäder som inte används har anslutits till skorstenen. - rökröret och skorstenen är igensatta av sot pga. bristfällig rensning. - huset är för tätt (se avsnittet: Friskluftsintag). Bra drag uppstår om - temperaturskillnaden inuti och utanför skorstenen är stor, alltså vid eldning när behovet är som störst. - det är klart väder och god vind. - skorstenen har rätt höjd. Minst 4 meter ovanför kaminen och fritt från takåsen. 25

26 2.0 Eldningsteknik/så använder du kaminen När du eldar med trä ska skakrostret vara stängda. Förvärmd sekundärluft tillförs förbränningen över glaset. Luftintaget styrs med hjälp av handtaget under askhyllan. Kaminens nominella värmeeffekt är 5,5 kw. Din nya Morsø-kamin är EN-testad och rekommenderas för eldning med trä. Den lämpar sig för periodisk användning. VIKTIGT! Ved innehåller mycket höga halter av gas (ca 75 %). Dessa gaser frigörs när veden värms upp och antänds. Det är därför viktigt att gaserna antänds snabbt när man har fyllt på ved. Om veden bara ligger och pyr, särskilt efter en ny påfyllning, uppstår det kraftig rökutveckling som i värsta fall kan orsaka explosionsliknande antändning av gaserna, vilket i sin tur kan skada kaminen. För att kunna antända dessa gaser som frigjorts ur veden och få upp klara och kvarstående flammor under förbränningen, är det viktigt att man alltid tillför nödvändig mängd syre (luft). Inställning av tilluft, tändningsmetod och eldningsintervall beror på skorstensdraget, väder och vind, värmebehov, bränsle m.m. Det kan därför gå en tid innan du vet hur kaminen fungerar under de givna förhållandena. Det går att elda med nästan alla typer av ved i Morsø-kaminen, men du bör inte elda med våt eller olagrad ved. Ved bör lagras under tak i minst 1 år och helst i 2 år med god ventilation. Vedträn ska klyvas så snabbt som möjligt efter fällningen om veden ska torka snabbt. Veden kan användas när fuktigheten är under 20 %. Vid EN provning testas alla kaminer med ved som har fukthalt på (16 ± 4)%. Elda aldrig med drivved, eftersom den ofta är mycket salthaltig och därmed förstör både kaminen och skorstenen. Impregnerat och målat trä samt spånplattor avger giftig rök och ånga och får därför inte heller användas som bränsle. Observera att det inte är tillåtet att använda flytande bränsle i kaminen. Vedträn som har en diameter på mer än 10 cm bör alltid klyvas. Vedträna får inte vara längre än att de kan ligga plant över eldningsytan och få luft från bägge håll. Högsta tillåtna vedlängd i kaminen är ca 40 cm. Högsta tillåtna vedmängd är 2,5 kg/timme (max. 3 vedträn per påfyllning). De första eldningarna bör vara måttliga, så att den värmebeständiga lacken på kaminen kan härdas innan man börjar elda kraftigare. I härdningsfasen under den första eldningen kan lacken utveckla rök och lukt, vilket är helt normalt. Sörj därför för god ventilation under den här perioden. 26 Under uppvärmning och nedkylning kan kaminen avge vissa knarrande ljud, som beror på den stora temperaturförändring som materialet utsätts för.

27 2.1 Tändning och eldningsintervall När man tänder en brasa behövs det stora luftmängder. Om du börjar elda när kaminen är kall kan det vara en fördel att låta luckorna stå på glänt under de första minuterna och öppna det sekundära luftintaget till max. - handtaget sitter under askhyllan. För att bygga upp ett isolerande asklager i botten av kaminen bör du elda upp ca 1-2 kg torra pinnar första gången du eldar. Behåll därefter alltid ca 1 cm aska i botten av brännkammaren. 1. Ett glödlager bildas snabbt om man tänder med 2-4 tändtabletter eller 7-10 hopknölade tidningssidor under ca 1-2 kg torra pinnar. 2. Öppna sekundärluften helt. Den manövreras med hjälp av handtaget under askhyllan. 3. Tänd papperet/tändtabletterna och ställ därefter luckan på glänt (ca 5-10 cm), så att du får bra drag. 4. Efter 5-10 minuter ska man kunna se att skorstenen är så varm att det är drag genom den. Stäng då luckorna helt. Om allt detta gjorts på rätt sätt kommer det efter ytterligare ca minuter att ha bildats ett fint lager med glöd i brännkammaren. 27

28 5. Normal eldning bör ske medan det ännu finns glöd kvar. Fördela glöden på botten, men låt det mesta ligga framtill i kaminen. 6. Lägg 2-3 vedträn à ca 0,7 kg och ca cm långa ovanpå glöden i ett lager med ett avstånd på ca 1 cm mellan vedträna. 7. När sekundärluften (handtaget under askhyllan) är öppen på max. och luckorna stängs antänds den friska veden på några minuter. Vigtigt! Det är viktigt att den nya veden börjar brinna snabbt. För att säkerställa att veden tänds snabbt bör du öppna förbränningsluften till max. eller lämna luckan på glänt för att släppa in den mängd luft som behövs för att tända veden. Om veden endast pyr kommer det att uppstå en kraftig rökutveckling som i värsta fall kan leda till en explosiv antändning av rökgaserna med risk för både materiella skador och personskador. 8. Justera därefter ner sekundärluften till önskat läge, så fortsätter den optimala förbränningen tills ett lager glöd har bildats. Kontrollera alltid att det finns tillräckligt med luft (syre) för att hålla klara och kvarstående flammor under och efter nedjusteringen av förbränningsluften. Under den nominella provningen låg påfyllningsintervallet på minuter. 9. En ny omgång ved kan tändas på på samma sätt som under punkt 5 och 6. 28

29 Normalt ska kaminluckan alltid öppnas långsamt de första 2-3 centimetrarna. Därefter ska man vänta tills trycket har utjämnats innan luckan öppnas helt. På så sätt undviker man eventuella problem med rök, särskilt om det är dåligt drag. Öppna aldrig luckorna under kraftigt eldning. När veden har brunnit ut har den omvandlats till glödande träkol. Om det redan innan har bildats ett bra glödlager ovanpå ett tillräckligt lager aska kan kaminen hålla sig varm mycket länge, inte minst tack vare gjutjärnets goda egenskaper. Vi avråder kraftigt från att elda på natten. Det är dåligt för miljön. Dessutom utnyttjas veden dåligt, eftersom träets gaser inte antänds ordentligt vid låga temperaturer. Istället bildas sot (oförbrända gaser) i skorstenen och i kaminen. Vid extrema förhållanden, t.ex. vid dåligt drag i skorstenen, för mycket ved eller våt ved, kan det i värsta fall uppstå en explosionsartad antändning. Vid eldning på sommaren när värmebehovet är minimalt blir förbränningen dålig. Kaminen värmer för mycket och man drar ner förbränningen. Kom dock alltid ihåg att se till att det finns kvarstående flammor så länge träet inte har omvandlats till träkol. Om du vill minska eldens styrka ska du fylla på mindre mängd ved. Om man eldar med våt ved går en stor del av vedens värmeenergi åt till att förtränga vattnet ur veden utan att någon värme avges till kaminen. Vid en sådan ofullständig förbränning bildas sot i kaminen, rören och skorstenen. Jämförelse av eldning med ved respektive olja: Träslag (vatteninnehåll 20 %) Antal kubikmeter per 1000 l olja Ek 7,0 Bok 7,0 Ask 7,2 Lönn 7,5 Björk 8,0 Alm 8,9 Rödgran 10,4 Ädelgran 10,9 29

30 3.0 Regelbundet underhåll av kaminen 3.1 Utvändigt underhåll Kaminens yta är lackerad med värmebeständig lack. Den håller sig snyggast om den bara dammsugs med ett mjukt munstycke eller torkas av med en torr luddfri trasa. Den lackerade ytan kan med tiden få ett gråaktigt utseende om man eldar för kraftigt, men det kan lätt åtgärdas med sprayfärg från Morsø. En sådan kan du köpa hos närmaste återförsäljare. Morsö kaminer är målade med Morsö original svart (tidigare kallad Morsö koks) eller Morsö grå. Färgen kan köpas som spray eller i burk. 3.2 Invändigt underhåll Glas Vid korrekt eldning med ved ska det inte bildas några (eller bara små) avlagringar på det keramiska glaset. Om det finns sot på glaset under tändningen bränns sotet bort när man eldar normalt i kaminen. Om glaset sotar igen på grund av felaktig användning kan du lätt ta bort det med t.ex. Morsø Glasrens. Glaset ska vara kallt när det rengörs. Använd inte så långa vedträn att de ligger mot glaset när luckan stängs. Orsaker till att glaset kan sota igen: - För våt ved. - För stora vedträn/veden har inte klyvts. - För låg förbränningstemperatur. - För mycket luft genom bottengallret. Byte av glas Keramiskt glas kan inte återanvändas eftersom det har en högre smälttemperatur. Om keramiskt glas blandas med vanligt glas kommer råvarorna att förstöras och glasets återvinningsprocess kan stoppas. Kontrollera att det eldfasta glaset inte hamnar i den vanliga återvinningen. Detta är till stor hjälp för miljön. OBS: Glaset ska lämnas in som keramiskt glas på en återvinningsstation. Invändiga gjutjärnsdelar och andra slitdelar Skakrostret, rökledplåten, rensluckan och andra delar som kommer i direkt beröring med eld och glödande ved anses vara slitdelar. De är därför särskilt utsatta för genombränning. Vid korrekt användning håller dessa delar i många år, men om man eldar för kraftigt påskyndas naturligtvis genombränning. De nämnda delarna kan lätt bytas ut. Om rökledplåten skadas och inte byts ut i tid utsätts topplattan för så hög temperatur att den kan skadas. Observera att konstruktionen inte får ändras. Alla utbytesdelar ska vara originaldelar från MORSØ. 30

31 Orsaker till att invändiga delar slits för snabbt: - Du eldar för kraftigt. Det kommer in för mycket luft genom bottengallret. - Du använder för mycket torrt trä (möbelavfall). - Det är för mycket sot ovanpå rökledplåten (se avsnittet Rensning). - Det är för mycket aska i lådan (se avsnittet Aska). Packningar Packningarna i luckan kommer med tiden att bli slitna och måste bytas vid behov för att undvika överdriven förbränning. Använd originalpackningar från Morsø som levereras med en tydlig bruksanvisning. Obs: Normala slitdelar omfattas inte av Morsøs utökade garanti. Underhållssortiment (reservdelar, glasrengöringsmedel, lack, packningssats m.m.) finns hos närmaste Morsø-återförsäljare. 3.3 Rensning av kaminen Ett lager av aska och sot bildas särskilt på ovansidan av rökledplåten på grund av draget i skorstenen och efter sotning. Askan har en isolerande verkan, vilket kan påskynda genombränning av rökledplåten eftersom den inte kan göra sig av med värmen. Vid normal rensning kan man ta ut den gjutna rensluckan ur kaminen. Sotaren ska numera dels sota skorstenen och rensa rökrören, dels tömma ut sotet i kaminen. Se fig. 1 4 på sidan 23 för information om rensning. Antalet sotningar/rensningar av kaminen per år fastställs av sotaren i samråd med dig. Aska Som tidigare beskrivet bör det finnas ett ca 1 cm isolerande asklager i botten av brännkammaren för att man ska få hög förbränningstemperatur. När asklagret är för tjockt ska du skaka ner askan i asklådan. Töm lådan innan den är överfylld, så att askan inte isolerar runt rostret (vilket påskyndar genombränning). Askan kan i de allra flesta fall bortskaffas som hushållssopor. Det kan dock ligga kvar glöd i asklådan i flera dygn, och man kan därför behöva förvara askan i en behållare av icke brännbart material innan askan hälls över i sopsäcken. Aska från en braskamin kan inte användas som gödsel i trädgården. Om man har eldat färgglada broschyrer, lackerat eller impregnerat trä och liknande i kaminen får askan inte heller hällas ut i jord, eftersom den kan innehålla tungmetaller. 31

32 Reservdelar till 2140 Beskrivning Produktnr. Skakroster Rosterram Renslucka Rökledplåt Frontroster Glas Glassats Sidosten Morsø Jernstøberi A/S