Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer (handläggningsformer)

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer (handläggningsformer)"

Transkript

1 Torsdag den 23. august 1990 kl Sektionsmøde Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer (handläggningsformer) Referat: Del I, s Debatleder: Advokat Pål W. Lorentzen, Norge

2 352 Talere: Debatlederen, advokat Pål W. Lorentzen, Norge 353 Referenten, regjeringsadvokat Björn Haug, Norge 353 Korreferenten, jur.dr. Peter Fitger, Sverige 357 Debatlederen, advokat Pål W. Lorentzen, Norge 363 Statsrådet Else Bugge-Fougner, Norge 364 Byrettsjustitiarius Olav Laake, Norge 367 Højesteretsdommer Þór Vilhjálmsson, Island 369 Høyesterettsadvokat Gunnar Nerdrum, Norge 370 Professor Kai Krüger, Norge 373 Lagmann Christian Borchsenius, Norge 374 Advokat Niels Fisch-Thomsen, Danmark 376 Korreferenten, jur.dr. Peter Fitger, Sverige 378 Referenten, regjeringsadvokat Björn Haug, Norge 378 Debatlederen, advokat Pål W. Lorentzen, Norge 378

3 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 353 Debatlederen, advokat Pål W. Lorentzen, Norge: Den underliggende realitet på valget av dette emne er den meget problematiske situasjonen domstolene i et flertal af land verden over opplever. Fællesne vneren er at domstolene av forskjellige orsaker ikke makter å løse sin samfunnsmessige opgave. Utsiktspunktet for den debatt som skal finne sted i dette sektionsmøte det vil her som ellers være situasjonen i de nordiske land. Og som indledere til dette emne, så har man valgt to personer som skulle ha en spesielt god ledning og forutsetning for å si noe meningsfullt om temaet. Björn Haug, referent, er regjeringsadvokat i Norge og skulle kunne anlegge et interessant perspektiv med sin omfattende kjennskap til situasjonen i de fleste av Norges domstole. Og samtidig har han en bred kontaktsflate mot utlandet og utländsk rettspleie og han har vært mångårig voldgiftsdommer i store og kompliserte internasjonale voldgiftssaker. Korreferenten er jur. dr. Peter Fitger fra Sverige. Han er hovrättsråd. Han har i sytten år arbeidet knyttet til det svenske justisdepartementet i saker som berører organisering av domstolene og han skriver nu på lovkommentarene til den svenske rettergangsbalken. Referenten, regjeringsadvokat Bjørn Haug, Norge: La meg først si noen ord om emnet for vår diskusjon, slik som vi har fått det oppgitt. Vi skal holde oss til sivilrettslige tvister og drøfte om det for disse kan tenkes en effektivere rettergang, og om vi kan tenke oss alternativer til domstolsbehandling. Helt strikte kan vi ikke holde oss til sivilrettslige tvister. Når vi for eksempel drøfter ressurstilgang til domstolene, må vi nødvendigvis ha for øyet at også andre typer saker legger beslag på de samme ressurser. Vi skal drøfte effektivere rettergang, men allerede ordbruken skurrer litt i ørene. Ordet effektivitet kan minne om både Stakhanov i Sovjet og Charlie Chaplin i Modern Times". Jeg har lagt til grunn for mitt referat at vi ønsker oss et uavhengig, selvstendig domstolsapparat som kan treffe sine avgjørelser med rimelig hurtighet, på en betryggende måte og uten prohibitive kostnader for partene. Det er også viktig at våre domstoler nyter almen tillit. Effektivitet må ikke gå på bekostning av disse idealer. En annen sak er at vi jurister kanskje har stivnet litt i gamle idealer. Kanskje kan vi i et moderne samfunn tillate oss endel effektivisering uten at det går ut over domstolenes kavlitet eller anseelse. 23 Det 32. nordiske juristmøde

4 354 Bjørn Haug Angivelsen av effektivere rettergang" som tema antyder at det er behov for en effektivisering og for en drøftelse av alternativer. For Norges vedkommende er det opplagt et slikt behov. For mange av oss er det naturlig å tale om en krise i våre domstoler. Det er giedelig å konstatere at norske myndigheter nå tar disse problemene alvorlig, og legger for dagen en bred politisk vilje til bedring av situasjonen. Men forholdene kan stille seg, og stiller seg ganske sikkert, forskjellig i våre nordiske land. Det kan også være forskjellig hva de enkelte land allerede har gjort i retning av effektivisering, og dermed forskjellig hva som kan gjøres for en videre bedring av tilstanden. Møtelederen har antydet at det kanskje kan være hensiktsmessig at vi her under diskusjonen først får en kort statusrapport for de enkelte land, før vi går videre med en drøftelse av hva som videre kan gjøres. I mitt referat har jeg pekt generelt på at siktemålet for en effektivisering av rettergangen praktisk sett vil være å få ned behandlingstiden og omkostningene for partene. Samfunnsøkonomisk kunne man også reise spørsmål om størrelsen av det offentliges omkostninger ved å stille et rettsapparat til disposisjon. Også på dette felt er det tydeligvis forskjell mellom de nordiske land på hvor mye samfunnet velger å satse på dette området. Jeg skal for min del avholde meg fra kommentarer, utover at man selvsagt også må vurdere den offentlige kostnad når ønskemålene settes opp. I punkt 3 i referatet har jeg gjort noen betraktninger om ressurstilgang og ressursforbedring i domstolene, med utgangspunkt i norske forhold. Her vil det være av interesse å få belyst likheter og forskjelligheter mellom de nordiske land. Jeg har først nevnt for Norges del tilgangen på yrkesdommere, i tilstrekkelig antall og med de nødvendige faglige og menneskelige kvalifikasjoner. For Norges vedkommende har vi ikke en særskilt dommerutdannelse og dommerkarriere som for eksempel i Sverige. Vi har satset på rekruttering fra et bredt spekter av juridisk praksis, og har lagt vekt på modenhet og generell livserfaring ved dommerutnevnelser. I dag har imidlertid gode norske jurister mange interessante yrkesmuligheter med gode inntektsmuligheter. Dommeres lønns- og arbeidsvilkår har til nå vært lite lokkende. Vi ser blant annet at søkerne blir yngre og yngre med stadig mindre av den livs- og yrkeserfaring vi hittil har forutsatt. Dette er særlig betenkelig på bakgrunn av at både samfunnet og rettsakene blir stadig mer kompliserte. Jeg har i referatet også nevnt nødvendigheten av å forbedre det tekniske apparatet, og støtteapparatet omkring dommerne. Også her har jeg inntrykk av at det er betydelig forskjell i tilstanden i våre nordiske land. I Norge er behovet for bedring stort.

5 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 355 I referatet, punkt 4, tar jeg utgangspunkt i at tilførselen av menneskelige og tekniske ressurser er begrenset, og reiser spørsmål om det er sakstyper eller avgjørelsestemaer som domstolene bør frätas - eller fritas for - uten at det går ut over våre idealer for tilgang til domstolene (access to justice). Spesielt på området sivile rettstvister har et slikt alternativ vært drøftet, og tildels gjennomført. Økonomiske småsaker kan det synes minst betenkelig å fjerne fra domstolsbehandling og legge for eksempel til andre typer tvisteløsningsorganer. Et annet aspekt er de større privatrettslige tvister som viser en tendens til å bli unndratt domstolene, i første rekke ved at partene avtaler frivillig voldgift - skiljedom. Partenes motiver for dette er klare nok. De ønsker å påvirke valget av dommere og sikre seg den nødvendige ekspertise på vedkommende fagfelt. Partene kan også håpe på en raskere og billigere prosess hvis de velger voldgift. Men utviklingen på dette punkt går nok i retning av stadig mere langvarige og omfattende voldgiftsprosesser. Denne utviklingen, at større økonomiske saker unndras domstolene, er ikke uten betenkelighet. Yrkesdommerne frätas den opplærings-og utviklingsmulighet som ligger i håndteringen av store privatrettslige tvister. Det er en lærdom som ville være til nytte til eksempel ved dommernes behandling av store økonomiske straffesaker. I andre land, for eksempel i England, har man også lagt vekt på at når rettsområder av privatøkonomisk art gjennomgående avgjøres ved voldgift, frätas domstolene den oppgave å stå for rettsavklaring og rettsutvikling. Jeg har i referatet pekt på at for Norges vedkommende representerer angrep på myndighetsvedtak en stadig økende belastning på domstolene. Jeg reiser spørsmål om ikke domstolskontrollen med fordel kunne begrenses til legalitets- og vilkårlighetskontroll, i allfall på visse områder. Men her går den politiske utviklingen tvertom i retning av å legge flere og flere avgjørelser til full og fri prøvelse hos domstolene, hvor man ellers kunne ha tenkt seg å benytte for eksempel et spesialisert forvaltningsorgan. I referatet, punkt 5, har jeg videre pekt på at domstolene kunne avlästes ved at lovgiveren skriver klarere og mer gjennomarbeidede lover, og definerer avgjørelseskriterier som er enklere å håndtere. Jeg har som eksempel nevnt avtalelovens 36 om adgang for domstolene til å tilsidesette eller revidere kontrakter dersom utviklingen etter rettens bedømmelse har medført at gjennomføring av de enkelte bestemmelser vil virke urimelig. Nå kan man ha flere meninger om denne type lovgivning. Den nordiske mening har vel kommet til uttrykk i en samstemmig nordisk lovgivning. Men jeg kunne likevel ha lyst til to angrepsvinkler på dette. Den ene er at vi i alle nordiske land står overfor en internasjonalisering. Vi skal gå i inngrep med store rettskulturer der denne type revisjonsadgang er ukjent.

6 356 Bjørn Haug Det andre er, som jeg har tatt opp i referatet, at det er veldig bra med den ideale tankeverden, en landsfader, en domstol som sier at nå er det gått annerledes enn du greide å tenke, kjære kontraktskriver, nå skal jeg hjelpe til. Det kan være en ond sirkel når man benytter denne type klausul på rettsområder der dommeren ikke er hjemme. Det betyr i beste fall en besværlighet for domstolene å skaffe seg den nødvendige ekspertise og i verste fall at rettsaken blir et lotterispill. Jeg har videre pekt på muligheten for en forenkling av arbeidet med den enkelte rettssak, men har unnlatt å komme for meget inn på detaljer utover å peke på noen av de endringer som har vært drøftet og til dels gjennomført i de nordiske land. Jeg regner med at etterfølgende talere vil komme mere inn på dette. Som et siste punkt i referatet tar jeg opp det som er den annen hoveddel av emnet, alternative behandlingsmåter for sivilrettslige tvister. Om vi her først tenker på alternativer når det gjelder bindende avgjørelser basert på konkrete forhold i fortiden, er det voldgift som ligger for tanken. Frivillig voldgift er her en variant, en tvungen eller pålagt voldgift er en annen. Som jeg har pekt på i referatet, har flere stater i USA gått den vei, for å avlaste domstolene, å pålegge partene en tvungen voldgiftsbehandling. Men det er riktignok ofte med den tilføyelse at avgjørelsen eller deler av avgjørelsen kan ankes inn for de ordinære domstoler. Vi står altså ikke overfor en voldgift i den vanlige mening, som er en avtale mellom partene om endelig og bindende avgjørelse av et utenforstående organ, men vi står overfor et hjelpemiddel, et avlastningsorgan for domstolene hvor man for øvrig kan tenke seg at advokater kan gjøre en samfunnsinnsats. Men man kan når det gjelder alternative tvisteløsningsmetoder også peke på noe annet. Det er i våre samfunn mange motsetninger, mange spenninger og tvistigheter. Vi kan for eksempel tenke på slikt som mobbing eller tvister og motsetninger mellom etniske grupper. Rettskrav kan komme ut av dette og noen ganger reiser man sak ikke for rettskravets skyld men for å belyse de bakenforliggende vanskeligheter. I mange land forsøker man å gripe an på den bakenforliggende virkelighet og etablerer forlikelses- og forsoningsordninger med sikte på å bringe fred og fordragelighet i spenningsforholdet fremover. Så løser man den konkrete rettstvist på veien, i lys av hva man fremtidig ønsker. Dette er kanskje ikke noe som naturlig ligger til rette for våre domstoler, men det er i hvert fall ikke noe som domstolene bør føle som et inngrep i sitt arbeidsområde. Helt til slutt: Det viktigste, tror jeg, er den bistand til effektivisering som kunne bringes fra advokatstanden: At de legger større grundighet i sitt arbeide, at de ikke er så opptatt at de ikke har tid til å ta mot berammelse på lange tider, at de ikke forliker rettssakene i siste øyeblikk før hovedforhandlingen med den følge at domstolen går arbeidsledig inntil neste sak kan berammes.

7 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 357 Korreferenten jur.dr. Peter Fitger, Sverige: Referenten har med god överblick och stor sakkunskap behandlat ett mycket omfattande och viktigt ämne som inrymmer ett stort antal delfrågor. Jag vill börja med situationen i de svenska domstolarna. Hade jag för några år sedan stått här för att tala om denna hade jag nog blivit ganska långrandig. Nu tycker jag att jag kan fatta mig kortare. Det gör mig glad för jag tror att det hänger samman med ordspråket att hälsan tiger still. I Sverige ökade tillströmningen av mål till domstolarna kraftigt under en lång följd av år. Personalsituationen blev svår även om det nog hela tiden i förhållande till folkmängden fanns omkring dubbelt så många domare som i t.ex. Danmark och Norge. Jag tror att trenden i måltillströmningen nu har brutits. Personalsituationen har förbättrats, kanske inte minst genom att domarkåren under senare år fått större löneökningar än vad jag tror att någon annan yrkeskår har fått. Inkomstskatten har sänkts. Domstolslokalerna är ganska bra, och det har gjorts betydande satsningar på ADB och personalutbildning. Det här har gjort att frågor om rekrytering av domare har kommit i ett nytt läge. Vad som nu bromsar rekryteringen är främst en otillräcklig examination av unga jurister. Det som jag har sagt nu hindrar inte att frågor om effektivisering av verksamheten är lika viktiga som förut. I fråga om de ideal man bör ställa upp för domstolsverksamheten kan jag i allt ansluta mig till referentens synpunkter. Låt mig emellertid säga något om begreppet effektivitet. Referenten har i sitt skriftliga inlägg menat att rättegångar är effektiva, om avgörandena tillkommer med rimlig snabbhet, på ett betryggande sätt och utan hindrande kostnader för parterna. I sitt muntliga inlägg har han talat också om behovet av att se på statens kostnader. Att kravet på att förfarandet uppnår en rimlig rättssäkerhetsnivå får ingå som ett moment i effektivitetsbegreppet tycker jag att man gott kan acceptera. Ett maskineri som levererar produkter av onöjaktig kvalitet kan ju knappast betecknas som effektivt. Att hävda att det föreligger ett nödvändigt motsatsförhållande mellan rättssäkerhet och effektivitet synes under alla omständigheter oriktigt. Jag tillåter mig dock att starkare än vad referenten gjort i sitt skriftliga inlägg trycka på behovet av att statens kostnader för rättskipningen faller in i effektivitetsbilden. Som alla vet är nämligen statens resurser begränsade. Att man tar hänsyn till statens ekonomi innebär inte att man till någon del behöver ge avkall på det av referenten uppställda effektivitetskravet att målen skall avgöras på ett betryggande sätt. Till och med en effektivisering av rättegångar som innebär att dessa blir billigare för staten kan nämligen i princip lika gärna tänkas gagna rättssäkerheten som göra skada. Allt kommer an på vilka reformer som görs. Numera är nog möjligheterna små att finna reformer som i sig tillgodoser alla

8 358 Peter Fitger inblandade intressen. Flera tänkbara reformer kan emellertid var och en tillgodose några av intressena utan att andra blir lidande i anmärkningsvärd grad. Jag delar referentens uppfattning att tidsåtgången och parternas kostnader nu behöver komma i blickfältet när man gör prioriteringar mellan de olika intressena, men jag vill återigen nämna även samhällets kostnader. Att domstolarna kanske får fler mål instämda om förfarandet blir snabbare och parternas kostnader lägre är i stort sett något positivt även om domstolarna därigenom blir mer belastade. Man har ju nämligen i sådant fall förbättrat domstolarnas tillgänglighet (dvs. skapat vad man kallar access to justice), och det är också viktigt. Jag vill understryka att jag delar referentens åsikt att rättssäkerheten i domstolarnas avgöranden får antas vara så hög att en kvalitetshöjning kommer i bakgrunden i reformsammanhang. Självklart kan man även med mitt sätt att se på effektivitetsbegreppet tänkas uppnå en totalt sett högre effektivitet i rättegångar genom ökade samhälleliga insatser. Här skulle väl de flesta domare i de flesta länder kunna förenas i en uppfattning om att de har alltför små resurser till sitt förfogande och alltför låga löner. Jag tror vidare att alla kan vara överens om att domare måste ha en rimlig arbetsbörda och tillgång till bra domstolslokaler och modern teknisk apparatur, t.ex. datamaskiner och konferenstelefoner. Med hänsyn till förekommande skillnader mellan de nordiska länderna behöver nog dock i övrigt svaren på frågor om i vad mån det råder brister beträffande domstolarnas resurstillgång och hur man skall få ökade resurser avges ifrån alltför skiftande utgångspunkter för att frågorna på ett konstruktivt sätt skall kunna diskuteras vid ett nordiskt juristmöte. Jag menar alltså att vi i detta forum utnyttjar tiden bäst om diskussionen får handla om hur man effektivast skall kunna utnyttja tillgängliga resurser. Att begränsa domstolarnas arbetsuppgifter kan vara ett sätt att effektivisera. Att till andra organ flytta över sådana arbetsuppgifter för vilka domstolarna passar förefaller visserligen tämligen meningslöst, eftersom överflyttningen med all sannolikhet skulle komma att motsvaras av en minskning i resurstilldelningen till domstolarna. Det kan emellertid finnas arbetsuppgifter vilka bättre hanteras av andra organ, och i sådant fall kan resurser komma att frigöras genom en överflyttning. Sålunda frigör man antagligen i viss utsträckning resurser genom att renodla domstolsverksamheten. Uppgifter som inte kräver domstolskompetens bör läggas på andra myndigheter som är lämpade att ta hand om dem. Det ligger i sakens natur att det huvudsakligen är enklare uppgifter som kan frångå domstolarna, framför allt sådant som har med summarisk process och frivillig rättsvård att göra. Givetvis kan civilrättskipningen också komma i ett bättre läge om man gör reformer i fråga om brottmålen och här kommer in i bilden sådana summariska straffprocessuella förfaranden som kan hanteras av åklagare och polis. Vad som

9 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 359 också är intressant är frågor om depenalisering och förvaltningsrättsliga avgifter i stället för straff. Referenten har utförligt behandlat möjligheten att begränsa domstolarnas arbetsuppgifter genom att inte längre låta domstolarna överpröva förvaltningsbesluts lämplighet. För sådan överprövning har vi i Sverige förvaltningsdomstolar. I vårt land har möjligheten till denna överprövning ansetts som viktig för de enskilda medborgarna, och med den specialisering av den dömande verksamheten som ligger i det svenska systemet torde de ärenden det gäller inte bereda några mera omfattande svårigheter i domstolarna. För svensk del tror jag därför inte på en begränsning av domstolarnas arbetsuppgifter i det av referenten angivna hänseendet. Som referenten varit inne på kan emellertid också själva domarrollen renodlas. Alla borde kunna vara ense om att domare framför allt skall ägna sig åt att avgöra målen och åt kvalificerade arbetsuppgifter som har samband med detta, t.ex. att leda förberedelsen av målen. Övriga uppgifter bör kunna delegeras till annan personal. Genom resurstilldelning och arbetsledning bör man se till att varje domare är försedd med sådan hjälp att han inte behöver använda sin tid till expeditionella göromål och andra arbetsuppgifter av mindre kvalificerat slag. Vidare kan det ske en renodling av instanssystemet. Man bör se över instansordningen och härvid lägga tonvikten på en god rättskipning i första instans. Endast på det sättet kommer nämligen rättssäkerheten alla parter till del. I den närmast högre instansen bör det ske en överprövning och inte en omprövning. Den högsta instansen bör ägna sig åt prejudikatbildning. När man ser på alternativen till rättegång finns det för svensk del anledning att särskilt uppmärksamma den allmänna reklamationsnämnden. Den klarar i enkla former den allra största delen av de konsumenträttsliga tvisterna utan att parterna anser sig behöva gå vidare till domstol, och den är därmed egentligen värd sitt eget kapitel. För näringslivets tvister utgör givetvis skiljeförfarandet ett alternativ. Skiljeförfarandet är emellertid dyrbart för parterna och inte alltid förenat med de rättssäkerhetsgarantier som en domstolsprövning ger. Sedan år 1853 har man därför i Sverige sökt få in skilje tvisterna under det statliga domstolshägnet. Ett dussin olika utredningar har sysslat med frågan utan att lyckas. Att nu gå till den ytterligheten att domstolarna - som referenten säger förekomma i USA - skulle hänvisa tvisterna till skiljeförfarande förefaller mindre lämpligt även om det skulle gå att överklaga skiljeavgöranden till allmän domstol. Nej låt oss i stället effektivisera handläggningen av de enskilda målen och göra förfarandet tillgängligt och attraktivt. Att man förenklar domstolarnas materiella avgörandeunderlag kan för många

10 360 Peter Fitger praktiskt verksamma jurister framstå som en effektiviseringsmetod, och många kritiserar gärna svårtillämpade generalklausuler. Om man emellertid förenklar det materiella regelsystemet i syfte att göra arbetet mera rutinbetonat för domarna så kommer parterna i vissa fall att drabbas av oacceptabla konsekvenser, t ex i så måtto att de blir bundna av avtalsvillkor som är uppenbart oskäliga. Den materiella rätten måste rimligen få leva sitt liv. En lagstiftare, som alltid måste arbeta i förväg, har i generalklausulernas fall inte sådan möjlighet att förutse alla det praktiska rättslivets situationer att han kan formulera den materiella rättvisan i klara och entydiga regler, och han måste ju även undvika den rent oformliga lagstiftningen. Det är i vart fall inte lagstiftarens lättja som ligger bakom generalklausulerna utan det praktiska rättslivets krav på alltmer förnuftiga lösningar. Att generalklausuler ställer höga krav på de jurister som skall tillämpa dem är något som borde göra arbetet för de praktiskt verksamma juristerna särskilt stimulerande. På längre sikt kan genom deras insatser svårtillämpade generalklausuler komma att få en fast praxis och på sikt bli lättillämpade. Önskemålet att lagregler skall vara så klara att domaren lätt kan få fram svaret på varje juridisk fråga är under alla omständigheter svårt att förena med önskemålet att domaryrket skall ha högre status och domarna högre löner. De särklassigt bästa möjligheterna att åstadkomma effektivare rättegångar ligger enligt min mening i en förenkling av arbetet med de enskilda rättssakerna. Med det tryck som rättsväsendet utsätts för måste man mer än tidigare förfina rättssystemet. Till stor del handlar det enligt min bedömning om att med bibehållande av principen att lika mål måste behandlas lika erkänna att i många fall olika mål måste behandlas olika. En utgångspunkt bör vara att man såvitt möjligt undviker reformer som innebär att man prövar en viss fråga lite sämre än tidigare. Skall det göras en prövning skall den vara bra. Vad frågan gäller är emellertid i många fall om det skall göras en prövning. Fru Justitia bör använda sitt svärd till att hugga av sådant som inte behöver prövas. Den muntliga förberedelsen av målen är därvid ett viktigt instrument. En stor andel av de dispositiva tvistemålen kan i Sverige avskrivas under loppet av en muntlig förberedelse. I många fall är det helt enkelt så att en av parterna stämmer till domstolen för att få en opartisk ledning av ett förliknings- eller medlingsarbete. Man kan t.o.m. säga att syftet med förberedelsen i tvistemål i många fall till lika stor del är att förbereda målet för ett avgörande som att utreda möjligheterna för en uppgörelse. Oavsett om man siktar till att få målet förberett för en huvudförhandling eller till att få målet förlikt är det i de flesta fall av stor vikt att rätten utövar en stark materiell procesledning och detta både såvitt gäller sakfrågor och rättsfrågor. I den mån rätten bedömer det vara på sin plats att anlita

11 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 361 en utomstående medlare bör en sådan kunna kopplas in. Ingen kan ju behärska alla sakområden och medlaren kan ta sig friheter som domaren inte kan. Många gånger är ett specialkunnande till stor fördel vid förlikningsarbetet. De mål som nu går till huvudförhandling i Sverige är till mycket stor del sådana att det helt enkelt inte går att få parterna att enas. De är i verklig mening tvistiga och detta är nog anledningen till att vi i Sverige har avstått från att ge domstolen en möjlighet att efter huvudförhandlingen meddela en preliminär dom i syfte att få parterna att enas kring denna. Om inte hela tvisten kan huggas av måste det finnas möjlighet att hugga av en bit. Domstolen måste ha relativt fria möjligheter att pröva en viss fråga med förtur, något som passar för sådana fall där man har anledning räkna med att ett avgörande av denna fråga kan göra prövningen av återstående frågor obehövlig. Även för användandet av en möjlighet av nu angivet slag är det viktigt att domstolen kan bedriva en kraftig materiell processledning under förberedelsen. För överrätter behövs det särskilda möjligheter att hugga av bitar av målen. Hänsynen till den högsta domstolsinstansens arbetsbörda kräver exempelvis att den instansen kan begränsa sin prövning till sådana frågor vilkas prövning är av vikt för ledningen av rättstillämpningen. Kan inte någon viss del av målet huggas av bör man ändå i många fall kunna hugga av onödiga yrkanden, onödiga påståenden och onödig bevisning. Åter igen handlar det om materiell processledning under förberedelsen. Den passiva domarattityd som tidigare kunde förekomma i vissa svenska domstolar synes vara på avskrivning. Idag är det nog - trots att arbetsläget många gånger kan vara kärvt för en domare i underrätt - nästan ingen domare som är så inriktade på att slippa stundens besvär att han låter förberedelsen mer eller mindre skötas av parterna, och det tycker jag är bra. De mål där parter och andra tredskas eller underlåter att inställa sig erbjuder speciella problem, vilka är mycket viktiga att komma till rätta med. Jag vill här nöja mig med att framhålla behovet av preklusionsregler för att i röriga fall avskära parterna från att på ett sent stadium av processen komma med nya åberopanden. Jag vill också framhålla behovet av möjligheter att avgöra dis positiva mål i befintligt skick när part underlåter att inställa sig eller när svaranden underlåter att avge skriftligt svaromål. Vitesbeloppen i samband med förhandling bör vara höga och det måste finnas ett effektivt hämtningsinstitut förenat med möjlighet till omhändertagande under viss tid. Att efter anglosaxisk förebild införa möjligheter att i särskilt flagranta fall ha frihetsberövande för domstolstrots är kanske att gå för långt. Även onödiga överklaganden kan ställa till stora problem. Den som vunnit i första instans kan få verkställigheten uppskjuten och för både honom och staten

12 362 Peter Fitger uppstår betydande kostnader. I tvister om mindre belopp sker för den skull i Sverige en dispensprövning vid överklagande och därvid får den högre rätten ta upp målet till prövning om det förekommer anledning till ändring i det överklagade avgörandet. Detta system med dispensprövning behöver en kraftfull utbyggnad. Enligt min mening är i vart fall ett dispenssystem att föredra framför ett system där den högre rätten formellt sett tar upp alla mål till prövning men ger vissa mål en sämre prövning än andra. Jag tycker mig ha en god grund för denna mening. Europadomstolen har nämligen för brottmålens del sagt ifrån att den kan tänka sig ett dispenssystem men inte ett system som innebär att den högre rätten prövar målet utan att bevilja part muntlig förhandling, och den bestämmelse på vilken domstolen grundade sitt avgörande gäller även civila tvister. Vad man i framtiden kan ha anledning att vänta sig mycket av inom civilprocessrätten är möjligheterna till s.k. grupptalan eller vad som förenklat skulle kunna sägas vara möjligheterna att pröva flera likartade saker samtidigt. Utomlands tilldrar sig olika former av grupptalan, t.ex. s.k. class action, ett mycket betydande intresse inom processrätten, men eftersom jag vet att det till hösten kommer igång ett samnordiskt projektarbete rörande grupptalan avstår jag från att vidare gå in på ämnet. Jag har nu gjort ett axplock bland de möjligheter som enligt min mening är värda att komma i betraktande när man talar om effektivare rättegång. Till reformer som jag anser inte böra komma till stånd hör att man effektiviserar rättegångar genom att även i tvistiga fall begränsa användandet av egentliga domskäl. Detta grundar jag inte så mycket på farhågor för att enskilda domare skulle komma att bli nonchalantare om de slapp domskäl även om denna synpunkt inte kan frånkännas betydelse. Jag vill hellre betona domskälens vikt för parterna när de skall överklaga och domskälens betydelse för överrätterna. Ännu viktigare ser jag vara domskälens betydelse för demokratin. Ett avstående från domskäl skulle på sikt kunna innebära en återgång till det äldre överhetssamhället där myndigheter ansåg att ett angivande av skäl kunde sätta deras auktoritet i fara. Om man begränsar sig till att befria domstolarna från att skriva ned domskäl som de uttalat muntligt gör man knappast några större vinster. Självklart kan det emellertid finnas möjligheter att på annat sätt förenkla domskrivningen, t.ex. genom att man inte i domar återger den i målet upptagna bevisningen utan begränsar skälen till domstolens bedömning av processmaterialet. Avslutningsvis vill jag behandla frågan om vad en ökad materiell processledning från domstolens sida kan ha för inverkan på advokatsysslan. Innan man tar ställning till denna fråga måste man först ta ställning till om det behövs några advokater. Jag vill nämna att när Sverige år 1972 fick en småmålslag för behandling av tvister om mindre värden tanken var att en kraftig materiell processledning

13 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 363 skulle kunna ersätta advokater. Nu slog väl reformen inte så väl ut på den punkten. Särskilt vill jag påpeka att det måste finnas gränser för hur långt domstolens materiella processledning kan gå och att en domare knappast kan tillåtas säga till en part som uppenbart har fel att han skall låta bli att processa. Detta kan emellertid en av parten utsedd advokat säga och det är något han också i många fall gör. Advokatfrånvaron kan alltså leda till många onödiga processer. En ökad materiell processledning från domstolens sida kräver inte heller fler advokater, och egentligen borde den inte heller i sig förutsätta ökade advokatinsatser. Det är ju domstolen som skall vara mer aktiv. Emellertid blir en Ökad materiell processledning ett slag i luften om man inte också kräver ökade advokatinsatser. Effektiviteten kräver att advokater redan under förberedelsen är så väl insatta i saken att de kan besvara alla frågor. Varje förhandling som måste avbrytas för att ge en advokat tillfälle att besvara en viss fråga är ett misslyckande. Kort sagt: Såväl domstolen som parterna måste vara mer aktiva under förberedelsen, och det kan sägas att det finns allt större anledning att se förberedelsen i tvistemål som ett lagarbete. Med de orden vill jag avsluta mitt anförande. Debatlederen, advokat Pål W. Lorentzen, Norge: Det vil fremgå af referentens innlegg at det er en god, stringent disposisjon. En disposisjon som også korreferenten har fulgt. Og det vil være nærliggende å følge den samme disposisjon, det vil si at vi deler opp debatten nu i det følgende: Vilken situasjon står domstolene efter deres oppfattelse overfor? Er der en krise, for å bruke dette uttrykk eller er situasjonen mindre akutt, det må man nyansere i forhold til det som her var sagt. Erfaringen fra en række lignende debatter viser nemlig at debattantenes virkelighetsoppfatning kan være nokkså avgjørende for holdningen til de spørsmål som temaet reiser. Om der er behov for ekstraordinære tiltak og vederlag i situasjonen. Og vi vil også kunne ha en forskjellig virkelighetsoppfattning fra land til land, likeklart er det at man også innen for de enkelte land utfra sit ståsted vil kunne ha en forskjellig oppfattning. Så det bedes om at når debattantene går på talerstolen til tema nr. 1, som jeg kommer tilbake til om et øyeblikk, klargjører litt av sin oppfatning før man går videre. Og det er spørsmål i dagens tema om ressurstilgangen til domstolene og kjernen i dette spørsmål er vilke lønns- og arbeidsvilkår bør tilbydes vore dommere for å sikre en dommerstand som kan utføre konstitusjonelle oppgåver. Dette er et sentralt rettspolitisk spørsmål i mange land, ikke bare i Norden men også runt om i verden.

14 364 Pål W. Lorentzen Dette er debatttema nummer en og vi oppehåller oss en stund ved dette tema før vi går videre og derved håper jeg at vi kan få tegnet et nyansert billede af de synspunkter som gjøres gjeldende. Og det kan tilhøre dette tema også å kommentere dette med ressurser til det øvrige personale ved domstolene og tekniskt utstyr. Jeg vil anta at dette er mindre kontroversielle synspunkter men de bør kunne medtages under dette første punkt. Det annet tema jeg vil sette til debatt det er dette: Hvor langt bør man gå i retningen av å begrense tilgangen av saker til domstolene, enten ved inføringen av alternative konfliktløsningsorganer eller ved begrensning av domstolenes prøvelsesorgan. Dette er et stort og vigtig emne. Og det er et svært spørsmål som er reist i tilknytning til dette: Kan man og bør man ved utforming av det materiale ved rettsregler søke å begrense tilgangen av nye saker, altså redusere rettsusikkerheten med bruk av generelle lover. Det var tema to. Tema tre foreslår jeg settes til dette: Forskjellige mater å forenkle saksbehandlingen på. Referenten og korreferenten har vært inne på to slags virkemidler. Det er ved lovgivning å forenkle rettergangen. Referenten har vært inne på dette med en dommer i ankeinstansen for eksempel, eller ved å stille strengere krav til dommernes prosessledelse. Det var tema nummer tre og helt til slutt: Gjennomføring av effektivitetstilltak kan for en dels vedkommende bare gjennomføres med tilslutning fra advokatene selv og det er ikke til å legge skjul på at advokatene i mange sammenheng er flaskehalsen i dette. Og spørsmålet blir da vilke konsekvenser vil gjennomføringen av slike tiltak ha for advokaten, for eksempel krav om økt tilgjengelighet for domstolen, kanskje krav om spesialisering av advokatpraksisen for å kunne ha den tilgjengelighet. Dette var de fire temaer, og vi vil kommentere disse enkeltvis før vi går videre. Statsråd Else Bugge Fougner, Norge: Jeg er bedt om av lederen for denne debatt å redegjøre litt for visse faktiske data i Norge, og jeg vil da si litt om dommerrekruttering og litt om tilstanden i domstolene i Norge. Jeg vil ikke, og det håper jeg dere tilgir mig for, gi uttrykk for mine standpunkter når det gjelder dommerlønninger. Først litt om dommerrekruttering i Norge. Antallet dommere i første instans har sunket fra 1971 til Når det gjelder antallet søkere pr. dommerstilling, og antallet innstilte, har vi hatt en endring fra 2.9 til 1.5 i samme periode. Det er ingen grunn til å gi uttrykk for at vi selvfølgelig ønsker oss flere søkere til hver stilling. Når det gjelder gjennomsnitt innstilte, er det vanskelig her å treffe noen sikre konklusjoner fordi det er ikke faste regler for hvorledes dette skal gjøres, det

15 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 365 vil si at man har ingen förpliktelse til å følge faste retningslinjer. Når det gjelder Lagmannsretten, ser man samme tendens. Hvor kommer så disse dommerne fra? Her vil man se at forvaltningen har stått sterkt i en periode på begynnelsen av åttitallet, men har nu gått ned til 29% av førstegangsutnevnte dommere i første instans. Påtalemyndigheten har stort sett vært på samme nivå. Advokatene var i begynnelsen av syttiårene opp i 29%, for så senere å ligge lavere og i 1989 hadde vi 21% av dommerne som hadde advokatbakgrunn. Dommersiden, de som altså har vært dommere før, har ligget omtrent stabilt selv om andelen som følge av advokatoppgangen har gått noe ned. Jeg vil også få opplyse at av samtlige dommere i Norge i dag har 45% vært advokater eller advokatfullmektigen og kanskje også minne om at første halvår i år har vi hatt en andel på 11 advokater eller 25% av samtlige utnevnte. Det norske Storting har gitt uttrykk for at de ønsker særlig økning blant advokatene og det er de i dag i ferd med å få. Så litt om aldersfordeling. Når det gjelder aldersfordeling, ser man i første instans at vi i 1971 hadde en gjennomsnittlig alder på 52 år ved utnevnelsen. Den var i 1989 nede i 40.7 år. Jeg vil også nevne, fordi dette er et ganske sentralt tema i Norge nå for tiden, at vi i perioden 1985 til 1990 kun har utnevnt fem dommere i aldersgruppen 30 til 35. Min holdning til yngre dommere er at det er ingen ulykke i første instans å få dommere som er 35 år gamle. Tvert imot tror jeg det er nyttig å få en aldersspredning og en kjønsspredning ikke minst i de kollegiale domstolene. Når det gjelder Lagmannsretten, finner man omtrent ingen forandring i det hele tatt, og når det gjelder karakterene fra 1971 til 1989, finner man heller ingen endring hverken i første eller annen instans. Min konklusjon er derfor at det ikke er noen krise når det gjelder dommerrekruttering i Norge, men når det er sagt, så er det helt klart at vi ønsker oss en bedre rekruttering men man må heller ikke her glemme at vi i sekstiårene og den første halvdel av syttiårene hadde relativt små kull som ble uteksaminert ved vårt universitet. Bergen hadde vel i syttiårene begynt å sende ut noen, og dette er selvfølgelig en sentral faktor når man skal analysere dette bildet. Så litt om domstolene. Er de i krise? Også her er mitt utgangspunkt at de norske domstolene generelt ikke er i krise. Og det er viktig å få sagt dette fordi jeg tror ikke det er noen god ting for dommere i hovedsak å bli konfrontert med at domstolene er i krise og at rekrutteringen er svak. Når det gjelder saksmengdeutviklingen, og la oss spesielt se på sivile saker, vil man se at disse har gått ned fra 1987 til 1988, det er det spesielle grunner til som jeg skal komme tilbake til om et øyeblikk. Straffesakene har gått noe opp og forlikssakene har også gått noe opp. Dette er det totale antall. Det som er gledelig, er at i første halvår 1990 når vi har talt opp 80 av de 103 embetene i første instans, og det er første instans vi nå snak-

16 366 Else Bugge Fougner ker om, så har vi hatt en nedgang på 560 saker eller ca. 10 % når det gjelder sivile saksanlegg i Norge. Og dette er ikke annet enn den tendens vi også ser når det gjelder forliksrådene våre, hvor vi hadde en 14% tilbakegang i fjor og hvor tilbakegangen synes å være noe større det første halvåret. Og jeg synes dette er viktig å peke på fordi jeg tror at dette kan gi oss en mulighet til å komme dit vi må komme når det gjelder saksavviklingen for domstolene. Med andre ord, jeg ser det som en mulighet for å oppnå målene. Når det gjelder straffesakene, er disse første halvåret gått opp og det skyldes ikke minst at vi fikk 10% økning av antall embetsmenn til påtalemyndigheten i Norge men også kriminaliteten i Norge første halvåret har gått ned, forøvrig en tendens som jeg forstår også har vært i de øvrige nordiske land. Når det gjelder saksmengden pr. dommer, ser man at her har ikke endringen vært særlig stor, og vi ser at fra 1980 til 1989 var det en økning i sivile saker fra tre og førti til fem og førti. Hvis vi ser på antallet avsagte dommer pr. dommerårsverk i sivile saker, vil man se at i 1975 ble det avsagt 26.3 dommer pr. dommer, mens i 1989 var det nede i Dette skyldes at andelen saker som ikke ender opp med dom har økt ganske sterkt i denne perioden. Og dette sier for meg noe om at advokater kanskje fra tid til annen må være litt mer forsiktige når det gjelder å ta ut stevninger. At det her kan ligge et potensiale og at man kan oppnå resultater med en aktiv prosessledelse. Og hvis man også da tar ut uteblivelsesdommene vil man se, og det er her den store endringen utskilles fordi vi har hatt visse endringer i vårt system i Norge, så vil man se at i 1989 var det 18,7 og i Det som er kjedelig er, at til tross for at vi har denne utviklingen i saksmengden, er restansen økt og heri ligger utfordringen slik jeg ser det i Norge. Vi må få gjort noe alvorlig med restansen. Så helt til slutt. Det skulle bare mangle at jeg når jeg nu fikk denne unike sjansen til å bli justisminister i Norge, uten å ha gjort det man kanskje skulle forvente på den politiske arena, at jeg griper fatt i domstolene og prioriterer dette saksområde høyt. Det er nettopp domstolene som er satsningsområdet vårt, og vi har satt opp, en målsetning som går ut på at sivile saker i gjennomsnitt skal gjennom systemet i hver instans på seks måneder, straffesaker på to måneder. Og hvis man ser på gjennomsnittlig saksbehandlingstid i dag i sivile saker, er det allerede av domstolene i første instans tretti av disse som ligger på seks måneder eller mindre gjennomsnittlig saksbehandlingstid. Det er 41 som har fra seks til ni måneder, og vi er av den oppfatning at disse 7 i løpet av utgangen av neste år skal være på plass. Med andre ord, hoveddelen av våre domstoler i første instans har vært der de skal være. Når det gjelder de øvrige 26, er det her problemet er, og det som selvfølgelig er kjedelig, er at flere av disse domstolene er kollegiale domstoler, i de store byene. Med andre ord, på nytt et storbyproblem som gjør at vi må gå inn

17 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 367 her nu og analysere dette, vi går inn med ressurser for å få løst det. Men for meg er det tankevekkende at det synes å være de store domstolene som har problemene, og kanskje er det da slik at det ikke er en vei å gå videre. Dommer Olav Laake, Norge: Det justisministeren sa om at det ikke er krise i de norske domstoler, det tror jeg ikke på. Det er i alle fall et faktum at det sies ikke bare fra regjeringsadvokat Björn Haugs side, men fra mange andre innsiktsfulle, blant dem som praktiserer ved norske domstoler at der er en krise. Og det er mulig, justisminister, at tallene ikke gir det hele billede. Man må også høre litt på erfaringen fra dem som praktiserer ved domstolene, og det er ikke riktig så godt billede som det som fremgår av din statistikk. Nå skal jeg prøve å ikke bli for detaljert når det gjelder det norske, og jeg hadde neppe stått her hvis det ikke var for det justisministeren sa. Når det gjelder antall søkere, så sier det litt om tilstanden i de norske domstolene, og det sier litt om attraktiviteten blant jurister overfor norske dommerembeter. I 1989 vises det til Justisdepartementets egen statistikk, og jeg tror nemlig at der var en årsforskjell fra det som justisministeren la fram, for hun viste tallene fra viser statistikken at der til hvert embete i underinstansen søkte gjennomsnittlig 3.6 personer. 3.6 altså under 4, som er et oppsiktsvekkende lite tall. Og visse ble innstilt, de som ansås kvalifisert, 1.3. var kvalifisert. I Lagmannsretten søkte gjennomsnittlig 2.8 personer til hvert embete og av disse var 1.0. kvalifisert. Altså kun en som ble ansett kvalifisert. Behandlingstiden, ja den er kanskje ikke så lav i gjennomsnitt, selv om jeg mener den er for lang. I underinstansen er den i gjennomsnitt 7-8 måneder i Norge, men helt opp til ett og et halvt år og gjerne noe mer i visse domstoler. I Lagmannsretten er gjennomsnittlig saksbehandlingstid ni måneder - jeg snakker hele tiden om sivile saker - men helt opp til ett og et halvt år enkelte steder. Og i Høyesterett er det nok ett år og fire måneder. Jeg vil understreke at de norske dommere så langt jeg kjenner dem arbeider hardt og effektivt, og de arbeider for en stor del også i sin fritid og ikke minst i helgene arbeides det mye blant norske dommere. Jeg kan forteile dere at de regnes for å være meget effektive. Statskonsulten har foretatt en undersøkelse som viser i sin konklusjon at de norske dommere er blant de mest effektive i staten. Undersøkelsen var såpass klar at statskonsulten ikke akter å gå videre med undersøkelsen for så vidt gjelder domstolene for der var det ikke noe interessant å finne. Man lå på topp i staten. Det utelukker ikke at der ikke kan gjøres mere med hensyn til effektivisering av dom-

18 368 Olav Laake merne. Og jeg vil som dommerforeningens formann fremdeles stille krav til mine dommere, selv om de arbeider effektivt. Men jeg er ikke villig til å stille krav uten å få noe igjen for det. Jeg krever fordi det er bare riktig å kreve når man også stiller krav til seg selv. Hva kan så gjøres for effektivisering? Flere dommere medfører budsjettøkning og her vil jeg gi justisministeren honnør, og dere får høre på meg siden jeg sympatiserer med partiet som er i opposisjon mot henne. Hun gjorde en meget god jobb i forbindelse med budsjettet for 1990 angående embeter og fengsel, og jeg håper at hun kan få like godt gjennomslag også nå ved den kommende budsjettbehandling. Vi følger henne når det gjelder opplæring, vi følger opp når det gjelder effektivisering. Men jeg vil si at det avgjørende og helt avgjørende når det gjelder effektivisering av dommergjerningen, det skjer i forbindelse med kriteriene for utvelgelse av de som skal bli utnevnt i dommerembete - kravene som stilles til dommerne. Det nytter ikke å si til et menneske som har vist i sin gjerning at den notoriskt sett er riktig, at nå skal du plutselig bli en veddeløpshest. Man må være klar over dette, analysere det i forbindelse med utnevnelsen. Stille krav, ikke bare til juridisk karakter ved eksamen men man skal stille krav til relevant juridisk praksis. Man skal stille krav til effektivitet, få sakene unna, ha autoritet, ha medmenneskelighet og rent av en rekke egenskaper. Man skal også stille krav til livserfaring og her vil jeg komme litt inn på det justisministeren sa om alder. Jeg har stor respekt for unge mennesker og stor respekt for unge jurister. Men det er ikke noen menneskerett å bli dommer. Man skal bare bli dommer i helt ung alder når man har vist helt ekstraordinære kvalifikasjoner. Og så til lønninger. Det nytter ikke å snakke om dommerrekruttering uten også å snakke om lønninger. Og jeg mener at dommergjerningen er den ubetinget viktigste gjerning som gjøres innen for staten i Norge, og det samme må gjelde i de øvrige nordiske land. Man står som rettsstatens vokter, man står som den lille manns vokter overfor stat og kommune og overfor politikere som av og til kan tillate seg for mye. Man har det ubetinget viktigste embete som finnes i den norske stat og det må få følger for avlønningen. Jeg har sagt at høy estere ttsjustitiarius bør være den ubetinget best avlønnede innenfor staten og det mener jeg er et riktig utgangspunkt, og da faller i grunn resten av brikkene på plass av seg seiv. Man skal legge listen høyt fordi man skal ha tak i de dyktigste og de best skikkede, foruten at man skal tilby anstendige pensjonsvilkår, anstendige arbeidsvilkår og så videre. Og jeg er så ubeskjeden å konkludere med dette foreløpig, at dette er mine krav og så er vi villige til å gjøre vår del av jobben.

19 Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer 369 Højesteretsdommer Þór Vilhjálmsson, Island: Lad mig først takke både referenten og korreferenten for deres indlæg. En drøftelse af situationen indenfor domstolsvæsenet er altid relevant. Jeg forstår det således, at man ønsker under denne debat at få en kort redegørelse for de synspunkter, der er fremsat i de forskellige nordiske lande om de emner, der er taget op af referenten og korreferenten. Nogle bemærkninger vil derfor blive gjort her om de islandske forhold. Jeg tør ikke udtale mig om dommernes sociale status her i landet. Derimod kan der næppe være tvivl om, at andre arbejdsopgaver end dommergerningen giver de største indtægter for jurister, og at dette har indflydelse, når det gælder antallet af ansøgere til ledige stillinger. Det er også utvivlsomt, at dommerstillinger i de mindre byer ude på landet er mindre tiltrækkende end stillinger i hovedstadsområdet. En egentlig begrænsning af adgangen til domstolsbehandling har man næppe gennemført her i landet. Adgangen til appel er praktiskt taget ubegrænset; noget der er bygget på, at vi opererer med et to-instans system, idet en melleminstans (lagmanns-, lands- eller hovret) ikke findes. Det bør dog nævnes, at der findes tendenser til at henvise visse problemer til voldgiftsbehandling. For at fremme brugen af frivillig voldgift har man nylig vedtaget vor første lov om dette emne: lov om voldgift ifølge kontrakt no. 53/ denne sammenhæng har det også sin betydning, at visse sager her i landet oftere behandles administrativt end det synes at være tilfældet i andre nordiske lande. Hovedeksemplet herpå er skilsmissesager, der efter loven kan forlægges domstolene, men i realiteten næsten altid afgøres af administrationen. Man er i denne debat kommet ind på hvilke metoder, der findes for at gøre sagsbehandlingen enklere og derved mere effektiv. To lovændringer her i Island bør nævnes i denne sammenhæng. Allerede i 1968 blev der, efter forbillede fra Mellem-Europa, gennemført en ændring i procesmåden, hvad angår visse enkle civilsager. Jeg henviser til redegørelsen på juristmødet i Helsingfors 1972 af den nuværende professor Stefan Mår Stefansson. Den senere ændring vedrører eksekution i civile sager efter lov no. 90/1989, der dog først træder i kraft i 1992 sammen med andre ændringer i den islandske proceslovgivning. Herefter kan udlæg på grundlag af veksler, checks og gældsbreve foretages af fogeden, uden at en dom er afsagt. De to indledere har begge været inde på, hvorledes domstolene kan få de nødvendige tekniske oplysninger. Herom vil jeg kun bemærke, at her i landet har man i de sidste 50 år haft mulighed for at tilkalde specialister som meddommere. Reglerne, der oprindelig blev dannet ved en lidt dristig fortolkning af bestemmelser om sø- og handelsretter, giver dommere i første instans ret frie hænder i val-

20 370 Þór Vilhjálmsson get af hvornår de önsker et tilkalde specialister og hvilke personer, der udnævnes. Efter at de er tilkaldt, sidder de med fuld stemmeret, og idet der udnævnes to personer, kan de i teorien danne majoritet imod fagdommeren. Syns- og skønsmænd udpeges også ofte her i landet, men vidneudsagn fra specialister forekommer sjældent. Indlederne har også nævnt advokaternes rolle i effektiviseringen af domstolsarbejdet. Herom har jeg ikke en kommentar men et spørgsmål. Det er vistnok således, at der er tre gange så mange advokater i forhold til indbyggertallet i de vest- som i de østnordiske lande. Hvorfor? Nogle ord om domskrivningen, som indlederne, ikke minst korreferenten, var inde på. Jeg må være enig med ham i, at præmisserne er en nødvendig del af en dom i en retsstat. Men man kan dog kræve for meget. I hvert fald her i landet er præmisserne alt for lange. Måske skulle vi sætte os ned og diskutere hvor mange mennesker, der læser præmisserne i de fleste sager. Jeg er bange for at svaret ville være, at ingen gør det. Jeg vil gerne afslutte disse bemærkninger med kort at nævne to punkter, der er kommet op i diskussionen. For det første paragraf 36 i aftaleloven. Denne bestemmelse blev gennemført her i landet ved lov no. 11/1986. På den tid gav den anledning til en ret skarp strid i vore juridiske tidsskrifter, men derefter har man ikke hørt meget om den. Og til sidst berammelsestiderne ved domstolene. Her går det frem og tilbage hos os. I øjeblikket giver situationen ved civildomstolene i første instans ikke grund til klage, hvorimod det ser dårligt ud i Højesteret for så vidt angår civile sager. Ventetider, efter at advokaterne har erklæret sig parate til mundtlig procedure, er nu måneder. For nogle år siden blev antallet af højesteretsdommere øget i en kort periode, noget ikke alle var enige om. Dette er ikke gjort igen, og fremtiden er ikke klar. Høyesterettsadvokat, Gunnar Nerdrum, Norge: Som praktiserende advokat önsker jeg våre dommere de aller beste arbeidsforhold. Lönnen må være såpass at den frister ellers brukbare jurister til å söke dommerembetene. Det skal være attråverdig å være dommer, og det bör legges opp til at dommergjerningen er toppen på juristens karriere. Men også andre sider av dommerenes kår er av betydning. Jeg tenker her blant annet på bygninger og lokaliteter. I andre land i Europa er ofte justis-palasset en av byens flotteste bygninger. Hos oss er det desverre ikke slik. Selve kontorfor-

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

Kildebruk i Norges Høyesterett

Kildebruk i Norges Høyesterett Kildebruk i Norges Høyesterett Oversikt Kort om meg Om Høyesterett Arbeidet i Høyesterett Kildebruk i praksis Utvikling Norges Høyesterett 2 Om meg Cand. jur. fra Bergen høst 2000 Har jobbet som utreder

Detaljer

Om prøvingen i andreinstans overprøving (etterprøving) eller omprøving

Om prøvingen i andreinstans overprøving (etterprøving) eller omprøving Om prøvingen i andreinstans overprøving (etterprøving) eller omprøving Lagmann Eirik Akerlie, Norge 1 Innledning Professor Sigurður Tómas Magnússon har innledningsvis i sitt skriftlige innlegg gitt en

Detaljer

Etiske prinsipper for dommeratferd

Etiske prinsipper for dommeratferd Etiske prinsipper for dommeratferd De etiske prinsippene for dommeratferd har som formål å fremme at dommerne opptrer på en måte som skaper tillit til domstolene og deres avgjørelser. Prinsippene skal

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

Bilaga 2. Vedlegg 2. Stadga. Innledende bestemmelser. Denna stadga innehåller narmare bestemmelser. Sverige. snarest mulig.

Bilaga 2. Vedlegg 2. Stadga. Innledende bestemmelser. Denna stadga innehåller narmare bestemmelser. Sverige. snarest mulig. I Vedlegg 2 Bilaga 2 Vedtekter Stadga for Norsk-svenske reinbeitenemnden og for Svensk-norska renbetesnåmnden och Norsk-svenske overprøvingsnemnden Svensk-norska overprovningsnamnden Innledende bestemmelser

Detaljer

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark Gruppe 1900 (1): Hey :) Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Hej! Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Vem är det? Gruppe 1900 (1): Vi hedder: Viktor, Linnea, Anders og ISabel Jonathan, Emil, Moa, Lisa: vilket land? Gruppe

Detaljer

Advokatlovutvalgets studietur til København 8. til 9. desember 2013 utdrag fra sekretariatets korrespondanse med representantene utvalget skal møte

Advokatlovutvalgets studietur til København 8. til 9. desember 2013 utdrag fra sekretariatets korrespondanse med representantene utvalget skal møte Advokatlovutvalgets studietur til København 8. til 9. desember 2013 utdrag fra sekretariatets korrespondanse med representantene utvalget skal møte I det følgende er det inntatt utdrag fra korrespondansen

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2010-01767-P, (sak nr. 2010/934), straffesak, anke over dom, I. (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G :

NORGES HØYESTERETT. HR-2010-01767-P, (sak nr. 2010/934), straffesak, anke over dom, I. (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G : NORGES HØYESTERETT Den 19. oktober 2010 avsa Høyesterett kjennelse i HR-2010-01767-P, (sak nr. 2010/934), straffesak, anke over dom, I. A (advokat John Christian Elden) mot Den offentlige påtalemyndighet

Detaljer

Bilag 6. Hans M. Michelsen: Saksforberedelse og forlik i formuerettslige tvister

Bilag 6. Hans M. Michelsen: Saksforberedelse og forlik i formuerettslige tvister Bilag 6 Hans M. Michelsen: Saksforberedelse og forlik i formuerettslige tvister SAKSFORBEREDELSE OG FORLIK I FORMUERETTSLIGE TVISTER Av höyesterettsdommer HANS M. MIGHELSEN, Norge I. Innledning Det går

Detaljer

Forberedelse og forligsforhandling i formueretlige tvister

Forberedelse og forligsforhandling i formueretlige tvister Torsdag den 24. august 1978 kl. 10 Gruppediskussion Forberedelse og forligsforhandling i formueretlige tvister Se bilag 6 Debatleder: Høyesterettsadvokat Johan Hjort, Norge: Ifølge vedtagelse af den samlede

Detaljer

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene Torkil Berge og Arne Repål Lykketyvene Om forfatterne: Torkil Berge og Arne Repål er spesialister i klinisk psykologi. De har skrevet mange bøker, blant annet selvhjelpsboken Trange rom og åpne plasser.

Detaljer

Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 31. mars 2016 truffet vedtak i. Klage fra A på dommerfullmektig B ved X tingrett

Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 31. mars 2016 truffet vedtak i. Klage fra A på dommerfullmektig B ved X tingrett Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 31. mars 2016 truffet vedtak i Sak nr: 15-073 (arkivnr: 15/1044) Saken gjelder: Utvalgsmedlemmer: Klage fra A på dommerfullmektig B ved X tingrett Unni Sandbukt

Detaljer

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Vestviken Kollektivtrafikk Tønsberg, 27.01.12 Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Spørsmål DVT8 Fråga angående "Konkurransebetingelser

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

JOHS. ANDENÆS FORSETT OG RETTS- VILFARELSE I STRAFFE RETTEN

JOHS. ANDENÆS FORSETT OG RETTS- VILFARELSE I STRAFFE RETTEN JOHS. ANDENÆS FORSETT OG RETTS- VILFARELSE I STRAFFE RETTEN FORSETT OG RETTS- VILLFARELSE I STRAFFERETTEN AV JOHS. ANDENÆS Det henvises generelt til folgende inngående monografier: Knud Waaben, Det kriminelle

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

RETTSMEKLING TVISTELØSNING FOR FREMTIDEN?

RETTSMEKLING TVISTELØSNING FOR FREMTIDEN? RETTSMEKLING TVISTELØSNING FOR FREMTIDEN? INNLEDNING Siden 1. januar 1997 har et prøveprosjekt om rettsmekling vært utprøvd ved Tønsberg byrett, Agder lagmannsrett, Nordmøre herredsrett, Salten herredsrett,

Detaljer

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Regelverket i Danmark og Sverige 1. Danmark Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Kapitaldekningsreglene i Danmark innebærer at pengeinstitutter (banker) ved

Detaljer

JAN TENNØE. Prosesskrift til Oslo tingrett

JAN TENNØE. Prosesskrift til Oslo tingrett JAN TENNØE Advokat med møterett for Høyesterett Grindbakken 58, 0765 Oslo Tlf. 92 21 98 90, 0033 632 94 74 93 Mail: jantennoe@gmail.com Prosesskrift til Oslo tingrett Oslo tingretts sak nr.11 089355 TVI

Detaljer

Frist for krav etter aml. 15-11 (3) ved tvist om midlertidig ansettelse

Frist for krav etter aml. 15-11 (3) ved tvist om midlertidig ansettelse Kommentar Frist for krav etter aml. 15-11 (3) ved tvist om midlertidig ansettelse Av Stein Owe* 1 Innledning Under behandlingen av en tvist om bl.a. midlertidig ansettelse er hovedregelen etter arbeidsmiljølovens

Detaljer

INNSTILLINGSRÅDET FOR DOMMERE ÅRSRAPPORT 2005

INNSTILLINGSRÅDET FOR DOMMERE ÅRSRAPPORT 2005 INNSTILLINGSRÅDET FOR DOMMERE ÅRSRAPPORT 2005 Dommerutnevnelser Innstillingsrådet for dommere ble etablert 1. november 2002 i forbindelse med den store domstolreformen, som også overførte det administrative

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

NY TVISTELOV. Behandlingen av voldgiftssaker er nå regulert i en egen voldgiftslov som ble vedtatt 14. mai 2004 og trådte i kraft 1. januar 2005.

NY TVISTELOV. Behandlingen av voldgiftssaker er nå regulert i en egen voldgiftslov som ble vedtatt 14. mai 2004 og trådte i kraft 1. januar 2005. 1 NY TVISTELOV 1. INNLEDNING Den 17. juni 2005 vedtok Stortinget en ny tvistelov, eller som loven heter, lov om mekling og rettergang i sivile saker. Den nye loven vil avløse tvistemålsloven fra 1915.

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

TILSYNSUTVALGET. Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 12. september 2012 truffet vedtak i

TILSYNSUTVALGET. Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 12. september 2012 truffet vedtak i TILSYNSUTVALGET FOR DOMMERE Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 12. september 2012 truffet vedtak i Sak nr: 25/12 (arkivnr: 201200400-12) Saken gjelder: Utvalgsmedlemmer: Klage fra A på tingrettsdommer

Detaljer

Anonymisert versjon av sak om forbigåelse ved ansettelse av sorenskriver ved en tingrett

Anonymisert versjon av sak om forbigåelse ved ansettelse av sorenskriver ved en tingrett Anonymisert versjon av sak om forbigåelse ved ansettelse av sorenskriver ved en tingrett Likestillings- og diskrimineringsombudet viser til klage fra A vedrørende utnevnelse av sorenskriver ved X tingrett.

Detaljer

Krav og forventninger til den moderne dommeren

Krav og forventninger til den moderne dommeren Krav og forventninger til den moderne dommeren 1 Innledning. Sorenskriver Yngve Svendsen, Norge Ettersom dette er et korreferat er det min oppgave å gi en kritisk analyse og vurdering av referentens teser

Detaljer

Harald Michalsen og Lasse Storr-Hansen. Tplan version 28.2 Skoleåret 2006-2007 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2

Harald Michalsen og Lasse Storr-Hansen. Tplan version 28.2 Skoleåret 2006-2007 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2 1 af 9 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2 NYHEDER I WINTP...4 Import af Holdbetegnelser...5 Import af Fagregister...6 Import af Blokregister...9 2 af 9 Tplan versjon 28.2 og sommeren 2006 Til mine

Detaljer

SØSTRENE SUNDINsÆventyr

SØSTRENE SUNDINsÆventyr Del 1. Jess skyndede sej mot møtesplassen, håper att Sofi ikke ær sen, vi har ingen tid att førlore tænkte hun. Jess gick med raske steg upp til trappan på skaaken, Sofi var reden dær. - Vad er på gang,

Detaljer

Maktfordelingen i Norge

Maktfordelingen i Norge Maktfordelingen i Norge De tre statsmakter Stortinget Lovgivende makt Regjeringen Utøvende makt Domstolene Dømmende makt Domstolene og rettspleien i Norge Høyesterett 6 lagmannsretter 68 tingretter Inkludert

Detaljer

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NO/DK: side 1 8 SV: sida 9 16 FI: sivu 17 24 GB/AU: page 25 32 1 5 2 3 4 6 7 1 Indikator for dagsenking 2 Ønsket Temperatur 3 Indikator for varmeavgivelse 4 Indikator

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

DIFI Test Utvikling. Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING

DIFI Test Utvikling. Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING DIFI Test Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING RESULTATER PER HOVEDOMRÅDE 01 Nedenfor vises resultatene på undersøkelsens hovedområder. Hvert hovedområde består av flere enkeltspørsmål, og fremgår

Detaljer

Høringsuttalelse: Fornærmedes straffeprosessuelle stilling

Høringsuttalelse: Fornærmedes straffeprosessuelle stilling Høringsuttalelse: Fornærmedes straffeprosessuelle stilling Juridisk rådgivning for kvinner (JURK) sine synspunkter på hvorvidt fornærmede og/eller fornærmedes etterlatte bør få utvidede partsrettigheter

Detaljer

Instituttrapport for studieåret 2014-2015

Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttets navn: MEK Instituttrapporten baserer seg på følgende programrapporter (studieprogrammenes navn): Maskin, Elektronikk og IT og Bioteknologi og Kjemi

Detaljer

Finnmarkskommisjonen

Finnmarkskommisjonen Finnmarkskommisjonen - Kommisjonens arbeidsmåte og metodiske utfordringer Innledning på seminar om Finnmarkskommisjonen, Tana, 29. oktober 2008 v/kommisjonsleder Jon Gauslaa Arbeidsmåte og metodiske utfordringer

Detaljer

ANDRA MÖTESDAGEN. PRIVATPERSONEN OG PROSESS- OMKOSTNINGENE.

ANDRA MÖTESDAGEN. PRIVATPERSONEN OG PROSESS- OMKOSTNINGENE. ANDRA MÖTESDAGEN. Fredagen den 23 augusti 1957. Förhandlingarna fördes å tre sektioner i Universitetets institutbyggnad Porthania. SEKTION A. Ordförande: høy ester etts justitiarius Sverre Grette, Oslo.

Detaljer

Hvilken betydning har åpenhet i vår moderne rettsstat?

Hvilken betydning har åpenhet i vår moderne rettsstat? Hvilken betydning har åpenhet i vår moderne rettsstat? Professor Eivind Smith Universitetet i Oslo Eivind.smith@jus.uio.no Rettsstat er et honnørord og bør derfor unngås som begrunnelse for noe som helst!

Detaljer

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05. 2012 Testrapport Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.2012 Forord Dette dokumentet er beregnet for sensor. Dokumentet

Detaljer

Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 10. desember 2015 truffet vedtak i

Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 10. desember 2015 truffet vedtak i Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 10. desember 2015 truffet vedtak i Sak nr: 15-073 (arkivnr: 15/1044) Saken gjelder: Utvalgsmedlemmer: Klage fra A på dommerfullmektig B ved X tingrett. Unni Sandbukt

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2016-00378-A, (sak nr. 2015/1444), sivil sak, anke over dom, (advokat Kristoffer Wibe Koch til prøve)

NORGES HØYESTERETT. HR-2016-00378-A, (sak nr. 2015/1444), sivil sak, anke over dom, (advokat Kristoffer Wibe Koch til prøve) NORGES HØYESTERETT Den 17. februar 2016 avsa Høyesterett dom i HR-2016-00378-A, (sak nr. 2015/1444), sivil sak, anke over dom, Repstad Anlegg AS (advokat Are Hunskaar) mot Arendal kommune (advokat Kristoffer

Detaljer

Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 21. januar 2015 truffet vedtak i

Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 21. januar 2015 truffet vedtak i Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 21. januar 2015 truffet vedtak i Sak nr: 14-069 (arkivnr: 14/6) Saken gjelder: Utvalgsmedlemmer: Klage fra A på jordskifterettsleder B ved X jordskifterett Ragnhild

Detaljer

Vardagslivets tvister handläggning i domstolar eller nämnder

Vardagslivets tvister handläggning i domstolar eller nämnder 169 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 9 Gruppdiskussion Vardagslivets tvister handläggning i domstolar eller nämnder Referat, se bilaga 9 (del II, s. 93) Debattledare: Ekspedisjonssjef LARS OFTEDAL BROCH,

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Gutt 11 år 0 Mads Bådsvik Gutt 11 år 0

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Gutt 11 år 0 Mads Bådsvik Gutt 11 år 0 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Røyneberg Lego Galaxy Crew Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer

Detaljer

Retningslinjer for sakkyndigarbeid i domstolene

Retningslinjer for sakkyndigarbeid i domstolene Retningslinjer for sakkyndigarbeid i domstolene Riksadvokatembetet Regjeringsadvokaten 2 Retningslinjer for sakkyndigarbeid i domstolene om utarbeidelse og bruk av sakkyndige bidrag i sivile saker og straffesaker

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. Den 14. mai 2014 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Utgård, Endresen og Matheson i

NORGES HØYESTERETT. Den 14. mai 2014 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Utgård, Endresen og Matheson i NORGES HØYESTERETT Den 14. mai 2014 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Utgård, Endresen og Matheson i HR-2014-00955-U, (sak nr. 2013/2149), sivil sak, anke over kjennelse: Adhd Norge

Detaljer

Hva mener advokater, aktorer, meddommere, sakkyndige og tolker om Nedre Romerike tingrett?

Hva mener advokater, aktorer, meddommere, sakkyndige og tolker om Nedre Romerike tingrett? Hva mener advokater, aktorer, meddommere, sakkyndige og tolker om Nedre Romerike tingrett? Nedre Romerike tingrett jobber for tiden med et kvalitetsprosjekt kalt Intern og ekstern dialog. Som en del av

Detaljer

Kvinnovåld som rättsskyddsfråga före, under och efter processen. Sektionsmöte

Kvinnovåld som rättsskyddsfråga före, under och efter processen. Sektionsmöte Kvinnovåld som rättsskyddsfråga före, under och efter processen Fredagen den 19. augusti 2005 kl. 15:00 Kvinnovåld som rättsskyddsfråga före, under och efter processen (sektionsmöte) (Se sidorna 105 120

Detaljer

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer (handläggningsformer)

Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer (handläggningsformer) Det 32. nordiske juristmøde Reykjavik 22. - 24. august 1990 Björn Haug Civilretlige tvister - effektivere retspleje og alternative behandlingsformer (handläggningsformer) Sivilrettslige tvister - effektivere

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2008-00679-A, (sak nr. 2008/253), straffesak, anke over dom, (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G :

NORGES HØYESTERETT. HR-2008-00679-A, (sak nr. 2008/253), straffesak, anke over dom, (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G : NORGES HØYESTERETT Den 16. april 2008 avsa Høyesterett kjennelse i HR-2008-00679-A, (sak nr. 2008/253), straffesak, anke over dom, A (advokat John Christian Elden) mot Den offentlige påtalemyndighet (statsadvokat

Detaljer

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter 408-084 Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter SE - Bruksanvisning i original NO - Bruksanvisning (Oversettelse av original bruksanvisning) PL - Instrukcja obsługi (Tłumaczenie

Detaljer

GLOBALE KLIMAUTFORDRINGER HAR VI ET GRUNNLOVSVERN? Pål W. Lorentzen

GLOBALE KLIMAUTFORDRINGER HAR VI ET GRUNNLOVSVERN? Pål W. Lorentzen GLOBALE KLIMAUTFORDRINGER HAR VI ET GRUNNLOVSVERN? Pål W. Lorentzen 1 1. KLIMASITUASJONEN Status: Verdens nasjoner makter ikke å begrense utslippene av klimagasser på en måte som kan holde den gjennomsnittlige

Detaljer

Når arbeidsgiver vil endre arbeidsoppgavene dine

Når arbeidsgiver vil endre arbeidsoppgavene dine Innlegget er skrevet av Jan Eikeland, juridisk rådgiver i Overlegeforeningen Når arbeidsgiver vil endre arbeidsoppgavene dine Om grensene for styringsretten: Hvor fritt står ledelsen når de ønsker å gjøre

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

Annen avdeling PROTOKOLL. Annen avdelings avgjørelse av 12. mars 2012

Annen avdeling PROTOKOLL. Annen avdelings avgjørelse av 12. mars 2012 Annen avdeling PROTOKOLL Annen avd. sak nr. 8193 Patent nr. 320302 Patentsøknad nr. 20001298 Søknadsdato: 2000.03.13 Prioritet: 1999.03.11 (SE 9900865) Søker: Kaiy Sjöqvist, Söpple Ängen, 67020 Glava,

Detaljer

Behandling og vedligeholdelse. Behandling og vedlikehold. Behandling och underhåll. Træ/alu Tre/aluminium Trä/alu

Behandling og vedligeholdelse. Behandling og vedlikehold. Behandling och underhåll. Træ/alu Tre/aluminium Trä/alu Behandling og vedligeholdelse Behandling og vedlikehold Behandling och underhåll Træ/alu Tre/aluminium Trä/alu VIGTIG! Start med at læse denne vejledning! VIKTIG! Start med å lese denne veiledningen! VIKTIGT!

Detaljer

Søksmål og tvister; hva gjør man ikke? Advokat (H) Eirik W. Raanes

Søksmål og tvister; hva gjør man ikke? Advokat (H) Eirik W. Raanes Søksmål og tvister; hva gjør man ikke? Advokat (H) Eirik W. Raanes Advokat (H) Eirik W. Raanes Thommessens avd. for tvisteløsning og prosedyre Noen utgangspunkt Du blir oppmerksom på at forholdet til f.eks

Detaljer

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com Øvelser/Övningar : TRENING MED MENING TRANING MED MENING abilica.com Pump trening kom inn på treningssentre på midten av 90-tallet, og er en treningstrend som har kommet for å bli. Grunnen til det er at

Detaljer

Nicolay Skarning: Nedbemanning og sluttpakker : En praktisk håndbok. Oslo, Universitetsforlaget 2005. 180 s. ISBN 82-15-00688-4.

Nicolay Skarning: Nedbemanning og sluttpakker : En praktisk håndbok. Oslo, Universitetsforlaget 2005. 180 s. ISBN 82-15-00688-4. LITTERATUR Nicolay Skarning: Nedbemanning og sluttpakker : En praktisk håndbok. Oslo, Universitetsforlaget 2005. 180 s. ISBN 82-15-00688-4. Nicolay Skarning har i en årrekke vært advokat i NHO, tilknyttet

Detaljer

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap Juridisk text Lov om norsk riksborgarrett. Kapitel 2. Korleis folk misser borgarretten. Lag om norskt medborgarskap Kapitel 2. Förlust av medborgarskap 7. Norsk borgarrett misser: 1. den som får borgarrett

Detaljer

Ömsesidigt erkännande av europeiska domar och beslut i straff-processen erfarenheter och tillämpningsfrågor. Sektionsmöte

Ömsesidigt erkännande av europeiska domar och beslut i straff-processen erfarenheter och tillämpningsfrågor. Sektionsmöte Ömsesidigt erkännande av europeiska domar och beslut i straff-processen erfarenheter och tillämpningsfrågor Fredagen den 19. augusti 2005 kl. 12:00 Ömsesidigt erkännande av europeiska domar och beslut

Detaljer

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste 1 Hylla lämplig för montering av styrskena Hylle som passer for installasjon av styreskinne Hylder egnet til montering af styreskinner Vattenpass/Vater/ Vaterpas Börja med att montera inredningen Inredningen

Detaljer

«Det påtagelige fraværet av kvinnelige regissører, etc.»

«Det påtagelige fraværet av kvinnelige regissører, etc.» 044-049 09.02.04 14:05 Side 2 «Det påtagelige fraværet av kvinnelige regissører, etc.» Hans Petter Blad Det er svært få kvinner som regisserer spillefilm i Norge. For å bøte på dette problemet har det

Detaljer

Når selskapene ikke vil følge nemndenes uttalelser

Når selskapene ikke vil følge nemndenes uttalelser Når selskapene ikke vil følge nemndenes uttalelser Når selskapene ikke vil følge nemndenes NFT 2/2003 uttalelser av Elisabeth Berthelsen De siste årene har antallet nemndsuttalelser, som ikke aksepteres

Detaljer

OSLO TINGRETT -----KJENNELSE --- Den 16.08.2011 ble rett holdt i Oslo tingrett. Saksnr.: 11-129394ENE-OTIR/06. Dommer: Tingrettsdommer Hugo Abelseth

OSLO TINGRETT -----KJENNELSE --- Den 16.08.2011 ble rett holdt i Oslo tingrett. Saksnr.: 11-129394ENE-OTIR/06. Dommer: Tingrettsdommer Hugo Abelseth OSLO TINGRETT -----KJENNELSE --- Den 16.08.2011 ble rett holdt i Oslo tingrett. Saksnr.: Dommer: Protokollfører: Saken gjelder: 11-129394ENE-OTIR/06 Tingrettsdommer Hugo Abelseth Dommeren Begjæring om

Detaljer

Høringsuttalelse - forslag om ny nemndsstruktur på skatte- og merverdiavgiftsområdet

Høringsuttalelse - forslag om ny nemndsstruktur på skatte- og merverdiavgiftsområdet Finansdepartementet Postboks 8008 - Dep. 0030 OSLO Dato: 25.06.2014 Vår ref.: 14-796/HH Deres ref.: 13/3244 SL UR/KR Høringsuttalelse - forslag om ny nemndsstruktur på skatte- og merverdiavgiftsområdet

Detaljer

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2

FIRST LEGO League. Oslo 2012. Gutt 14 år 2 Danjal FIaz Gutt 15 år 2 FIRST LEGO League Oslo 2012 Presentasjon av laget Masterminds Vi kommer fra Oslo Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 0 jenter og 5 gutter. Vi representerer Rommen skole Type lag: Skolelag

Detaljer

«I hvilken grad er en dom i sivil sak til hinder for en ny sak mellom de samme parter?» Sensorveiledning 2013 V

«I hvilken grad er en dom i sivil sak til hinder for en ny sak mellom de samme parter?» Sensorveiledning 2013 V «I hvilken grad er en dom i sivil sak til hinder for en ny sak mellom de samme parter?» Sensorveiledning 2013 V 1 Oppgaven reiser spørsmål om de objektive grenser for den materielle rettskrafts negative

Detaljer

KROM. Norsk forening for kriminalreform. Horingsuttalelse om. Juryutvalget Når sant skal skrives NOU 2011:13

KROM. Norsk forening for kriminalreform. Horingsuttalelse om. Juryutvalget Når sant skal skrives NOU 2011:13 KROM Norsk forening for kriminalreform Horingsuttalelse om Juryutvalget Når sant skal skrives NOU 2011:13 Avgitt 1. mars 2012 i 1. INNLEDNING. KROM vil i det følgende svare på Høring NOU 2011:13 Når sant

Detaljer

Störande ljus vid vägarbeten om natten

Störande ljus vid vägarbeten om natten Störande ljus vid vägarbeten om natten Referat fra møtet 13. mai 2005, Arlanda Deltagande: Tommy Bäckström Vägverket Jan-Erik Elg Vägverket Morten Hafting Vegdirektoratet Anita Ihs VTI Erik Randrup Vejdirektoratet

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. Den 23. november 2011 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Skoghøy, Tønder og Noer i

NORGES HØYESTERETT. Den 23. november 2011 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Skoghøy, Tønder og Noer i NORGES HØYESTERETT Den 23. november 2011 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Skoghøy, Tønder og Noer i HR-2011-02175-U, (sak nr. 2011/1850), sivil sak, anke over kjennelse: Frank Johansen

Detaljer

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale

Detaljer

1 Læringsmål og hovedlitteratur

1 Læringsmål og hovedlitteratur SENSORVEILEDNING JUS 4211 H 2014 EN SAMMENLIGNENDE FREMSTILLING AV REGLENE FOR SIVILE SAKER OG STRAFFESAKER OM ADGANGEN TIL Å ANKE OVER KJENNELSER OG BESLUTNINGER 1 Læringsmål og hovedlitteratur I hovedlitteraturen

Detaljer

Retten kan oppnevne sakkyndige:

Retten kan oppnevne sakkyndige: DISPOSISJON BRUK AV SAKKYNDIGE FOR NORSKE DOMSTOLER OG VOLDGIFTSRETTER Advokat Helge Morten Svarva, Wiersholm Voldgiftsforeningen og Det Danske Selskab for Byggeriets fellesarrangement 8. november 2012

Detaljer

_:,gl~i~13!#) ~ tfaug 2014 NORD-TROMS TINGRETT MOTTATT. 06.08.2014 i Nord-Troms tingrett, Avsagt: 14-072088TVA-NHER. Sak nr.:

_:,gl~i~13!#) ~ tfaug 2014 NORD-TROMS TINGRETT MOTTATT. 06.08.2014 i Nord-Troms tingrett, Avsagt: 14-072088TVA-NHER. Sak nr.: MOTTATT tfaug 2014 NORD-TROMS TINGRETT _:,gl~i~13!#) ~ Avsagt: Sak nr.: Dommer: Saken gjelder: 06.08.2014 i Nord-Troms tingrett, 14-072088TVA-NHER Tingrettsdommer Morten Berg Klage i sak vedrørende besittelsestakeise

Detaljer

TILSYNSUTVALGET. Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 12. september 2012 truffet vedtak i

TILSYNSUTVALGET. Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 12. september 2012 truffet vedtak i TILSYNSUTVALGET FOR DOMMERE Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 12. september 2012 truffet vedtak i Sak nr: 31/12 (arkivnr: 201200423-13) Saken gjelder: Utvalgsmedlemmer: Klage fra A på tingrettsdommer

Detaljer

Norges Høyesteretts ankeutvalg - Kjennelse. Sivilprosess. Ankenektelse. Arbeidsrett. Avvisning. Søksmålsfrist. Arbeidsmiljøloven 17-4.

Norges Høyesteretts ankeutvalg - Kjennelse. Sivilprosess. Ankenektelse. Arbeidsrett. Avvisning. Søksmålsfrist. Arbeidsmiljøloven 17-4. HR-2011-1612-U INSTANS: Norges Høyesteretts ankeutvalg - Kjennelse. DATO: 2011-08-26 KUNNGJORT: 2011-09-02 DOKNR/PUBLISERT: STIKKORD: SAMMENDRAG: SAKSGANG: PARTER: FORFATTER: HR-2011-1612-U Sivilprosess.

Detaljer

Anders Agell, Peter Lødrup og Svend Danielsen. Nordisk lovharmonisering inden for familieretten fællesoplæg

Anders Agell, Peter Lødrup og Svend Danielsen. Nordisk lovharmonisering inden for familieretten fællesoplæg Anders Agell, Peter Lødrup og Svend Danielsen Nordisk lovharmonisering inden for familieretten fællesoplæg Nordisk lovharmonisering inden for familieretten fællesoplæg ved professor, jur.dr. Anders Agell,

Detaljer

KLAGE FRA ADVOKAT A, PÅ SORENSKRIVER B, X TINGRETT. SAK NR 103/04.

KLAGE FRA ADVOKAT A, PÅ SORENSKRIVER B, X TINGRETT. SAK NR 103/04. TILSYNSUTVALGET FOR DOMMERE KLAGE FRA ADVOKAT A, PÅ SORENSKRIVER B, X TINGRETT. SAK NR 103/04. Tilsynsutvalget for dommere har i møte 14. mars 2005 truffet vedtak i ovennevnte sak. Vedtaket er truffet

Detaljer

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna?

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Marius Råkil Psykologspesialist och VD Alternativ til Vold (ATV), Norge Vad betyder ett familjeperspektiv? Praktik:

Detaljer

Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten. Sektionsmöte

Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten. Sektionsmöte Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten Torsdagen den 18. augusti 2005 kl. 13:30 Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten (sektionsmöte) (Se sidorna 241 256 i Bind I) Debattledare: Chefsjurist,

Detaljer

FLEXIT SL4. Monteringsveiledning Rotorkassett Rotorrem og børstelist. Monteringsanvisning Rotorkassett Rotorrem och borstlist 94278-06 2013-04

FLEXIT SL4. Monteringsveiledning Rotorkassett Rotorrem og børstelist. Monteringsanvisning Rotorkassett Rotorrem och borstlist 94278-06 2013-04 FLEXIT SL4 94278-06 2013-04 ART.NR.: 98737 98739 Monteringsveiledning Rotorkassett Rotorrem og børstelist Monteringsanvisning Rotorkassett Rotorrem och borstlist ! Før man foretar service eller vedlikehold,

Detaljer

VALGFRIHETENS KVALER

VALGFRIHETENS KVALER Temanotat 2003/4: VALGFRIHETENS KVALER En presentasjon av rapporten Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Skolverket 2001 Det svenske Skolverkets tredje rapport om fritt skolevalg ble publisert

Detaljer

Kriminalitetsbekæmpelse og integritet

Kriminalitetsbekæmpelse og integritet Kriminalitetsbekæmpelse og integritet Fredag 22. august kl. 15.15 16.45 Sektionsmøde Kriminalitetsbekæmpelse og integritet (Se siderne 7-22 i Bind I) Referent: Olle Abrahamsson, rättschef, Sverige Korreferent:

Detaljer

Advokatlov. Ekstraordinært Representantskap Hotel Continental 14. november 2014

Advokatlov. Ekstraordinært Representantskap Hotel Continental 14. november 2014 Advokatlov Ekstraordinært Representantskap Hotel Continental 14. november 2014 Advokatlov - kort om status Advokatlovutvalget publiserte et foreløpig lovutkast i juli 2014 Sendt på «høring» i referansegruppen

Detaljer

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak Snodden NO: Øvelser Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak trening. SE: Övningar Med Snodden kan du stärka det mesta av kroppen. Mycket bra för stavgång/

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. Den 3. oktober 2012 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Indreberg, Webster og Bull i

NORGES HØYESTERETT. Den 3. oktober 2012 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Indreberg, Webster og Bull i NORGES HØYESTERETT Den 3. oktober 2012 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Indreberg, Webster og Bull i HR-2012-01878-U, (sak nr. 2012/1454), sivil sak, anke over kjennelse: A (advokat

Detaljer

Almene råd og vejledninger styring og skøn

Almene råd og vejledninger styring og skøn Almene råd og vejledninger styring og skøn Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Almene råd og vejledninger styring og skøn (Se siderne 205-219 i Bind I) Referent: advokat Frode Innjord, Norge Korreferent:

Detaljer

Kristiansand tingrett ÅRSMELDING FOR 2011. En kortfattet oversikt over virksomheten i Kristiansand tingrett i 2011.

Kristiansand tingrett ÅRSMELDING FOR 2011. En kortfattet oversikt over virksomheten i Kristiansand tingrett i 2011. Kristiansand tingrett ÅRSMELDING FOR 2011 En kortfattet oversikt over virksomheten i Kristiansand tingrett i 2011. 1. Generelt om domstolen Kristiansand tingrett er Norges 6. største tingrett. Embetsdistriktet

Detaljer

INNHOLD. Arbeidsbok. Innledning... 15. Del I

INNHOLD. Arbeidsbok. Innledning... 15. Del I INNHOLD Arbeidsbok Innledning... 15 Del I 1 Ingenting av det jeg ser... betyr noe.... 17 2 Jeg har gitt alt jeg ser... all den betydning som det har for meg.... 18 3 Jeg forstår ingenting av det jeg ser...

Detaljer

Nemndsstruktur Norsk olje og gass skatteseminar 2015

Nemndsstruktur Norsk olje og gass skatteseminar 2015 Nemndsstruktur Norsk olje og gass skatteseminar 2015 BAKGRUNN: GENERELL KLAGEREFORM Våren 2014: Høringsforslag fra FIN - ny klagenemndsordning på skatteområdet Utvinningsselskapene ikke omfattet, ikke

Detaljer

PARTSINNSYN. Jorun Bjerke, Forbundsadvokatene jorun.bjerke@fagforbundet.no

PARTSINNSYN. Jorun Bjerke, Forbundsadvokatene jorun.bjerke@fagforbundet.no PARTSINNSYN Jorun Bjerke, Forbundsadvokatene jorun.bjerke@fagforbundet.no Temaer 1) Hensyn for og imot innsyn 2) Hvilke hovedforskjeller og likhetstrekk er det mellom partsinnsyn og innsyn etter offentleglova?

Detaljer

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo.

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo. NOTAT Nordisk Ministerråd Til EK-K Kopi Fra Sekretariatet Emne EK-K Møte 2/2006 den 6. mars 2006 kl. 13.00 på Lysebu, Oslo Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0201

Detaljer

Månadens hane Santo. Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal Norway

Månadens hane Santo. Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal Norway Månadens hane Santo Født 14.04.06 Mor Leika Far Fridamors A-Balder Helse HD A Prcd-pra bärare Slektskapsverdi 72. Inga avkommor. Meriter CERT Eier Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal

Detaljer

TILSYNSUTVALGET. Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 31. januar 3013 truffet vedtak i

TILSYNSUTVALGET. Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 31. januar 3013 truffet vedtak i TILSYNSUTVALGET FOR DOMMERE Tilsynsutvalget for dommere har i møte den 31. januar 3013 truffet vedtak i Sak nr: 97/12 (arkivnr: 201200863-11) Saken gjelder: Utvalgsmedlemmer: Klage fra advokat A på vegne

Detaljer