TIDSSKRIFT FOR NORSK FORENING FOR KRIMINALREFORM Nº

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "TIDSSKRIFT FOR NORSK FORENING FOR KRIMINALREFORM Nº 1-2 2005"

Transkript

1 TIDSSKRIFT FOR NORSK FORENING FOR KRIMINALREFORM Nº

2 KROMs kriminalpolitiske konferanse på Spåtind høyfjellshotell jan 2006 KROM avholder sin 36. Spåtindkonferanse om kriminalpolitikk i tiden januar Vi har denne gangen gitt konferansen tittelen Fengslets nye klær. Det er naturligvis et spill på H.C. Andersens berømte eventyr om keiseren og de nye klærne hans. Gjennom årene har det så å si vært et varemerke og en hovedoppgave for KROM å søke å gjennomskue fengselssystemets og kriminalpolitikkens ideologiske overflate og av dekke realitetene i det som skjer. De såkalte særreaksjonene har vært et hovedtema i denne forbindelse. Er nye særreaksjoner allerede på plass eller på vei? Første dag på årets konferanse, fredag 13. januar, vil vi i første bolk ta opp sider ved barnevernet, og reise spørsmålet om tvangs plassering av ungdom i institusjon fungerer som straff. Om ettermiddagen tar vi opp klientregistreringssystemene som nå vokser fram, særlig det såkalte OASys-systemet som er på vei inn i norske fengsler og kriminalomsorg, og som gir inntrykk av rasjonalitet og human fangebehandling. Spørsmålet er om OASys egentlig er et omfattende nytt kontrollsystem, med store etiske implikasjoner. Lørdag 14. januar tar vi om morgenen opp spørsmålet om varetekt, som skal være et hjelpemiddel i etterforskning, egentlig er straff før dom er falt. Temaet er gammelt, men fortjener stadig oppmerksomhet. Om ettermiddagen er temaet forvaring, som erstattet sikringssystemet for noen år siden. Er det egentlig det gamle sikringssystemet om igjen? Konferansen avsluttes søndag 15. januar, med innledning fra den nye politiske ledelsen om kriminalpolitikken fremover. TORSDAG 12. JANUAR Ankomst, middag FREDAG 13. JANUAR 09:00 Konferansens hovedtema: Fengslets nye klær? 09:15 Barnevernet straff uten dom? Forsker Sturla Falck Repr. for Barnevernet Erfaringer fra Hamburg v/forsker Knut Papendorf Kaffe, diskusjon Ski, lunsj OASys Om å kutte fanger i biter og sette dem sammen igjen Innledere: Professor Hedda Giertsen - avdelingsdirektør Andreas Skulberg Panel som kommenterer: Fra Justiskomiteen Olav Gunnar Ballo Fangerepresentant Fra Datatilsynet Guro Slettemark Fra FO forbundsleder Randi Reese LØRDAG 14. JANUAR 09:00 Varetekt straff før dom? Professor Thomas Mathiesen: Kort om tallenes tale Advokat Frode Sulland Fangerepresentant Forbundsleder Roar Øvrebø Kaffe, diskusjon Ski, lunsj 15:00 Forvaring: Ny straff? Utvidet straff? Berit Johnsen, fra KRUS Master i rettssosiologi Monika Svendsen Psykolog Benedicte Westin fra Ila Ekspedisjonssjef Kristin Bølgen Bronebakk Fangepresentant Kaffe, diskusjon Ca. kl 1800 Slutt for dagen. Middag SØNDAG 15. JANUAR Kl Et kriminalpolitisk Soria-Moria? Justisdepartementets politiske ledelse om kriminalpolitikken fremover Kommentar Diskusjon 1200 Ski, lunsj. Avreise kl Det er ankomst på Spåtind høyfjellshotell torsdag 12. januar om kvelden, og avreise søndag 15. januar kl. 14. Prisen for full pensjon (kost og losji på dobbeltrom) er kr for tre døgn. I tillegg kommer seminaravgift, som er kr for de som betaler selv, og kr for de som får oppholdet dekket av arbeidsstedet. KROM arrangerer felles bussreise Oslo - Spåtind for de som er interessert. Bussreisen koster kr tur-retur. Bussavgang fra Oslo 12. januar blir opplyst senere til de som melder seg på. Så langt det er mulig vil KROM yte tilskudd til fangers opphold. Kaffe, diskusjon Ca. kl Slutt for dagen. Middag. Pga. stor pågang til KROM-konferansene oppfordrer vi interesserte til å melde seg så raskt som mulig. Alle påmeldte vil i siste del av desember få beskjed om de har fått plass eller ikke. Du kan melde deg på a) ved å fylle ut slippen og sende den til KROM (skriv tydelig!), b) ved å fylle ut slippen og fakse den til KROM ( ), eller c) ved å sende påmelding (med alle opplysningene som det bes om på slippen) på til Jeg melder meg som deltaker på KROMs kriminalpolitiske konferanse januar 2006 Navn:... Adresse:...Tlf:... Arbeidssted:...Tlf:... Jeg er KROM-medlem: Ja Nei Jeg blir med på bussturen: Ja Nei Arbeidsgiver betaler seminaravgift: Ja Nei Du må være forberedt på at det blir flere på rommet. Ønske(r) om bestemt(e) romkamerat(er) innfris hvis mulig, men kan ikke garanteres:...

3 REDAKTØR: Stein Lillevolden Innhold KROM-Nytt nr 1-2/2005 ISSN: KROM-nytt er tidsskriftet til Norsk forening for kriminalreform Alle er velkomne med bidrag til KROM-nytt. Alt som kan øke forståelsen av straffens omfang mottas med takk. KROM-nytt er bladet for deg med et åpent sinn for utradisjonelle løsninger på kriminalproblematikken. Siden KROM-nytt primært er et medlemsblad, ønskes du også velkommen som medlem av KROM. Bladet distribueres til mange offentlige etater, bibliotek og andre interessenter. Takk til alle som har bidratt med artikler og gode råd! ADRESSE: Programvirksomheten som skalkeskjul Anja Benjaminsen, Fangerepresentant i KROM... 4 Gatejuristen - et alternativt rettshjelpstilbud Cathrine Moksness, Prosjektleder for Gatejuristen... 8 Nordisk narkotikapolitik försämring eller förbättring? Professor Henrik Tham Sinnslidende fanger må ut av fengsel Sosionom Arne Heli Den hotfulla kriminalitetskontrollen Professor Janne Flyghed Konsekvenser tiltakspakker og rettssikkerhet Ekspedisjonssjef Kristin Bølgen Bronebakk To tredjedels rettssikkerhet Stein Lillevolden Drug Court Et blandingsmisbruk av juss og behandling Stein Lillevolden KROM Norsk forening for kriminalreform Boks 6740, St. Olavs plass 0130 Oslo Telefon: Telefax: E-post: Besøk vår Web-side: POSTGIRO: Opplag: 2000 Forside: 2005 Simon Syvertsson side 3

4 Programvirksomheten som skalkeskjul Av: Anja Benjaminsen Fangerepresentant i KROM side 4 Det er sagt mye om programvirksomheten som de senere år har fått utvikle seg innen fengselsvesenet. Argumentasjonen fra Fengselsvesenet har vært at man ønsker å gjøre noe med til bakefallsprosenten blant de kriminelle. Man har samtidig ønsket å hjelpe dem til et liv uten kriminalitet. Går man innføringen av programvirksomheten i sømmene finner man at det er en rekke andre mer plausible for klaringer til denne virksomheten. Utgangspunktet her kan være navneendringen fra Fengselsstyret til Kriminalomsorgen. Allerede med dette ble det gitt signaler på at endringer ville komme. Som også Johan P. Olsen skriver: Som navneskifter har reorganisering stor symbolverdi. De forteller noe om hvilke oppgaver, profesjoner og avdelinger som opp fattes som viktige [ ] (Olsen,1988:66). Skifte av navn til Kriminalomsorgen kunne tyde på at organisasjonen hadde et ønske om å bli assosiert med et omsorgsyrke og ikke bare en straffe- og kontrollvirksomhet. Hvorfor har dette vært så viktig for Fengselsvesenet? Det har nok vært flere grunner til det. Det ser ut til at de har fryktet at fengsel og fengselsbetjenten, som ikke annet enn en vokter, i lengden har blitt vanskelig å legitimere overfor samfunnet (Ravneberg, 2003: ). Et annet spørsmål man samtidig kan stille seg er hvor effektiv Kriminalomsorgen har vært før omorganiseringen? 1 I følge Johan P. Olsen er en mulig generalisering at sjansene for reorganisering vil være størst hvor det er frie ressurser; hvor ressursene ikke allerede blir utnyttet optimalt (Olsen,1988:66). 2 Det kan tyde på at nettopp det har vært tilfellet for Fengselsvesenet. Man har rett og slett hatt for få arbeidsoppgaver å tilby den moderne fengselsbetjent. MULIGHETENES BEGRENSNINGER Det har ikke manglet på kritikk fra opposisjonen på Stortinget de siste tiårene, hva gjelder det norske fengselsvesen. Det har vært en stadig tilbakevendende debatt hva man kan og bør gjøre for å få bukt med kriminaliteten. På 1990 tallet var det flere store kriminalpolitiiske debatter på Stortinget. 3 Det var likevel først med Stortingsmelding nr. 27 (1997) 4 at satsingen på programvirksomheten ble tydelig. Den sier blant annet noe om fullbyrdingens innhold. Programvirksomheten eksisterte også i mindre grad allerede før Kriminalomsorgen omorganiserte. Likevel ble det i forlengelsen av denne omleggingen lagt større vekt på at man ville utvikle denne ytterligere: Det vil bli lagt særlig vekt på å bygge ut programvirksomheten. I tillegg er det et mål at straffen skal gjennomføres med større systematikk og målorientering (Melding 27:7). Det kan se ut til at den kriminalpolitiske debatten hadde ført til at man fra politisk hold igjen skulle prioritere behandling av den kriminelle i fengsel. Men det overordnede formålet med straffen er likevel i følge straffegjennomføringslovens 2 at: straffen skal gjennomføres på en måte som tar hensynet til formålet med straffen, som motvirker nye straffbare handlinger, som er betryggende for samfunnet og som innenfor disse rammene sikrer de innsatte tilfredsstillende forhold ( ). Videre i forskriften 1 2 står det at: Så langt det er forenlig med hensynet til samfunnets sikkerhet og den alminnelige rettsoppfatning, skal forholdene legges til rette for at den straffedømte gis mulighet til å endre livsførsel og hindre til bakefall (Straffegjennomførings loven, 2002). Man ser her at man har visse overordnede mål som kommer forut for det rehabiliterende hensyn til den innsatte. 5 Hva innebærer disse overordnede mål? I dag har Kriminalomsorgen, i større grad enn noen gang, stilt sikkerheten i høysetet. Man har nektet alle innsatte i norske fengsler bruk av pc på cellene, man har økt hyppigheten av kontroll ved besøk, telefonering og lesing av innsattes post. Man har videre innskrenket

5 mulighet for soning på åpen anstalt, frigangsordninger til skole og arbeid. Også permisjoner og mulighet for fremskutt løslatelse (⅔-tid), har man valgt å skjære ned på. Dette skal altså motvirke nye straffbare handlinger, være forenlig med hensynet til samfunnets sikkerhet og den alminnelige rettsoppfatning. Når alle disse godene er tatt fra den innsatte og hensynene i straffegjennomføringen er fulgt, så skal forholdene legges til rette for at man skal få mulighet til å endre livsførsel. Nei, den mest plausible forklaringen på programvirksomheten er ikke at dette skal hindre residiv eller komme den innsatte til gode. ENDREDE FORHOLD Når det gjelder forholdet til brukerne levner det liten tvil om at innføringen av programvirksomheten har endret forholdet mellom den innsatte som bruker og fengselsbetjenten som programleder. Om det er til det positive for den innsatte, er vel heller lite sannsynlig. Fengselsbetjenten har gått fra å være en nøkkelbærer til å bli en behandler; noe som krever en helt annen inngripen overfor den innsatte. Det har vært hevdet fra flere hold at innføringen av programvirksomheten i fengselet har gitt fengselsledelsen og i stor grad fengselsbetjenten enda mer makt overfor den innsatte enn det man hadde tidligere. 6 Det kan det vel være liten tvil om er riktig. Fengselsbetjenten har i dag langt større muligheter til å intervenere i de innsattes privatliv. Man bruker programvirksomheten som en mulighet til å få innsyn i de innsattes innerste følelsesliv. Et innsyn som fører til at man tilegner seg kunnskap kunnskap man vil komme til å kunne bruke i andre situasjoner enn der den var tiltenkt brukt. Fengselsbetjenten har med innføringen av programvirksomheten fått et alvorlig ansvar overfor mennesker i en svært alvorlig og vanskelig situasjon. Ut over det faktum at fengselsbetjenten sjonglerer med to uforenlige hatter, at arbeidet som vokter ikke er forenlig med denne nye arbeidsoppgaven, må det være lov å spørre seg om fengselsskolen overhode har kvalifisert betjenten til en slik alvorlig oppgave. Svaret mitt her må være nei, til tross for at betjenten selv liker å tro at de håndterer denne nye utfordringen. Metodene som programvirksomheten bygger på kan vi kanskje kalle ny teknologi (i følge dem selv er det i hvert fall ganske så banebrytende) til tross for at vi har sett det så alt for mange ganger før. Innføringen av programvirksomheten har i stor grad endret flere forhold i Kriminalomsorgen. Marianne Antonsen og Torben Beck Jørgensen skriver også om dette i sin bok om skiftende bilder fra den offentlige sektor. De hevder i sin bok, blant annet, at ny teknologi fører til at forholdet til brukerne endres (Forandringer i teori og praksis, 2000:60). PROGRAMBETJENTENES FAGLIGHET Man må også anta at programvirksomheten, som teknologisk nyvinning, har ment å gripe inn i organisasjonens faglighet og at personalforhold og arbeidsformer skulle påvirkes; da i den forstand at fengselsbetjenten i dag skal kunne arbeide som behandler i etaten. Den gamle fengselsbetjenten, som ikke trengte kvalifikasjoner ut over det å være stor og sterk, kommer i dagens fengselsvesen til kort det har da også vært et av hovedmålene fra vesenets side. I en diskusjon nettopp om organisasjoners faglighet har man i boken Forandringer i teori og praksis tatt med et eksempel fra Kortog Matrikelstyrelsen i Danmark, hvor den etatslignende interne utdannelsen av ansatte er stoppet opp og man har begynt å rekruttere akademikere og ekstern utdannede mellomteknikere (For andringer i teori og praksis, 2000:60). I fengselsvesenet kan man hevde at det motsatte er tilfelle; man har kommet frem til at man vil bruke egne krefter i kampen mot kriminaliteten. Man har omskolert sine egne frontlinjebyråkrater 7 til å drive terapeutisk virksomhet. Yrkesgrupper som er ansett for å være fagfolk på området blir skjøvet ut på sidelinjen. Det finnes også i dag psykologer og psykiatere i norske fengsler. Likevel har de på langt nær så tett oppfølging med fangene som det betjentene har fått med sin side 5

6 side 6 nye rolle i fengselet. Man har i stede fått, det de selv tror er en profesjonalisering av betjentrollen. ET PROGRAM FOR ET HVERT PROBLEM Det enkelte fengsel har så langt jeg kan se frihet til selv å velge om de ønsker å innføre programvirksomhet ovenfor sine innsatte. Det er ikke noe offentlig materiale som tilsier at dette er en aktivitet som blir tvunget på det enkelte fengsel ovenfra. Likevel ser man at det blir innført i de fleste fengsler over hele landet. Dette gir meg enda en grunn til å tro at det ikke er den innsattes muligheter til å endre livsførsel som står i høysetet når man snakker om programvirksomhet i norske fengsler. Det ligger mye arbeid og investering fra sentralt hold for å få inn programvirksomheten. Bare i forbindelse med iverksettingen av Ny Start programmet ble det bevilget 2 millioner kroner til utvikling og iverksetting (Hauge, 2002:66). Det gir oss en god pekepinn på hvilke ressurser som er lagt ned og dermed prestisjen som ligger i å få disse programmene til å bestå. Regionene som er overordnet de enkelte lokale fengsler har dessuten et incentiv for å få flest mulig i sin region til å innføre programvirksomheten ved at de får betalt fra sentralt hold for hver enkelt innsatt som gjennomfører et program. Det er altså da selvfølgelig også store økonomiske interesser, også for ledelsen på regionalt og lokalt nivå som gjør at programvirksomheter blir innført (og ikke minst fortsetter) i de enkelte fengsler. Det er videre stor forskjell på hvilke typer programmer som blir innført i de ulike fengslene. Dette kan også tyde på at det er en viss lokal frihet hva angår programvirksomheten. Ledelsen ved de enkelte fengsler vurderer altså selv hvilke typer programmer som passer sitt fengsel og sine innsatte best. Man har over tid utviklet til dels mange ulike typer programmer, 8 slik at man nærmest skal ha et program skreddersydd for et hvert problem. Dette tyder på at man fra sentralt hold har helgardert seg slik at fengslene ikke skal ha muligheten til å motsette seg innføring av programvirksomheten, med det argumentet at det ikke passer deres fangegruppe. Tvangen er der den er bare ikke så synlig for det blotte øye. STRATEGISKE RESPONDENTER Så hvordan forklarer man den sterke økningen av programvirksomheten? Ganske sikkert har økningen en sammenheng med krav nedenfra, fra fengselsbetjenten selv. Med programvirksomheten har betjentene som sagt fått nye utfordringer i jobbsammenheng, og man har selvfølgelig ønsket å utvikle denne delen av arbeidet i enda større grad. Men for at dette skal ha fått utvikle seg har man måtte kunne vise til gode resultater på de første programmene som ble innført i fengselsvesenet. Ønsket om fortsettelse og utvidelse av programvirksomheten har vært sterkt fra kurslederne (altså betjentene selv), og evalueringen av de første programmene har blitt farget av dette. Dette har man også selv tatt høyde for kan ha skjedd i evalueringen av Ny Start prosjektet: En usikkerhet ved undersøkelsen kan være at enkelte av respondentene kan ha svart strategisk. Dette kan spesielt gjelde kurslederne, som kan ha egeninteresse i at programmet skal fortsette, og at det gis midler til videre drift (Danielsen og Meek Hansen, 1997:7). De har her også tatt høyde for at Hawthorneeffekten 9 kan ha gjort seg gjeldende under nevnte evaluering. Evert Vedung skriver også om problemet med Hawthorneeffekten i forbindelse med evaluering av offentlige tiltak: [ ] Hawthorneefffekten hänger således i hop med människans unika förmåga till avsiktlig och medvetet handlande. I det experimentella tänkandet försöker man eliminera eller konstanthålla dylikt avsiktlig agerande (Vedung,1998:143). SPENNENDE UTFORDRINGER TIL EN SLITT YRKESGRUPPE Kriminalomsorgen har altså vektlagt, det de selv kaller ny kompetanse i organisasjonen: Medvirkning til en mer systematisk og målrettet straffegjennomføring krever en annen og delvis ny kompetanse, var hva man kom frem til i forbindelse med de nye målsettingene (Melding 27:8). For å få til dette ble det, i følge Kriminalomsorgen selv, lagt spesielt vekt på fengselsbetjentens utdanning. Det store spørsmålet er jo likevel om dagens fengselsbetjent står så mye bedre rustet enn det de gjorde for bare noen år tilbake. Man har altså villet gi fengselsbetjenten flere og mer spennende arbeidsoppgaver. Så hva har de fått? Fengselsbetjentene har i dag, i tillegg til sin toårige utdannelse ved fengselsskolen muligheter til å kurses ved KRUS i å kunne lede programvirksomheter. Informasjonen som foreligger om instruktørenes kvalifikasjoner og utdanning sier i mange tilfeller lite om hvor langvarig eller intensiv kursingen av instruktørene er. For å bli Ny Start-instruktør kreves det kun et14 dagers kurs og ellers må man, for å kvalifisere seg som instruktør i ATV, utover grunnkurset gjennomføre en spesialopplæring over 1,5 år samtidig med driften av selve gruppen (www.krus.no). Det er viktig å merke seg at man ved siden av disse sideaktivitetene fremdeles går i fullt arbeide som nøkkelbærende betjenter. Det er i så måte relevant å spørre seg om kvaliteten på det man sitter igjen med etter spesialopplæring og kursing; innehar betjentene cognitive skills gode nok til å lære det bort til de innsatte? I dag skal betjentene altså inneha, til dels, mange kvalifikasjoner som tidligere var forbehold ledelse og behandlere i fengselet. Yngvil Grøvdal gjengir sin bok

7 Sånn er det bare fra et innlegg til direktøren i KRUS, Harald Føsker 10, og hva han mener en fangevokter i dag må kunne. Her uttaler han blant annet at: En fengselsbetjent må kunne noe om administrasjon som sikkerhet, standarder, kontroll teamarbeid og stressmestring. Han må også ha institusjonskunnskap, dvs. kunne noe om dynamikk, behandling, empati og motivasjon. Videre må han kunne være kontaktbetjent, det innebærer blant annet innsikt innen områder som prosesser, kommunikasjon, eksternt lovverk og systemer i samfunnet. Soningsplanlegging må han også beherske, det innbærer kunnskaper innen områder som pedagogikk, kreativitet og samfunnskunnskap. Programvirksomheten krever kunnskap innen områder som gruppeprosess, fleksibilitet, lederskap, teori og metoder og opplæring innen de aktuelle programmene. [ ]. (Grøvdal, 2001: ). Dette viser med all tydelighet at arbeidsmengde og utfordringer har økt for en fengselsbetjent de senere årene. Spørsmålet er altså som tidligere nevnt, om det motivet som er oppgitt er det reelle motivet. Det er mye som tyder på at innføringen av programvirksomheten har kommet som en følge av behovet for å legitimere frihetsberøvingen overfor samfunnet, skape flere spennende arbeidsoppgaver for en sliten og utdatert gruppe fengselsbetjenter og sist men ikke minst; sørge for at programvirksomheten fortsatt får leve og utvikle seg. 1 Det har foregått en enorm reorganisering av etaten de senere år. 1. januar 2001, innførte man blant annet ordningen med regionsledelsen slik de eksisterer i dag. For mer om dette, se Stortingsmelding nr. 27: Om Kriminalomsorgen. 2 Johan P. Olsen henter sine betraktninger her fra Brown (1979) og Cyert og March (1963). 3 For en oversikt over de ulike partipolitiske synspunkt se Malin S.Hauges Avvik og identitet,2002:kap.5. 4 Heretter kalt Melding For en diskusjon om økende kontroll og behandling i fengsel, se Bodil Ravnebergs Undervisning og opplæring i fengslet (2003:kap.6). 6 Se, blant andre, Bodil Ravneberg (2003.Kap.6). 7 Begrepet er hentet fra og oversatt etter Lipskys uttrykk street level bureaucrats (Lipsky,1980) 8 Det er i dag over 30 ulike programmer i Kriminalomsorgens regi (Strategi for faglig virksomhet i kriminalomsorgen,2004: vedlegg 3). 9 Navnet stammer fra en undersøkelse gjort ved Hawthorne-fabrikkene i USA i Her ville man undersøke hva som innvirket på produktiviteten til arbeiderne ved at man stadig endret arbeidsforholdene til seks kvinner ved fabrikken. Det som forundret forskerne var at uansett hva man gjorde, så steg produktiviteten til arbeiderne. Det man fant ut var at undersøkelsen hadde ført til en større gruppetilhørighet og et ønske om at man ville få til gode produksjonsresultater (Hellevik,2002:93). 10 Innlegget Yngvil Grøvdal gjengir er et referat fra Føskers innlegg som han hadde da Justisdepartementet avholdt et seminar under navnet Faget i fokus på KRUS i juni Referatet kan leses i Kriminalomsorgens internavis Aktuelt for kriminalomsorgen nr 4, Litteraturliste Danielsen, Trond og Wilhelm Meek Hansen (1997): Ny start for norsk fengselsvesen? Oslo: Kriminalomsorgens utdanningssenter KRUS. (Dokumentasjon og debatt, nr.3) Forandringer i teori og praksis skiftende billeder fra den offentlige sektor. Antonsen, Marianne og Torben Beck Jørgensen (red). København: Jurist- og Økonom forbundets Forlag, Grøvdal, Yngvil (2000): Sånn er det bare! En kvalitativ studie av fengselsbetjenters arbeid. Oslo: Institutt for kriminologi og rettssosiologi, avdeling for rettssosiologi. Universitetet i Oslo. (Skriftserie nr.67/2001) Hauge, Malin S. (2002): Avvik og identitet. Ei analyse av diskursar kring den kriminelle innan fengselsinstitusjon, politikk og media. Hovedfagsoppgave i administrasjon- og organisasjonsvitenskap. Universitetet i Bergen. Hellevik, Ottar (2002): Forskningsmetode i sosiologi og statsvitenskap. Oslo. Universitetsforlaget. Olsen, Johan P. (1988): Statsstyre og institusjonsforming. Oslo. Universitetsforlaget. Lipsky, Michael (1980): Street Level Bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. NewYork. Russell Sage Foundation. Ravneberg, Bodil (2003): Undervisning og opplæring i det moderne fengslet. Dannende eller disiplinerende? En undersøkelse av fengselsundervisningen i Bergen og Oslo. Rokkansenteret, Universitetet i Bergen. (Rapport nr. 5) Straffegjennomføringsloven. Retningslinjer til lov om gjennomføring av straff. Strategi for faglig virksomhet i kriminalomsorgen (2004). Stortingsmelding nr. 27 (1997): Om kriminalomsorgen. Vedung, Evert (1998): Utvärdering i politikk och fövaltning. Sverige. Studentlitteratur. side 7

8 Gatejuristen - et alternativt rettshjelpstilbud Hva er Gatejuristen? Gatejuristen er et alternativt rettshjelpstiltak for tyngre rusavhengige. Kort fortalt skal Gatejuristen være et lavterskeltilbud med oppsøkende rettshjelp. Formålet er å bedre rettsikkerheten for gruppen, ved å gi dem bistand til å benytte seg av sine juridiske rettigheter. Av Cathrine Moksness, Prosjektleder for Gatejuristen. side 8 Gatejuristen drives i samarbeid av Fransiskushjelpen og Stiftelsen Kirkens Bymisjon Oslo. Vi har kontor i Fred Olsens gt. 1, tvers ovenfor Børsen. Lokalet ligger på gateplan. BAKGRUNN Bakgrunnen for prosjektet kom i gang, er at den tradisjonelle rettshjelpen ikke når de rusavhengige. I motsetning til den tradisjonelle rettshjelpen som er et avventende rettshjelpstilbud, skal Gatejuristen være oppsøkende. Det er det gatenære arbeidet som vil stå sentralt og som vil skille Gatejuristen fra andre rettshjelpstilbud. Vi skal være der hvor de rusavhengige er i deres miljø, på gaten, hospits, væresteder osv. I dag finnes det ikke andre rettshjelpstilbud i Norge som er rettet spesielt mot rusavhengige. I Danmark har Gadejura, et lignende tiltak eksistert i lengre tid, og er et forbilde for Gatejuristen. Gadejura klarer å nå gruppen ved oppsøkende rettshjelpsarbeid. Slik jeg ser det er tilgjengeligheten og terskelproblematikken som utgjør den store barrieren for at rusavhengige skal benytte seg av dagens rettshjelpstilbud. BARRIERER VED DAGENS RETTSHJELPS- ORDNING FOR UTSATTE GRUPPER Selv om gruppen hadde klart å oppsøke dagens rettshjelpstilbud, er det ikke sikkert at de hadde fått den juridiske bistanden de ønsker. For det første antas det at svært mange av deres saker vil falle utenfor fri rettshjelpsordningen, og få har råd til å betale for juridisk bistand. Fri rettshjelpsordningen ment som en rettssikkerhetsgaranti for utsatte grupper i samfunnet. Flertallet er avhengig av økonomisk støtte, helsehjelp og andre hjelpetiltak fra det offentlige for å overleve, noe som medfører at de fleste sakene hvor de rusavhengige trenger rettshjelp er i saker hvor det offentlige er motpart. Av denne grunn faller de også utenfor fri rettshjelpsordningen. I mange av sakene hvor det offentlige er innblandet, anser lovgiver at forvaltningens veiledningsplikt er tilstrekkelig. Det er en kjensgjerning at veiledningsplikten til forvaltningen ofte ikke blir oppfylt på en tilfredsstillende måte. I realiteten opptrer det offentlige ofte som motpart til den private part, i dobbeltrollen med også å være vedtaksmyndighet. Rusavhengige er en stigmatisert gruppe og det smitter dessverre også over på det offentliges behandling av dem. Karakteristisk for gruppen er at de har omfattende og komplekse problemer, og de er tidkrevende å jobbe med dem. Ved at for eksempel sosialkontor har store kapasitetsproblemer, kan det lett skje at noen blir glemt og ikke får den hjelp de måtte trenge. For det andre er det få som har råd til å betale for juridisk bistand. De fleste lever innenfor en dag-til-dag ramme, hvor rusen eller jakten på rusen er det sentrale. I desember 2004 ble egenandelen på fri rettshjelp gjeninnført. Det er således misvisende å kalle ordningen for fri rettshjelp. For mange er det ikke en prioritert oppgave å søke juridisk bistand i utgangspunktet, og for

9 mange vil det ikke være mulig å betale en egenandel på kr 795,- Dette vil få en indirekte følge får gruppen. Det er advokatene som er satt til å kreve inn egenandelen. Ved at advokatene blir satt i rollen som kreditor, vil mange vegre seg for å ta imot rusavhengige som klienter. Dette vil bli en ekstra belastning for den enkelte advokat, i tillegg til den omstendelige søkerprosessen som fri rettshjelpsordningen medfører. ANTATTE SAKSOMRÅDER Gjennom kjennskap til gruppen og tideligere rettshjelpsundersøkelser, tyder på at de fleste sakene hvor de rusavhengige trenger juridisk bistand er på velferdsrettens område og hvor det offentlige er motpart. Det er antatt at de har flest problemer er i saker som gjelder sosial- og trygderett, familierett, bolig og gjeld. FRIVILLIG INNSATS I prosjektet er det en fast ansatt, og prosjektet er derfor avhengig av frivillig innsats for å ha tilstrekkelig kapasitet. Allerede før oppstart hadde mange meldt seg som frivillig. 25 jurister og advokater. Kristian Andenæs, professor i rettssosiologi, er med som rådgiver. Juss-Buss har involvert seg i Gatejuristen. De har vært med på forprosjektet og er også med på oppstarten av hovedprosjektet som startet nå 17. januar i en 5 ukers periode. Mitt håp er at Juss-Buss etter denne perioden vil fortsette sitt samarbeid. FINANSIERING I Norge har rettshjelp til ubemidlete i utgangspunktet vært offentlig finansiert. Ovenfor denne gruppen har det offentlige hittil ikke tatt ansvar. Gatejuristen ønsker å fremstå som en fri og uavhengig rettshjelpsinstitusjon. Dette ønsket vil lettest kunne oppfylles ved at finansieringen i hvertfall i prosjektsperioden i sin helhet eller i overveiende grad er privat. FORVENTEDE VIRKNINGER Mitt håp er at de rusavhengige ved hjelp av Gatejuristen i større grad vil klare å benytte seg av de mulighetene som finnes i velferdssamfunnet. Gatejuristens arbeid vil kunne gi svar på om de rusavhengige klarer å benytte seg av de rettighetene de har krav på ved hjelp av juridisk bistand. Dersom vi lykkes med dette vil det bli spennende å se hvordan velfredssystemet og lovgivningen håndterer krav som stilles i rettslige former fra de rusavhengige. side 9

10 Denne artikkelen ble spist av et ondartet virus, slik at den ikke kom med i forrige nummer av KromNytt, men vi prøver igjen: Nordisk narkotikapolitik försämring eller förbättring? Betydelsen av den nordiska narkotikapolitiken Professor Henrik Tham side 10 Narkotikapolitiken i Norden är självfallet viktig för de nordiska länderna. Politikens betydelse sträcker sig dock vidare. Den påverkar Europa och även världen genom sitt inflytande på bland annat Förenta Nationerna. Det finns ett antal skäl för varför våra länders narkotikapolitik är viktigare i världen än vad vår befolkningsandel antyder. De nordiska länderna är avancerade välfärdsstater. De står för många länder som exempel på en framgångsrik socialpolitik, som något för andra att sträva efter. Narkotikapolitiken utgör en del av välfärds- och socialpolitiken. Det blir därför också naturligt att andra länder vänder sig till Norden för att se hur vi definierar och hanterar narkotikafrågan. De nordiska länderna har också traditionellt varit kända i världen för en progressiv kriminalpolitik och strävan att begränsa användningen av fängelse. De nordiska länderna har fortfarande bland de lägsta fångpopulationerna i världen (Christie 2004). Då narkotikapolitiken ingår i kriminalpolitiken är det rimligt att förvänta sig att också här Norden står som det goda exemplet som många ser upp till. Att vara ett land som andra har respekt för innebär samtidigt en risk. Om landet inom till exempel kriminal- och narkotikapolitiken väljer en repressiv linje, kan denna också bli tongivande och något att ta efter. Ett sådant exempel i narkotikapolitiken har tyvärr Sverige blivit. Landet tillhör nu dem som trycker på för en politik i riktning mot ökad straffrättslig kontroll. Detta är särskilt allvarligt i ett europeiskt sammanhang. Europa har i världssamfundet stått för en relativt sett mer liberal narkotikapolitik och också försökt driva denna linje inom Förenta Nationerna. Sverige spräcker den europeiska bilden och kan av andra och mer hårdföra stater hållas fram som bevis för att det även i Europa krävs hårdare tag. Sverige blir med eller mot sin vilja en allierad till länder som USA och Ryssland och även till direkt odemokratiska regimer. Att man kan peka på att till och med ett nordiskt land kräver hårdare tag mot narkotikan blir ett särskilt tungt politiskt argument. LIKHETER OCH OLIKHETER I NARKOTIKAPOLITIKEN Att de nordiska länderna i Europa och världen betraktas som relativt enhetliga innebär nu inte att de också haft samma narkotikapolitik. Skillnaderna har genom åren varit tydliga. Enkelt uttryckt kan Danmark sägas ha skilt sig från Finland, Norge och Sverige (Island har ej tagits med i denna analys), (Laursen 1998). Danmark blev symbolen för narkotikaliberalismen i Norden. Särskilt demonstrerades detta genom fristaden Christiania i Köpenhamn. Cannabis såldes där öppet till nordiska turisters förtjusning eller förfäran. Polisen såg också i allmänhet mellan fingrarna även om tillslag förekom. I Danmark gjordes åtskillnad mellan olika typer av narkotika, vilket bland annat innebar att cannabis betraktades som ett mindre farligt preparat i såväl lagstiftning som lagtillämpning. Den danska hållningen utmärktes också i jämförelse med de övriga ländernas av harm reduction eller skadereduktion (Laursen & Jepsen 2002).

11 I både Norge och Sverige präglades narkotikapolitiken däremot av nolltolerans. Politikens ledstjärna var det narkotikafria samhället. I Norge kunde narkotikabrott leda till maxstraff, 21 års fängelse. Norge kriminaliserade också själva bruket tidigt, förbjöd länge metadonbehandling och gav polisen rätt att använda kräkmedel för så kallade sväljare. Sverige tillät metadon, men i mycket restriktiva program, tillät ej (med undantag för ett lokalt experiment) sprutbyte, kriminaliserade på 1980-talet konsumtion och utvidgade under samma årtionde möjligheterna till tvångsvård. I båda länderna dömdes också allt fler till allt längre fängelsestraff för narkotikabrott (Christie & Bruun 1985/2003; Tham 2003). Finland hade i princip samma narkotikapolitik som Norge och Sverige. Samtidigt var frågan relativt akademisk narkotika var klart begränsat både som debattämne och som faktiskt bruk (Hakarainen & Tigerstedt 2003). Landet skiljde sig genom sin traditionella dryckeskultur, genom att personer med problematiskt bruk for till Stockholm och Köpenhamn, samt genom att ligga något vid sidan av transitvägarna och ha ryggen fri fram till Sovjetunionens fall. (För en allmän översikt av de nordiska ländernas narkotikapolitik, se Christie & Bruun 1985/2003). NARKOTIKAUTVECKLINGEN PÅ 1990-TALET Narkotikakonsumtion ses som ett skadligt beteende, som politikerna upplever att samhället måste reagera mot. Utvecklingen av narkotikabruket och dess skadeverkningar bör därför bilda en första utgångspunkt för försök att förstå politikens utformning. I alla de fyra nordiska länderna har narkotikabruket ökat under 1990-talet. Det gäller såväl 15-åringar som under senaste månaden brukat narkotika som personer med problematiskt eller tung bruk. Utvecklingen av andel 15-åringar som prövat narkotika stagnerar dock runt år Ökningen av problematiskt bruk är särskilt markant i Finland men tydlig också i Norge medan den är relativt sett mindre i Danmark och Sverige. Den narkotikarelaterade dödligheten stiger i alla länderna och särskilt i Finland och Sverige, medan den senaste året gått ned i Oslo efter en tidigare tydlig ökning. Det sker även ökningar av beslag, narkotikabrott rapporterade till polisen och drogonykterhet i trafiken indikatorer som dock till del är reaktionsrelaterade. (www.mcdda.org). NATIONELL NARKOTIKAPOLITIK FRÅN 1990-TALET Som en följd av - eller åtminstone parallellt med - utvecklingen mot ökat narkotikabruk och ökade skadeverkningar av narkotika sker ett antal ändringar i de olika ländernas narkotikapolitik. Samma utveckling behöver dock inte leda till samma reaktioner. Detta visas genom att statsmaktens svar på ökande bruk delvis varierat mellan de nordiska länderna. Härmed visas också att kriminal- och narkotikapolitiken inte är entydigt given av en viss utveckling. Det politiska utrymmet för val av olika strategier är tvärtom avsevärt. Danmark inför 1966 den så kallade Pusherloven med skärpta straff för handel med tung narkotika och för återfall. Man inför även omvänd bevisföring vid konfiskation, skärpta häleribestämmelser, utvidgad möjlighet till telekommunikationsspaning och utvisning vid narkotikabrott (Laursen 1998; Laursen & Jepsen 2002). Narkotikabrukarna själva kan åläggas förbud att uppehålla sig på vissa platser och kan tilldelas varningar bestämmelser som kontrolleras av polisens orospatruller (Franzsen 2003). Socialministern ställer sig negativ till sprutrum med hänvisning till att det sänder fel signaler (Politiken ). Slutligen tycks Christianias saga vara all Köpenhamn förnyar inte längre kontraktet med invånarna. Finland skärper narkotikapolitiken på flera områden: Lag mot penningtvätt, fängelse i straffskalan för bruk 2001, begränsning av åtalsunderlåtelse, möjlighet för polisen till provokation och infiltration; hemlig kameraövervakning, möjligheter till drogtester, och rätt till kroppsvisitation på fängelserna. I motsatt riktning går dock sprutbytesprogram i Helsingfors samt möjlighet till läkemedelsbehandling (Hakarainen & Tigerstedt 2003). I Norge skärps straffen vid narkotikahäleri och omvänd bevisbörda vid konfiskation införs. Polisen ges större möjlighet till kommunikationskontroll samt husrannsakan och beslag. Den norska utvecklingen visar samtidigt en annan sida. Stortinget trycker på för sprutrum, men regeringen är emot (Skrettig 2003). Efter side 11

12 side 12 ett hårt motstånd mot metadon ändras inställningen efter den så kallade överdossaken och antalet platser för metadonbehandling ökar kraftigt från 1990-talet (Scherdin 2003). Även Subutex (Buprenorfin) tas alltmer i bruk. I en norsk offentlig utredning (NOU 2002:4) föreslår en majoritet avkriminalisering av bruk, straffrihet för mindre innehav och kraftigt sänkta maximistraff något som dock nuvarande justitieminister vänt sig mot. Och i rapporteringen av narkotikasituationen till EU:s narkotikapolitiska institut, görs numer åtskillnad mellan cannabis och farligare droger (www.mcdda.org). I Sverige införs 1993 fängelse i straffskalan för eget bruk med resultatet att sedan dess urinprov tagits per år för att konstatera bruk. Antalet polistjänster för narkotikabrott har ökat. En nollgräns har införts för narkotika i trafiken. Och för att komma åt floran av nya droger har landet fått Lag om euforiserande droger (Tham 2003). Även i Sverige finns dock tecken på en förändring av narkotikapolitiken i riktning av harm reduction och mindre inslag av tvång. En nationell narkotikasamordnare, som döpt sin institution till Mobilisering mot narkotika (www.mobilisera.nu), har i huvudsak undvikit att tala om mer straff. Han har också lagt ett förslag till sprutbytesprogram ett förslag som det dock stod hård strid om bland remissinstanserna (Socialdepartementet 2003). Tvångsmedelsutredningen, slutligen, framhåller nu tvångets ineffektivitet samt ändrar lagtextens missbrukare till person med missbruksproblem (SOU 2004:3). NORDISK NARKOTIKAPOLITIK - EN FÖRBÄTTRING? Narkotikafrågan har fått en allt större plats på den politiska arenan i de nordiska länderna. Lagstiftningen rörande narkotika preparat har utvidgats, fler tvångsåtgärder mot brukarna har införts, resurser och/eller befogenheter för polisen har utvidgats och alltfler döms för narkotikabrott. Politiken i de olika länderna uppvisar samtidigt tecken på uppluckring : debatten om skadelindring är nu mindre tabubelagd, sprutbyte och sprutrum är på väg

13 att införas, vikten av behandling, inklusive substitutionsprogram, står på dagordningen, och kriminaliseringen av själva bruket har ifrågasatts. Narkotikafrågan har förflyttat sig något från det straffrättsliga till det socialpolitiska området. Förändringarna innebär till del att ländernas tidigare placering efter en narkotikapolitisk skala i termer av repressiv liberal inte längre är lika given. Det särskilt oroande inslaget är Danmark, som nu tydligt går i en alltmer straffrättslig och polisiär riktning. Mer positiva förändringar rapporteras dock från de övriga länderna. Och att positionerna inte är för en gång givna pekar på att förändring är möjlig. Möjligheterna för förändring visar sig också i lokala variationer. Den lokala nivån följer inte alltid den nationella. Och den oföljsamhet som äger rum kan i sin tur ge upphov till nationella förändringar. I Danmark och Köpenhamn förekommer i vissa distrikt hårda tag mot brukarna från polisens sida, medan polisen och brukarna i andra distrikt hittar mer humana sätt att förhålla sig till varandra (Frantzsen 2003). I Norge och Oslo finns genom kyrkan ett engagemang för att synliggöra personer med tungt missbruk. I Sverige förekommer genom olika läkare och behandlingsprogram en långtgående förskrivning av Subutex (Buprenorfin), utan formellt stöd hos statsmakten. En svensk ledande dagstidning, Expressen, driver också sedan några år aktivt en liberal kritik av den rådande narkotikapolitiken. I Finland finns en tendens till normalisering och ett accepterande av att problemet inte bara kommer utifrån utan även har inhemska orsaker (Hakkarainen & Törrönen 2003; Hakarainen & Tigerstedt 2003). I de nordiska länder där narkotikapolitiken förts med prohibitionismen och absolutismen som ledstjärna, tycks nu hållningen mindre segerviss. Trots retoriken för regeringarna en något mindre offensiv politik. Det förefaller som om man kommit till insikt om att man med straff och tvång nått vägs ände. Detta visas även av utfallen mot liberaler och företrädare för harm reduction. Aggressiviteten, konspirationstänkandet och bristen på rationella argument kan tolkas som att man känner sig trängd, saknar alternativ och inte längre har styrfart. En positiv tolkning av utvecklingen är att vi står inför ett imperiums nedmontering (Christie 2002). NORDISK NARKOTIKAPOLITIK - EN FÖRSÄMRING? Riskerna för en ytterligare skärpning av narkotikapolitiken finns samtidigt. De är kanske inte lika tydliga men därför inte mindre oroande. I detta framtidsperspektiv spelar narkotikan en annan roll än sin egen. Den kompromisslösa narkotikapolitiken blir en symbol för något annat och politiken handlar inte längre om att bekämpa narkotikans skadeverkningar. I en situation där utrymmet för en nationell politik alltmer begränsas av dels marknaden, dels överstatliga beslut blir mjuka områden som kriminal- och narkotikapolitiken allt viktigare för de nationella politikerna. Brotts- och narkotikafrågor ger utrymme för utspel, dådkraft och symbollagstiftning. I en situation där nationell identitet hotas, erbjuder narkotikafrågan till synes ett sätt att återupprätta konsensus (Tham 1992). I kravet på ett narkotikafritt samhälle och på brukarens totala avhållsamhet och rehabilitering återskapas ett nostalgiskt förflutet. I den stolta välfärdstraditionen accepteras inte skadereduktion, inte det som är näst bäst. I en situation av upplevt hot utifrån ställs samhällsmålet ännu högre: drogfrihet och upprättelse och till varje pris. Välfärdsstaten värnar om sig själv och övergår från omsorg till försvar, från omtanke om svaga och utsatta till skyddet av medborgarna och visionen av det goda samhället. Det goda blir det bästas fiende (Scherdin 2003; Tham 2004). Narkotikafrågan kopplas till andra och större frågor och får därmed högre status och ökad dignitet. I Danmark knyts kriminalitet och narkotika till invandringen och blir ett politiskt slagträd i debatten side 13

14 side 14 om flyktingar och asylsökanden. I Sverige ser en statlig utredning narkotikan som ytterst ett hot mot välfärden och demokratin (SOU 2000:126). I Europeiska Unionen, som i tilltagande utsträckning formuleras som ett brottspreventivt projekt, kopplas narkotika till terrorism, människohandel och organiserad brottslighet (Mathiesen 2000). Det gäller även i ökande grad i det narkotikapolitiska arbetet inom Förenta Nationerna (Room 2003). Och presidenterna Busch och Putin ger varandra fria händer genom att underteckna ett dokument om samarbete i kampen mot terrorism och narkotika (Lilja 2002). Narkotikapolitiken blir också en källa till nordisk enhet. Den svenske narkotikaministern tog i september 2003 initiativet till en gemensam narkotikapolitik för Norden och dess närområde (Johansson m. fl. 2003). Dokumentet från mötet är relativt allmänt och öppet hållet men bör ses mot bakgrund av initiativtagaren: att de nya EU-medlemmarna delar Sveriges syn, att de nordiska och baltiska staterna ska enas i den restriktiva synen och att liberalerna och legaliseringsivrarna ska bekämpas. Fast drogliberalerna kommer egentligen inte att lyckas förändra politiken då, enligt den svenske ministern, deras argument är alltför svaga (Johansson 2003.). Med tilltagande ojämlikhet och osäkerhet inför framtiden ökar utrymmet för en politiserad kriminalpolitik. Narkotikan får i denna situation alltmer fylla funktionen av den gode fienden (Christie & Bruun 1985/2003). Tendenserna till en uppluckrad och mindre repressiv narkotikapolitik kommer att mötas av starka motkrafter. Referenser Christie, N. (2002), On the demolition of an empire. A proposal for a study of changing regimes of drug control. Institutt for kriminologi og rettssosiologi, Universitetet i Oslo. Stencil. Christie, N. (2004), En passende mengde kriminalitet. Oslo: universitetsforlaget. Christie, N. & Bruun, K. (1985), Den gode fienden. Narkotikapolitik i Norden. Stockholm: Rabén och Sjögren; (2003) Den gode fiende. Narkotikapolitikk i Norden. 3. reviderte utgave. Oslo: Universitetsforlaget. Frantzsen, E. (2003), Drug enforcement in Copenhagen: Negotiating space. I Houburg Pedersen, E. & Tigerstedt, Ch. (red.) Regulating Drugs Between Users, the Police and Social Workers. NAD publication 43. Helsinki: Nordic Council for Alcohol and Drug Research. Hakarainen, P. & Törrönen, J. (2003), Narkotika och det välfärdsstatliga konceptets förändring i tidningarnas ledare. Nordisk alkohol- och narkotikatidskift, vol. 20, nr 1. Hakarainen, P. & Tigerstedt, Ch. (2003), Motsägelsernas narkotikapolitik normaliseringen av narkotikapolitiken i Finland. Nordisk alkohol- och narkotikatidskift, vol. 20, nr 2-3. Johansson, M. (2003), Drogliberaler får inte lyckas. Brännpunkt, Svenska Dagbladet Johansson, M., Schou, I., Lökke Rasmussen, L., Magnùsson, Á. & Hyssälä, L. (2003), Samlad kamp mot knarket. Brännpunkt, Svenska Dagbladet Laursen, L. (1998), Hvor nordiske er de nordiske lande i deres praktiske narkotikapolitik? Nordisk alkohol- och narkotikatidskift, vol. 15, nr 5-6. Laursen, L. & Jepsen, J. (2002), Danish drug policy An ambivalent balance between repression and welfare. Annals, AAPS, July. Lilja, M. (2002), The construction of the drug problem in St. Petersburg. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Stencil. Mathiesen, T, (2000), Siste ord er ikke sagt. Schengen og globaliseringen av kontroll. Oslo: Pax. NOU (Norges offentlige utredninger) 2002:4, Ny straffelov. Straffelovskommisjonens delutredning VII. Politiken Room. R. (2003), Trender och frågor i den internationella narkotikakontrollen, Nordisk alkohol- och narkotikatidskift, vol. 20, nr 4. Scherdin, L. (2003), Kontrollkulturer og etikk satt på spissen. Avhandling levert for dr. philos-graden. Institutt for kriminologi og rettssosiologi, Universitetet i Oslo. Stencil. Skrettig, A. (2003), Sprøterom i Norge? Historien ruller videre. Nordisk alkohol- och narkotikatidskift, vol. 20, nr 4. Socialdepartementet (2003), Sprutbytesprogram för narkotikamissbrukare. Remiss , S2003/2291/ ST. SOU (Statens offentliga utredningar) 2000:3. Vägvalet. Den narkotikapolitiska utmaningen. Slutbetänkande av Narkotikakommissionen. Stockholm: Fritzes. SOU (Statens offentliga utredningar) 2004:3. Tvång och förändring. Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård. Betänkande av LVM-utredningen. Stockholm: Fritzes. Tham, H. (1992), Narkotikakontroll som nationellt projekt. Nordisk Alkoholtidskrift, vol. 9, nr 2. Tham, H. (2003), Narkotikapolitiken och missbrukets utveckling. I Tham, H. (red.) Forskare om narkotikapolitiken. Rapport 2003:1. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Tham, H. (2004), Swedish drug policy and the vision of the good society. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, (kommande).

15 Sinnslidende fanger må ut av fengsel Av sosionom Arne Heli Aftenposten 29. mars gir oss et dystert bilde av livssituasjonen til den sinnslidende og sultestreikende fangen Halvar P. Pettersen. Det er langt fra første gang avisen gir oss et slikt innsyn bak murene Allerede tidlig på 70-tallet rettet KROM søkelyset mot fangers psykiske helse. Vi har avgitt høringsuttalelser, arrangert offentlige møter og tatt problematikken opp på de store Synnseter-konferansene. Fanger har lært oss hva det vil si å være psykiatrisk pasient på isolater og i en fengselscelle. Fagfolkene har fått utvidet kunnskapene sine. En sentral KROM representant, professor Ståle Eskeland, er landets fremste ekspert på fangerett. Han har gjentatte ganger fastslått at det er lovbrudd å holde alvorlige sinnslidene i fengsel: Det er her tale om alvorlige krenkelser av rettssikkerhetsverdier Hele soningssituasjonen er en krenkelse av kavet om kvalitativ minstestandard, og kravet om respekt for personlig integritet krenkes på flere måter, særlig ved at fangene plasseres på isolat. Fra fengselsfolk blir det svart med at vi blir ikke kvitt dem! Om dette sier professor Eskeland: Det som er egnet til å forundre, er at fengselsmyndighetene her velger å opptre i strid med loven og å påføre seg selv og de syke fangene betydelig problemer, i klar strid med rettssikkerhetskravene, rettsriktighet og verdiriktighet. (Sitatene er hentet fra Eskelands doktoravhandling Fangerett ) Tidsskrift for Den norske lægeforening nr. 16/2004 presenterer to undersøkelser av fangers psykiske helse som det ikke blir plass til å referere i en avisartikkel. Men jeg vil i forbifarten nevne at jeg ikke kan se at utenlandske fanger er med i undersøkelsen av de 40 fangene. Dertil er det stor skilnad mellom anstaltene. Gjennom fangekontakter får vi høre at soningsforholdene på Ringerike fengsel regnes for å være spesielt harde. Undersøkelsene er tatt opp på lederplass: Måten et land behandler sine fanger på sier mye om landets kulturelle nivå. Jeg referer det siste avsnittet i sin helhet: I begge artiklene konkluderer forfatterne med at det bør gjøres en grundig undersøkelse av forekomsten av psykiatriske problemer blant innsatte. Behovet for dette er påtrengende. Det er svært kritikkverdig at det fortsatt sitter mange psykotisk personer i norske fengsler. Dette har vært kjent i flere tiår. Når vil ord bli omsatt i handling? side 15

16 Den hotfulla kriminalitetskontrollen Professor Janne Flyghed side 16 När nationalstaternas formerades på 1500-talet och successivt förpassade furstendömenas privata arméer till historien, skedde en såväl kvalitativ som kvantitativ förändring av våldsmakt. Grovt sett gjordes en uppdelning där militär skulle sköta de externa hoten och polis upprätthålla den interna ordningen och säkerheten. Men då det fanns en uppenbar risk för att staten skulle kunna använda sin maktställning för egna intressen, d.v.s. inte enbart använda militär och polis för medborgarna fromma, krävdes garantier gentemot sådant missbruk. Det infördes rättsligt skydd för medborgarna mot statens våldsapparat. Dessa medborgerliga fri- och rättigheter har sedermera kodifierats i de flesta staters lagstiftning. Det ska finnas klara och tydliga regler för när och hur medborgarnas personliga integritet får kränkas. Till de mest fundamentala rättssäkerhetskraven hör principerna om legalitet och proportionalitet; det vill säga inga inskränkningar i fri- och rättigheter utan stöd i lag samt att det ska finnas proportionalitet såväl mellan ingreppets art och den fara som ska avvärjas, som mellan normbrott och sanktion. Ingen ska dömas ohörd, var och en har rätt till rättslig prövning av det man är misstänkt för. Därtill kommer rätten till privatliv, något som regleras i Europakonventionen för Mänskliga rättigheter (artikel 8). Polismetoder, tvångsmedelsanvändning, är per definition integritetskränkande och därmed ingrepp i MR. Hur löser vi konflikten mellan att hålla brottsligheten på en rimlig nivå och samtidigt värna mänskliga rättigheter? Är det möjligt att bemöta extrema hot utan att upphäva rättssäkerhet och demokrati? I efterdyningarna av 11 september 2001 och bomberna i Londons tunnelbana 7 juli 2005 har förespråkarna för mer kontroll och övervakning fått stark medvind. Förslag som av integritetsskäl tidigare haft svårt att få gehör, såväl i lagstiftande församling som i opinionen, möter idag mindre kritik och motstånd. Ageranden som betraktats som helt oacceptabla, har riktats mot vad som i svepande ordalag benämnts terrorism. Gemensamt för dessa åtgärder är att de resulterat i grava inskränkningar i grundläggande mänskliga rättigheter. Det har till och med förekommit (och förekommer) direkt laglösa motmedel; det har m.a.o. inte funnits tillstymmelse till rättsligt stöd. Guantanamobasen utgör ett extremt exempel. I detta amerikanska fångläger på Cuba har åtminstone 660 personer från 42 nationer hållits inspärrade under tortyrliknande former utan rättsligt prövning. De har inte fått veta vad de är anklagade för (förutom att de misstänks vara terrorister ) än mindre fått en chans att försvara sig. 1 Kriget mot terrorismen har påverkat balansen mellan kontroll och mänskliga rättigheter även i de nordiska länderna. Detta framkommer med all önskvärd tydlighet i de norska och svenska statliga utredningar och rapporter rörande polisiära kontrollmetoder som gjorts efter attentaten mot World Trade Center och Pentagon 11 september 2001 (se t.ex. NOU 2004:6). I Sverige ägnades en separat utredning, Vår beredskap efter den 11 september (SOU 2003:32), åt förbättrat samarbete mellan myndigheter samt utvidgade kontrollbefogenheter för polisen. Det internationella trycket har varit starkt; i synnerhet tiden närmast efter 11 september. Det var mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att ens diskutera motåtgärder i den atmosfär av de som inte är med oss är emot oss som rådde. Till exempel vidtogs inom EU en rad åtgärder redan några månader efter 11 september 2001; detta utan nämnvärd debatt och trots att flera åtgärder tidigare betraktats som högst kontroversiella. Bidragande faktor till EU:s snabba agerande var det brev president Bush skickade till dåvarande EU-presidenten Roman Prodi redan i oktober Det innehöll begäran om en lång rad åtgärder, bland annat möjlighet att frysa ekonomiska tillgångar för terroristmisstänkta, utökat underrättelsesamarbete mellan USA och EU samt införande av skärpta terroristbestämmelser (Proposals ).

17 Sverige har även bidragit med direkt laglösa åtgärder. Det gäller främst fallet med de två egyptier som med hjälp av maskerade amerikanska agenter fördes ut ur Sverige i december De flögs direkt till Egypten, ett av de länder (tillsammans med Syrien och Jordanien) som enligt Seymour Hersh används av USA när de vill få misstänkta personer förhörda på ett sätt som de inte kan göra på hemmaplan (Hersh 2004). I klartext innebär det tortyr. Sverige var det första land som agerade på detta vis och blev därmed trendsättande, vilket sannolikt fått betydelse med tanke på Sveriges tidigare goda internationella rykte beträffande mänskliga rättighetsfrågor. Kan Sverige så kan väl vi. Hur ska då dessa förändringar förstås, förklaras? I den norska utredningen Mellom effektivitet och personvern (NOU 2004:6) görs ett för dessa frågor fundamentalt konstaterande. Kriminalitetens art og omfang utgjør en viktig faktor i vurdering av politiets behov av metoder. Nye metoder bør ikke åpnes for og eksisterende ikke utvides uten et konkret behov (NOU 2004:6,160). Jag ska med hjälp av svenska och norska offentliga publikationer samt ett antal hotbildsframställningar beskriva hur detta behov motiverats. VILKA BROTT? I dagens hotbildsdiskussioner handlar det ofta om såväl teoretiskt som empiriskt svårgripbara begrepp. Vanligt förekommande komponenter är gränsöverskridande, internationell och organiserad brottslighet. Men organiserad brottslighet med internationella förtecken som hotbild är ingen nyhet. Den har under historien varit ständigt återkommande, om än i varierande form. Under de senaste drygt hundra åren har det förekommit ett kontinuum av goda fiender med mer eller mindre stark koppling till organiserad brottslighet. Vid förra sekelskiftet handlade det om bombkastande anarkister och från och med 1917 var det kommunismen. Sedan 1960-talet har narkotikan fungerat som god fiende och nu senast det lika flitigt använda som sällan definierade begreppet terrorism. Men idag är det inte längre enbart war against drugs eller war against terrorism. Nu har det övergått till ett generellt krig mot kriminalitet en masse. Problemet är att detta är ett krig som aldrig tar slut. Det pågår hela tiden, mitt ibland oss, och ständigt dyker det upp nya fiender som måste nedkämpas. För när sker det avgörande slaget? När kapitulerar fienden? I dessa krigssammanhang får medborgerliga frioch rättigheter en högst perifer roll. Det nya är att riskerna blivit såväl fler som otydligare. Men att hoten är diffusare innebär inte att de uppfattas som mindre allvarliga. Att de är svåra att precisera, och därmed belägga, utgör nämligen ett tecken på deras farlighet. Vad det gäller de konkreta, mest extrema hoten som utsläpp av radioaktiva eller kemiska ämnen, omfattande bombdåd e.dyl. bedöms de visserligen vara högst osannolika vad det beträffar de nordiska länderna, men konsekvenserna av en sådan händelse (är) så allvarliga att hotbilden likväl inte kan avfärdas (SOU 2005:70,65). Dessa resonemang har fått påtagliga konsekvenser för de brottskontrollerande instanserna, såväl nationellt som internationellt. En viktig komponent i detta nytänkande är hotbilder och hotbildsanalyser, de framställningar som präglar vår uppfattning av verkligheten. Det är dessa som ger legitimitet åt vidtagna kontrollåtgärder. HOTBILDER Hotbildskonstruktionernas uttalade syfte är att skapa underlag för god beredskap om hotet skulle realiseras, något vi kan kalla beredskapsfunktionen eller försvarsfunktionen. Men det kan också finnas ett outtalat syfte, nämligen att rättfärdiga organisationers existens och/eller verka för att organisationen bör tilldelas mer resurser (legitimitetsfunktionen). Andra underliggande motiv kan vara att avleda uppmärksamheten från något annat, för tillfället känsligare problem. Ett klassiskt exempel är att rädda inhemska problem genom att agera utrikespolitiskt. Statsvetaren David Finlay kallar detta för den psykologiska funktionen. Hot om en yttre fiende kan också vara enande. Det är identitetsskapande samt fostrar till solidaritet och sammanhållning. Detta brukar benämnas den sociologiska funktionen. I svåra tider tjänar endimensionella fiendebilder som utmärkta redskap för att definiera nationens identitet. Starkt förenklade fiendebilder har ofta större effekt än mer sofistikerade. Att förmedla en tillfredsställande illusion är lättare och effektivare än att förmedla en komplicerad verklighet. En besläktad funktion med den sociologiska är den politiska. Då fokuseras på gemensamma intressen för att få politisk uppslutning. Enligt Finlay kan man genom att polarisera det onda och goda vidmakthålla ideologi, nationalism och konsensus (Finlay et.al. 1976). Sammantaget leder detta till att vi lever i en värld fylld av överskattade hot och risker. Hotbildsanalysens inre logik bidrar därför till en normalisering av exceptionella hot och risker (Flyghed 2002). KONKRETA EXEMPEL Hur hotbilderna konstrueras och framställs har avgörande betydelse när man överväger att införa integritetskränkande tvångsmedel. Men innan några ingrepp i den personliga integriteten och medborgarnas fri- och rättigheter införs, bör ett antal krav med koppling till side 17

18 side 18 hotbilderna vara uppfyllda. 1. Hotrekvisitet. Finns det några uppgifter om att nya eller gamla hot fått ökad aktualitet? Existerar det några tillförlitliga och kontrollerbara belägg? 2. Skaderekvisitet. Blir skadan stor om hotet realiseras? 3. Effektivitetsrekvisitet. Finns det belägg för att motmedlet är effektivt mot det aktuella hotet? Och står i så fall effektiviteten i proportion till kostnaden? 4. Proportionalitetsrekvisitet. Är det med avseende på hot och skada en proportionerlig integritetskränkning? De förmodade hoten är således helt centrala i diskussioner om integritetskränkningar. Går det inte att svara ja på fråga 1 ska inga nya metoder införas. Men även om alla tre inledande frågor besvaras med ja, återstår att överväga om åtgärden är förenlig med proportionalitetsprincipen. Sällan diskuteras dessa frågor, än mindre besvaras, innan nya tvångsmedel införs. Vad finns det då för belägg för de nya hotbilder som presenteras? På vilken empirisk grund vilar de scenarion som ritas upp? Tyvärr råder det stor brist på analyser av dessa hotbildsrapporter genomförde jag dock en mindre studie av tre hotbildsbeskrivningar om öststatsbrottslighet framtagna av svensk polis mellan 1993 och 1996 (Flyghed 1997). Jag letade efter påståenden som pläderade för eller mot en invasion av öststatsrelaterad brottslighet i Sverige. Ytterligare en studie gjordes fem år senare av tre andra hotbildsrapporter framtagna inom polisen (Wimmerstedt 2003). Då gällde det risk för invasion av illegala migranter. Innehållsanalysen i båda fallen är baserade på en påståendehierarki som går från ytterst bristfälligt underbyggda påståenden till välunderbyggda. Påståendena har kategoriserats på följande sätt. A. Vaga ogrundade påståenden. Påståendena är baserade på antaganden utan hänvisning till källa. Det framgår t.ex. inte vilken typ av brottslighet det gäller. B. Inga empiriska belägg. Påståendet är delvis tydligt, det framgår t.ex. vilka länder det gäller, typ av brottslighet etc., men det finns inga siffror som stöder de påståenden som framförs. C. Inga kontrollerbara källor. Påståendet grundar sig på empiriska bevis men det anges inga kontrollerbara källor. Därmed går det inte att kontrollera de empiriska beläggens tillförlitlighet. D. Ingenting att jämföra med. Tydligt påstående, siffror och tillförlitliga källor, men det finns ingen ytterligare statistik att jämföra med. Därför svårt att avgöra om det skett någon förändring över tid, ökning eller minskning eller status-quo. Svårt uttala sig om eventuella trender. E. Ideal. Klart och tydligt påstående som grundar sig på jämförbara, empiriska bevis och med angiven kontrollerbar källa.

19 Resultatet av de två studierna redovisas i nedanstående tabell. Öststatsrelaterad brottslighet Illegal invandring och människosmuggling Dokument ( ) Dokument ( ) TOTALT (Samtliga dokument) Kategori av påstående I II III I II III N % A: Helt ogrundat B: Ingen empiri C: Inga källor D: Ej jämförbart E: Ideal Totalt Tabell 1: Påståenden om öststatsrelaterad brottslighet i tre dokument samt påståenden om illegal invandring och människosmuggling i tre dokument Innehållsanalysen av dokumenten rörande öststatsrelaterad brottslighet ( ) visade att påståendena så gott som uteslutande baserades på generella antagande och svepande formuleringar. Inte ett enda påstående uppfyllde kravet för den ideala kategorin. I media kunde man vid samma tid läsa om hur rysk maffia hotade att invadera Sverige. Där hade man om möjligt ännu sämre underlag för sina påståenden än vad som var fallet i de polisiära hotbildsscenarierna. Sällan, för att inte säga aldrig, ifrågasatte journalisterna de hotbilder som presenterades av polis eller andra myndigheter. Mot slutet av 90-talet tillstod polisen själv att denna brottslighet inte blev lika omfattande som man hade befarat (Westfelt 2001,54). Beträffande den andra delstudien rörande påståenden om illegal invandring och människosmuggling ( ) visade det sig att kategorierna B och C var de absolut dominerande; där hamnade 107 av totalt 133 påståenden. Endast fyra stycken klassades som kategori E. Trots viss förbättring i förhållande till den första studien, har polisen fortfarande svårigheter att ta fram tillförlitliga belägg för sina påståenden. Av tabellen framgår också att totalt var det endast drygt tio procent av samtliga 189 påståenden i de sex dokumenten som baserades på empiriska belägg och kontrollerbara källor. I hotbilds- och riskanalyssammanhang existerar det åtminstone två generella problem. Den gemensamma nämnaren är att det saknas tillförlitliga belägg, vilket får stor betydelse för expansionen av nya kontroll- och övervakningsmetoder. Det första gäller hotbildsanalyserna, där det som framgått ofta saknas vederhäftiga sådana innan nya kontrollmetoder införs. Det andra gäller bristen på utvärderingar av nya metoders effektivitet när de väl har införts. Och de som faktiskt görs, vad säger de? Vad finns t.ex. gjort beträffande kameraövervakning, CCTV (closed circuit television)? Politihögskolan i Oslo genomförde en utvärdering 2001 och kunde konstatera att det var svårt att fastställa några direkta och varaktiga effekter på brottsligheten (Winge 2001). I sin bok om kameraövervakning i Storbritannien kom Benjamin Goold till slutsatsen att CCTV fått högst marginell effekt på brottsligheten samt i mycket liten grad påverkat polisens arbete överhuvudtaget. Och detta sagt om ett land där det sedan slutet av 1980-talet monterats över en miljon tv-kameror, och det enligt Goolds uppskattningar fortsättningsvis sätts upp 500 kameror i veckan (Goold 2004,2). Kostnaderna för detta är astronomiska. 4 Hur är det med utvärderingar av andra tvångsmedel? Vad vet vi om buggningens effektivitet? Mig veterligen finns det inga seriösa utvärderingar av detta tvångsmedel som nu åter är aktuellt i den svenska debatten. Vad det gäller klassisk telefonavlyssning finns det däremot i Sverige ett officiellt effektivitetsmått. På basis av uppgifter från rikspolisstyrelsen rapporterar den svenska regeringen varje år i hur många fall avlyssningen haft betydelse för utredningen. Till att börja med är frågan felställd för en reell utvärdering av tvångsmedlets effektivitet; kravet är alltför vagt. Kriteriet borde vara har åtgärden haft avgörande betydelse för att fallet gått till åtal? Men trots att det existerande vaga kriteriet - haft betydelse - borde vara ett lätt krav att uppfylla, så var det 2003 färre än hälften (46%) av fallen där avlyssningen haft betydelse. I över 50 procent av de beviljade avlyssningarna har åtgärden inte haft någon betydelse alls för utredningen (Regeringens skrivelse 2004/05:36). NORMALISERING Mycket av oron och rädslan idag är således till stor del en konstruktion baserad på bristfälliga hotbildsanalyser. Ett nyckelbegrepp i dessa konstruktioner är det nya säkerhetsbegreppet. I och med introducerandet av detta begrepp inträdde ett säkerhetspolitiskt paradigmskifte där ett flertal samhälleliga problem kom att uppgraderas i hotbildstänkandet (Flyghed 2003). Det finns en uppenbar risk att dessa exceptionella hotbilder normaliseras, trummas in som sanning, trots att det saknas belägg för att de faktiskt existerar. Därmed skapas ett permanent krisläge vilket legitimerar ytterligare repressiva insatser side 19

20 i form av mer polis, hårdare straff och nya polismetoder. Jag har kallat detta för normalisering av det exceptionella (se vidare Flyghed 2000). Mycket tyder på att såväl tvångsmedelsarsenalen som tillämpningen av dessa tvångsmedel tenderar att utvidgas. De inrättas först för att användas mot grov och mycket ovanlig brottslighet, och ofta vid exceptionella situationer. Men när de väl introducerats glider de längs ett sluttande plan för tillämpning mot allt lindrigare brottslighet. Den grövsta brottsligheten blir därmed trendsättande när det gäller nya tvångsmedel. Det går sällan åt andra hållet, det vill säga att ett tvångsmedel tas ur bruk därför att den ursprungliga hotbilden försvunnit. Normaliseringen av det exceptionella kan delas in i två huvudtyper: hotbildsnormalisering och medelnormalisering. Den första typen av normalisering av det exceptionella har sin grund i ovanliga och spektakulära händelser. Sådana händelser har stort sensationsvärde och får därmed stor massmedial belysning. Den så kallade vardagsbrottsligheten, den absolut vanligast förekommande brottsligheten, blir i det enskilda fallet sällan intressant ur mediasynpunkt. Den grova brottsligheten, i synnerhet våldsbrottslighet med extrema inslag, har däremot en dramatik som passar utmärkt för löpsedelsformatets korthuggna formuleringar och mittuppslagens fotografiska estetik. Politiska terrordåd utgör ett annat exempel på spektakulära händelser som ofta exploateras i diskussioner om hotbilder. Medelnormaliseringen, som syftar på metoderna i polisarbetet, kan i sin tur ske på två sätt. Tillämpningen av ett inrättat medel kan på lagstiftarnas initiativ expandera utöver de ursprungliga intentionerna. Den andra varianten är att polisen i sin praktik tänjer på gränserna för det tillåtna. I det sistnämnda fallet riskerar lagstiftningen att komma på efterkälken, vilket i sin tur kan leda till legalisering i efterhand, d.v.s. en rättslig anpassning till en praktik som etablerats i den gråzon som polisens tvångsmedelsanvändning bedrivs i. Det kan tilläggas att normalisering av det exceptionella ofta är en ad hoc-process. Expansionen betraktas som en tillfällig nödlösning motiverad av stundens allvar, för att i efterhand framstå som en nödvändig åtgärd som bör bli permanent. Detta ad hoc-förfarande är en länk mellan exceptionalitet och normalitet, som gör att det extrema och icke representativa blir normalt. De extrema händelserna fungerar i denna process som utlösande faktor, d.v.s. som händelser som förstärker hotbildsnormaliseringen Det finns fyra huvudsakliga aktörer i tvångsmedlens expansionsprocess: Polisen, politikerna, kontrollindustrin och media. I stor utsträckning styrs deras agerande utifrån en målrationalitet, även om det finns inslag av värderationalitet. Det som utmärker samtliga är att de har en faktisk påverkan på brottsbekämpningens utformning. De tre förstnämnda har som uttalat syfte att uppnå en effektivare kontroll av brottsligheten. Massmedia har främst en kommunicerande roll. Men det handlar inte enbart om effektiv brottsbekämpning när nya kontrollmetoder införs. Här finns såväl uttalade (extern rationalitet) som outtalade intressen (intern rationalitet), där det förstnämnda inte alltid sammanfaller med det sistnämnda. Förhållandet mellan aktörernas externa och interna rationalitet kan sammanfattas med följande tabell. side 20

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

Høringsuttalelse fra For Fangers Pårørende (FFP): Om endringer i straffegjennomføringsloven (straffegjennomføring i annen stat mv).

Høringsuttalelse fra For Fangers Pårørende (FFP): Om endringer i straffegjennomføringsloven (straffegjennomføring i annen stat mv). Justis- og beredskapsdepartementet Postboks 8005 Dep. 0030 Oslo Oslo 6.3.15 Høringsuttalelse fra For Fangers Pårørende (FFP): Om endringer i straffegjennomføringsloven (straffegjennomføring i annen stat

Detaljer

BEGRUNNELSER FOR STRAFF: INNLEGG PÅ KONFERANSEN TIL KRIMINALOMSORGENS UTDANNINGSSENTER (Krus) 14. OKTOBER 2015.

BEGRUNNELSER FOR STRAFF: INNLEGG PÅ KONFERANSEN TIL KRIMINALOMSORGENS UTDANNINGSSENTER (Krus) 14. OKTOBER 2015. 1 BEGRUNNELSER FOR STRAFF: INNLEGG PÅ KONFERANSEN TIL KRIMINALOMSORGENS UTDANNINGSSENTER (Krus) 14. OKTOBER 2015. Professor emeritus og medlem av Politisk Utvalg i KROM, Thomas Mathiesen Kjære venner,

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE

MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE MIN ANTECKNINGSBOK MITT NOTATHEFTE Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfold- ochav: Akershus Fylkeskommuner. Projektet finansieras

Detaljer

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna?

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Marius Råkil Psykologspesialist och VD Alternativ til Vold (ATV), Norge Vad betyder ett familjeperspektiv? Praktik:

Detaljer

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com Øvelser/Övningar : TRENING MED MENING TRANING MED MENING abilica.com Pump trening kom inn på treningssentre på midten av 90-tallet, og er en treningstrend som har kommet for å bli. Grunnen til det er at

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon Små ekonomiers sårbarhet Gruppe A Konklusjon Diskussionsfrågor: 1. Är de monetära ordningarna i Danmark, Norge, Sverige och Island hållbara i en globaliserad ekonomi där kapital kan flöda fritt över gränserna?

Detaljer

Tore Rokkan -pedagog fra Universitetet i Oslo -rådgiver ved Kriminalomsorgens utdanningssenter KRUS

Tore Rokkan -pedagog fra Universitetet i Oslo -rådgiver ved Kriminalomsorgens utdanningssenter KRUS Tore Rokkan -pedagog fra Universitetet i Oslo -rådgiver ved Kriminalomsorgens Hva jeg skal si: kort om straff og kort om tvang litt om hvem vi snakker om noe om hva vi vet om effekten av endringsarbeid

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. Östbergsskolan. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Östbergsskolan Vi kommer fra Frösön Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Östbergsskolan Frösön

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island 2009-09-10 KVALITETSPROSJEKT Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island Del 1. Elver/deltakere I Norge ble det intervjuet 6 elever fra to VO-sentre i Oslo, 3 med lese/skrivevansker (på grunnleggende

Detaljer

Utdanningsbakgrunn, ønsker og behov

Utdanningsbakgrunn, ønsker og behov Utenlandske innsatte i nordiske fengsler Utdanningsbakgrunn, ønsker og behov En kvalitativ studie av innsatte fra Irak, Polen, Russland, Serbia og Somalia (redaktører: Kariane Westrheim og Terje Manger)

Detaljer

Forskning om utdanning av innsatte i Norden Særlig fokus på Danmark

Forskning om utdanning av innsatte i Norden Særlig fokus på Danmark Forskning om utdanning av innsatte i Norden Særlig fokus på Danmark Terje Manger* Institutt for samfunnspsykologi Det psykologiske fakultet Universitetet i Bergen Konferanse Utdannelse af indsatte i Kriminalforsorgen

Detaljer

Informasjon til faglig ansvarlig for person dømt til tvungent psykisk helsevern

Informasjon til faglig ansvarlig for person dømt til tvungent psykisk helsevern Informasjon til faglig ansvarlig for person dømt til tvungent psykisk helsevern Bakgrunn og begrunnelse for særreaksjonen samfunnsvernet Ved særreaksjonsreformen av 01.01.02 ble sikring erstattet av tre

Detaljer

ANMELDELSE AV 10 MEDLEMMER AV GJENOPPTAKELSESKOMMISJONEN FOR AVGJØRELSE SOM DE HAR TRUFFET MOT BEDRE VITENDE.

ANMELDELSE AV 10 MEDLEMMER AV GJENOPPTAKELSESKOMMISJONEN FOR AVGJØRELSE SOM DE HAR TRUFFET MOT BEDRE VITENDE. Jan Tennøe Grindbakken 58, 0764 Oslo mail: tennoe.jan@orange.fr Oslo politikammer Oslo dep 0030 Oslo ANMELDELSE AV 10 MEDLEMMER AV GJENOPPTAKELSESKOMMISJONEN FOR AVGJØRELSE SOM DE HAR TRUFFET MOT BEDRE

Detaljer

MANIFEST 2012-2016. Tilbake til livet ARBEIDERBEVEGELSENS RUS- OG SOSIALPOLITISKE FORBUND (AEF)

MANIFEST 2012-2016. Tilbake til livet ARBEIDERBEVEGELSENS RUS- OG SOSIALPOLITISKE FORBUND (AEF) ARBEIDERBEVEGELSENS RUS- OG SOSIALPOLITISKE FORBUND (AEF) MANIFEST 2012-2016 Tilbake til livet Arbeiderbevegelsens rus- og sosialpolitiske forbund (AEF) AEF, Torggata 1, 0181 Oslo 23 21 45 78 (23 21 45

Detaljer

Forprosjektrapport. Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012

Forprosjektrapport. Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012 2012 Forprosjektrapport Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012 1 Innhold 2 Presentasjon... 3 3 Sammendrag... 3 4 Dagens situasjon...

Detaljer

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark

Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Vestviken Kollektivtrafikk Tønsberg, 27.01.12 Svar til spørsmål I forbindelse med «Anskaffelse Display Vestfold og Telemark Spørsmål DVT8 Fråga angående "Konkurransebetingelser

Detaljer

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10 BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER R30441-45-10 DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Att: Eva Näsman Köpmangatan 21 831 86 Östersund Projekt:

Detaljer

Oslo Fengsel MASH. Mangfoldig aktivisering som hjelper

Oslo Fengsel MASH. Mangfoldig aktivisering som hjelper Oslo Fengsel MASH Mangfoldig aktivisering som hjelper Den historiske bakgrunnen for opprettelsen av MASH Fengselssykehuset ble nedlagt 1989 Psykiatrisk fagteam med personell som var ansatt på Dikemark

Detaljer

GATEJURISTEN TEKST: NORA ØDEGÅRD FOTO: JOHANNE NAKREM

GATEJURISTEN TEKST: NORA ØDEGÅRD FOTO: JOHANNE NAKREM GATEJURISTEN TEKST: NORA ØDEGÅRD FOTO: JOHANNE NAKREM JURISTER MED BAKKEKONTAKT - Det hjelper lite å ha en rett, dersom du ikke makter å hevde den eller ikke engang er klar over at den eksisterer. Leder

Detaljer

Instituttrapport for studieåret 2014-2015

Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttets navn: MEK Instituttrapporten baserer seg på følgende programrapporter (studieprogrammenes navn): Maskin, Elektronikk og IT og Bioteknologi og Kjemi

Detaljer

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NO/DK: side 1 8 SV: sida 9 16 FI: sivu 17 24 GB/AU: page 25 32 1 5 2 3 4 6 7 1 Indikator for dagsenking 2 Ønsket Temperatur 3 Indikator for varmeavgivelse 4 Indikator

Detaljer

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene

Torkil Berge og Arne Repål. Lykketyvene Torkil Berge og Arne Repål Lykketyvene Om forfatterne: Torkil Berge og Arne Repål er spesialister i klinisk psykologi. De har skrevet mange bøker, blant annet selvhjelpsboken Trange rom og åpne plasser.

Detaljer

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05. 2012 Testrapport Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.2012 Forord Dette dokumentet er beregnet for sensor. Dokumentet

Detaljer

Merkedatoer i 1814. Foto: Svein Grønvold/NTB scanpix

Merkedatoer i 1814. Foto: Svein Grønvold/NTB scanpix Merkedatoer i 1814 Merkedatoer i 1814 14. januar Kielfreden Senhøstes 1813 invaderte den svenske kronprins Carl Johan Danmark med en overlegen styrke, for å fremtvinge en avståelse av Norge til Sverige.

Detaljer

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende #etikk Simen Spurkland, Aftenposten 3.11.15 #teknologi Kratta manegen För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent

Detaljer

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data"

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data Insamling och analys av kvantitativa data" - Innehållsanalyser och enkäter. Exempel från forskningen. " " " "Anders Olof Larsson" " "a.o.larsson@media.uio.no" " "andersoloflarsson.se" 1 Disposition" Analysenheter,

Detaljer

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper

721-296. Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper 721-296 Snabbguide till robotgräsklippare Hurtigveiledning til robotgressklipper VIKTIGT FÖRE INSTALLATION Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder robotgräsklipparen.

Detaljer

JURISTkontakt. Jobben kan bli din. hvis du krysser av i riktig boks. Vi viser deg veien til FN! Historien om Baader-Meinhof.

JURISTkontakt. Jobben kan bli din. hvis du krysser av i riktig boks. Vi viser deg veien til FN! Historien om Baader-Meinhof. Magasinet for hele jus-norge NR 6 2006 40. ÅRGANG JURISTkontakt Jobben kan bli din hvis du krysser av i riktig boks Jobbguide Vi viser deg veien til FN! Rettsprosess for 30 år siden Historien om Baader-Meinhof

Detaljer

Stiftelsen Bergensklinikkene November 2013

Stiftelsen Bergensklinikkene November 2013 Stiftelsen Bergensklinikkene November 2013 2008: Ny veileder fra helsedirektoratet om samarbeid med pårørende innen psykiske helsetjenester Realiteter: Helsetjenestenes samarbeid med pårørende varierer

Detaljer

Innhold. Forkortelser... 17

Innhold. Forkortelser... 17 Innhold Forkortelser... 17 Kapittel 1 Innledning... 19 1.1 Fra fengselslov til straffegjennomføringslov... 19 1.2 Straffegjennomføringens rettskilder... 21 1.2.1 Overordnede rettskilder... 22 1.2.2 Grunnleggende

Detaljer

Gå rett i fengsel! Utvikling av balansert målstyring i Oslo fengsel

Gå rett i fengsel! Utvikling av balansert målstyring i Oslo fengsel Gå rett i fengsel! Utvikling av balansert målstyring i Oslo fengsel Hva skal jeg snakke om? Kriminalomsorgen og Oslo fengsel Bakgrunnen for balansert målstyring Hvordan var prosessen? Strategikartet og

Detaljer

BARNS DELTAKELSE I EGNE

BARNS DELTAKELSE I EGNE BARNS DELTAKELSE I EGNE BARNEVERNSSAKER Redd barnas barnerettighetsfrokost 08.09.2011 Berit Skauge Master i sosialt arbeid HOVEDFUNN FRA MASTEROPPGAVEN ER DET NOEN SOM VIL HØRE PÅ MEG? Dokumentgjennomgang

Detaljer

Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige

Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige Nordisk samarbeid Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige Nordisk samarbeid. Borgerne i Norden om nordisk samarbeid. En meningsmåling i Norge,

Detaljer

Norsk senter for menneskerettigheter P.b. 6706 St. Olavs plass Postboks 8011 Dep. NO-0130 Oslo 0030 Oslo Universitetsgt. 22-24

Norsk senter for menneskerettigheter P.b. 6706 St. Olavs plass Postboks 8011 Dep. NO-0130 Oslo 0030 Oslo Universitetsgt. 22-24 Helse- og omsorgsdepartementet P.b. 6706 St. Olavs plass Postboks 8011 Dep NO-0130 Oslo 0030 Oslo Universitetsgt. 22-24 Dato: 20. august 2008 Deres ref.: 200801442-/VP Vår ref.: 2008/15093 Telefon: +47

Detaljer

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter 408-084 Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter SE - Bruksanvisning i original NO - Bruksanvisning (Oversettelse av original bruksanvisning) PL - Instrukcja obsługi (Tłumaczenie

Detaljer

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap Juridisk text Lov om norsk riksborgarrett. Kapitel 2. Korleis folk misser borgarretten. Lag om norskt medborgarskap Kapitel 2. Förlust av medborgarskap 7. Norsk borgarrett misser: 1. den som får borgarrett

Detaljer

Störande ljus vid vägarbeten om natten

Störande ljus vid vägarbeten om natten Störande ljus vid vägarbeten om natten Referat fra møtet 13. mai 2005, Arlanda Deltagande: Tommy Bäckström Vägverket Jan-Erik Elg Vägverket Morten Hafting Vegdirektoratet Anita Ihs VTI Erik Randrup Vejdirektoratet

Detaljer

Månadens hane Santo. Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal Norway

Månadens hane Santo. Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal Norway Månadens hane Santo Født 14.04.06 Mor Leika Far Fridamors A-Balder Helse HD A Prcd-pra bärare Slektskapsverdi 72. Inga avkommor. Meriter CERT Eier Gunn Hedvig H.Rønning Spikdalsvegen 247 2387 Brumunddal

Detaljer

Vektorvärda funktioner

Vektorvärda funktioner Vektorvärda funktioner En vektorvärd funktion är en funktion som ger en vektor som svar. Exempel på en sådan är en parametriserad kurva som r(t) = (t, t 2 ), 0 t 1, som beskriver kurvan y = x 2 då 0 x

Detaljer

UAG. Trafikksikkerhetsdag SAFEROAD NAF 30.mars 2011. Magnus Larsson

UAG. Trafikksikkerhetsdag SAFEROAD NAF 30.mars 2011. Magnus Larsson UAG Trafikksikkerhetsdag SAFEROAD NAF 30.mars 2011 Magnus Larsson Dybdeanalyse av dødsulykkene i region øst 2011 Statens vegvesen gjør dybdeanalyser av dødsulykker vegtrafikken av tre hovedgrunner: Basert

Detaljer

PIONÉRMAIL. juni :: 2014. PK för att utrustas för församlingsplantering i Helsingborg.

PIONÉRMAIL. juni :: 2014. PK för att utrustas för församlingsplantering i Helsingborg. PIONÉRMAIL juni :: 2014 Inkludere, utruste og utsende LEDET AV GUD TIL HELSINGBORG Hej vänner Vi är som ni säkert vet nu på väg att flytta till Helsingborg. Detta har vi upplevt vart Guds suveräna ledning.

Detaljer

Här är Petter Northugs specialbyggda husbil

Här är Petter Northugs specialbyggda husbil Här är Petter Northugs specialbyggda husbil Här är Petter Northugs nya, ultrabekväma, vapen i jakten på nya guld. Och tro det eller ej: Det är svenskt. - Petter tycker den är superbra, säger pappa John

Detaljer

SÖ 2005: 22 Nr 22 Avtal med Norge om den nya Svinesundsförbindelsen Svinesund den 7 augusti 2002

SÖ 2005: 22 Nr 22 Avtal med Norge om den nya Svinesundsförbindelsen Svinesund den 7 augusti 2002 Nr 22 Avtal med Norge om den nya Svinesundsförbindelsen Svinesund den 7 augusti 2002 Regeringen beslutade den 19 juni 2002 att ingå avtalet. Avtalet trädde i kraft den 8 juni 2005 efter notväxling. Avtal

Detaljer

Midler fra Fritz Moens forskningsfond (Stiftelsen Signo)

Midler fra Fritz Moens forskningsfond (Stiftelsen Signo) 1 Bakgrunn Midler fra Fritz Moens forskningsfond (Stiftelsen Signo) Generelt inntrykk: Lite fokus på funksjonshemmede i kriminalomsorgen - integreringens siste skanse? (Luckasson, 2001) Sondering forut

Detaljer

Whittington, R. (2002). Hva er strategi? : og spiller den noen rolle? Oslo: Abstrakt forl. ISBN 82-7935-036-5, 978-82-7935-036-1.

Whittington, R. (2002). Hva er strategi? : og spiller den noen rolle? Oslo: Abstrakt forl. ISBN 82-7935-036-5, 978-82-7935-036-1. Litteraturlista (MPA 7) Organisationsteori och strategi (10 hp) Busch T, Johnsen E, Valstad, S J och Vanebo, J O (2007): Endringsledelse i et strategisk perspektiv. Universitetsforlaget: Oslo (kap10) (15

Detaljer

kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting»

kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting» To svenske aktivister besøker Norge: «Vi som har intellektuell funksjonsnedsettelse må kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting» Thomas Owren (vernepleier og lektor, Høgskolen i Bergen) og

Detaljer

Fengsel forbryteskole eller rehabiliteringsanstalt?

Fengsel forbryteskole eller rehabiliteringsanstalt? Fengsel forbryteskole eller rehabiliteringsanstalt? Slik de innsatte opplever det Masteravhandling i rettssosiologi høsten 2005 problemstilling i hvilken grad opplever innsatte at formålet med straffen

Detaljer

Anonymisert versjon av uttalelse - forskjellsbehandling av forvaringsdømte kvinner og menn

Anonymisert versjon av uttalelse - forskjellsbehandling av forvaringsdømte kvinner og menn Anonymisert versjon av uttalelse - forskjellsbehandling av forvaringsdømte kvinner og menn Likestillings- og diskrimineringsombudet viser til klage av 08.10.2008 fra A. Ombudet beklager den lange saksbehandlingstiden.

Detaljer

Litteratur merket *) er del av kompendiet AORG 103 og kan fås kjøpt på Studia

Litteratur merket *) er del av kompendiet AORG 103 og kan fås kjøpt på Studia AORG 103 Politikk og forvaltning Pensum Litteratur merket *) er del av kompendiet AORG 103 og kan fås kjøpt på Studia *Abbott, Andrew (1988): The system of professions. Chicago: University of Chicago Press.

Detaljer

Innhold. Forord... 5. 0100 104503 GRMAT ABC i alminnelig strafferett 140101.indb 7 19.06.14 10:58

Innhold. Forord... 5. 0100 104503 GRMAT ABC i alminnelig strafferett 140101.indb 7 19.06.14 10:58 Innhold Husk gener Forord... 5 Kapittel 1 Introduksjon... 13 1.1 Problemstilling og oversikt over boken... 13 1.2 Hva består strafferetten av?... 19 1.3 Boken gir først og fremst en innføring... 21 Kapittel

Detaljer

Bjørgvin fengsel Ungdomsenheten 17. april 2013, FMHO Administrativ samling. Bjørgvin fengsel Ungdomsenheten

Bjørgvin fengsel Ungdomsenheten 17. april 2013, FMHO Administrativ samling. Bjørgvin fengsel Ungdomsenheten 17. april 2013, FMHO Administrativ samling Forberedende utredninger St.meld. nr. 20 (2005-2006) om Alternative straffereaksjoner overfor unge lovbrytere St.meld. Nr. 37 (2007-2008) NOU 2008:15 Barn og

Detaljer

Elmåledagene 27. og 28. oktober 2009. Elmåling Hva har skjedd siden sist? EBL drivkraft i utviklingen av Norge som energinasjon Kristin H.

Elmåledagene 27. og 28. oktober 2009. Elmåling Hva har skjedd siden sist? EBL drivkraft i utviklingen av Norge som energinasjon Kristin H. Elmåledagene 27. og 28. oktober 2009 Elmåling Hva har skjedd siden sist? EBL drivkraft i utviklingen av Norge som energinasjon Kristin H. Lind Agenda Hva har skjedd siden sist? Nye forskrifter i Sverige

Detaljer

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Bakgrund Gode leseferdigheter er viktigere enn noensinne. Høytlesning og språkleker i førskolealderen er viktige

Detaljer

Barn med foreldre i fengsel 1

Barn med foreldre i fengsel 1 Barn med foreldre i fengsel 1 Av barnevernpedagog Kjersti Holden og kriminolog Anne Berit Sandvik Når mor eller far begår lovbrudd og fengsles kan det få store konsekvenser for barna. Hvordan kan barnas

Detaljer

Kriminalomsorgsdirektoratet. Kriminalomsorgens tiltaksplan for god og likeverdig straffegjennomføring for samiske innsatte og domfelte

Kriminalomsorgsdirektoratet. Kriminalomsorgens tiltaksplan for god og likeverdig straffegjennomføring for samiske innsatte og domfelte Kriminalomsorgsdirektoratet Kriminalomsorgens tiltaksplan for god og likeverdig straffegjennomføring for samiske innsatte og domfelte 1. Innledning Staten Norge er opprinnelig etablert på territoriet til

Detaljer

Søknad fra Jush'el a i Midt-Nor e til Levan er kommune om driftsstøtte for 2012

Søknad fra Jush'el a i Midt-Nor e til Levan er kommune om driftsstøtte for 2012 C Levanger kommune Levanger rådhushåkon Den Godes gt 30 7600 Levanger Søknad fra Jush'el a i Midt-Nor e til Levan er kommune om driftsstøtte for 2012 Jushjelpa i Midt-Norge søker med dette om kroner 20.000

Detaljer

Effektivitet og etikk

Effektivitet og etikk Norges Handelshøyskole http://www.nhh.no/sam/debatt/ Institutt for samfunnsøkonomi SAMFUNNSØKONOMISK DEBATT SØD- 09/01 Helleveien 30 ISSN: 1502-5683 5045 Bergen 2001 Effektivitet og etikk av Alexander

Detaljer

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge

Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Vinterkonferansen 26. februar 2015 Terningen Nettverk - erfaringer fra nettverksbygging for innovasjonsarbeid i en offentlig - privat klynge Marit Aralt Skaug og Peter de Souza Terningen Nettverk Varför

Detaljer

Kapittel 2 Barns rettigheter verdier og verdikonflikter ved bruk av tvungen omsorg overfor barn... 63

Kapittel 2 Barns rettigheter verdier og verdikonflikter ved bruk av tvungen omsorg overfor barn... 63 Innhold Kapittel 1 Innledning... 21 1.1 Introduksjon til temaet... 21 1.2 Om barn og foreldre... 26 1.3 Fellestrekket utfordrende atferd... 28 1.3.1 Begrepet «utfordrende atferd»... 28 1.3.2 Kjennetegn

Detaljer

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Harstad 2012 Presentasjon av laget Team Mustache Vi kommer fra Harstad Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 1 jente og 2 gutter. Vi representerer Seljestad ungdomsskole

Detaljer

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Evalueringen av Norges vitensenter i sammandrag Vitensenterkonferensen, Oslo, 11.11.2009 De regionale vitensentrene i

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

Prof. Knut Papendorf VS 2011 Rettens ikke-tilsiktede virkninger samt Samfunnsforholdenes innvirkning på retten (II)

Prof. Knut Papendorf VS 2011 Rettens ikke-tilsiktede virkninger samt Samfunnsforholdenes innvirkning på retten (II) Prof. Knut Papendorf VS 2011 Rettens ikke-tilsiktede virkninger samt Samfunnsforholdenes innvirkning på retten (II) (2) De ikke-tilsiktede eller latente funksjoner ift straff, arbeidsretten og rettshjelp

Detaljer

FoU-sektoren: Sikkerhet i forholdt til ondsinnede villede handlinger November 2014

FoU-sektoren: Sikkerhet i forholdt til ondsinnede villede handlinger November 2014 FoU-sektoren: Sikkerhet i forholdt til ondsinnede villede handlinger November 2014 Sissel H. Jore Sissel H. Jore -Hvem er jeg? Master og PhD Samfunnssikkerhet og risikostyring, UIS. Avhandlingens tittel:

Detaljer

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund

Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund Seniorrådgiver John-Ingvard Kristiansen Side 1 Om Bufdir Ansvar Barnevern Familievern Adopsjon Vold i nære relasjoner Likestilling og ikkediskriminering

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2010-01767-P, (sak nr. 2010/934), straffesak, anke over dom, I. (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G :

NORGES HØYESTERETT. HR-2010-01767-P, (sak nr. 2010/934), straffesak, anke over dom, I. (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G : NORGES HØYESTERETT Den 19. oktober 2010 avsa Høyesterett kjennelse i HR-2010-01767-P, (sak nr. 2010/934), straffesak, anke over dom, I. A (advokat John Christian Elden) mot Den offentlige påtalemyndighet

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

inntar kirken Konfirmantene Bli med alle sammen på gudstjenesten lørdag kl.16 kl 20 Korøvelse kl 20 Innebandy MANDAG 11. FEBRUAR:

inntar kirken Konfirmantene Bli med alle sammen på gudstjenesten lørdag kl.16 kl 20 Korøvelse kl 20 Innebandy MANDAG 11. FEBRUAR: facebook.com/sjomannskirken.dubai www.sjomannskirken.no/dubai www.svenskakyrkan.se/dubai Tlf.: 04-33 700 62 Mob.: 050 6535631 (norsk prest) Mob.: 050-55 068 19 (svensk prest) e-post: dubai@sjomannskirken.no

Detaljer

Kristina Ohlsson. Mios blues. Oversatt fra svensk av Inge Ulrik Gundersen

Kristina Ohlsson. Mios blues. Oversatt fra svensk av Inge Ulrik Gundersen Kristina Ohlsson Mios blues Oversatt fra svensk av Inge Ulrik Gundersen «Det gjør vondt å lese Lotus blues. Jeg mener, jeg husker jo så fordømt godt hvordan det var. Lucy eksperimenterte med solkremer

Detaljer

Kapittel 6 i boka. Liv Sissel Grønmo Institutt for lærerutdanning og skoleforskning Universitetet i Oslo

Kapittel 6 i boka. Liv Sissel Grønmo Institutt for lærerutdanning og skoleforskning Universitetet i Oslo Kapittel 6 i boka Liv Sissel Grønmo Institutt for lærerutdanning og skoleforskning Universitetet i Oslo Denne presentasjonen bygger på kapittel 6 om lekser i boka: L.S. Grønmo & T. Onstad (red.): Opptur

Detaljer

Forskrift om straffegjennomføring

Forskrift om straffegjennomføring Forskrift om straffegjennomføring Juridisk rådgivning for kvinner (JURK) takker for den tillit vi er vist som høringsinstans i forbindelse med utkast til forskrift om straffegjennomføring. JURK har følgende

Detaljer

Taktisk brannventilasjon

Taktisk brannventilasjon Taktisk brannventilasjon Rapport studietur Uke 3, 2008 Tinglev, Danmark Odd Magnar Opgård, Varabrannsjef Midt-Hedmark brann- og redningsvesen IKS Side 1 av 7 Innledning Etter å ha fått innvilget min søknad

Detaljer

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET MODUL 2B KULTURMINNEKRIMINALITET 10 studiepoeng Godkjent i høgskolestyret 6. juni 2012 1. Innledning I Norge har vi lange tradisjoner for vern

Detaljer

Slik lyder verdenserklæringen om menneskerettigheter

Slik lyder verdenserklæringen om menneskerettigheter Menneskerettigheter 1 Menneskerettigheter er de rettighetene alle har i kraft av det å være et menneske. De er universelle og evige. Rettighetene er umistelige og skal følge deg hele livet. Det er ikke

Detaljer

AVTALE MELLOM. SECURITAS AB (publ) UNION NETWORK INTERNATIONAL SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET UTVIKLINGEN AV GODE ARBEIDSFORHOLD

AVTALE MELLOM. SECURITAS AB (publ) UNION NETWORK INTERNATIONAL SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET UTVIKLINGEN AV GODE ARBEIDSFORHOLD Merk, dette er en oversettelse av et originalt dokument på engelsk. AVTALE MELLOM SECURITAS AB (publ) OG UNION NETWORK INTERNATIONAL OG SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET OM UTVIKLINGEN AV GODE ARBEIDSFORHOLD

Detaljer

En sammenligning av CPOS og tradisjonell RTK

En sammenligning av CPOS og tradisjonell RTK En sammenligning av CPOS og tradisjonell RTK Statens kartverk Geodesidivisjonen Per Erik Opseth Fagansvarlig SATREF Innhold Status for CPOS Hvordan fungerer CPOS? CPOS versus tradisjonell RTK, praktiske

Detaljer

Elevator. Elevator gir folk som meg en sjanse, fordi de vet at noen klarer seg. Alt har blitt lagt til rette, resten har vært opp til meg.

Elevator. Elevator gir folk som meg en sjanse, fordi de vet at noen klarer seg. Alt har blitt lagt til rette, resten har vært opp til meg. Elevator Bo-, sosial- og arbeidstrening i siste del av soningstiden Elevator gir folk som meg en sjanse, fordi de vet at noen klarer seg. Alt har blitt lagt til rette, resten har vært opp til meg. Elevator

Detaljer

Samvær. med egne. barn. under soning

Samvær. med egne. barn. under soning Samvær med egne barn under soning Utarbeidet av Jusshjelpa i Nord-Norge 1. BROSJYRENS INNHOLD... 3 2. RETT TIL SAMVÆR... 4 2.1 Lovbestemmelser om rett til samvær... 4 2.2 Hovedregelen er rett til samvær...

Detaljer

Smerten og håpet. Et seminar om det å være pårørende til rusmiddelavhengige. Tema: Sjef i eget liv veien UT av medavhengighet

Smerten og håpet. Et seminar om det å være pårørende til rusmiddelavhengige. Tema: Sjef i eget liv veien UT av medavhengighet VEILEDNINGSSENTERET FOR PÅRØRENDE Smerten og håpet Et seminar om det å være pårørende til rusmiddelavhengige Tema: Sjef i eget liv veien UT av medavhengighet Tid: Torsdag 21. mai 2015 Sted: Høgskolen Stord/Haugesund,

Detaljer

Ikkevoldelig kommunikasjon Con-flict. Det handler om å være sammen. Arne Næss

Ikkevoldelig kommunikasjon Con-flict. Det handler om å være sammen. Arne Næss 2 Ikkevoldelig kommunikasjon Ikkevoldelig kommunikasjon Con-flict. Det handler om å være sammen. Arne Næss Ikke-voldelig kommunikasjon (IVK) er skapt av den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg. Det

Detaljer

EN PLASS I SAMFUNNET OGSÅ FOR MEG. Arbeidet blant Rom 2011

EN PLASS I SAMFUNNET OGSÅ FOR MEG. Arbeidet blant Rom 2011 EN PLASS I SAMFUNNET OGSÅ FOR MEG Arbeidet blant Rom 2011 INNLEDNING OMDIRIGERING AV MIDLER - FRA HELHETLIG PROSJEKT TIL OFFENTLIGE SYSLER STATISTIKKER RESULTATER DEN LANGE VEIEN PROSESSEN INNAD I MILJØET

Detaljer

Motivasjon for læring på arbeidsplassen. Randi Storli, Vox København, 4.juni, 2010

Motivasjon for læring på arbeidsplassen. Randi Storli, Vox København, 4.juni, 2010 Motivasjon for læring på arbeidsplassen Randi Storli, Vox København, 4.juni, 2010 Deltakermønster Lite endring i deltakermønsteret, tross store satsinger Uformell læring gjennom det daglige arbeidet er

Detaljer

Høring styrking av lovgivningen om håndhevingen av industrielle rettigheter m.m.

Høring styrking av lovgivningen om håndhevingen av industrielle rettigheter m.m. Justisdepartementet Postboks 8005 Dep 0030 Oslo?, TV2 AS Oslo, 15. september 2011 Høring styrking av lovgivningen om håndhevingen av industrielle rettigheter m.m. Det vises til Justisdepartementets høringsnotat

Detaljer

Norwex Norge del 1, 2013. En oppsummering av hva som skjer fremover i Norwex Norge de kommende månedene.

Norwex Norge del 1, 2013. En oppsummering av hva som skjer fremover i Norwex Norge de kommende månedene. Norwex Norge del 1, 2013 En oppsummering av hva som skjer fremover i Norwex Norge de kommende månedene. Norwex Norge AS 2013 Jag lever min dröm varje dag... Jag har nu varit i branschen under 13 spännande

Detaljer

Kriminalitetsforebygging. 1 år deltid 30 Studiepoeng. Godkjent Av avdelingsleder Dato: 29.06.04 Endret av Dato:

Kriminalitetsforebygging. 1 år deltid 30 Studiepoeng. Godkjent Av avdelingsleder Dato: 29.06.04 Endret av Dato: Kriminalitetsforebygging 1 år deltid 30 Studiepoeng Godkjent Av avdelingsleder Dato: 29.06.04 Endret av Dato: Innholdsfortegnelse INNHOLDSFORTEGNELSE... 2 MÅLGRUPPE OG OPPTAKSKRAV... 3 STUDIETS VARIGHET

Detaljer

Tvang og juss. Advokat Kurt O. Bjørnnes MNA Postboks 110, 4297 SKUDENESHAVN

Tvang og juss. Advokat Kurt O. Bjørnnes MNA Postboks 110, 4297 SKUDENESHAVN Tvang og juss Advokat Kurt O. Bjørnnes MNA Postboks 110, 4297 SKUDENESHAVN Velferdstjenester og rettssikkerhet Velferdstjenester skal tildeles under hensyntaken til den enkeltes behov og interesser, og

Detaljer

Tilbakeføringsgarantien

Tilbakeføringsgarantien Tilbakeføringsgarantien Tanker Tanker & Tips & tips Nr. Nr.1, november oktober 2010 2010 1 På vei mot en trygg og forutsigbar løslatelse Arbeidet med å virkeliggjøre intensjonene i Tilbakeføringsgarantien

Detaljer

Ufrivillig barnløs? om sorg og omsorg

Ufrivillig barnløs? om sorg og omsorg Ufrivillig barnløs? om sorg og omsorg Til deg og dine nære Fra Ønskebarn, norsk forening for fertilitet og barnløshet Visste du dette? For de fleste mennesker er det en selvfølge å få barn. Ønsket om barn

Detaljer

Det nordiske perspektivet i læreplanen. Bodil Aurstad

Det nordiske perspektivet i læreplanen. Bodil Aurstad Det nordiske perspektivet i læreplanen Bodil Aurstad Det nordiske språkfellesskap i en skumringstime? Forståelsen av skandinavisk (dansk, norsk og svensk) har blitt dårligere de siste 30 år. Forståelsen

Detaljer

Til styret i Norsk forening for klinisk sexologi (NFKS)

Til styret i Norsk forening for klinisk sexologi (NFKS) Til styret i Norsk forening for klinisk sexologi (NFKS) Ang. tilsendte referat fra styremøtet i Norsk forening for klinisk sexologi, 5. mai 2005 på IKST as. Sak 7; "Spørsmål rundt virksomheten Klinikk

Detaljer

Hjelpepleier - gravid - får ikke forlenget vikariat - anonymisert uttalelse

Hjelpepleier - gravid - får ikke forlenget vikariat - anonymisert uttalelse Anonymisert versjon av uttalelse Vår ref. Dato: 10/35-29 /SF- / 07.11.2011 Hjelpepleier - gravid - får ikke forlenget vikariat - anonymisert uttalelse OMBUDETS UTTALELSE: Sakens bakgrunn X jobbet som hjelpepleier

Detaljer