SOMMERUNIVERSITET 1/2001

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "SOMMERUNIVERSITET 1/2001"

Transkript

1 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 1 (1,1) Information fra NORDISK SOMMERUNIVERSITET 1/2001 Sommarsession 2001 i Kungälv s. 8-9 s.10 KRETS 1 Space, Place and the Body s.12 KRETS 2 Kropp och kultur s.14 KRETS 3 Videnskab didaktik etik s.16 KRETS 4 Aisthesis Sansenes estetikk s.18 KRETS 5 Humanismens aktualitet Globalisering och språk s. 4-6 s.20 KRETS 6 Magt, rationalitet og humanisme s.22 KRETS 7 En globaliseret verden? s.24 GROUP 0 Cultural action and performance

2 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 2 (1,1) Information fra Nordisk Sommeruniversitet 1/2001 ISSN Utgivare Nordisk Sommeruniversitet Adress Sekretariatet Katrinebjergvej 89 G DK-8200 Århus N Telefon (+45) Fax (+45) Internet Redaktion Arne Overrein Lotta Strandberg Layout Synnöve Rabb Tryckeri Alprint Kajaani Upplaga Bankförbindelser DK: BG-bank (1199) IS: Póstgiró N: Postbanken S: Postgirot FIN: Leonia Innehåll Ledare 3 Väl mött i Kungälv Lotta Strandberg Essä 4 Språk og globalisering Arne Overrein NSU 7 Nordiska Sommaruniversitetet hela året! Set Lonnert Sommarsession Sommarsession i Kungälv 29 juli-5 augusti Kretsarna Krets 1: Space, Place and the Body 10 nordiske geografier i forandring Krets 2: Kropp och kultur 12 Krets 3: Videnskab didaktik etik 14 Krets 4: Aisthesis Sansenes estetikk 16 Krets 5: Humanismens aktualitet 18 Krets 6: Magt, rationalitet og humanisme 20 Maktens tenkere Krets 7: En globaliseret verden? 22 Grupp 0: Cultural action and performance24 Publikationer 25 Styrelsen 2001/ Kontaktpersoner 26 Tilmeldingblankett, Sommersessionen 27 Pärmbild: Pieter Bruegel the Elder: The Little Tower of Babel, c.1563.

3 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 3 (1,1) Ledare Lotta Strandberg, ordförande för Nordisk Sommeruniversitet Väl mött i Kungälv När man vandrar hem på kvällarna i mörkret och snöslasket känns sommarplaner rätt fjärran. Såvida man tänker på något alls så är det väl snarast på en resa till söderns varma sol. Men sommaren är inte fjärran, i ett nafs är den här. Och det gäller att göra sig planer och vara beredd när den äntligen är här. Vad vore väl bättre än att diskutera, tänka och presentera sina arbeten för en samling trevliga och inspirerande forskarfrön, forskare och/ eller studeranden. Det är vad Nordiskt sommaruniversitet kan bjuda dig så ta chansen nu och möt upp på Kungälven i Göteborg. Nordiskt sommaruniversitet är inte ett universitet eftersom ingen blir färdigutbildad med ett fint diplom. Det är ett tvärvetenskapligt forum för intresserade människor som engagerar sig i den vetenskapliga debatten. Vi har existerat i över 50 år, men visar dock inga tecken på att åldras. NSU förmår förnya sig och introducera nya tankar och kasta nytt ljus över gamla tankar. NSUs aktiviteter begränsas inte heller enbart till sommaren; under dessa vintermånader som vi just nu genomlever ligger NSU inte alls i vinteride utan våra vinterseminarier går eller har gått av stapeln i de sju studiekretsar som utgör NSUs kärna. Nordiskt sommaruniversitet strävar efter att skapa nya nätverk och introducera nya vetenskapliga tankar i Norden. Stommen i sommarsessionen är kretsarnas eget arbete. Avsikten med vårt gästföreläsarprogram är att underbygga debatten. Sociologen Urs Stäheli från Tyskland kommer att delta i vår sommarsession som del av gästföreläsarprogrammet. Han ger plenumföreläsningar, deltar i kretsarbetet och paneldebatter. Vi är glada för att han gett sig tid att delta och är övertygade om att vi får en intressant och lukrativ debatt. En grundidé i NSU är att vi själva skapar våra sommarsessioner. Fastän koordinatorerna jobbar hårt för att vi ska få en innehållsrik och bra sommarsession hänger mycket på hur villiga de enskilda deltagarna är att ta fasta på möjligheten och öppna upp för en intressant sommarsession. Detta har emellertid aldrig varit något problem i NSU och vi har alla åkt hem inspirerade att fatt på våra egna forskningsprojekt och fulla av nya idér. Om ingen av NSU:s kretsar verkar passa är både nya och gamla medlemmar hjärtligt välkomna att lämna in förslag på nya kretsar. Dessa behandlas på sommarsessionen och kan tas upp på studieprogrammet nästa år. * Men NSU är mycket mera än endast ett vetenskapligt forum, det är också ett socialt forum. Förutom festmiddagar och dans har vi ofta ett gediget kulturprogram som sträcker sig från författarbesök och teater till filmprogram och sportevenemang. Utöver de sju studiekretsarna har NSU grupp 0, som är en aktiv och performativ koppling mellan det vetenskapliga, det kulturella och sociala arbetet. Och sist men inte minst; det finns också en barnkrets som ofta kan ha lika spännande program som kretsarna.vår arrangemangskommitté står för allt det praktiska kring sommarsessionen. Den jobbar hårt både före och under sessionen för att det kulturella och sociala programmet ska bli så bra som möjligt och utgöra ett supplement till arbetet i kretsarna. Om alltså snöslasket inte är för överväldigande så ta och planera in NSUs sommarsession i kalendern och möt upp på Kungälven. Alla som känner att NSU är något för dem är hjärtligt välkomna och jag gläder mig till att se er alla i sommar! INFORMATION FRA NORDISK SOMMERUNIVERSITET 2/2000 3

4 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 4 (1,1) Essä Arne Overrein Språk og globalisering Språk er direkte eller inndirekte et konflikttema langt oftere enn vi ved første blikk vil tro. For bare å nevne et eksempel: Soweto-opprøret i Sør-Afrika i 1976 en milepæl i antirasismens historie startet med at skoleelever som nektet å godta afrikaans som eneste undervisningsspråk, ble massakrert av politistyrker. Idagens debatt om globalisering spiller temaet språk en viktig rolle fordi språk står i nær sammenheng med kultur. Forekomsten av mange og uensartede kulturer (nasjonale, lokale osv.) oppfattes som et hinder for rask globalisering. Beveger vi oss mot en verdenskultur der dagens kulturer er smeltet sammen til en ny enhet? Vil i så fall dette også innebære vesentlige språklige endringer? Vil den dominans av engelsk som vi i dag ser innen massemedial underholdning, i verdenspolitikken og på vitenskapens område forsterkes og utvides i retning av at engelsk reellt blir menneskehetens språk? Er det et tap at mange av verdens språk vil komme til å dø ut i en ikke altfor fjern fremtid? Språk er også intimt knyttet sammen med nasjonalismen og den statsbygging som er en del av moderniteten. Siden renessansen har de europeiske stater bevisst pleiet sine nasjonale språkfellesskap. De lærde vendte seg bort fra latin (den første var Dante som også var den første som overhodet skrev et teoretisk verk om et av de moderne språkene, nemlig sitt eget italiensk). I tråd med opplysningstanken begynte de å benytte det nasjonale språket for å kunne gi folket kunnskap. Språkpolitikk og språklig uniformering ble en del av den europeiske statstradisjonen. Da dronning Isabella av Spania i 1492 ble gjort kjent med en grammatikk for det kastilianske dvs det spanske språket var dette ikke bare den første kastilianske grammatikk. Det var overhodet den første grammatikk for et moderne europeisk språk. Hva er den til? spurte dronninga. Biskopen av Avila svarte: Deres majestet, språk er det perfekte redskap for imperiet. (Se Eliott s 128) Våre dagers nasjonale og etniske konflikter forteller oss at nasjonalismen langt ifra er en tilbakelagt epoke. Et stort flertall av Forekomsten av mange og uensartede kulturer (nasjonale, lokale osv.) oppfattes som et hinder for rask globalisering. dagens nesten 200 stater er dannet etter 1945 og disse statene strever ennå med å etablere seg som stabile og fungerende stater. Nasjonalisme må betraktes som et moderne, uniformerende prinsipp på linje med ideen om globalisering. Ingen av dem er nøytrale. Heller ingen av dem kommer av seg sjøl som en mystisk skjebne. Begge er uttrykk for en samfunnsmessig modernisering som støttes av bestemte sosiale klasser og politiske makter. I det før-moderne samfunn hersket verken globalisering eller nasjonalisme og heller ikke noen språklig uniformering. I Romerriket var latin språket for overklassen i den vestlige del og gresk tilsvarende i den østlige del. Underklassene snakket et mylder av ulike språk og det var ikke noe behov for språklig enhet med unntak av den romerske armeen der latin var kommandospråket. Tvert imot ble det ansett som en fordel at slavene i antikkens Athen snakket ulike språk, slik at solidarisk handling i tilfelle opprør ble vanskeligere. Enhver stat vil i dag søke å forme en kultur og et sivilt samfunn uten sterke indre konflikter. En del av denne streven etter nasjonal enhet handler også om språklig enhet. I en moderne stat er det dessuten nødvendig med omfattende kommunikasjon mellom borgere og statsmakta. Dette bestyrker også trenden i retning av språklig uniformering. Denne situasjonen fører til et sterkt press mot alle minoritetsspråk og minoritetskulturer verden over, men også til en motsatt reaksjon: forsvar for minoriteter og minoritetsspråk. Det som opprinnelig var en demokratisk bevegelse for språklig og kulturell sjølhevdelse for nasjonen, blir etterhvert også til et frihetskrav for minoriteter innen nasjonen som i ytterste fall kan 4 INFORMATION FRA NORDISK SOMMERUNIVERSITET 2/2000

5 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 5 (1,1) Blir det da ikke naturlig med ett felles språk engelsk som uttrykk for den nye globale kulturen? Er det ikke i denne nye kulturen vi skal finne vår identitet?...this is the Basque Country. (foto: Lotta Strandberg) T.v: Ett brev fra Mao Tsetung fra 1955 hvor en mulig reform av kinesisk skrift drøftes. Etter De Francis s. II. true selve nasjonen. Særlig i Europa har vi i sammenheng med kampen for sivile og politiske rettigheter også fått en styrket beskyttelse av minoriteter, herunder en positiv rettsbeskyttelse av minoritetsspråk blant annet fastsatt i Europarådets Charter om region og minoritetsspråk fra Det nasjonalistiske idealet om en stat ett språk synes kanskje for oss i de nordiske land som et naturlig ideal fordi trenden lenge har gått i denne retningen. I det tospråklige Finland er de svensktalende redusert fra 11% i 1920 til ca 6% i dag. Men heller ikke her i Norden vil prinsippet om en stat ett språk kunne gjennomføres uten sterke konflikter med ulike minoritetsspråk, feks samisk i Norge. Beveger vi oss utover i verden ser vi at dette idealet er umulig å tenke seg gjennomført. Her er det et mylder av språk, men et begrenset antall stater. Antallet stater kan i dag neppe økes betydelig (kun gjennom oppdelinger av eksisterende stater) utover de 200 eksisterende. Antallet språk regnes til mellom 5 og 8 tusen. Idealet om en stat ett språk kan altså bare gjennomføres ved at det store flertall språk undertrykkes og dør ut. De fleste vil være enig i at et slikt ideal ikke er noe å streve imot. Det samme resonnement kan også gjøres i forbindelse med globaliseringen. Heller ikke idealet en verden ett språk er noe å streve imot, siden det å gjennomføre dette vil utløse uoverskuelige konflikter og ikke minst bety et tap av kultur, livsformer, kunnskaper. Språk er nemlig ikke kun et kommunikasjonsmiddel som kan betraktes ut fra effektivitetshensyn, men hvert språk er også uløselig knytta til en omfattende livsverden, hvor stemninger, følelser, aktiviteter, tanker, assosiasjoner finner sitt språklige uttrykk. Språk er viktig for den enkeltes identitet. Vi befinner oss i et fellesskap med dem vi kan snakke med fordi vi deler en livsverden med dem på en langt dypere måte enn med dem vi ikke (eller vanskelig) kan snakke med. Men innvendes det betyr ikke globaliseringa nettopp at vi vokser inn i en felles livsverden og en felles kultur? Blir det da ikke naturlig med ett felles språk engelsk som uttrykk for den nye globale kulturen? Er det ikke i denne nye kulturen vi skal finne vår identitet? Uten tvil er det noe riktig i dette. Betydninga av engelsk vil helt sikkert øke. Men vi vet ikke til hvilket omfang. Kanskje vil ulike land og ulike sosiale grupper gå over til engelsk. Med sikkerhet vil også nasjonalitetsprinsippet her stå i konflikt med globaliseringsprinsippet. De sterkeste språkene bortsett fra engelsk (feks fransk, som er lovbeskyttet av den franske stat) vil yte motstand, mens de svakere minoritetsspråkene og stater uten en sterk og enhetlig kultur, vil yte mindre motstand. I virkeligheten har vi ikke grunnlag for å si noe bestemt om i hvilken grad verden vil bli engelsktalende. En viktig begrensning vil være den fortsatte eksistensen av nasjonalstater som søker en bestemt språklig identitet. En annen er at den nye globale verden som vi vokser inn i slett ikke er noen verden uten konflikter, men preget av økonomiske og sosiale avgrunner som gjør at en felles global identitet og en felles kultur nettopp er vanskelig å tenke seg. Det globale apartheid som det i dag snakkes om, vil dermed kunne bety at engelsk blir språket for en global overklasse, mens et flertall av jordas befolkning er tilknyttet lokale kulturer og lokale språk. En del av disse vil kunne benytte engelsk, men for å sitere Edward Said som et teknisk språk uten ekspressive og estetiske egenskaper, atskilt fra enhver kritisk og sjølbevisst dimensjon. (Said, 305) Imidlertid tror jeg nasjonalstaten fortsatt vil være så sterk at et slikt globalt språklig apartheid ikke vil bli en realitet. Situasjonen vil altså ikke bli engelsk på den ene sida og et mylder av mindre språk på den andre. Vi vil istedet få en utvikling mot færre levende språk og der disse språk er knytta til sterke og dominerende nasjoner. Det vil vanskelig kunne tenkes at et stort språk overlever uten å være hovedspråket for minst en stat. Uniformeringen innen den enkelte stat vil fortsatt dominere i forhold til den globale uniformeringen. Ifølge en Unesco-undersøkelse på 90-tallet står i dag rundt halvparten av verdens språk i umiddelbar fare for å dø ut og ytterligere 40% vil være i faresonen over en viss tid. Det er ikke umulig at omtrent 90% av dagens språk vil være borte rundt 2100.(Se Randen, s 152) Det er en del uenighet om antallet språkbrukere innen de ulike språk. Dette skyldes vansken med å definere hva som er språk til forskjell fra dialekt. Kinesiske myndigheter vil feks si at de ulike språk som snakkes av han-folket i Kina er dialekter av det samme språket: kinesisk. Faktum er imidlertid at en kineser fra Peking ikke forstår en kineser fra Shanghai og ingen av disse to forstår en kineser fra Kanton. Norsk, dansk og svensk er derimot gjensidig forståelige språk, men regnes dermed ikke som dialekter. Kineseren fra Peking snakker standard kinesisk (mandarin) og er dermed medlem av verdens største språkfelleskap på 885 millioner mennesker. Kineseren fra Shanghai snakker wu og er medlem av verdens tiende største språkfelleskap som teller 77 millioner. På de neste plassene etter mandarin som verdens største språk, følger spansk (332 mill), engelsk (322, innkludert andrespråks-brukere: 470 mill), bengali (189 mill) og hindi (182 mill). En av grunnene til at den kinesiske stat alltid under INFORMATION FRA NORDISK SOMMERUNIVERSITET 2/2000 5

6 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 6 (1,1) Mao Tsetung og kommunistene var før maktovertakelsen innstilt på latinisering av språket, dvs en overgang fra skrifttegn til et fonetisk alfabet. keiserdømmet, såvel som under kommunistpartiets regime har tillagt skriftspråket stor betydning er at skriftspråket har en kulturellt og nasjonalt sammenbindende funksjon. Mao Tsetung og kommunistene var før maktovertakelsen innstilt på latinisering av språket (se Edgar Snows Red Star over China), dvs en overgang fra skrifttegn til et fonetisk alfabet. Men dette ser det ikke ut til å bli noe av. For i så fall ville det oppstå flere skriftspråk i Kina på basis av de ulike dialektene som i dag kun forstår verandre gjennom tilknytninga til det kinesiske skriftsystemet. Spørsmålet om latinisering har altså en klar sammenheng med spørsmålet om nasjonal enhet og er derfor et politisk spørsmål. Også her viser grensene for globalisering seg: det er ingen nær utsikt til at de ulike språk skal kunne betjene seg av et felles fonetisk (dvs lydavhengig) alfabet. I motsetning til Kina, er de språklige konfliktene i India så sterke at hindi ikke har maktet å bli et ubestridt nasjonalspråk, slik det kort etter Indias sjølstendighet ble bestemt. Motstanden mot hindi (som har sin basis i Ganges-dalen) fra det sørlige India var så kraftig at engelsk fortsatt måtte anerkjennes som offisiellt språk til bruk i administrasjon og politikk til tross for at kun 2-3% av Indias befolkning har engelsk som morsmål. I India har hver delstat rett til å bestemme sitt eget offisielle språk. Det finnes hele 24 ulike skriftspråk i India og hundrevis av skriftløse språk. Alt dette bidrar til å gjøre landets språklige utvikling flytende og uforutsigbar. Det er altså en fantastiske mangfoldighet og ingen uniformering som møter oss i språkenes verden. Etter borgerretsbevegelsen og revitaliseringa av minoritetskulturene gjelder dette også i globaliseringens høyborg USA. Her finnes ikke mindre enn 176 levende språk mange av dem har fått nytt liv etter at lovgivninga har styrket rettsbeskyttelsen av ikkeengelske språk. Mange av disse språkene er indianerspråk som snakkes av svært få og som trolig vil dø ut. Men vi har også en fremmarsj for spansk innen USAs grenser. Hele 22 mill snakker spansk som førstespråk i dagens USA. Styrken til engelsk ligger særlig i at engelsk, i motsetning til alle andre språk, er utbredt over hele kloden og er fellesspråk for internasjonal teknisk og politisk kommunikasjon. I hele 83 land er engelsk et anvendt språk, mens mandarin-kinesisk kun snakkes i 12 land og hindi i 5 land. Språk og kultur forandres vanligvis sakte og det er vanskelig å styre språkforandring i en bestemt retning, sjøl om det finnes mange eksempler på at nettopp det er forsøkt. Statsmakta kan påvirke språkutviklinga blant annet gjennom skolesystemet eller ved å bestemme at rettssystemet skal praktisere ett språk. Slike virkemidler er effektivt brukt feks i USA og i Norge overfor samene for å skape språklig uniformering. Imidlertid vil en slik språklig undertrykking være umulig å få støtte for i dag. Minoritetenes økte sjølhevdelse er blitt en del av en almen demokratiseringsbevegelse som skjøt fart fra 1960-tallet. For å ta Norge som eksempel: bruken av samisk språk (som i varierende grad benyttes av ca norske statsborgere) er i dag lovbeskyttet i offisielle sammenhenger, feks i rettsvesenet og i skolesystemet. Dette har skjedd etter en over hundreårig periode med fornorskning, der samisk språk og kultur ble kraftig diskriminert av den norske stat. For en demokratisk stat kan ikke prinsippet være annet enn likeberettiget deltakelse for borgerne i forhold til utdanning, rettsvesen og ikke minst politisk deltakelse. Dette kan bare skje ved at borgerne får benytte sitt eget morsmål. Gitt den språklige situasjonen i dagens verden, er den eneste farbare veien at staten godtar flere i prinsippet likestilte språk. Det store målet å skape enhet mellom stats-territorium og språkområdet har vist seg å bli et i praksis uoppnåelig mål. Sjøl i nasjonalstatens opprinnelige område det vestlige Europa med nasjonalsstater som er fire-fem hundre år gamle, har dette ikke lyktes. Og når dette ikke lyktes i en førdemokratisk verden, så er det desto større grunn til å tvile på at det skal lykkes i en verden der menneskerettene, herunder også minoriteters rettigheter er internasjonalt anerkjent. Det sentraliserte Frankrike har fortsatt bretonsk, oksitansk, tysk etc. Og i Spania har man ikke bare baskisk, men også katalonsk som EUs parlament i 1991 etter politisk press fra katalonerne i Spania ga en slags offisiell status som likestilt språk innen EU-systemet. EUs offisielle posisjon i dag er total flerspråklighet, dvs alle folkegrupper skal være språklig likestilte for dermed ikke å fremmedgjøre bestemte folkegrupper fra EUs politiske organer. Vi kan si at vi på verdensbasis har med to tendenser å gjøre: en tendens i retning av bruk av engelsk som språk, særlig for en global elite av politikere, vitenskapsfolk og forretningsfolk. I tillegg er engelsk det store andre-språket for et økende antall mennesker. Betydningen av engelsk vil i disse sammenhengene øke i overskuelig fremtid. Vi regner at ca hvert sjuende menneske i det minste kan noe engelsk. På den andre sida har vi tendensen i retning av statsbygging, nasjonalisme og den ytterligere fragmentering som går under navnet etnisk revitalisering. Den almene demokratiseringstrenden som verden er inne i betyr slik sett også språklig differensiering og økt språklig likestilling. Man ser en økende bevissthet om språk som identitetsfremmende og som kulturbærende. Og omvendt en motstand mot å la små språk dø bort. Disse to trendene står i motstrid til verandre og danner til sammen rammen om den komplekse språksituasjonen som vi befinner oss i. Arne Overrein er førstelektor v. Universitetet i Tromsø Litteratur: Apte, Mahadev L.: Multilingualism in India and Its Sociopolitical Implications. I: Language and Politics ed. O`Barr & O`Barr, The Hague 1976 DeFrancis, John: The Chinese Language. Fact and Fantasy. Honolulu 1984 Eliott, J.H.: Imperial Spain Penguin 1970 Ethnologue: Languages of the World. (nyttig oppdatert statistikk) ethnologue Gramstad, Sigve: Minoritetsspråk i Europa. Oslo 1996 Linguistic Human Rights ed T. Skutnabb-Kangas & R. Phillipson. Berlin - N.Y Randen, Olav: Farvel til språkmangfaldet? Boksmia/Ål 1997 Said, Edward: Culture and Imperialism, N.Y INFORMATION FRA NORDISK SOMMERUNIVERSITET 2/2000

7 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 7 (1,1) NSU kort och okomplicerat! NSU:s vetenskapliga forskning och studier baseras på projekt. Projekten är sammansatta av deltagare från alla länder i Norden. Sammanhållande kraft för projekten är projektledaren. Varje projekt utgår ifrån en projektbeskrivning, som godkänts av NSU:s högsta beslutande organ. Inom NSU pågår ett flertal olika tvärvetenskapligt orienterade projekt samtidigt. Projekten sammanträffar och utbyter forskningsresultat vid åtminstone två gemensamma konferenser per år. Alla projekt sammanträffar varje år för en gemensam sommarkonferens i ett nordiskt land, dit du kan få subventionerad resa. Varje projekt anordnar även separat vinterkonferens. Varje enskilt projekt är geografiskt förankrat vid i princip varje universitetsort i Norden, och arbetar lokalt med sammankomster i varje vecka eller månad. Vill du delta i ett etablerat projekt kan du anmäla dig till respektive projektledare. Vill du bli projektledare eller har du idéer för att skriva en projektbeskrivning? Kontakta sekretariatet eller någon i styrelsen. Nordiska Sommeruniversitetet hela året! Nordiska Sommaruniversitetet (NSU) är en organisation och nätverk för forskning och studier tvärs genom de Nordiska länderna och de akademiska disciplinerna. Även om ordet sommar finns i namnet, så har NSU verksamhet hela året. Språk De tre arbetsspråken är danska, norska och svenska. Även engelska förekommer som samtalsspråk vid sammankomster, där språksvårigheter råder. Studiekretsar, manchetter och studieprogram Den tvärvetenskapliga forskningen och studierna baseras på studiekretsar (projekt). Studiekretsarna är sammansatta av deltagare från alla länder i Norden. Sammanhållande kraft för studiekretsen är den nordiska koordinatorn (projektledare). Varje studiekrets utgår ifrån en manchet (projektbeskrivning). Studieprogrammen (projektens verksamhet) inför kommande år presenteras i höstnumret (nr. 2) av denna tidskrift. I vårnumret (nr. 1) beskrivs den förestående sommarsessionen (NSU:s årliga sammankomst i ett nordiskt land). Lokala studiekretsar Studiekretsarna är också organiserade geografiskt. Till varje studiekrets hör lokala studiekretsar. Varje nordisk universitetsstad har i princip en lokal studiekrets för varje krets. De lokala studiekretsarna har möten under hela året, veckovis eller månatligen. Kontakterna från de lokala studiekretsarna till studiekretsen sker genom den nordiska koordinatorn. Vintersymposier Under vintern samlas studiekretsarna till ett vintersymposium, som hålles under första kvartalet under året. Symposiet, som brukar vanligtvis vara under circa en eller en halv vecka, sker i ett nordiskt land och här presenteras studieresultat från lokala verksamheter, samt sker planläggning av kretsens verksamhet för sommarsessionen. Sommarsessionen De 5 nordiska länderna skiftar värdskapet för sommarsessionen, dit samtliga studiekretsarnas deltagare har möjlighet att mötas. Studiekretsarna har egna program för verksamheten under dagtid, men möts gemensamt under program som t.ex. inbjudna föreläsare. En stor del av sommarsessionens övriga tid fylls även av kulturella och sociala program. Representantskap och styrelse NSU:s högst beslutande organ är representantskapet. Representantskapet möts under sommarsessionen, och beslutar om nya studiekretsar och värderar kvaliteten för pågående kretsar. Representantskapet väljer också NSU:s styrelse, som står för det kontinuerliga arbetet under året. Publikationer NSU har en tidskriftsutgivning och en skriftserie. I Information fra Nordisk Sommeruniversitet publiceras essäer, studieprogram, och planer för sommarsessionen. Denna tidskrift kan fritt rekvireras av alla som överväger att delta i en studiekrets eller som redan deltar. Den kan även nedladdas från Internet. I serien NSU Press publiceras monografier, antologier, och artiklar som resultat av eller som bruk för NSU:s studieverksamhet. Varje studiekrets förväntas utge minimum en publikation som resultat av sitt arbete. Internet NSU kommunicerar och förmedlar även information via Internet. Hemsidan innehåller kortfattade beskrivningar över NSU:s olika verksamheter och uppbyggnad. Webbadressen är: Sekretariatet kontaktas via: Lokala kontaktpersoner NSU har lokala kontaktpersoner i ett flertal av Nordens universitetsstäder. Kontaktpersonen kan hjälpa intresserade att ta del av mer information om NSU eller kontakter med studiekretsarnas nordiska koordinatorer. Kontakt med NSU Om du är intresserad av att delta i arbetet hos en viss etablerad studiekrets, kan du kontakta den nordiska koordinatorn för studiekretsen, din lokala kontaktperson vid ditt Universitet eller NSU:s sekretariat för att få hjälp. Etablering av nya studiekretsar Har du en ny idé för en studiekrets är du välkommen att utarbeta förslag till manchet där projektet beskrivs. Närmare information kan du få från sekretariatet. Set Lonnert INFORMATION FRA NORDISK SOMMERUNIVERSITET 2/2000 7

8 NSU-1/2001 för pdf :03 Sivu 8 (1,1) Sommarsession i Kungälv 2001! Det Nordiska Sommaruniversitetet kommer i år att samlas på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv utanför Göteborg för den årliga sommarsessionen. Den Nordiska Folkhögskolan är vackert belägen på berget Fontin mot berget Röde Kon högt över staden Kungälv, som befinner sig rakt nedanför. Från Nordiska Folkhögskolan möter en vidunderlig utsikt över Fästningsholmen och dess ruiner Bohus fästning från svunnen tid. Det enda torn som synligt står kvar på holmen är Fars Hatt. Nedanför rinner Nordre Älv, fortsättningen på Göta älv där den delar sig på var sin sida runt Fästningsholmen. Den gamla staden Kungälv klamrar sig fast mot berget mot inlandet, med bebyggelse från framförallt och talen. På andra sidan holmen möter Hisingen. Redan 1101 menar Magnus Barfots saga att ett trekungamöte ägde rum i närheten av Kungälv eller snarare dåvarande Kungahälla. Den svenske konungen Inge Stenkilsson, den danske Erik Eiegod och norske Magnus Barfot möttes då för fredsstiftan. I år försöker man därför att få de samtliga hoven vid respektive land att förmå kungligheterna att eventuellt träffas i Kungälv, och kort besök på Nordiska Folkhögskolan för en åminnelse. Eventuellt kan vi således få nordiskt kungligt besök. Men fred är historiskt sett undantag. Kungälv har en lång fascinerande krigisk historia. Fästningen och det strategiska läget mellan de tre länderna, är givetvis den direkta orsaken. Inte sällan slutar de olika erövringarna (eller försök till erövringar emedan fästningen sällan då intas) med att staden bränns och de prövade byborna får bygga upp den på nytt. Staden och fästningen har omväxlande varit norskt och dansk och svensk. När den slutligen blir svensk förlorar den något av sin tidigare centrala betydelse, Göteborg och Marstrand tar över handel och transport, militären flyttar från och mot slutet av 1700-talet nu utan betydelse, får fästningen förfalla. Men mer om detta får vi säkerligen veta från lokala kännare på utflyktsdagen. Nästan samtida med NSU är Nordiska Folkhögskolan som grundades några år tidigare, Nordiska Folkhögskolan blev från början placerad i Kungälv, först centralt i staden för att senare expandera, och till sist 1968 flytta upp på berget Fontin. År 1968 är väsentligt då också Nordens Folkliga Akademi startar försöksverksamhet och placeras tillsammans med Nordiska Folkhögskolan. Efter vissa samarbetsproblem, flyttar senare Nordens Folkliga Akademi till Nya Varvet i Göteborg enligt beslut Litt: Nordiska folkhögskolan i Kungälv , red. Stewe Claeson, Olav Akerlie, Olle Nilsson, Gunnar Rytgaard & Nils Zandhers (Kungälv, 1997). Kerstin Berg & Harry Berg, Kungälv: En stads historia (Kungälv, 1992). Från Nordiska Folkhögskolan möter en vidunderlig utsikt över Fästningsholmen och dess ruiner Bohus fästning från svunnen tid. Praktisk informasjon PRISER: Enkeltrom/dobbeltrom uten bad: DKR 2500 Sovesal med egen sovepose: DKR 1400 Barn 3 14 år: DKR 900 OM INNKVARTERINGEN: For DKR 2500 per person kan man bo i enkeltrom eller dobbeltrom. Disse rommene ligger i mindre hus med mange enkeltrom og ett dobbeltrom i hvert hus. Bad og toaletter er felles for alle som bor i huset (dvs. at vi ikke kan tilby rom med eget bad). Det er ingen prisdifferanse mellom enkeltrom og dobbeltrom (dette pga. det lille antallet dobbeltrom). For DKR 1400 per person kan man bo i sovesal. Det blir en sovesal for menn og en for kvinner. Tilgang til bad og toalett i samme hus som sovesalene. Barn kan ikke innkvarteres i sovesal. De som velger å bo i sovesal, medbringer egen sovepose. Barn innkvarteres på madrass på gulvet på enkeltrom sammen med én voksen eller på dobbeltrom sammen med to voksne. Dette koster DKR 900 for barn fra 3 til 14 år. Det arrangeres en barnekrets (barnepass) for barn som er 3 år og eldre. Deltakeravgiften inkluderer opphold og alle måltider fra middag søndag 29. juli til morgenmat lørdag 5. august. TILMELDING: Bruk tilmeldingsblanketten og tilmeld deg til NSUs sekretariat innen 15. juni. BETALING: Faktura sendes ut i juli. Fakturaens pålydende blir deltakeravgift minus reisesubvensjon. Hvis reisesubvensjonen overstiger deltakeravgiften vil overskytende reisesubvensjon bli utbetalt kontant under sommersesjonen. Betaling av fakturabeløpet skjer pr. giro til NSUs konto i ditt eget land. Medbring kvittering for betalt fakturabeløp når du kommer til sommersessionen. MER INFORMASJON OM NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN: 8 INFORMATION FRA NORDISK SOMMERUNIVERSITET 2/2000

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

Whittington, R. (2002). Hva er strategi? : og spiller den noen rolle? Oslo: Abstrakt forl. ISBN 82-7935-036-5, 978-82-7935-036-1.

Whittington, R. (2002). Hva er strategi? : og spiller den noen rolle? Oslo: Abstrakt forl. ISBN 82-7935-036-5, 978-82-7935-036-1. Litteraturlista (MPA 7) Organisationsteori och strategi (10 hp) Busch T, Johnsen E, Valstad, S J och Vanebo, J O (2007): Endringsledelse i et strategisk perspektiv. Universitetsforlaget: Oslo (kap10) (15

Detaljer

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark Gruppe 1900 (1): Hey :) Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Hej! Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Vem är det? Gruppe 1900 (1): Vi hedder: Viktor, Linnea, Anders og ISabel Jonathan, Emil, Moa, Lisa: vilket land? Gruppe

Detaljer

Danske erfaringene med kartlegging i barnehagen

Danske erfaringene med kartlegging i barnehagen Kartlegging i barnehagen Trondheim, 26. september 2011 Danske erfaringene med kartlegging i barnehagen Lars Holm, lektor, ph.d. Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus Universitet Tuborgvej 164,

Detaljer

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo.

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo. NOTAT Nordisk Ministerråd Til EK-K Kopi Fra Sekretariatet Emne EK-K Møte 2/2006 den 6. mars 2006 kl. 13.00 på Lysebu, Oslo Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0201

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

Personaleomsætningsstatistik

Personaleomsætningsstatistik Personaleomsætningsstatistik Statistikken er baseret på månedlige indberetninger med data for ansat i den kommunale eller regionale og registreret med løn. Dette kan medføre, at i ulønnet orlov eller i

Detaljer

Trugar «teljekantsystemet» norsk som forskingsspråk?

Trugar «teljekantsystemet» norsk som forskingsspråk? 1 600 1 400 Humaniora 1 200 Samfunnsfag 1 000 800 Medisin og helse 600 Naturvitskap 400 200 Teknologi 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Gunnar Sivertsen: Trugar «teljekantsystemet» norsk som forskingsspråk?

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene Torkil Berge og Arne Repål Lykketyvene Om forfatterne: Torkil Berge og Arne Repål er spesialister i klinisk psykologi. De har skrevet mange bøker, blant annet selvhjelpsboken Trange rom og åpne plasser.

Detaljer

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning EN User guide You have bought a wireless keyboard to use with Windows XP,

Detaljer

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfold- ochav: Akershus Fylkeskommuner. Projektet finansieras

Detaljer

Til elever og foresatte i de nye 8. klassene ved Gimle skole høsten 2013.

Til elever og foresatte i de nye 8. klassene ved Gimle skole høsten 2013. Dato: 08.03.13 Til elever og foresatte i de nye 8. klassene ved Gimle skole høsten 2013. Orientering om valg av 2. fremmedspråk eller språklig fordypning. Overgangen til ungdomsskolen nærmer seg, og vi

Detaljer

SMATT og SMAK. Lilja Palovaara. Søberg

SMATT og SMAK. Lilja Palovaara. Søberg SMATT og SMAK Lilja Palovaara. Søberg Barnehagekonferanse sammen for barnet Å lære å spise og lære å like ulike typer mat handler om å utforske mat med sansene «Smatt og smak» handler om smaksopplevelser

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com Øvelser/Övningar : TRENING MED MENING TRANING MED MENING abilica.com Pump trening kom inn på treningssentre på midten av 90-tallet, og er en treningstrend som har kommet for å bli. Grunnen til det er at

Detaljer

Morsmålet er hjertets språk

Morsmålet er hjertets språk Har morsmålet en egenverdi eller er det kun et verktøy for å lære seg norsk? Vi ser på Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver, Kunnskapsløftet og Strategiplanen, likeverdig opplæring i praksis!

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd Nordisk Ministerråd Mødegruppe Arbejdsudvalget under Embedsmandskomiteen for Miljøspørgsmål, AU Mødetid 16. juni 2015 Mødested København, NMRS sreferat Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396

Detaljer

HI-116 1 Konflikt og fred - historiske og etiske perspektiver

HI-116 1 Konflikt og fred - historiske og etiske perspektiver HI-116 1 Konflikt og fred - historiske og etiske perspektiver Kandidat-ID: 7834 Oppgaver Oppgavetype Vurdering Status 1 HI-116 skriftlig eksamen 19.mai 2015 Skriveoppgave Manuell poengsum Levert HI-116

Detaljer

Læreplan i historie - fellesfag i studieforberedende utdanningsprogram. Gyldig fra 01.08.2009

Læreplan i historie - fellesfag i studieforberedende utdanningsprogram. Gyldig fra 01.08.2009 Læreplan i historie - fellesfag i studieforberedende utdanningsprogram Gyldig fra 01.08.2009 Formål Historiefaget skal bidra til økt forståelse av sammenhenger mellom fortid, nåtid og framtid og gi innsikt

Detaljer

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10 BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER R30441-45-10 DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Att: Eva Näsman Köpmangatan 21 831 86 Östersund Projekt:

Detaljer

Samtaler med barn og unge. Terapeutiske innfalsvinkler Gunnar Eide

Samtaler med barn og unge. Terapeutiske innfalsvinkler Gunnar Eide Samtaler med barn og unge Terapeutiske innfalsvinkler Gunnar Eide Fortællingernes betydning Narrativ = Fortælling Mennesket er aktivt fortolkende væsener. Vi bruger fortællingen til: at skabe en ramme

Detaljer

SØSTRENE SUNDINsÆventyr

SØSTRENE SUNDINsÆventyr Del 1. Jess skyndede sej mot møtesplassen, håper att Sofi ikke ær sen, vi har ingen tid att førlore tænkte hun. Jess gick med raske steg upp til trappan på skaaken, Sofi var reden dær. - Vad er på gang,

Detaljer

Harald Michalsen og Lasse Storr-Hansen. Tplan version 28.2 Skoleåret 2006-2007 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2

Harald Michalsen og Lasse Storr-Hansen. Tplan version 28.2 Skoleåret 2006-2007 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2 1 af 9 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2 NYHEDER I WINTP...4 Import af Holdbetegnelser...5 Import af Fagregister...6 Import af Blokregister...9 2 af 9 Tplan versjon 28.2 og sommeren 2006 Til mine

Detaljer

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak Snodden NO: Øvelser Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak trening. SE: Övningar Med Snodden kan du stärka det mesta av kroppen. Mycket bra för stavgång/

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon Små ekonomiers sårbarhet Gruppe A Konklusjon Diskussionsfrågor: 1. Är de monetära ordningarna i Danmark, Norge, Sverige och Island hållbara i en globaliserad ekonomi där kapital kan flöda fritt över gränserna?

Detaljer

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data"

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data Insamling och analys av kvantitativa data" - Innehållsanalyser och enkäter. Exempel från forskningen. " " " "Anders Olof Larsson" " "a.o.larsson@media.uio.no" " "andersoloflarsson.se" 1 Disposition" Analysenheter,

Detaljer

Neuropedagogikk. -eller muligheter om du vil. Roy Gundersen Kristiansand PPT

Neuropedagogikk. -eller muligheter om du vil. Roy Gundersen Kristiansand PPT Neuropedagogikk -eller muligheter om du vil. Roy Gundersen Kristiansand PPT Kaj Struve (2011), etter Luria (1975) og Goldberg (2003): - Hjernen er plastisk, hvordan kan dette utnyttes i nevropedagogikken?

Detaljer

SCRAPLIGHTS. responsibly reimagining cardboard boxes

SCRAPLIGHTS. responsibly reimagining cardboard boxes SCRAPLIGHTS responsibly reimagining cardboard boxes 2 3 Seth Grizzle vandt sin første farvekonkurrence som 8 årig, mens Jonathan Junker dimitterede som cykelrytter på omtrent samme tidspunkt. De har kendt

Detaljer

Prinsipprogram. Human-Etisk Forbund 2013 2017

Prinsipprogram. Human-Etisk Forbund 2013 2017 Prinsipprogram Human-Etisk Forbund 2013 2017 Human-Etisk Forbund er en humanistisk livssynsorganisasjon. Forbundet er en demokratisk medlemsorganisasjon basert på et bredt frivillig engasjement fra medlemmer

Detaljer

Störande ljus vid vägarbeten om natten

Störande ljus vid vägarbeten om natten Störande ljus vid vägarbeten om natten Referat fra møtet 13. mai 2005, Arlanda Deltagande: Tommy Bäckström Vägverket Jan-Erik Elg Vägverket Morten Hafting Vegdirektoratet Anita Ihs VTI Erik Randrup Vejdirektoratet

Detaljer

Det nordiske perspektivet i læreplanen. Bodil Aurstad

Det nordiske perspektivet i læreplanen. Bodil Aurstad Det nordiske perspektivet i læreplanen Bodil Aurstad Det nordiske språkfellesskap i en skumringstime? Forståelsen av skandinavisk (dansk, norsk og svensk) har blitt dårligere de siste 30 år. Forståelsen

Detaljer

Barn, ungdom og deltakelse

Barn, ungdom og deltakelse Barn, ungdom og deltakelse Emnekode: MSO190_1, Vekting: 10 studiepoeng Semester undervisningsstart og varighet: Vår, 1 semester Semester eksamen/vurdering: Vår Fagpersoner - Cecilie Omre (Hovedansvarlig)

Detaljer

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap Juridisk text Lov om norsk riksborgarrett. Kapitel 2. Korleis folk misser borgarretten. Lag om norskt medborgarskap Kapitel 2. Förlust av medborgarskap 7. Norsk borgarrett misser: 1. den som får borgarrett

Detaljer

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste 1 Hylla lämplig för montering av styrskena Hylle som passer for installasjon av styreskinne Hylder egnet til montering af styreskinner Vattenpass/Vater/ Vaterpas Börja med att montera inredningen Inredningen

Detaljer

«Superdiversity» på norsk (hypermangfold)

«Superdiversity» på norsk (hypermangfold) «Superdiversity» på norsk (hypermangfold) Et kritisk innspill til hva mangfold er og kan være Heidi Biseth Førsteamanuensis Høgskolen i Buskerud og Vestfold Institutt for menneskerettigheter, religion

Detaljer

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NO/DK: side 1 8 SV: sida 9 16 FI: sivu 17 24 GB/AU: page 25 32 1 5 2 3 4 6 7 1 Indikator for dagsenking 2 Ønsket Temperatur 3 Indikator for varmeavgivelse 4 Indikator

Detaljer

Pengespill i nyhetene

Pengespill i nyhetene Pengespill i nyhetene - en statistisk diskursanalyse Innspill til diskusjon - Bryter statistisk diskursanalyse med Foucaults diskursanalyse? Epistemologisk? Metodisk? I så fall, hvordan? Teoretisk fundament

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Røyneberg extrem lego team Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 5 gutter. Vi representerer

Detaljer

EKSAMENSOPPGAVE HØST 2011 SOS1000 INNFØRING I SOSIOLOGI

EKSAMENSOPPGAVE HØST 2011 SOS1000 INNFØRING I SOSIOLOGI NTNU, TRONDHEIM Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Institutt for sosiologi og statsvitenskap EKSAMENSOPPGAVE HØST 2011 SOS1000 INNFØRING I SOSIOLOGI Faglig kontakt under eksamen: Per Morten

Detaljer

DIARIENUMMER G30441-141-08

DIARIENUMMER G30441-141-08 BESLUT SMÅPROJEKT 2008-11-27 DIARIENUMMER G30441-141-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Fyrbodal Kommunalförbund Att: Elsie Hellström Box 305 451 18 UDDEVALLA Projekt:

Detaljer

Skolens formål i vår tid? Inga Bostad, direktør, dr.philos Norsk senter for menneskerettigheter, UiO

Skolens formål i vår tid? Inga Bostad, direktør, dr.philos Norsk senter for menneskerettigheter, UiO Skolens formål i vår tid? Inga Bostad, direktør, dr.philos Norsk senter for menneskerettigheter, UiO En begynnelse: Å åpne seg opp for det fremmede Men in dark times (Arendt 1968) Å miste sin plass/ sitt

Detaljer

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Bakgrund Gode leseferdigheter er viktigere enn noensinne. Høytlesning og språkleker i førskolealderen er viktige

Detaljer

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS

BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS BOSETTING AV FLYKTNINGER hvordan dekke fremtidig behov innenfor dagens modell? Nina Gran, Spesialrådgiver KS UTFORDRINGEN IDAG 3 829 flyktninger venter på bosted Kommunene har gjort en stor innsats i bosettingsarbeidet

Detaljer

Sådan optimerer du dine. call to action-knapper

Sådan optimerer du dine. call to action-knapper Sådan optimerer du dine call to action-knapper 213,16% flere konverteringer Statistisk signifikansniveau: 99% Lille ændring på siden STOR EFFEKT på beslutningen Det kritiske punkt mellem bounce og konvertering

Detaljer

Stenella. Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1

Stenella. Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1 Stenella Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1 Svenska Svenska Din nya elektroniska personvåg är konstruerad för att på ett riktigt sätt visa din viktökning eller minskning

Detaljer

Kulturell kompetanse en tredelt modell. RKBU Helsefak Universitetet i Tromsø

Kulturell kompetanse en tredelt modell. RKBU Helsefak Universitetet i Tromsø Kulturell kompetanse en tredelt modell RKBU Helsefak Universitetet i Tromsø Et teoretisk grunnlag Bygd på Dr.avhandlinga Kontekstuelt barnevern (Saus 1998) Artiklene Cultural competence in child welfare

Detaljer

Menneskerettighetserklæringen av 1789 Fra stendersamfunn til demokrati

Menneskerettighetserklæringen av 1789 Fra stendersamfunn til demokrati Side 1 av 5 Menneskerettighetserklæringen av 1789 Fra stendersamfunn til demokrati Tekst/illustrasjoner: Anne Schjelderup/Clipart.com Filosofiske spørsmål: Anne Schjelderup og Øyvind Olsholt Sist oppdatert:

Detaljer

Nasjonale språkpolitiske mål, handlingsplaner og lover. Torbjørg Breivik, Språkrådet, Norge

Nasjonale språkpolitiske mål, handlingsplaner og lover. Torbjørg Breivik, Språkrådet, Norge Nasjonale språkpolitiske mål, handlingsplaner og lover Torbjørg Breivik, Språkrådet, Norge Grunnlag for presentasjonen Tre spørsmål til de nordiske sekretærene i språknemndene samt Færøyene, Grønland og

Detaljer

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

DIARIENUMMER 304-2648-13

DIARIENUMMER 304-2648-13 BESLUT SMÅPROJEKT 2013-05-06 DIARIENUMMER 304-2648-13 DELOMRÅDE Reg Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Karlstads universitet, Cerut Att: Lotta Braunerhielm Universitetsgatan 2 651

Detaljer

inntar kirken Konfirmantene Bli med alle sammen på gudstjenesten lørdag kl.16 kl 20 Korøvelse kl 20 Innebandy MANDAG 11. FEBRUAR:

inntar kirken Konfirmantene Bli med alle sammen på gudstjenesten lørdag kl.16 kl 20 Korøvelse kl 20 Innebandy MANDAG 11. FEBRUAR: facebook.com/sjomannskirken.dubai www.sjomannskirken.no/dubai www.svenskakyrkan.se/dubai Tlf.: 04-33 700 62 Mob.: 050 6535631 (norsk prest) Mob.: 050-55 068 19 (svensk prest) e-post: dubai@sjomannskirken.no

Detaljer

Anarkisme: Individualistisk eller sosial kritikk?

Anarkisme: Individualistisk eller sosial kritikk? Anarkisme: Individualistisk eller sosial kritikk? Dette foredraget vil ikke bli et forsvar for anarkismen. Jeg er anarkist, men vil ikke gå i dybden her med argumenter for et samfunn uten stat og hierarki.

Detaljer

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen

FIRST LEGO League. Sarpsborg 2012. Fredric Bårdsen Gutt 13 år 0 Mickael Kowalski Gutt 13 år 0 Jonas Melsom Jørgensen FIRST LEGO League Sarpsborg 2012 Presentasjon av laget Technobosses Vi kommer fra Vinterbro Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 0 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nordbytun ungdomsskole

Detaljer

Innhold. 1 Hva er utviklingsstudier?... 11. 2 Fortida er ikke som før: Globalhistorie og utviklingsstudier... 37

Innhold. 1 Hva er utviklingsstudier?... 11. 2 Fortida er ikke som før: Globalhistorie og utviklingsstudier... 37 1 Hva er utviklingsstudier?... 11 Hvordan ble utviklingsstudier til?... 12 Hvilke land er utviklingsland?... 13 Klassiske utviklingsteorier... 15 Fra grunnbehov til markedsliberalisme... 17 Nye perspektiver

Detaljer

Si hei til Terese! Hun er vikar i

Si hei til Terese! Hun er vikar i Har du lyst å «like» oss på Facebook? www.facebook.com/sjomannskirken.dubai facebook.com/sjomannskirken.dubai www.sjomannskirken.no/dubai www.svenskakyrkan.se/dubai Tlf.: 04-33 700 62 Mob.: 050 6535631

Detaljer

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 Uppföljning och aktivitetsrapport december 2012 för enskild aktivitet 12-05-22 Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 4. Lärande Vad har vi lärt oss? Detta tar vi med oss!

Detaljer

Pressens underrepresenterte om «otherness» i media. MEVIT 2336 - Kjønn og medier UiO, vår 2008 Ragnhild Fjellro

Pressens underrepresenterte om «otherness» i media. MEVIT 2336 - Kjønn og medier UiO, vår 2008 Ragnhild Fjellro Pressens underrepresenterte om «otherness» i media MEVIT 2336 - Kjønn og medier UiO, vår 2008 Ragnhild Fjellro 1 østlig nettilgang under 1 prosent av verdens nettbrukere er i araberland bare seks prosent

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Dannelse på norsk fra ord til handling Professor Ove Jakobsen HHB/UiN Frihet med ansvar Om høyere utdanning og forskning i Norge NOU 2000:14 Det er

Detaljer

Kunstkritikk - Nordisk kunstmesse i utvikling

Kunstkritikk - Nordisk kunstmesse i utvikling 21.08.15 Nordisk kunstmesse i utvikling Chart Art Fair 2015 Kunsthal Charlottenborg, København 21. august - 23. august 2015 Af Frans Josef Petersson, Jonas Ekeberg og Pernille Albrethsen Det første publikum

Detaljer

Nyhetsbrev fra stiftelsen TO SKO mai 2013

Nyhetsbrev fra stiftelsen TO SKO mai 2013 Nyhetsbrev fra stiftelsen TO SKO mai 2013 Vær frimodig på Bibelens grunn! Guds Ord presses fra alle sider, STÅ FAST! Gud har gitt oss bud og regler av kjærlighet fordi han elsker oss! Lovløshet er ikke

Detaljer

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene.

Att nordens ledande roll inom trafiksäkerhet stöds och utvecklas gjennom kartlegging av forskning og regelverk i de ulike nordiske landene. PROJEKTBESKRIVNING TEMAGRUPP 3 - OSKYDDADE TRAFIKANTER PROJEKTMÅL Att utveckla de nordiska nätverken där ökad trafiksäkerhet är huvudintresset. Att lyfta fram den kunskap som är aktuell genom att mötas

Detaljer

FIRST LEGO League. Agder 2012

FIRST LEGO League. Agder 2012 FIRST LEGO League Agder 2012 Presentasjon av laget Team Finsland Vi kommer fra Finsland Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 2 jenter og 4 gutter. Vi representerer Finsland skole Type

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

DIFI Test Utvikling. Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING

DIFI Test Utvikling. Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING DIFI Test Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING RESULTATER PER HOVEDOMRÅDE 01 Nedenfor vises resultatene på undersøkelsens hovedområder. Hvert hovedområde består av flere enkeltspørsmål, og fremgår

Detaljer

Det samiske perspektivet i barnehagelærerutdanningen

Det samiske perspektivet i barnehagelærerutdanningen Det samiske perspektivet i barnehagelærerutdanningen Foredrag på BLU-konferansen 19. september 2014, Gardermoen, Oslo Av Marianne Helene Storjord Seksjonssjef for barnehageseksjonen på Sametinget og medlem

Detaljer

Design til terningkast tre? Design med et kritisk blikk

Design til terningkast tre? Design med et kritisk blikk FREDRIK EIVE REFSLI Design til terningkast tre? Design med et kritisk blikk OM MEG SJØL Hovedfag i visuell kommunikasjon, khio, 2006 Grafisk designer i Blæst design as Skriver for Snitt, tidsskrift for

Detaljer

Barns medvirkning En rettighetsbasert tilnærming. Mari Johansen Aune Nettverkssamling om bomiljøarbeid Oslo 08.10.2015

Barns medvirkning En rettighetsbasert tilnærming. Mari Johansen Aune Nettverkssamling om bomiljøarbeid Oslo 08.10.2015 Barns medvirkning En rettighetsbasert tilnærming Mari Johansen Aune Nettverkssamling om bomiljøarbeid Oslo 08.10.2015 Planlegging for barnevennlig byutvikling Barnevennlig byutvikling som rettighetsbasert

Detaljer

Periode Uke Innhold / Tema Kompetansemål Eleven skal kunne / lære om. Arbeidsmåter/ Læringsstrategier. Evaluering / Egenvurdering

Periode Uke Innhold / Tema Kompetansemål Eleven skal kunne / lære om. Arbeidsmåter/ Læringsstrategier. Evaluering / Egenvurdering Periodeplan i Samfunnsfag,10.trinn - 2009/2010 (hvert fag har sin periodeplan) Periode Uke Innhold / Tema Kompetansemål Eleven skal kunne / lære om Arbeidsmåter/ Læringsstrategier Evaluering / Egenvurdering

Detaljer

Designvejledning. Papirlinie

Designvejledning. Papirlinie Designvejledning Papirlinie Grafisk design: kühnel Tekst: Charlotte Sten Jacobsen Køge Kommune December 2002 4 Indhold 1 Brevpapir 6 Stregsystemet 6 Fortrykt brevpapir 6 Afsenderinformation 6 Typografi

Detaljer

Metaforer noen dør med

Metaforer noen dør med Metaforer noen dør med Språk og språkobservasjoner om opplevelsen av seg selv hos menn med opiatavhengighet og selvmordsadferd Stian Biong 2011 Livsverdensperspektiv Å få en dypere forståelse av levde

Detaljer

Skolenedleggelser - I skjæringspunktet mellom kvalitet og politikk 03.03.2010 Høgskolen i Nesna

Skolenedleggelser - I skjæringspunktet mellom kvalitet og politikk 03.03.2010 Høgskolen i Nesna Skolenedleggelser - I skjæringspunktet mellom kvalitet og politikk 03.03.2010 Høgskolen i Nesna Innledning Små skoler usynlige PhD-avhandling: Omsorg eller formål. Rasjonalitet og formål i fådeltskolen

Detaljer

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Seniorrådgiver John-Ingvard Kristiansen Side 1 Om Bufdir Ansvar Barnevern Familievern Adopsjon Vold i nære relasjoner Likestilling og ikkediskriminering

Detaljer

Utdanning mellom styring og danning

Utdanning mellom styring og danning Astrid Grude Eikseth, Carl F. Dons og Ninna Garm (red.) Utdanning mellom styring og danning Et nordisk panorama i UNIVERSITÅTSBIBUOTHEK KIEL i j - ZENTRALBiBiJfffflEK- [ akademika" forlag Forord 13 Ninna

Detaljer

Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige

Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige Nordisk samarbeid Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge,

Detaljer

Undervisning i barnehagen?

Undervisning i barnehagen? Undervisning i barnehagen? Anne S. E. Hammer Forskerfrøkonferanse i Stavanger, 8. mars 2013 Bakgrunnen for å stille dette spørsmålet Resultater fremkommet i en komparativ studie med fokus på førskolelæreres

Detaljer

FIRST LEGO League. Bergen 2012. Gutt 12 år 1 June Lavik Nordtveit Jente 12 år 0. Andrè Askeland Hagen Gutt 12 år 0 Katrine Austevoll Jente 11 år 1

FIRST LEGO League. Bergen 2012. Gutt 12 år 1 June Lavik Nordtveit Jente 12 år 0. Andrè Askeland Hagen Gutt 12 år 0 Katrine Austevoll Jente 11 år 1 FIRST LEGO League Bergen 2012 Presentasjon av laget Ulsmåg Ultimate Vi kommer fra Nesttun Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 6 jenter og 4 gutter. Vi representerer Ulsmåg skole Type

Detaljer

Geografisk forstand (neighbours) Politisk (samme land, situasjoner av språkdominans) Lingvistisk (av samme diakronisk opphav, hører til samme tett

Geografisk forstand (neighbours) Politisk (samme land, situasjoner av språkdominans) Lingvistisk (av samme diakronisk opphav, hører til samme tett Myter og fakta Geografisk forstand (neighbours) Politisk (samme land, situasjoner av språkdominans) Lingvistisk (av samme diakronisk opphav, hører til samme tett gruppe) Min søn har studeret et semester

Detaljer

Språklig og kulturelt mangfold 26. oktober 2010 Hilde Hofslundsengen

Språklig og kulturelt mangfold 26. oktober 2010 Hilde Hofslundsengen Språklig og kulturelt mangfold 26. oktober 2010 Hilde Hofslundsengen Mine hovedpåstander Flerspråklighet er en ressurs for barnet og for barnehagen Barnehagen er en helt sentral læringsarena for språk,

Detaljer

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning.

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning. FOKUS I BIM med BSAB Kort beskrivelse af Svensk Byggtjänst projekt Fokus I der BSAB klasifikationssystem og AMA beskrivelser og udførendeløsninger kobles til en aktiv BIM model. Det svenske BSAB system

Detaljer

Vektorvärda funktioner

Vektorvärda funktioner Vektorvärda funktioner En vektorvärd funktion är en funktion som ger en vektor som svar. Exempel på en sådan är en parametriserad kurva som r(t) = (t, t 2 ), 0 t 1, som beskriver kurvan y = x 2 då 0 x

Detaljer

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Vinterkonferansen 26. februar 2015 Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Marit Aralt Skaug og Peter de Souza Terningen Nettverk Varför

Detaljer

Poststrukturalisme. SGO 4001 høst 2004 Per Gunnar Røe

Poststrukturalisme. SGO 4001 høst 2004 Per Gunnar Røe Poststrukturalisme SGO 4001 høst 2004 Per Gunnar Røe Forelesningens innhold Språkets struktur og mening Språk og diskurs Kulturbegrepet i samfunnsvitenskapen Et viktig skille Positivisme: Kunnskap er et

Detaljer

Prinsipprogram. For human-etisk forbund 2009-2013. Interesseorganisasjon Livssynssamfunn Seremonileverandør

Prinsipprogram. For human-etisk forbund 2009-2013. Interesseorganisasjon Livssynssamfunn Seremonileverandør Prinsipprogram For human-etisk forbund 2009-2013 Interesseorganisasjon Livssynssamfunn Seremonileverandør A - Interesseorganisasjon Human-Etisk Forbund er en humanistisk livssynsorganisasjon. Forbundet

Detaljer

Er det arbeid til alle i Norden?

Er det arbeid til alle i Norden? Er det arbeid til alle i Norden? I Europa er Norden den regionen som har høyest sysselsetting, både blant menn og kvinner, viser tall for 2010. Finland, som har den laveste sysselsettingen i Norden, har

Detaljer

Undervisning i barnehagen? Anne S. E. Hammer, Avdeling for lærerutdanning, HiB

Undervisning i barnehagen? Anne S. E. Hammer, Avdeling for lærerutdanning, HiB Undervisning i barnehagen? Anne S. E. Hammer, Avdeling for lærerutdanning, HiB Bakgrunnen for å stille dette spørsmålet: Funn fra en komparativ studie med fokus på førskolelæreres tilnærming til naturfag

Detaljer

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2 FIRST LEGO League Oslo 2012 Presentasjon av laget Masterminds Vi kommer fra Oslo Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 0 jenter og 5 gutter. Vi representerer Rommen skole Type lag: Skolelag

Detaljer

Veckorapport v. 5-7 2003 från Sectra Örebros supportavdelning Dokumentnummer: 35-03.230-1.0

Veckorapport v. 5-7 2003 från Sectra Örebros supportavdelning Dokumentnummer: 35-03.230-1.0 Veckorapport v. 5-7 2003 från Sectra Örebros supportavdelning vecka 5-7 2003 2 (7) Veckorapport Syftet med denna veckorapport är att ge er användare information om vilka buggar samt önskemål som har rapporterats

Detaljer

Printer, valgmulighed og Stand Compatibility Guide. Laserprintere

Printer, valgmulighed og Stand Compatibility Guide. Laserprintere Printer, valgmulighed og Stand Compatibility Guide Laserprintere August 2014 Indhold 2 Indhold Understøttede maksimale konfigurationer...3 Printer maskintype 5027...3 Printer maskintype 7527...4 Printer

Detaljer

Albert Einstein i våre hjerter (en triologi) av Rolf Erik Solheim

Albert Einstein i våre hjerter (en triologi) av Rolf Erik Solheim Albert Einstein i våre hjerter (en triologi) av Rolf Erik Solheim Albert Einstein (1879-1955) regnes av mange som det 20. århundres fremste vitenskapsmann, selv om det nå, etter at hans publiserte og upubliserte

Detaljer

Religion og menneskerettigheter. Debattmøte. Litteraturhuset, Oslo. Mandag 13. februar 2012 kl. 19.00-20.30

Religion og menneskerettigheter. Debattmøte. Litteraturhuset, Oslo. Mandag 13. februar 2012 kl. 19.00-20.30 Religion og menneskerettigheter. Debattmøte Litteraturhuset, Oslo Mandag 13. februar 2012 kl. 19.00-20.30 I invitasjonen til dette møtet hevdes det at religion i stadig større grad står mot menneskerettigheter

Detaljer

NULL TIL HUNDRE PÅ TO SEKUNDER

NULL TIL HUNDRE PÅ TO SEKUNDER NULL TIL HUNDRE PÅ TO SEKUNDER Brenner broer, bryter opp, satser alt på et kort Satser alt på et kort. Lang reise ut igjen. Vil jeg komme hjem? Vil jeg komme hjem igjen? Melodi: Anders Eckeborn & Simon

Detaljer

HABITAT + MOBILITET HVEM BYGGER VI BYEN TIL? BIANCA HERMANSEN Arkitekt, PhD Direktør CITITEK

HABITAT + MOBILITET HVEM BYGGER VI BYEN TIL? BIANCA HERMANSEN Arkitekt, PhD Direktør CITITEK HABITAT + MOBILITET HVEM BYGGER VI BYEN TIL? BIANCA HERMANSEN Arkitekt, PhD Direktør CITITEK BIANCA HERMANSEN ARKITEKT, URBAN DESIGNER PHD DAGLIG LEDER CITITEK Forskningsbaseret bykultursog byplanlægningstegnestue.

Detaljer

MAJ 2011. Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis

MAJ 2011. Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis MAJ 2011 Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis Paideia - Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis Udgiver Tidsskriftet udgives af Center for Videnbaseret Pædagogisk Praksis, University College

Detaljer