Lov. Nr. 122 Juni de första intrångsanmälningarna. Nr. 2/2015. av Thomas Lindqvist og Anna Rzewuska

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Lov. Nr. 122 Juni 2015. de första intrångsanmälningarna. Nr. 2/2015. av Thomas Lindqvist og Anna Rzewuska"

Transkript

1 & Lov Data3D-printning I dette heftet publiserer vi flere artikler som omhandler EUs nye persondataforordning. God lesning og god sommer! Innhold Avhandlinger John Ubena 25 Ulrika Wennersten 25 Cloud computing 23 Datasikkerhet 34 Domenenavn 18 EU 10, 22 Jusnytt 8 Konferanser 27 Litteratur 12, 13, 21, 23, 34, 35 Nyheter fra Lovdata 36 Nytt fra Danmark Datatilsynet 18 Domenenavn 18 Dommer 17 Forbrukerombudsmannen 19, 20 Lovgivning 16, 17 Opphavsrett 3D-print 3 Bibliotek og digitalisering 10 Patenter 8 Popcorn Time 6 Velg ekte 9 Personvern Artikkel 29-gruppen 22 Persondataforordningen 23, 24, 28, 30, 32 Strafferett Twitter 33 Nr. 122 Juni 2015 Nr. 2/2015 i ljuset av de första intrångsanmälningarna av Thomas Lindqvist og Anna Rzewuska 1. Växelverkan mellan 3D-printning och immaterialrätt Samspelet mellan 3D-printning och immaterialrätt utgör ett mycket omskrivet och upptrissat ämne internationellt sett. Rättighetshavare varnas ofta för ett mardrömsscenario, nämligen att 3D-printning kommer att möjliggöra för gemene man att på en hemmaskrivare tillverka kopior av rättighetsskyddade föremål för enskilt bruk till råga på allt, i merparten av fall, utan att göra intrång i rättighetshavares ensamrätt. I dagsläget är dylika prognoser något överdrivna. För det första är prisnivån för konsumentskrivare alltjämt för hög för ett brett genombrott, samtidigt som användargränssnitt för konsumentskrivare och CAD-program inte är helt användarvänligt. För det andra är kvalitén på utskriften varierande. Tillverkning av slutprodukter även med användning av industriella maskiner är fortfarande i utvecklingsfasen och utgör inget kommersiellt alternativ till traditionella tillverkningsmetoder. För det fjärde är 3Dmaskiner inte kompatibla med alla materialtyper. Än så länge är det exempelvis inte möjligt att skriva ut produkter i t.ex. tyg eller skinn. Det är även noterbart att tillverkning av produkter i sammansatta material är fortfarande i sin linda. Piratkopiering av märkesväskor med användning av även en industriell 3Dskrivare skulle således nuförtiden inte vara genomförbart. Slutligen är tillverkningsmaterial ännu inte så lättillgängliga för att en konsument skulle kunna köpa ett paket på en näraliggande matvarubutik. Summa summarum avvaktar vi just nu förutom ytterligare framsteg i teknikutvecklingen ett så kallat Steve Jobs ögonblick, en 3D-skrivare som precis som en iphone får gemene man att förstå varför den är oundgänglig att ha. Lov&Data nr Juni

2 Med detta sagt vill vi dock påpeka att 3D-printning redan har börjat nagga immaterialrätten i kanten. Detta sker dock ännu inte så mycket i den ovan beskrivna industrisektorn för tillverkning av slutprodukter (Eng. direct digital manufacturing) utan i en annan näringsgren, inom branschen kallat för tillverkning av individanpassade produkter (Eng. personal manufacturing). 1 I denna artikel fokus erar vi oss därför medvetet på fall inom just denna näringsgren. Sedan 2011 har det skett ett antal intrångsanmälningar om vilka vi berättar nedan. För att belysa bredden av intressanta immaterialrättsliga spörsmål som gör sig aktuella i dessa fall analyserar vi en utvald intrångsanmälan. 2 Innan vi dock går in på frågan hur immaterialrätten förhåller sig till 3D-printning, inleder vi denna artikel med en kort beskrivning av 3D-tekniken för den oinvigde. 2. Additiv tillverkning i ett nötskal Additiv tillverkning 3, på konsumentmarknaden kallat för 3D-printning 4, utgör ett paraplybegrepp för diverse tillverkningsteknologier, vilka utifrån en digital tredimensionell konstruktionsritning successivt bygger upp en fysisk produkt skikt för skikt. Det som urskiljer additiv tillverkning från de konventionella, subtraktiva tillverkningsmetoderna är att tillverkning av produkter, med mycket komplicerade geometriska strukturer, sker i ett enda steg. Eftersom produkter framställs i sin slutliga form minskar behovet av bearbetning eller slutmontering. Något förenklat går tillverkningsprocessen till på följande sätt. Först skapas en konstruktionsritning över det tilltänkta objektets geometriska utformning i ett datorprogram av typen Computer Aided Design (CAD). Om användaren är intresserad av att ta fram en ritning över ett redan existerande objekt kan ett dylikt objekt skannas in med hjälp av en 3D-skanner. Om objektet kännetecknas av komplex geometri, kommer den inskannade bilden behöva justeras i CAD-programmet. När CAD-ritningen är klar konverteras den till en fil av STL-format som används för att instruera 3D-maskinen på vilket sätt de externa ytorna i CAD-ritningen ska skrivas ut. Färdiga filer kan även laddas ner kostnadsfritt på digitala plattformar som Thingiverse. Därefter överförs filen till en 3D-maskin. Varje maskin är utrustad med ett särskilt program i vilket filen modifieras med avseende på objektets orientering, position och storlek. Därefter görs maskininställningar hänförliga till val av material eller tillverkningshastighet. När rullen med material är isatt, sköter maskinen tillverkningen automatiskt. Digitala marknadsplatser - såsom Shapeways eller Tingeer - fungerar som förmedlare mellan formgivare och presumtiva köpare. Formgivare laddar upp bilder på sina modeller på marknadsplatser. När en köpare har beställt en viss modell, åtar sig marknadsplatsen att tillverka och skicka den i utfört skick till köparen. Beställaren får sålunda aldrig tillgång till själva CAD-filen. 3. När additiv tillverkning och IP-rätt når samma vägkorsning Formgivare världen över har börjat använda sig av 3Dprintning för att snabbt anpassa sin produktutformning efter aktuella trender. Detta märks särskilt på digitala marknadsplatser. Dessa kryllar dock även av modeller vilka kan antas vara intrångsgörande. Majoriteten av rättighetshavare har än så länge avstått från att ingripa. Vissa nöjer sig med namn- och källangivelse på 3D-utskrifter, som upphovsmännen till dataspelet Archon. Omfånget av intrånget och det skyddade verkets marknadsvärde verkar emellertid vara av avgörande betydelse för rättighetshavare som överväger att vidta rättsliga åtgärder utifrån sin ensamrätt Från Napster till Thingiverse en översiktlig redogörelse för de första intrångsanmälningarna År 2011 konstruerade Thomas Valenty CAD-modellerna avbildande figurerna Imperial Guards ur figurspelet Warhammer. Valenty laddade upp CAD-filerna på den digitala plattformen Thingiverse, varpå filerna blev allmänt tillgängliga för kostnadsfri nedladdning och utskrivning. Games Workshop tillställde Thingiverse i egenskap av tjänsteleverantör (Eng. service provider) ett varningsbrev (Eng. DMCA Takedown), grundad på den amerikanska upphovsrättslagen, the Digital Millennium Copyright Act ( DMCA-reglerna ). 5 Games Workshop påstod att CAD-modellerna gjorde intrång i Warhammers varumärke, till vilket Games Workshop äger rättigheterna. För att undvika potentiellt medverkansvar tog Thingiverse ner CAD-filerna från sin hemsida. 6 Samma år skapade Todd Blatt en CAD-modell föreställande tärningen ur filmen Super 8. Blatt hade för avsikt att sälja 3D-utskrifter av CAD-modellen på marknads- Fernando Sosas Järntrone Källa: 2 Lov&Data nr Juni 2015

3 platsen Shapeways. Bara några timmar efter att Blatt hade laddat upp CAD-modellen på Shapeways emottog både tjänsteleverantören Shapeways och Blatt ett varningsbrev från rättighetshavaren Paramount Pictures, även det brevet grundat på DMCA-reglerna. Filmbolaget påstod att Blatts modell gjorde intrång i filmbolagets upphovsrätt till tärningen. Shapeways tog bort modellen ur sitt sortiment. 7 I februari 2013 skickade HBO ett varningsbrev till formgivaren Fernando Sosa. Varningsbrevet föranleddes av att Sosa hade konstruerat en CAD-modell föreställ ande järntronen från serien Kampen om Järntronen (Eng. Game of Thrones), till vilken HBO äger rättigheterna. Sosas modell fyllde även en funktion av en dockningsstation till iphone. Sosa lämnade CAD-modellen till försäljning på sin egen portal nuproto.com. HBO begärde att Sosa skulle sluta att tillverka, sälja och marknadsföra järntronen. Sosa lämnade en licensansökan till HBO som han motiverade med att han la flera månader på att formge järntronen. HBO avböjde Sosas ansökan med förklaringen att licens till järntronen redan hade tillerkänts någon annan. 8 Då Sosa blev tvungen att avsluta tillverkning och försäljning av modellen fick han betala ersättning till de tolv kunder som redan beställt en utskrift av modellen. 9 Sosa har dock inte blivit modfälld. I februari 2015 konstruerade han en mycket omtalad CAD-modell efter att ha beskådat Katy Perrys uppträdande på Super Bowl. CAD-modellen föreställer en blå haj, inspirerad efter en rätt så klumpig dansör i en hajkostym, som virvlade på Perrys vänstra sida (Eng. The Left Shark). The Left Shark stal Perrys show och blev en viral succé i USA. Sosa lämnade sitt nya verk till försäljning på Shapeways. Det tog inte lång tid innan Sosa och Shapeways fått ett varningsbrev från Perrys ombud på Greenberg Traurig. Perry hävd ade bl.a. upphovsrätt till hajkostymen och senare i skriftväxlingen även till designritningarna till hajkostymen. Sosa blev ombedd att avsluta all tillverkning, försäljning, marknadsföring och distribution av hajfiguren. Shapeways följde DMCA-reglerna och tog ner modellen från sin marknadsplats. 10 Sosa anlitade denna gång ett ombud, jurist professorn Christopher Sprigman vid NYU School of Law, som konstaterade att Katy Perrys påståenden varit helt grundlösa. 11 Sosas ombud framhöll att kostymer inte kvalificeras för upphovsrättsskydd enligt den amerikanska upphovsrättslagen. Då Sosa vid skapandet av CADmodellen inte hade utgått från Perrys designritningar, bedömdes påståendet om att designritningarna i vart fall var upphovsrättsskyddade som betydelselöst. Sosa avböjde följaktligen Perrys erbjudande om licensupplåtelse. Redan den 18 februari 2015 informerade Shapeways sina användare om att Sosas hajmodell var åter tillgänglig till salu. 12 Enligt uppgift är dock slaget om The Left Shark ännu inte avslutat Striden om den omöjliga triangeln I februari 2011 inträffade, oss veterligen, den första intrångsanmälan gällande påstått intrång förorsakat av 3Dprintning Bakgrund Den svenske konstnären Oscar Reutersvärd, känd som de omöjliga objektens fader, konstruerade 1934 den omöjliga triangeln, även kallat för Reutersvärdtriangeln eller Penrose triangel 13. Den omöjliga triangeln utgör en s.k. optisk illusion, dvs. en synvilla som ger en vinklad tydning av den objektiva verkligheten. 77 år senare skapade den nederländska formgivaren, Ulrich Schwanitz, en CADritning föreställande Reutersvärds tvådimensionella omöjliga triangel. Schwanitz laddade upp modellen, inte själva CAD-filen, på Shapeways och framhöll att hans verk utgjorde en storslagen bedrift. 14 En kort tid därefter antog formgivaren Artur Tchoukanov utmaningen och konstruerade en egen CAD-ritning föreställande den omöjliga triangeln. Tchoukanov laddade upp CAD-filen, inte enbart modellen, på Thingiverse. Detta tyckte såklart inte Schwanitz om. Thingiverse tog emot ett varningsbrev, i vilket Schwanitz påstod att Tchoukanovs CAD-fil gjorde intrång i hans upphovsrätt till den tredimensionella omöjliga triangeln. I sin egenskap av tjänsteleverantör följde Thingiverse DMCA-reglerna och tog ner den påstått intrångsgörande CAD-filen. Efter stormiga protester från internetanvändarna drog Schwanitz tillbaka sin intrångsanmälan. Källa: Penrose triangle model fra Wikipedia commons av Chylld, lisensiert under CC BY-SA 3.0. Lov&Data nr Juni

4 Immaterialrättslig ram runt konflikttriangeln Den första intressanta frågan att ta ställning till är huruvida Schwanitz modell kvalificeras för upphovsrättsskydd. Schwanitz har skapat både en CAD-modell, en förlaga, och ett fysiskt föremål, en 3D-utskrift. Beroende på CADmodellens utformning, dvs. om den utöver att utgöra en återgivning av en teknisk konstruktion uppvisar ett visst mått av särprägel, kan CAD-modellen tänkas uppnå upphovsrättsskydd såsom ett litterärt verk av beskrivande art, ett så kallat platt skydd, i enlighet med 1 kap. 1 2 st. i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). 15 Ett sådant platt skydd till en CADmodell innebär dock inte per automatik att det finns upphovsrätt till de fysiska produkter som kan framställas på basis av CAD-modellen, dvs. i det aktuella fallet 3D-utskrifter. 16 Om det däremot skulle visa sig att 3D-utskriften i sig utgör ett konstnärligt verk, t.ex. en skulptur, som skyddas enligt 1 kap. 1 URL, avser skyddet då även förlagan, CAD-modellen. Detsamma gäller om CAD-modellen istället vore att betrakta som ett bildkonstverk skyddet överförs då automatiskt till 3D-utskriften. 17 Kärnfrågan i detta fall är dock om Schwanitz utgått ifrån Reutersvärd tvådimensionella ritning över den omöjliga triangeln när han skapade sin tredimensionella modell. Det är diskutabelt huruvida en optisk illusion, en sammanslagning av idén med dess uttryck, kvalificeras för upphovsrättsskydd. Reutersvärds ritning i sig bör sannolikt vara upphovsrättsskyddad. Reutersvärd gick bort 2002, varför det kan antas att det finns arvtagare rättighetshavare till Reutersvärds upphovsrätt, som fram till 2072 åtnjuter ensamrätt till ritningen samt även till verket i ändrat skick. Skulle Schwanitz ha utgått ifrån Reutersvärds ritning är därför frågan huruvida hans bearbetning av Reutersvärds verk kan anses ha utgjort ett nytt och självständigt verk jämlikt 1 kap. 4 2 st. URL. Om Schwanitz verk bedöms utgöra enbart en bearbetning eller överföring av Reutersvärds verk till en annan konstart (1 kap. 4 1 st. URL), behöver Schwanitz samtycke från rättighetshavaren till Reutersvärds verk. Har Schwanitz inhämtat ett sådant samtycke eller kan det vara så att Schwanitz CAD-modell i sig är intrångsgörande? Schwanitz har påstått att Tchoukanovs CAD-modell gjort intrång i hans verk. Vi vet inte om Schwanitz menat CAD-modellen eller den fysiska 3D-utskriften som han försålt på Shapeways. Enligt uppgift har Tchoukanov aldrig sett Schwanitz CAD-ritning utan utgått i sin skapelse ifrån den på Shapeways publicerade bilden. Detta påvisar bland annat att den ritning, som Schwanitz har skapat, har en gestaltning som innebär stor risk för att någon annan självständigt kan skapa samma verk. 18 I ljuset av ovanstående framstår det som högst oklart huruvida Schwanitz ens kan göra gällande att hans CAD-modell är upphovsrättsskyddad Rätt attityd skapar mervärde Såsom de ovan beskrivna fallen åskådliggör utgör ett varnings brev inte alltid den affärsmässigt bästa lösningen utan kan istället resultera i en strategisk bortprioritering av de möjligheter som 3D-printning tillhandahåller. När HBO avböjt Sosas licensansökan, har varken HBO eller Sosa kunnat tillgodogöra sig det mervärde som stod för dörren. Rättighetshavaren till My Little Pony, Hasbro, har valt ett annat tillvägagångssätt. Figurerna ur teveserien My Little Pony har visat sig vara enormt populära bland fankonstskaparna, Bronies, på Shapeways. Istället för att rakt av förbjuda fankonst har Hasbro inlett ett licenssamarbete med Shapeways. I en tävling har fem fankonstskapare utvalts och fått lov att designa nya figurer baserade på serien. Tillståndet villkoras av att Hasbro ska förhandsgranska CAD-modeller innan de släpps ut på Shapeways. Förutom detta ska Shapeways garantera att tillverkning av de fysiska figurerna uppfyller Hasbros kvalitétsnormer. På detta sätt har Hasbro etablerat sig på konsumentmarknaden för 3D-printning och börjat kapitalisera på den nya teknologin D-printning en möjlighet för rättighetshavare För att förebygga potentiella intrång bör rättighetshavare hitta nya lösningar för att understödja legitim användning av sina rättigheter. Genom att aktivt analysera kundefterfrågan kommer rättighetshavare alltid att ligga steget före i teknikskiften. 20 Ett sätt är att starta internetförsäljning av egna CAD-filer och auktoriserad utskrivning av dessa. Detta skulle säkerställa att utskriftens tekniska konstruktion uppfyller kvalitets- och säkerhetskrav. Rättighetshavare skyddar på så vis varumärket, behåller kunden, minskar lagerkostnader, förkortar distributionskedjan och genererar en helt ny avkastning. En annan tänkbar lösning är att som Hasbro inbjuda fankonstskapare till samarbete. 21 Det är säkert bara en tidsfråga innan rättighetshavare licensierar ut tillverkning och försäljning av CADfiler till anförtrodda marknadsplatser. 22 De marknadsaktörer som redan idag ändrar sin syn på juridiken och ser den som ett strategiskt instrument kommer inte bli besvikna. Trots att 3D-printning skakar om den etablerade värdekedjan kan den också innebära en stor fördel, ett gratis mervärde, som enligt författarna borde förstärka företagens IP-rättigheter. Thomas Lindqvist är delägare och ansvarig för IP/TMT och arbetsrättsgruppen hos Advokatfirman Hammarskiöld & Co i Stockholm, med stor erfarenhet inom IT, immaterialrätt, arbetsrätt och marknadsrättsligt relaterade frågor. Anna Rzewuska är biträdande jurist hos Advokatfirman Hammarskiöld & Co i Stockholm och medlem i IP/TMTgruppen. Hon arbetar bl.a. med immaterialrätt och telekomrätt. I augusti 2015 börjar hon som biträdande jurist på advokatbyrån Bird & Bird. 4 Lov&Data nr Juni 2015

5 Noter: 1 Enligt Stratasys gynnar additiv tillverkning särskilt tre sektorer inom tillverkningsindustrin: (i) individanpassad tillverkning (Eng. personal manufacturing); (ii) alternativ tillverkning (Eng. direct digital tillverkning, alternative manufacturing) och (iii) industriell förproduktion (Eng. augmented manufacturing). Se Stratasys blogginlägg av den 12 november 2013 (http://blog.stratasys. com/2013/11/12/jeremiah-owyang-3d-printning/). 2 Det är såklart omöjligt att ge sig in i en juridisk analys av tvistiga ärenden, utan att ha tillgång till ostridiga fakta uppgifter. Den intrångsanmälan vi har valt att granska något närmare har vi fått förstahandsinformation om från den påstådda intrångsgöraren. Dessvärre har vi inte fått kontakt med anmälaren, varför vår analys i stort bygger på hypotetiska antaganden. 3 Additiv tillverkning har sitt ursprung på 70-talet då produktutformare försökte påskynda framtagning av prototyper skräddarsydda efter deras specifika behov. Den första kommersiella 3D-maskinen lanserades 1988 av Charles Hull, grundaren av 3D Systems. Därefter har förbättringar av maskinernas användarvänlighet och noggrannhet vid tillverkningen skett. Idag är det möjligt att tillverka objekt i bl.a. plast, metall, glas, keramer, polymerer, trä, organiska material och kosmetikamaterial. 4 I denna artikel använder vi oss genomgående av termen 3D-printning då de intrångsanmälningar som vi belyser är mer hänförliga till konsumentmarknaden än till den industriella marknaden. 5 DMCA reglerar under vilka förutsättningar en tjänsteleverantör kan åberopa ansvarsfrihet med hänvisning till safe harbour-principerna. Även i Sverige behöver en tjänsteleverantör, som fått konkreta indikationer på att ett visst försäljningserbjudande är olagligt, för att undvika medverkansansvar, avlägsna utan dröjsmål dylika uppgifter alt. avsluta tillhandahållandet av tjänsten för den aktuella användaren (jmf särskilt 18 i lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, se även C-236/08-C-238/08, Google France och Google, C-324/09, L Oréal och Stockholms tingsrätts dom av den 27 juni 2013 i mål nr ). 6 Thompson, Clive, Clive Thompson on 3-D Printing s Legal Morass, Wired, publicerad den 30 maj 2012, (http://www.wired.com/2012/05/3-d-printning-patent-law/). 7 Andersson, Nate, Paramount: No 3D printing of our alien Super 8 cubes!, Ars Technica, publicerad den 29 juni 2011, (http://arstechnica.com/tech-policy/2011/06/ paramount-no-3d-printning-of-our-alien-super-8-cubes/). 8 Hurst, Nathan, HBO Blocks 3D-Printed Game of Thrones Iphone Dock, Wired, publicerad den 3 november 2013, (http://www.wired.com/2013/02/got-hbo-cease-and-desist/). 9 Kharif, Olga, Decker, Susan, 3-D Printing Stirs Copyright Clash on Homemade IPhone Gear: Tech, Bloomberg Business, publicerad den 13 augusti 2013, (http:// 10 Sosa tillställde Shapeways DMCA Counter Notice, i vilket Sosa bestred Katy Perrys krav. 11 Numera företräds Sosa av Mr. John M. Phillips på FloridaJustice.com; se Sosas blogginlägg av den 22 april 2015, (http://politicalsculptor.blogspot.se/2015/04/ changing-legal-representation-to-john-m.html). 12 Läs mer på Shapeways blogg, Krasnodebski, Natalia, Welcome back Left Shark!, publicerad den 18 februari 2015, (http://www.shapeways.com/blog/archives/19920-leftsharks-back-alright.html?etid= &utm_source= sw -1&utm_medium= &utm_campaign= left-shark&ca= &ct= left-shark). Läs även Sosas blogginlägg av den 11 februari 2015, (http://politicalsculptor.blogspot.se/2015/02/ katy-perry-law-firm-responds-and-so.html). 13 Matematikern Roger Penrose populariserade figuren på 1950-talet, genom att beskriva den som omöjlighet i sin renaste form. 14 Weinberg, Michael, What s the deal with copyright and 3Dprintning?, Public Knowledge, januari 2013, (https://www. publicknowledge.org/files/what s%20the%20deal%20 with%20copyright_%20final%20version2.pdf), s Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 10:e upplagan, Norstedts Juridik, 2011, s. 74, 99, Detta kallas för regeln om avsaknad av produktskydd, Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Såsom Levin uttrycker det Det är fråga om ett och samma konstnärliga verk i skilda utförandeformer, i princip på samma sätt som bildhuggarens tvådimensionella förstudier till ett senare tredimensionellt verk (skulpturen). Arkitektritningar till ett verk av byggnadskonst skyddas därmed på ett annat sätt än om det är fråga om ritningar till något som i uppfört skick inte har upphovsrätt., s År 2006 skapade två australiensiska konstnärer ett monu ment föreställande den omöjliga triangeln. Brownlee, John, Impossible Triangle Monument in Perth, Wired, publicerad den 21 december 2006, (http://archive.wired.com/table_of_malcontents/2006/12/ impossible_tria/). 19 Läs mer i vår artikel Företag måste omfamna 3D-utskrivning - för att förbli relevanta på marknaden, Veckans Affärer, pub licerad den 11 november 2014, (http://www.va.se/ nyheter/2014/11/11/juridik-3d/). 20 Chambers, John, Cisco s CEO on Staying Ahead of Technology Shifts, Harvard Business Review, u. maj Läs mer om våra synpunkter hos Fjällborg, Ulrika, Med 3D-skrivare är vi alla pirater, Veckans Affärer, utgiven den 5 februari Kharif, Olga, Decker, Susan, 3-D Printing Stirs Copyright Clash on Homemade IPhone Gear: Tech, Bloomberg Business, se under not 10. Lov&Data nr Juni

6 Popcorn og pirater av Rune Opdahl og Anneli Grøtte Popcorn Time har tatt Norge med storm. Brukere omfavner muligheten for enkel og gratis tilgang til film og tv-serier. Hvordan forholder opphavsretten seg til slik piratvirksomhet? Fotograf: Jo Michael de Figuereido Fotograf: Jo Michael de Figuereido Om Popcorn Time «Du trenger bare lage popcorn og la oss gjøre resten» 1 Popcorn Time er en applikasjon som kan lastes ned fra en rekke ulike nettsteder. Etter nedlasting og installasjon gis brukeren tilgang til et stort antall filmer og tv-serier. Visstnok har over nordmenn tatt i bruk tjenesten. Brukeropplevelsen kan minne om Netflix og HBO, med et par vesentlige forskjeller: Tjenesten er gratis, og den har et mye større utvalg. Applikasjonen er basert på bittorrent-teknologi. Enkelt fortalt innebærer det at når en bruker av Popcorn Time klikker på en film som man ønsker å se, vil torrent-filen initiere sekvensiell nedlasting av filmen fra andre brukere (peers). Filmen starter umiddelbart å vises mens den nedlastes. Det nedlastede innholdet vil parallelt bli tilgjengelig for andre brukere. Er tjenesten ulovlig? «We don t host anything, but take existing information and put it together» 2 Teknologien i seg selv er ikke ulovlig. Det finnes ingen filmer, tv-serier eller annet opphavsrettslig beskyttet materiale i selve applikasjonen Popcorn Time. Det finnes heller ingen sentralisert server hvor alt medieinnholdet er lagret. Isteden fungerer applikasjonen som en spesialisert søkemotor, og torrent-filene fungerer som avanserte lenker. Når en bruker klikker på filmen den ønsker å se, sørger torrent-filen for å identifisere andre tilkoblede maskiner som har filmen og som innholdet kan «hentes» fra. EU-domstolen har slått fast at det å tilby klikkbare lenker til et åndsverk utgjør en tilgjengeliggjøring av det aktuelle åndsverket. 3 Lenkene vil i dette tilfelle gjøre åndsverkene tilgjengelig for et nytt publikum, dvs. publikum som rettighetshaverne ikke hadde tatt i betraktning da de tillot den første publiseringen. Dette betinger rettighetshavers samtykke, jf. nevnte dom. Altså vil lenkene utgjøre direkte opphavsrettskrenkelser. De som står bak applikasjonen vil antakeligvis også anses å bedrive medvirkning til opphavsrettskrenkelser, slik utfallet ble i den norske Napsterdommen 4 og i den svenske The Pirate Bay-dommen. 5 Tjenesten Popcorn Time er derfor ulovlig. Er bruken ulovlig? «Nedlasting av opphavsrettsbeskyttet materiale kan være ulovlig i ditt land. Bruk på eget ansvar.» 6 Det har versert en diskusjon om bruken av Popcorn Time er lovlig eller ikke. Diskusjonen har særlig knyttet seg til om filmene nedlastes eller streames. Nedlasting utgjør varig eksemplarfremstilling, som i utgangspunktet er omfattet av opphavsmannens enerett. Privatkopieringsregelen i åndsverkloven 12 forutsetter et lovlig kopieringsgrunnlag. Nedlasting av en fil som er gjort tilgjengelig uten opphavsmannens samtykke vil derfor ikke være lovlig privatkopiering etter åndsverkloven 12, men derimot ulovlig kopiering etter åndsverkloven 2. Streaming utgjør midlertidig eksemplarfremstilling, som også i utgangspunktet er omfattet av opphavsmannens enerett. Imidlertid gjør åndsverkloven 11a et unntak for visse former for midlertidig eksemplarfremstilling. Bestemmelsen har som formål å lovliggjøre browsing. Streaming tilsvarer browsing; det er browsing av lyd eller audiovisuelt innhold. I motsetning til åndsverkloven 12 er det i åndsverkloven 11a ikke en forutsetning om lov- 6 Lov&Data nr Juni 2015

7 lig kopieringsgrunnlag. Browsing/streaming av ulovlig publiserte åndsverk er derfor lovlig. Dette ble også stadfestet i forarbeidene til endringene i åndsverkloven i Distinksjonen har ingen reell begrunnelse, men er snarere en lovteknisk konsekvens. For en nettbruker i dag har det liten betydning om innhold nedlastes eller streames. Det må antas at distinksjonen ikke blir videreført i den ventede revisjonen av åndsverkloven, selv om dette kan bety at InfoSoc-direktivet 8 avvikes noe. Bruken av Popcorn Time utgjør i realiteten en form for nedlasting dette i motsetning til f.eks. Netflix, hvor innholdet streames. Imidlertid vil denne nedlastingen mest sannsynlig være lovlig. Det skyldes at det nedlastede innholdet slettes nokså kort tid etter at applikasjonen lukkes. EU-domstolen har slått fast at når filer automatisk slettes etter kort tid, vil dette kunne oppfylle vilkårene som finnes i åndsverkloven 11a. 9 Dommen gjaldt browsing, hvor kopiene av Internett-sidene på skjermen og cachen ble ansett å ha en tilstrekkelig midlertidig karakter. Tilsvar ende vil antakeligvis gjelde bruken av Popcorn Time. Diskusjonen om nedlasting kontra streaming er imidlertid ikke avgjørende. Som nevnt innebærer bruken av Popcorn Time at innhold lastes ned fra andre brukere (peer-topeer). Det betyr at en bruker som laster ned innhold samtidig vil være en kilde for andres nedlasting. Så vidt vi forstår er det ikke mulig å skru av slik delingsfunksjonalitet. Bruk av Popcorn Time utgjør altså en tilgjengeliggjøring av åndsverk til allmennheten. Bruk av Popcorn Time er derfor ulovlig. Vil blokkering av nettsider være et middel for å stanse Popcorn Time? «Det er umulig å stoppe oss.» 10 Åndsverkloven fikk i 2013 bestemmelser om tiltak mot nettsteder. Etter åndsverkloven 56c kan en domstol på rettighetshavers begjæring pålegge en internettleverandør å hindre eller vanskeliggjøre tilgang til nettsted hvor det åpenbart bedrives opphavsrettskrenkelser i stort omfang. Vilkårene er strenge. Bestemmelsen er neppe egnet som hjemmel for effektive tiltak mot Popcorn Time. For det første er ikke tjenest en et «nettsted», men en applikasjon. For det andre finnes det en mengde nettsteder hvor applikasjonen kan lastes ned fra. Det vil ikke være praktisk mulig å forhindre tilgang til alle slike nettsteder. En engelsk domstol påla nylig engelske internettleverandører en plikt til å blokkere tilgang til ulike nettsider hvor Popcorn Time var tilgjengelig for nedlasting. 11 Kjennelsen gir også anvisning på at rettighetshaverne kan notifisere internettleverandørene dersom det dukker opp nye nettsteder hvor Popcorn Time er tilgjengelig. Tilsvarende mekanisme kan neppe hjemles i åndsverkloven 56c, da bestemmelsen forutsetter rettens kjennelse om blokkeringstiltak mot det enkelte nettsted. En blokkeringskjennelse vil heller ikke omfatte derivater av Popcorn Time. Applikasjonen er basert på åpen kildekode. Det gjør det enkelt for andre å utvikle bearbeidelser som har tilsvarende funksjonalitet. Med sin desentraliserte og åpne karakter er Popcorn Time et eksempel på en fildelingsapplikasjon som det er utfordrende å stoppe med rettslige virkemidler. Popcorn Time tilfredsstiller en generell forventning fra forbrukere om å kunne se hva man vil, når man vil, hvor man vil. Foreløpig finnes det ikke noe fullgodt, lovlig alterna tiv. Uten det på plass vil nok Internett i overskuelig fremtid forbli en kopieringsmaskin uten av-knapp, selv om det finnes lovgivning som gjør tjenesten Popcorn Time, og bruken av den, ulovlig. Rune Opdahl er partner og advokat i Advokatfirmaet Wiersholm og Anneli Grøtte er advokatfullmektig i samme firma. Noter: 1 popcorntime.io Til orientering har Wiersholm bistått Telenor i blokkeringssaker. 2 Sitat fra en av Popcorn Times bakmenn, torrentfreak.com, 8. mars C-466/12 (Svensson) 4 Rt RH 2013:27 6 popcorntime.io 7 Prop.65 L ( ) 8 Direktiv 2001/29/EF 9 C-360/13 (Meltwater) 10 Sitat fra en av Popcorn Times bakmenn, nrk.no, 5. mai High Court of Justice, Chancery Division, [2015] EWHC 1082 (Ch). Den er tilgjengelig på EWHC/Ch/2015/1082.html Lov&Data nr Juni

8 av Halvor Manshaus Han leder IP/Media-gruppen i Advokatfirmaet Schjødt AS, og er fast spaltist i Lov&Data. Googles patenteksperiment Det er ikke noe nytt at Google kjøper opp patenter og patentporteføljer. De siste årene har vi sett at det amerik anske konsernet har kjøpt opp tusenvis av patent er fra blant annet IBM og gjennom oppkjøpet av Motorola Mobility i Motorola Mobility ble som kjent solgt videre til Lenovo bare noen måneder senere, men Google beholdt selve patentporteføljen som besto av meddelte patenter, samt ytterligere søknader under behandling. Felles for disse akkvisisjonene er at det i grove trekk dreier seg om teknologi som er sammenfallende med de områder Google allerede dekker i dag. Google har gjennomgående vist til behovet for en aktiv forsvarsstrategi mot økende press fra konkurrenter som truer med eller iverksetter inngrepssøksmål mot Google eller dens under leverandører. I aktiv forsvarsstrategi ligger delvis at Google ved å bygge opp sin patentportefølje erverver teknologi som ellers kunne stått i veien for videre vekst og utvikling. Videre vil den ervervede porte føljen inneholde patenter som ellers kunne blitt brukt mot Google. I tillegg vil Google kunne møte trusler om søksmål fra konkurrentene med henvisning til at konkurrentene gjør inngrep i Googles portefølje, slik at konkurrenten enten gir seg eller inngår avtale om krysslisensiering. Spesielt Google Android-plattform har vært utsatt for søksmål eller trusler om søksmål fra blant annet de store konkurrentene Apple, Microsoft og Oracle. Google går nå nye veier for å komme i inngrep med de mindre aktørene, typisk personer og virksomheter som sitter på patentert teknologi som ikke fullt ut blitt utnyttet eller brukt. Google la 27. april 2015 ut en meld ing på sin Public Policy Blog som innledet slik: «We invite you to sell us your patents. The Patent Purchase Promotion is an experimental marketplace for patents that s simple, easy to use, and fast. Unfortunately, the usual patent marketplace can sometimes be challenging, especially for smaller participants who sometimes end up working with patent trolls. Then bad things happen, like lawsuits, lots of wasted effort, and generally bad karma.» Google viser altså også denne gangen til behovet for å forsvare seg mot pågang fra markedet heller enn et behov for å sikre innovasjon og utvikling. Google fremhever i stedet behovet for å fjerne friksjon fra markedet for omsetning av patenter, og legger opp til en kort handels periode. Markedsplassen skal denne første gangen bare være åpen fra 8. mai til 22. mai De som ønsker å selge, angir det enkelte patent med tilhørende salgspris. Google tar deretter stilling til om de ønsker å kjøpe patentet innen 26. juni Det tas sikte på at alle kjøpene er gjennomført innen ultimo august Google har tidligere hatt mottaksportalen Patent Opportunity Submission Portal for henvendelser som dreier seg om patenter, og som også er tilrettelagt for tredjeparter som ønsker å selge patenter. Det spesielle med dette nye kjøpsprogrammet er at det går så bredt og aktivt ut, og legger opp til at en rekke enkeltakkvisisjoner gjøres under en sterkt forenklet og standardisert prosedyre. Dersom man går inn og studerer disse standard vilkårene, ser man raskt at dette ikke er et vanlig salg og kjøp av eksklusive rettigheter. I vilkårene i standardavtalen Patent Purchase Agreement heter det blant annet under punkt 4.4 at selgeren gis en omfattende lisens til den patenterte teknologien: «As of the Effective Date, Google hereby grants to Seller, for the benefit of Seller and its Affiliates, for the life of all the Seller s Patent, an irrevocable, nonexclusive, nontransferable, nonassignable (including by operation of law or otherwise), nonsublicensable, worldwide, fully paid-up right and license under the Patents, to develop, have developed, make, have made, use, have used, sell, offer to sell, import, export and otherwise transfer or dispose of any product, service, method or process.» 8 Lov&Data nr Juni 2015

9 Det ligger i dette at selger beholder en omfattende rett og tilgang til oppfinnelsen, samt at denne er ugjenkallelig og uten noen fremtidige vederlag fra selger til Google. Det er overraskende at Google ikke i sterkere grad fremhever dette trekket ved avtalen i sin annonsering av kjøpsprogrammet, ettersom det nok vil virke motiverende for selger at han i så stor grad kan fortsette sin utnyttelse av oppfinnelsen. Interessen i Googles siste trekk på patentfronten ligger først og fremst i omfanget slike forenklede markedsplasser kan få i fremtiden. Samtidig er det grunn til å stille spørsmål ved markedsmakten som ligger i store patentporteføljer. Google uttaler i en FAQ følgende om hvordan teknologien skal brukes: «Google maintains a large patent portfolio. Any patents purchased by Google through this program will join our portfolio and can be used by Google in all the normal ways that patents can be used (e.g., we can license them to others, etc.).» Innenfor «all the normal ways» ligger selvsagt at Google vil kunne saksøke andre for inngrep, og blokkere for utvikling og innovasjon i markedet som gjøres av konkurrentene. Google formelle motto er i dag «don t do evil», men dette kan likevel ikke stå som garanti for at Google ikke vil kunne utøve en reell og betydelig markedsmakt også gjennom en stadig voksende patentportefølje. Google er for øvrig kjent for å kjøre en rekke eksperimenter og programmer som lanseres på bakgrunn av et eget 20 % program. I dette ligger at selskapets ansatte ingeniører har anledning til å bruke 20 % av sin arbeidstid på egne prosjekter. Google selv sammenligner dette siste patenteksperimentet med et 20 % prosjekt kjørt av Googles internadvokater. Kanskje er det dette som er den virkelige innovasjonen i denne nyhetssaken, at de juridiske ressursene ikke bare kan saksbehandle og drive frem enkeltsaker, men også drive med innovasjon og utvikling innenfor sitt område til beste for klient og virksomhet. Nytt norsk nettsted Velgekte.no presenterer informasjon om pirat kopiering og varemerkeforfalskning fra offentlige myndigheter i Norge. Nettstedet velgekte.no er opprettet av Patentstyret, Kulturdepartementet og Tollvesenet etter oppdrag fra Nærings- og fiskeridepartementet. Her finner man materiale om shopping, nedlasting og import med bl.a. artikler som «Unngå piratkopier når du netthandler», «Hvordan avdekke om det er en piratkopi», «Hva kan du gjøre når du har kjøpt en piratkopi», «Lovlig eller ulovlig import», «Hva skjer når kopivarer stoppes i tollen», «Ofte kopierte varer», «Hva er ulovlig fildeling», «E-bøker og lydbøker», «Strømming eller BitTorrent-deling», «Piratkort og kortdeling», «Unngå å bli piratkopiert!», «Er det så farlig?», «Parallellimport», «Produktetterlikning», «Piratkopiering i EU», «CE - merking og piratkopiering». Man finner også lenker til relaterte tjenester som f.eks. DelRett.no (veiledningstjeneste om opphavsrett og bruk og deling av digitale læringsressurser), Enklereklarering.no (klarering av rettigheter til original musikk), Clara.no (informasjonssentral for opphavsrett og klarering), Creative commons.no (informasjon om CClisensiering), the Content map (enkel og lovlig tilgang til digitale tilbud innen film, musikk, tv, e-bøker, spill og sportssendinger), lovlige strømmetjenester for lydbøker etc. Lov&Data nr Juni

10 Bibliotek og digitalisering av Sondre Graasvoll Den 11. september 2014 avsa EU-domstolen prejudisiell avgjørelse i tvist mellom Technische Universität Darmstadt v Eugen Ulmer KG (C-117/13). Saken gjaldt fastleggelse av rekkevidden til bestemmelsen om mulige unntak fra opphavsmannens eneretter som tillates etter Infosoc-direktivet (direktiv 2001/29/EF) artikkel 5 (3) (n). Saken ga også noen avklaringer vedrørende forståelsen av nasjonale låneregler som begrenser opphavsmannens eneretter og rekkevidden av disse. Jeg vil i det følgende gi en fremstilling av sakens bakgrunn og EU-domstolens drøftelser. Bakgrunn Technische Universität Darmstadt (heretter biblioteket) er et regionalt og akademisk bibliotek. På biblioteket var det installert elektroniske terminaler. Fra terminalene ble publikum gitt tilgang til bøker i bibliotekets samlinger. Siden januar 2009, var boken, Einführung in die neuere Geschichte av forfatteren W. Schulze tilgjengelig som digital utgave på bibliotekets terminaler. Boken var publisert av forlaget Eugen Ulmer, med hovedsete i Stuttgart. Forlaget driver i hovedsak med publisering av vitenskapelige bøker. Den 29. januar 2009 avslo biblioteket Ulmers tilbud om kjøp av en e-boklisens. Biblioteket hadde på egenhånd digital isert boken ved å skanne den og gjøre den tilgjengelig for brukerne på bibliotekets terminaler. Det ble likevel ikke gitt tilgang til et større antall digitale kopier av boken enn det antallet biblioteket disponerte av fysiske eksemplar. Brukeren ble også gitt mulighet til å printe ut boken eller lagre bokens innhold på USB-minnepinner. Forlaget gikk til sak mot biblioteket og saken ble tatt opp til behandling i Landgericht Frankfurt am Main. Ved dom 6. mars 2011 konkluderte domstolen med at UrhG 52b (tysk opphavsrettslovgivning) om at rettighetshaver og institusjon må ha en avtale for utnyttelse av verket, ikke kom til anvendelse. Retten kom også til at forlaget ikke kunne nekte biblioteket å digitalisere boken uten lisens. Derimot ble det fastslått at biblioteket kunne forbys å tilby brukerne utskrift eller lagring på minnepenn av boken. Saken ble anket inn for Bundesgerichtshof (tysk føderal Høyesterett). Her ble det blant annet slått fast at spørsmålet vedrørende tolkning av UrhG 52b måtte sees i lys av Infosoc-direktivet artikkel 5 (3) (n). Retten valgte derfor å henvende seg til EU-domstolen og stilte i denne sammenheng tre spørsmål som retten ønsket en avklaring på. 1) Er et verk omfattet av kjøps- eller lisensavtale under Infosocdirektivets artikkel 5 (3) (n), dersom rettighetshaveren tilbyr verkene til institusjonene ved et konkret tilbud om slik avtale? 2) Gir Infosoc-direktivet artikkel 5 (3) (n) medlemsstatene adgang til å gi institusjonene rett til å digitalisere verkene i sine samlinger, når dette er nødvendig for å stille verkene til rådighet i terminalene? 3) Kan de rettigheter som medlemsstatene innfører ved implementering av Infosoc-direktivet artikkel 5 (3) (n), være så vidtgående at brukerne av terminalene kan gis adgang til å skrive ut verkene stilt til rådighet på papir eller lagre disse på USB-minnepinner? Jeg kommer tilbake til EU-domstolens drøftelse nedenfor. Sakens kjerne Sakens overordnede problemstilling er hvor vidt unntaket fra opphavsmannens enerettigheter strekker seg i forbindelse med kunnskapsinstitusjoners digitalisering og tilgjengelig gjøring av verk. I denne sammenheng kan det nevnes at det ved digitalisering og eksemplarfremstilling av bøker, musikk og andre åndsverk, så vil slik eksemplarfremstilling kunne komme lettere i konflikt med opphavsmannens enerettigheter. I tillegg vil det også kunne komme lettere i konflikt med Bernkonvensjonens tretrinnstest. Det siktes da særlig til digitale eksemplarers spredningspotensiale ved hjelp av elektronisk kommunikasjon. Problemstillingen er blant annet drøftet av Thomas Rieber Mohn i hans doktorgrad Digital privatkopiering fra Unntaksbestemmelsen i direktivet artikkel 5 (3) (n) er utformet med tanke på å være i tråd med tretrinnstesten. Tretrinnstesten har sitt utspring fra Bernkonvensjonen 1 artikkel 9(2). Unntaksbestemmelsen skal derfor: gjelde på et bestemt, avgrenset område, den skal ikke skade opphavsmannens normale utnyttelse av verket og den skal heller ikke på en urimelig måte tilsidesette opphavsmannens legitime interesser. Tretrinnstesten kommer også til uttrykk i InfoSoc-direktivet artikkel 5 (5). 10 Lov&Data nr Juni 2015

11 Infosoc-direktivet artikkel 5 (3) (n) I bestemmelsen fremgår det at «use by communication or making available, for the purpose of research or private study, to individual members of the public by dedicated terminals on the premises of establishments referred to in paragraph 2(c) of works and other subject-matter not subject to purchase or licensing terms which are contained in their collections» Unntaket vil i korte trekk gjøre seg gjeldende når det er tale om begrenset bruk ved overføring eller tilgjengeliggjøring ved bruk hvor formålet er forskning eller egenstudier sikter seg kun inn mot et individ/bruker om gangen det gis tilgang til verket gjennom dedikerte terminaler i bestemte typer institusjoner som for eksempel bibliotek eller arkiv åpne for allmennheten, undervisningsinstitusjoner eller museum verket må ikke være underlagt kjøps- eller lisensavtaler. Oppsummert gis kunnskapsinstitusjoner en adgang til å tilgjengeliggjøre bøker i sin samling gjennom terminaler uten innhenting av opphavsmannens samtykke i forkant. Tretrinnstesten i Infosoc-direktivets artikkel 5 (5), vil bidra som et overordnet tolkningsmoment vedrørende praktiseringen og forståelse av bestemmelsen. EU-domstolens drøftelser Til spørsmål 1 EU-domstolen viser blant annet til at engelsk, fransk, tysk og spansk oversettelse av Infosoc-direktivet bruker ordlyden «terms», «conitions», «Regelung» og «condiciones». «Terms» sammen med de andre språklige versjonene av direktivet, må forstås som vilkår som er del av en eksisterende og rettslige forpliktende avtaler. I dette ligger det at ordlyden ikke kan omfatte et tilbud om lisensavtale med tilhørende vilkår. Ved ordlyden om kjøps eller lisensavtaler skal snevre inn rekkevidden av unntaket gitt i Infosocdirektivet, fastslår EU-domstolen at det her må være tale om inngåtte avtaler mellom et forlag og et bibliotek. Dette ville også bære feil av sted da formålet bak unntaksregelen også ville svekkes. EU-domstolen trekker i denne sammenheng frem formålet bak unntaksbestemmelsen i InfoSoc-direktivet artikkel 5 (3) (n), herunder allmennhetens interesser og hensynet til å fremme forskning og spredning av kunnskap. Konklusjonen ble derfor at forlagets tilbud om lisens, ikke utelukker bibliotekets rett til å tilgjengeliggjøre og digitalisere boken i medhold av unntaksbestemmelsen. EU-domstolens drøftelser og konklusjon etterlater seg liten tvil rundt dette punkt. Til spørsmål 2 EU-domstolen viser i forbindelse med spørsmål 2 til opphavsmannens enerettigheter som kommer til uttrykk i artikkel 2 og artikkel 3. Unntaksbestemmelsen gjør i denne forbindelse unntak fra opphavsmannens enerett til tilgjengelig gjøring av verket for allmennheten. En institusjon som gir tilgang til verk i sin samling i dedikerte terminaler, kan gjøre dette når formålet om forsking eller bruk av verkene til private studier, fremmes. Unntaket i artikkel 5 (3) (n) får derfor liten selvstendig betydning dersom biblioteket skulle forbys retten til å digitalisere verker i samlingen sin. Denne retten må også sees i lys av artikkel 5 (2) (c ) som forutsetter at eksemplarfremstillingen i enkelte tilfeller, altså ved «specific acts of reproduction». Unntaksregelen må etter EU-domstolens tolkning praktiseres slik at antall digitale eksemplar gjort tilgjengelig i terminalene ikke må overstige bibliotekets antall av det fysiske eksemplar. Dette vil harmonere med artikkel 5 (2) (c ) sett i lys av tretrinnstesten som kommer til uttrykk i artikkel 5 (5). EU-domstolen viser i denne sammenheng til tysk rett som gir uttrykk for regelen. Til spørsmål 3 Når det gjelder EU-domstolens standpunkt til det tredje og siste spørsmålet, så konkluderes det med at lagring på minnepinner er eksemplarfremstilling, og ikke en tilgjengeliggjøring av verket for allmennheten. Eksemplarfremstillingen ved utskrift eller lagring på minnepinner, faller utenfor omfanget av artikkel 5 (3) (n) ettersom unntaksregelen kun nevner tilgjengeliggjøring. Eksemplarfremstillingen omfattes heller ikke av artikkel 5 (2) (c). EU-domstolen fremhever i denne forbindelse at en slik lagring på ingen måte er nødvendig for at brukerne skal få tilgang til verket gjennom bibliotekets terminaler. Utskrift eller lagring av verket på minnepinner eller er heller ikke nødvendig for å oppfylle formålet om å fremme forsk ning eller spredning av kunnskap. Det er også enkelt å tenke seg at dersom EU-domstolen hadde kommet frem til det motsatte resultat, vil dette også skadet opphavsmannens økonomiske interesser. Folks incentiv til å kjøpe e- bøker ville blitt svekket betydelig dersom det lokale biblioteket tilbød gratis lagring av boken. EU-domstolen påpeker likevel at slike handlinger kan hjemles i nasjonal lovgivning gjennom implementering av artikkel 5 (2) (a) og (b). Dette forutsetter etter direktivet at det legges til rette for nasjonale kompensasjonsordninger som ivaretar opphavsmannens økonomiske interesser. Retten til slik eksemplarfremstilling vil også måtte utformes med hensyn til tretrinnstesten. Lov&Data nr Juni

12 Konklusjoner EU-domstolens konklusjoner byr ikke på de største overraskelsene. Etter mitt syn vil EU-domstolens uttalelser få begrenset betydning sett i forhold til dagens praktisering av opphavsretten. EU-domstolens uttalelser må leses på bakgrunn av den kontekst de har blitt gitt i, herunder bibliotekers og lignende kunnskapsinstitusjoner rett til å digitalisere verk. Denne retten må praktiseres innenfor nokså klart opptegnende grenser. Diskusjonen rundt opphavsretten, har pågått i EU en god stund nå. EU-domstolens avgjørelse har også blitt trukket frem som et eksempel på hvor utdatert Infosoc-direktivet viser seg å være. Dette kanskje spesielt i møte med problemstillingene saken reiser, likevel på tross av at opphavsretten er teknologinøytral. Det blir både interessant og spennende å følge med på hvilke opprustnings- og moderniseringsgrep EU tar rundt opphavsretten fremover. Norsk rett Bestemmelsene i norsk åndsverkslov 16 annet ledd gir adgang til å gi regler om arkivers, bibliotekers, museers og andre undervisningsinstitusjoners rett til å gjøre verk tilgjengelig på terminaler i deres egne lokaler. Dette under forutsetning at tilgjengeliggjøringen skjer i forskningsøyemed - eller har et privat studieformål. EU-domstolens uttalelser kaster lys over praktiseringen av bestemmelsen her til lands. I åndsverkloven 16a har man avtalelisensbestemmelse som gir de samme institusjonene rett til å gjøre verk tilgjengelig for allmennheten, da gjennom sin egen eksemplarfremstilling etter 16 første ledd. I Norge vil også brukere av bibliotekets terminaler være avskåret fra å lagre verket på egne lagringsenheter. Men som EU-domstolen legger til grunn i sin besvarelse på spørsmål 3, så vil medlemsstatene kunne ha anledning til å fatte regler som gir brukerne en slik rett. Det måtte i så fall bli en låneregel utformet etter premissene i tretrinnstesten. Spørsmålet er om det er mulig å utforme en slik regel uten at dette vil gå på bekostning av blant annet opphavsmannens legitime interesser. Det får i denne omgang forbli ubesvart. I denne sammenheng kan åndsverkloven 12 om eksemplarfremstilling til privat bruk trekkes frem. Paragraf 12 første ledd tredje punktum, forutsetter at opphavsmannen gis en rimelig kompensasjon for det godet låneregelen er for den norske allmennheten. Det forutsetter likevel at privatkopieringsvederlaget er forholdsmessig stort i forhold til den faktiske privatkopieringen som finner sted. Det gjenstår å se om opphavsretten vil legge til rette for gode nok løsninger som sikrer opphavsmannen i fremtiden også. Sondre Graasvoll er advokatfullmektig i Gille Advokater DA. Noter: 1 Bern-konvensjonen artikkel 9 (2) først introdusert i revisjonen av konvensjonen tilbake i 1967 Rettsinformatisk litteratur Complex Yulex Lee A. Bygrave og Anne Gunn B. Bekken (red) Yulex 2014 Oslo: Senter for rettsinformatikk og Avdeling for forvaltningsinformatikk, 2014, 131 s. ISSN Yulex er navnet på en den årlige boken som Senter for rettsinformatikk/avdeling for forvaltningsinformatikk hvert år gir ut ved juletider. Hver bok i serien inneholder et utvalg av artikler skrevet av Senterets medarbeidere i løpet av året. Siktemålet med serien er å tilby et rettsinformatisk «julebord» som også viser bredden i det Senter ets medarbeidere jobber med. I 2014-årboken finner vi følgende bidrag: Tobias Mahler: Obituary Jon Bing, Kevin McGillivray: The times they are a-changin transition of the IANA functions contract to the global multistakeholder community, Tommy Tranvik: Informasjonssikkerhet i UH-sektoren erfaringer og utfordringer, Emily M. Weitzenboeck: Crowdsourcing and user empowerment: a contradiction in terms, Dag Wiese Schartum: Juss og interoperabilitet i offentlig forvaltning, Lee A. Bygrave: A right to be forgotten, Samson Y. Esayas: Structuring compliance risk identification using the CORAS approach: compliance as an asset og Arild J. Jansen: How can ICTs support rural development? Complex 1/2015 Morten Hassel Mørch Digital kryptovaluta og merverdiavgift Oslo : Senter for rettsinformatikk, Avdeling for forvaltningsinformatikk, [2015] s. (Complex ; 1/2015) ISBN (h.) Bokens hovedtema er hvorvidt omsetning av Bitcoin og andre digitale kryptovalutaer er gjenstand for merverdiavgift etter norsk lov. Det konkrete spørsmålet som oppgaven besvarer er om Bitcoin skal regnes som en «finansiell tjeneste» eller en «elektronisk tjeneste» etter merverdiavgiftsloven. Boken inneholder også en grunnleggende innføring i Bitcoin, samt en gjennomgang av rettstilstanden i Europa. Avslutningsvis drøftes temaet Bitcoin og merverdiavgift de lege ferenda, og forfatteren foreslår alternativ regulering på området. 12 Lov&Data nr Juni 2015

13 Faglig påfyll Bokomtale ved Kim G. Hansen Formålet med bogen er at beskrive den baggrundsretlige regulering af IT-leverancer i bred forstand. Bogen retter sig mod praktikere, og har blandt andet til formål at afløse Jacob Nørager-Nielsens»EDB-kontrakter«fra Udover at anmelde bogen vil jeg i det følgende kommentere på emner eller antagelser, som efter min opfattelse fortjener særlig opmærksomhed eller giver anledning til diskussion. Bogen rummer seks kapitler som over knapt 440 sider omhandler: 1) introduktion til IT-kontraktretten, 2) udviklingsaftaler, 3) driftsaftaler, 4) vedligeholdelsesaftaler, 5) softwarelicensaftaler og 6) tvistløsning og -forebyggelse. Tyngden er dog lagt på udviklingsaftaler (systemleverancer) og driftsaftaler, formentlig dels fordi disse afspejler den almindelige obligationsret, og dels fordi systemleverancerne er genstand for en række standardkontrakter i form af K-kontrakterne, som i kraft af deres betydelige udbredelse i markedet danner et naturligt referencepunkt for behandling af bogens emne. Derudover indeholder bogen en begrebsliste og en indholdsfortegnelse. Overordnet løser bogen sin mission på glimrende vis. Den giver ikke alene praktikeren en kobling mellem de standardkontrakter, som er velkendte, den giver også inspiration til yderligere overvejelser om, hvorledes ITkontrakter hensigtsmæssigt kan udformes, og om hvilke temaer der bør reguleres. Bogen er velskrevet, men kan visse steder måske opleves som indforstået for den, som uden IT-retlig baggrund læser bogen. Dette er et uundgåeligt kompromis, givet bogens omfang. Bogen er til gengæld spækket med gode eksempler fra»den virkelige verden«, hvilket øger forståelsesgraden og gør problemstillingerne både nærværende, relevante og aktuelle. Henrik Udsen IT-kontraktret København : ExTuto Publishing, 2014, 480 s. ISBN Kapitel 1 introducerer læseren til IT-kontraktretten og meget mere. IT-kontrakterne får nemlig ikke lov at stå helt alene, men suppleres af korte omtaler af en række andre kontrakter eller juridiske rammer, som er relevante for ITkontrakterne, eksempelvis virksomhedsoverdragelsesloven udbudsregler og NDA er (»non-disclosure agreement«), ligesom IT-juristens rolle og contract management beskrives. På den måde sættes IT-kontrakterne ind i den faktiske og retlige sammenhæng, som ofte er den del af hverdagen for praktikeren som er et stort plus ved bogen. Det ligger i sagens natur, at introduktionen til disse andre juridiske rammer og kontrakter ikke kan være lige så grundig, som de centrale emner, men det kunne være naturligt at behandle dem yderligere i et bredere værk om IT-retten på grund af deres praktiske betydning. Afsnittet om juristens rolle tager sit udgangspunkt i en»klassisk«juristrolle, hvor IT-juristen i høj grad er en pennefører, men ikke dybt involveret i det såkaldt»kommercielle«. Det er dog min erfaring, at juristrollen for mange eksterne og interne IT-jurister over de senere år er blevet ændret, således at de i væsentlig højere grad involveres i alle dele af forhandlings- og kontraktkoncipieringsprocesssen, herunder de»kommercielle«dele. Dette skyldes formentlig dels en mere moderne»teamorienteret«arbejdsmåde i mange virksomheder, dels mere intensive forhandlingsforløb, hvor tidligere tiders arbejdsdeling ikke kan fastholdes. Dertil kommer at mange eksterne rådgivere, som led i deres forretningsudvikling, har været tunget til at give en mere forretningsorienteret rådgivning, for at kunne konkurrere med særligt konsulenthuse. Rollen som ITjurist vil derfor formentlig af de fleste blive oplevet som værende bredere end bogen lægger op til. Kapitel 2 gennemgår med talrige referencer og eksempler fra blandt ande de»klassiske«systemleverancekontrakter K01 og K02 samt den»agile«k03, de obligationsretlige pligter og beføjelser, som skal reguleres ved anskaffelse (køb) af IT-systemer. Gennemgangen er opdelt efter de enkelte ydelsestyper, således at eksempelvis funktionelle krav, dokumentation og overholdelse af lovkrav behandles hver for sig. Det giver sammen med referencerne til standard kontrakterne en genkendelig systematik for den der arbejder med IT-kontrakter samtidig med, at kontraktregulering, baggrundsregler og misligholdelse kan behand- Lov&Data nr Juni

14 les med de nuancer, som de forskellige ydelsestyper nødvendiggør. Endelig øger det værdien for praktikeren som opslagsværk, idet man som praktiker oftest vil blive bedt om at forholde sig til én bestemt problemstilling i forbindelse med for eksempel fortolkningsspørgsmål eller vurdering af uenigheder. Afsnit omhandler, med henvisning til afsnit 1.2.3, betydningen af standardkontrakter som fortolkningsbidrag og det antages, at»standardkontrakterne [K01, K02 og K03]) kan dog efter omstændighederne udtrykke en branchekutyme, som kan tillægges betydning ved fortolkning af parternes individuelle aftale og eventuelt også ved fastlæggelse af baggrundsretten«[min indsættelse]. Selv om antagelsen er meget forsigtig, og selv om det anføres, at en part ikke kan påberåbe sig en bestemmelse i standardkontrakterne, hvis den ikke fremgår af parternes individuelle aftale, er der efter min opfattelse ikke grundlag for at anvende antagelsen i praksis. I det omfang, at en part kan dokumentere en branchekutyme, eller påvise eksistensen af en generel obligationsretlig grundsætning, er der ingen grund til at henvise til standardaftalernes indhold. Antagelsen får derfor formentlig kun relevans, hvis en part ikke kan påvise selve kutymen eller grundsætningen, men kun kan henvise til standardkontrakterne. Det vil efter min opfattelse være uheldigt, hvis indholdet i eksempelvis K02 blev brugt til udfyldelse af parters individuelle aftale i tilfælde, hvor de ikke havde reguleret et givet forhold. En af årsagerne hertil er, at K02 og K01, uanset at de ofte benævnes som værende»agreed documents«, næppe kan betegnes som fuldt afbalancerede. Det skyldes blandt andet, at forhandlingerne om indholdet af K01 og K02 skete på baggrund af et ønske om at afløse de meget kundevenlige K18 og K33 med noget mere moderne og afbalanceret. Kontrakter ne er endvidee tænkt anvendt i det offentlige, først og fremmest staten, som er landets største indkøber at IT, hvilket, set i lyset af udgangspunktet og udbudsreglerne som forhindrer forhandling, har giver kundesiden en enorm styrke i forhandlingerne. Alternativet til at»acceptere«vilkårene i K01 og K02 fra leverandørsiden havde formentlig været, at kontrakterne ville være endnu mere kundevenlige, idet leverandørsidens»fingeraftryk«formentlig ikke havde været medtaget i samme omfang. K- kontrakterne er derfor, efter min opfattelse, vanskelige at anerkende som værende udtryk for noget»gennemsnitligt fornuftigt«, endsige udtryk for baggrundsretten. Indholdet er snarere historisk betinget. At kontrakterne tillige har vundet stor udbredelse i det private, skyldes formentlig alene, at det også for det private har været bekvemt at tage udgangspunkt i eksisterende kontrakter, samt det nærliggende forhandlingsargument, at»når leverandøren kan accepetere kontraktens vilkår for offentlige kunder«bør de også kunne accepteres for så vidt angår min virksomhed. Det anførte ændrer naturligvis ikke ved, at det altid vil være fornuftigt at se på, hvordan K-kontrakterne regulerer en given problemstilling, men at anvendelsen af K-kontrakternes konkrete løsninger kun bør ske, såfremt løsningerne samtidig understøttes af andre forhold. Henrik Udsens behandling af emnet»bod«i afsnit viser, at Udsen har gjort en stor indsats for at forholde sig selvstændigt, grundigt og kritisk til de behandlede emner. Udsen stiller sig ikke tilfreds med at se på den faktiske regulering af bod i standardkontrakterne, hvor forsinkelsen i sig selv udløser bod for leverandøren med mindre den skyldes kunden eller force majeure, men gør sig blandt andet overvejelser om det hensigtsmæssige i, at refleksforsinkelser udløser bod. Overvejelserne er interessante og som praktiker kan man håbe, at kontraktkoncipister inddrager dem i deres koncipierieng, således at der ikke bare per refleks bliver opstillet krav om bod, men at bøderne faktisk understøtter det konkrete projekt. Kapitel 3 omhandler driftsaftaler, der jo er løbende kontraktforhold mellem parterne. I modsætning til hvad der er tilfældet for systemleverancer, er der ikke nogen standard kontrakter på området, hvilket selvsagt gør det sværere at beskrive med eksempler. Samtidig er der ikke i samme grad, som det gælder for leverancerne (»køb«), nogen materiel lovregulering af området, idet den baggrundsretlige regulering i højere grad består af»almindelige grundsætninger«end af lovregler. Gennemgangen er derfor i høj grad centreret om de enkelte ydelser, der skal leveres, og kommer derfor til at udgøre en check-liste over de reguleringstemaer, som bør indgå i en driftsaftale, hvilket øger værdien for praktikeren. Omtalen af due diligence i afsnit 3.3 er relevant, men emnet kunne fortjene yderligere behandling. Det må erkendes, at manglen på standardkontrakter på området vanskeliggør en mere konkret eksemplificering, og at eksemplificering på generelt grundlag kan være vanskelig på grund af de forskelle, som består i hvert enklet transistionsprojekt, men på netop dette område kunne flere og nuancerede overvejelser om eksempelvis risikofordelingen mellem leverandør og kunde være hensigtsmæssige ud fra praktiske overvejelser. For eksempel er det efter min opfattelse ikke oplagt, at leverandøren bør bære risikoen for forhold, som han ikke kunne konstatere i en due diligence, som antaget nederst på side 263. Kunden bør derimod bære risikoen for egne forhold, medmindre der er tale om forhold, som leverandøren kunne og burde have konstateret under due diligence. Ligeldes er omtalen af ændringshåndtering i driftsaftaler relevant, selvom der kunne ønskes en mere dybdegående behandling af emnet. Selv om baggrundsretten er behandlet, kunne man således som praktiker ønske sig flere eksempler på, hvordan ændringshåndtering kunne reguleres, ligesom en omtale af forholdet til servicemålene, afsnit , kunne være relevant. 14 Lov&Data nr Juni 2015

15 Kapitel 4 omhandler vedligeholdelsesaftaler, og knytter sig på den måde tematisk til kapitel 2. Særligt interessante er Udsens afsnit om, hvorvidt væsentlig misligholdelse af én aftale, eksempelvis en vedligeholdelsesaftale, tillige kan statuere væsentlig misligholdelse af en anden aftale (cross default), eksempelvis udviklingsaftalen om den software, som vedligeholdelsen vedrører. Selv om problemstillingen i praksis ofte ses reguleret i større projekter, ses der også for de mindre projekter eksempler på, at der ikke er taget stilling til spørgsmålet, og her får overvejelserne særlig relevans. Kapitel 5 omhandler softwarelicenser. Udover en god gennem gang af den ophavsretlige og køberetlige baggrundsret refererer kapitlet stort set alle relevante danske domme og den kontroversielle Used Soft-dom fra EUdomstolen (C-128/11). I afsnittet om overdragelse og konsumption, afsnit 5.3.4, drøftes det overordentligt relevante spørgsmål, om den såkaldt legale licens i Ophavsretsloven (OHL) 36 så at sige overtrumfer licensbetingelserne for en kopi af software, som en bruger erhverver i medfør af komsumption, jfr. Used Soft-dommens overraskende konklusion om dette spørgsmål. Henrik Udsen antager, side 420, at»det er tvivlsomt, om erhververen under lægges de øvrige forpligtelser, der gælder efter licensaftalen«, men anfører dog, at» det ikke [kan] udelukkes, sådanne forpligtelser vil blive opretholdt overfor erhververen«[min indsættelse], under henvisning til princippet om, at erhververen ikke får bedre ret end overdrageren (Gældsbrevsloven (GBL) 27). Spørgsmålet om, hvorvidt erhververen er bundet af licens en er uafklaret og overordentligt vanskeligt at give noget sikkert svar på, men efter min opfattelse må det det være tilfældet, idet den legale licens i OHL 36 giver en række begrænsede rettigheder, men ikke forhindrer andre ikke-konfliktende betingelser i at være gældende. Da OHL 36 samtidig udgør et indgreb i ophavsmandens rettigheder, bør den som udgangspunkt ikke fortolkes videre end ordlyden giver belæg for. Eventuelle bestemmelser som ikke er i strid med OHL 36 bør derfor opretholdes. Såfremt erhververen ikke er begrænset af overdragerens rettigheder, vil det i praksis kunne medføre, at licens havere kan»undslippe«licensbetingelser ved indsættelse af stråmand og efterfølgende overdragelse af licenserne under henvisning til konsumptionsreglen. Dette vil kunne medføre, at rettighedshaverne forsøger at sikre sig ved at opstille krav for nødvendig vedligeholdelse, eller eventuelt kun udbyder deres software som en service, hvilket ikke nødvendigvis er i softwarebrugerenes generelle interesse. Spørgsmålet om hvilke licensbetingelser, en erhverver af en softwarekopi skal respektere, fortjener yderligere analyse og behandling, før endelige antagelser opstilles. Eksempelvis kan kan man stille sig selv spørgsmålet, om en bruger af software undergivet en open source licens, for eksempel General Public License (GPL) 3.0, kunne videreoverdrage programmet, uden at gøre erhververen opmærksom på de dele af licensbetingelserne, som omhandler»copy left«, med den konsekvens, at erhververen ikke var forpligtet til at give adgang til kildekoden, såfremt erhververen videregav softwaren i videreudviklet form? Det antages af Henrik Udsen, side 444, at erhververen er bundet af copyleft-vilkårene, men det er efter min opfattelse svært at se, hvorfor dette skal være tilfældet, hvis man antager at andre»byrdefulde«licensvilkår reelt bortfalder i en konsumptionssituation, jfr. ovenfor og OHL 19. Andre, tilsvarende problemstillinger kunne udfærdiges med udgangspunkt i forbuddet imod på beråbelse af patentlicenser i GPL 3.0 m.v. Open source licenserne giver anledning til andre spørgsmål, hvoraf et angår ansvarsfraskrivelser, som behandles i afsnit Som anført af Henrik Udsen vil man formentlig instinktivt acceptere de totale ansvarsfraskrivelser, som karakteriserer open source licenserne, under henvisning til at softwaren stilles gratis til rådighed for brugerne. Spørgsmåler er bare om præmissen altid holder i realiteten. Såfremt en open source licensgiver modtager et vederlag, bør det vel ikke være afgørende for opretholdelsen af anvsarsfraskrivelsen i licensbetingelserne, om beløbet kaldes en»licensafgift«, eller noget andet lige så lidt? I stedet bør man se på de ydelser parterne reelt udveklser, jfr. princippet i Used Soft-dommen, hvor EU-domstolen fandt, at Oracles ydelser, software og licens, skulle ses under ét, og at opdelingen i en betalbar licens og gratis software ikke havde betydning for vurderingen af, om der reelt var givet et vederlag for softwaren. Spørgsmålet om eksempelvis ansvarsfraskrivelser er velegnet til yderligere behandling. Kapitel 6 omhandler tvister og deres forebyggelse og gennem går udover de klasiske voldgifts- og domstolsmuligheder, de forskellige løsninger, herunder om eksperthøringer og mediation, som leverandører og aftagere i branchen har opstillet i erkendelse af, at de traditionelle tvisteløsningsorganer ofte ikke er hensigtsmæssige i ITtvister, herunder fordi IT-projekter typisk skaber en betydelige grad af gensidig afhængighed mellem leverandør og kunde. Alt i alt må det konkluderes, at bogen er et»must«på enhver IT-kontrakt-praktikers hylde, samtidig med at den åbner op for en lang række relevante og spændende diskussioner af mere teoretisk karakter. Henrik Udsen har med bogen formået at komme godt rundt om emnet og bidraget med et godt fundament for kontrakts koncipiering og afgørelser af tvister. Kim G. Hansen er advokat og partner i advokatfirmaet Integra, København. Lov&Data nr Juni

16 Nyt fra Danmark Lovgivning af Janne Glæsel Ny betænkning fra»udvalget om offentligt ansattes ytringsfrihed og whistleblowerordninger«nye ændringer i den danske bogføringslov Den 22. januar 2015 vedtog det danske Folketing (Folketinget) lov nr. 55 af 27/1/2015 om ænd ring af bogføringsloven. Ændringsloven trådte i kraft den 1. marts 2015, og vedrører primært opbevaring af elektronisk regnskabsmateriale i udlandet. Ændringsloven betyder, at danske virksomheder får mulighed for at opbevare elektronisk regnskabsmateriale i udlandet, såfremt en række kriterier er opfyldt. Lovændringen skyldes endvidere at man ønsker at give mulighed for brug af cloud services til bogføring. Efter ændringsloven skal virksomheder til enhver tid kunne fremskaffe det pågældende regnskabsmateriale og give adgang til dette her i landet. Desuden skal virksomheder opbevare deres systembeskrivelser og adgangskoder i Danmark, og endeligt skal virksomheder sørge for, at regnskabsmateriale kan udskrives eller gøres tilgængeligt i et anerkendt filformat. Med lovændringen skal danske virksomheder, der ønsker at opbevare deres regnskabsmateriale i udlandet, således ikke længere søge om dispensation hos Erhvervsstyrelsen, hvilket var et krav efter den tidligere bogføringslov. Læs hele ændringsloven her: https://www.retsinformation.dk/ Forms/R0710.aspx?id= I februar 2015 afgav Udvalget om offentligt ansattes ytringsfrihed og whistleblowerordninger betænkning nr Udvalget blev nedsat som led i regeringsgrundlaget,»et Danmark, der står sammen«fra Den danske regering havde til hensigt at sikre, at offentligt ansatte oplevede, at de havde mulighed for at ytre sig, hvis ansættelses- og arbejdsforhold ikke var i orden uden konsekvenser for de ansattes fremtidige karrieremuligheder. Udvalget blev ligeledes nedsat for at kortlægge, hvilke whistleblowerordninger, der findes i den offentlige forvaltning. Samtidig skulle Udvalget beskrive de rammer, hvorunder disse ordninger er etableret i dag samt erfaringerne med whistleblowerordninger og på den baggrund overveje, om der bør ske en lovregulering af området. Offentligt ansattes ytringsfrihed i Danmark er blandt andet reguleret af den danske lov nr. 169 af 5/6/1953 (Grundloven) 77 og Den Europæiske Menneskerettighedskonvention artikel 10. Beskyttelsen af den ansattes ytringsfrihed forudsætter, at den offentligt ansatte udtaler sig som privatperson, idet en offentlig myndig hed kan fastsætte regler for, hvem der må udtale sig på myndighedens vegne samt udstikke retningslinjer for indholdet heraf. Som følge af grundlovens 77 kan offentlige myndigheder ikke indføre censur på ansattes udtalelser, når disse udtaler sig som privatpersoner. Herudover er offentligt ansattes ytringsfrihed underlagt den danske lov nr. 871 af 4/7/2014 (straffeloven) 152 og 152 f samt den danske lov nr. 433 af 22/4/2014 (forvaltningsloven) 27. Offentligt ansatte kan i medfør af forvaltningslovens 27, stk. 5 ikke pålægges yderligere tavshedspligt end hvad der følger af lovgivningen. Der kan dog gælde visse grænser for den offentligt ansattes adgang til at ytre sig om emner inden for sit arbejdsområde, hvorfor ytringer herom kan have karakter af tjenesteforseelse eller misligholdelse af ansættelsesforhold. Lovlige ytringer fra offentligt ansatte kan ikke danne grundlag for ansvarsreaktioner fra myndighedens side, men følgevirkningen kan dog danne grundlag for negative ledelsesreaktioner for den ansatte. I forhold til spørgsmålet om eventuel ny lovgivning om offentligt ansattes ytringsfrihed vurderede Udvalget, at der ikke var behov herfor samt, at en ny lovfæstelse af de gældende regler om offentligt ansattes ytringsfrihed ikke ville ændre den bestående retstilstand. Med hensyn til de negativt betonede årsager til, at offentligt ansatte ikke ytrer sig, såsom frygten for dårligt arbejdsklima og karrieremæssige konsekvenser, vurderede Udvalget, at disse i ringe grad vil kunne afhjælpes ved at sammenfatte allerede gældende regler i ny lovgivning. Det blev derimod vurderet, at det var nødvendigt at skabe en holdnings ændring blandt offentligt ansatte og ledelsen. Udvalget konkluderede desuden, at der ikke fandtes at være behov for at fastsætte nye regler om offentligt ansattes meddeleret, idet disse i forvejen har adgang til at gøre presse mv. opmærksom på ulovlige forhold i den offentlige forvaltning, herunder ret til at frem komme med meningstilkendegivelser og videregive ikke-fortrolige oplysninger. Læs Udvalgets betænkning her: Betaenkning%20om%20off%20an%20ytrin%20whistleblower.pdf 16 Lov&Data nr Juni 2015

17 Ny beretning om datasikkerhed Det danske Folketings retsudvalg (Folketingets Retsudvalg) afgav den 15. januar 2015 en beretning om data sikkerhed. Beretningen fokuserede på overordnede principper for datasikkerhed, tilsynet med overhold elsen af den danske lov nr. 429 af 31/05/2000 (persondataloven), sank tions muligheder ved brud på data sikkerhed, samling af ansvaret for datasikkerhed samt tekniske krav til sikring af følsomme og fortrolige oplysninger. Retsudvalget konstaterede, at alt for få offentlige myndigheder og private virksomheder overholdt persondataloven, hvorfor det danske datatilsyn (Datatilsynet) burde tilføres yderligere ressourcer. Samtidig fandt Retsudvalget, at det burde overvejes, hvorvidt der bør etableres et klagenævn til vurdering af Datatilsynets afgørelser. Idet hele ud af sager i 2013 vedrørte anmeldelsesordningen, hvorefter enhver behandling af fortrolige oplysninger skal anmeldes til Datatilsynet, anbefalede Retsudvalget samtidig den danske regering at genoverveje den nuværende anmeldelsesordning. Såfremt disse tiltag bliver gennemført, vil det frigøre ressourcer hos Datatilsynet, og antallet af kontrolbesøg vil kunne øges. Angående sanktionsmuligheder ved brud på datasikkerhed anførte Retsudvalget, at Datatilsynets nuværende sanktionsmuligheder ikke er tilstrækkelige, og at yderligere sanktionsmuligheder bør indføres. Endelig foreslog Retsudvalget, at en databehandler, ligesom en dataansvarlig, bliver pligt subjekt under persondataloven. Læs hele beretningen her: udvalg_delegationer_kommissioner/ Udvalg/Retsudvalget/ Nyheder/2015/01/22%2001% %20Arbejdet%20i%20 arbejdsgruppen%20afsluttes.aspx Domme, afgørelser og udtalelser Gennemgang af private mails forud for afskedigelse kunne ifølge Højesteret ikke føre til godtgørelse for tort Den 4. februar 2015 afsagde den danske højesteret (Højesteret) dom i sagen 189/2013 mellem»a«og Roche Innovation Center Copenhagen A/S (»RICC«) tidligere Santaris Pharma A/S. A blev i april 2007 ansat i Santaris Pharma A/S som erhvervs-ph.d. RICC havde undersøgt A s mailkorrespondance og mente at kunne dokumentere, at A havde videregivet fortrolige oplysninger til sin samlever, B, som var beskæftiget inden for samme branche. Under en barselsorlov i 2008 blev A afskediget, hvorefter hun i februar 2009 blev bortvist Højesteret fandt ikke, at RICC havde godtgjort, at A havde videregivet oplysninger om forretningshemmeligheder eller i øvrigt tilsidesat sin loyalitetsforpligtelse. A havde anført, at hun havde krav på godtgørelse for tort, fordi RICC uberettiget foretog en gennemgang af hendes private mailkorrespondance med B. RICC foretog gennemgangen på baggrund af en mistanke om læk af fortrolige oplysninger. Gennemgangen blev foretaget af en nærmere afgrænset personkreds, som bestod af personer med fornøden faglig indsigt til at vurdere, om der var tale om forretningshemmeligheder. I A s ansættelseskontrakt var det påført, at al korrespondance der ikke var markeret som privat til hørte firmaet. A havde undladt at markere korrespondancen. Det var således ikke muligt på forhånd at afgøre, om disse mails uanset den manglende markering i meddelelsesfeltet alligevel havde et privat indhold. Det blev således ikke godtgjort, at RICC har søgt i og gennemlæst mails af privat karakter i videre omfang, end det var nødvendigt, og Højesteret fandt på denne baggrund ikke, at A s privatliv havde været krænket. Højesteret har således fastslået, at en arbejdsgiver kan have ret til at gennemlæse privat mailkorrespondance, der ikke er markeret som privat, såfremt medarbejderen i ansættelseskontrakten er opfordret til at markere korrespondancen som privat, og retspraksis ses derfor at være uændret. Læs hele dommen her: Danmarks Vækstråd lancerer anbefalinger om datadreven udvikling og vækst Danmarks Vækstråd offentliggjorde den 17. marts 2015 en række anbefalinger til, hvordan danske virksomheder kan udnytte de nye muligheder, som databehandling tilbyder, til at skabe vækst. Ifølge Danmarks Vækstråd har OECD vurderet, at datadreven innovation og brug af Big Data fremadrettet kan føre til en produktivitetsstigning på 5-10 pct. på tværs af alle sektorer. For at sikre, at danske virksomheder er bedst muligt rustet til at udnytte potentialet for at skabe datadreven vækst, kom Danmarks Vækstråd med anbefalinger inden for fire temaer: Sikkert grundlag for brug af data, forretningsmodeller og investeringer i virksomhederne, adgang til viden og kompetencer og optimale rammer for adgang til data. Med anbefalingerne har man således skitseret rammerne for en udnyttelse af datadreven udvikling. Læs om anbefalingerne her: pressemeddelelser/2015/ datadreven-innovation Lov&Data nr Juni

18 Klagenævnet for domænenavne Det danske datatilsyn Registrering udelukkende med videresalg for øje ikke tilladt Det danske Klagenævn for Domænenavne (Klagenævnet) traf den 13. februar 2015 afgørelse i en klagesag mellem Casper Schneidereit (klager) og One Ventures (indklagede) om domæne navnet»lollandfalster.dk«(j.nr ). Sagen vedrørte i hovedsagen, om indklagedes registrering af domænenavnet»lollandfalster.dk«var i strid med forbuddet mod at registrere og opretholde registreringer af domænenavne alene med henblik på videresalg eller udlejning, jf. 25, stk. 2, i den danske lov nr. 163 af 26/02/2014 om internetdomæner (domæneloven). Klag er ønskede at anvende domænenavnet til sin virksomhed. Den omstændighed, at det omtvistede domænenavn var sat til salg af indklagede både på domænenavnets egen hjemmeside samt på»sedo.com«, skabte en stærk formodning for, at formålet med registreringen af domænenavnet alene var videreoverdragelse eller udlejning. Indklagede havde ikke besvaret Klagenævnets henvendelser i forbindelse med sagen og havde således ikke afkræftet denne formodning. Klagenævnet fandt derfor, at indklagede havde overtrådt domænelovens 25, stk. 2. Klager fik således medhold i sin påstand om overdragelse af domænenavnet»lollandfalster.dk«. Læs hele afgørelsen her: https://www.domaeneklager.dk/uploads/ tx_tcfilesorter/lollandfalster.pdf Datatilsynet har udarbejdet 12 minimumskrav for datasikkerheden ved personaleadministration Det danske datatilsyn (Datatilsynet) offentliggjorde den 23. januar minimumskrav for sikkerhed ved personaleadministration. Minimumskravene skal sikre, at de dataansvarlige virksomheder overholder den danske lov nr. 429 af 31. maj 2000 (persondataloven) krav om datasikkerhed. Det fremgår af lovens 41, stk. 3, at den dataansvarlige virksomhed skal træffe fornødne foranstaltninger for at sikre, at personaleoplysninger ikke tilintetgøres, fortabes, forringes, kommer til uvedkommendes kendskab eller misbruges på anden vis. Datatilsynets krav bestod blandt andet i, at adgangen til personaleoplysninger skal begrænses til så få personer i virksomheden som muligt, der alle skal have et sagligt behov for adgang til oplysningerne. Dertil skal der anvendes adgangskoder til alt elektronisk udstyr, hvor sådanne oplysninger bliver lagret. Adgangskoderne må kun være tilgængelige for den ovennævnte personkreds. Ved overholdelse af Datatilsynets minimumskrav kan dataansvarlige virksomheder nu sikre sig, at de lever op til deres forpligtelser og håndterer personaleoplysninger korrekt. Læs Datatilsynets minimumskrav her: Datatilsynet retter kritik mod Region Midtjyllands indretning af fælles elektronisk patientjournal Det danske datatilsyn (Datatilsynet) udtalte den 30. januar 2015 kritik af Region Midtjyllands indretning af en fælles elektronisk patientjournal MidtEPJ. Kritikken omhandlede blandt andet Region Midtjyllands indretning af MidtEPJ-systemet. Datatilsynet fandt, at dette ikke var i overensstemmelse med den danske lov nr. 429 af 31. maj 2000 (persondataloven). I den forbindelse udtalte Datatilsynet kritik af, at adgangen til patientoplysninger ikke var begrænset til sundhedspersoner med reelt behov for adgang til disse oplysninger. Blandt andet præster og skolelærere havde gennem regionens it-system tillige adgang til patientoplysninger. Som følge af Datatilsynets kritik valgte Region Midtjylland med virkning fra februar 2015 at fjerne adgangen til patientoplysninger for andet personale end sundhedspersoner. Datatilsynet orienterede endvidere det danske Ministerium for Sundhed og Forebyggelse om problemstillingen, da Datatilsynet fandt, at den generelle offentlige håndtering af patientoplysninger burde undersøges. Læs Datatilsynets kritik her: vedroerende-region-midtjyllands-faelles-elektroniske-patientjournal-midtepj/ 18 Lov&Data nr Juni 2015

19 Den danske forbrugerombudsmand Forbrugerombudsmandens årsberetning for 2014 viser rekordhøjt antal sager om markedsføring Den danske forbrugerombudsmand (Forbrugerombudsmanden) afgav den 26. februar 2015 årsberetning for Sager om markedsføring dominerede ifølge årsberetningen Forbrugerombudsmandens arbejde i I alt ud af samlet af sluttede sager drejede sig om markedsføring, og det er ifølge Forbrugerombudsmanden det højeste tal nogensinde. Særligt sager om bilvurderinger på nettet, som påstås bestilt af forbrugerne, var medvirkende til det høje antal markedsføringssager. Derudover var uanmodet markedsføring fortsat et emne, som gav anledning til forbrugerklager. Forbrugerombudsmanden politianmeldte således 11 virksomheder for uanmodede henvendelser i Der blev givet bøder i syv spamsager, to sager om personligt adresserede reklamebreve og tre sager om ulovligt telefonsalg. Generelt var tilstrømningen af nye former for markedsføring ifølge Forbrugerombudsmanden hovedårsag til det høje antal markeds føringssager, hvorfor disse ifølge Forbrugerombudsmanden fortsat ville påkalde sig stor opmærksomhed i Læs årsberetningen her: media/forbrugerombudsmanden/aarsberetning/ FO%20aarsberetning% pdf Læs Forbrugerombudsmandens pressemeddelelse her: Nyheder-fra-FO/Pressemeddelelser/2015/ Sager-om-markedsfoering-slog-rekord?tc= D74929A5CD4D4F CBFC7C- 9FE1 Forbrugerombudsmanden offentliggør vejledning om krav til oplysninger i tv-reklamer Den 15. januar 2015 trådte en ny vejledning fra den danske forbrugerombudsmand (Forbrugerombudsmanden) i kraft om krav til oplysninger i tv-reklamer i henhold til den danske lov nr af 25/09/2013 om markedsføring (markedsføringsloven) 3, 12 a og 14 a. Vejledningen var, ifølge Forbrugerombudsmanden, en konsekvens af, at væsentligt flere oplysninger om markedsførte produkter ikke gives i tv-reklamers hovedbudskab, men skriftligt i bunden af skærmbilledet. Derudover havde teksterne ofte en så lille skriftstørrelse og blev vist i så kort tid på en urolig baggrund, at de ikke kunne læses af den almindelige seer. Vejledningen beskriver derfor, hvilke oplysninger, der skal være i en tvreklame, og hvornår en forbruger kan henvises til at læse mere om produktet på en hjemmeside eller på tekst-tv. Derudover præciserer vejledningen, at tekster i tv-reklamer bør have en vis størrelse, varig hed og stå på en baggrundsfarve, som gør det muligt for forbrugerne at nå at læse dem. Med vejledningen er der således skabt klarhed over krav til oplysninger i tv-reklamer og forståelsen af markedsføringslovens 3, 12 a og 14 a. Læs om vejledningen her: Love-og-regulering/ Retningslinjer-og-vejledninger/ Markedsfoeringsloven/tvreklamer Lov&Data nr Juni

20 Forbrugerombudsmanden skaber klarhed om virksomheders registrering af kunders cpr-numre Den danske forbrugerombudsmand (Forbrugerombudsmanden) udsendte den 20. februar 2015 et notat vedrørende erhvervsdrivendes ret til at kræve kunders cpr-numre oplyst. Forbrugerombudsmanden bemærkede, at problemstillingen var reguleret af dels den danske lov nr. 429 af 31/05/2000 (persondataloven), dels den danske lov nr af 25/09/2013 (markedsføringsloven). Ifølge persondatalovens 11, stk. 2, nr. 1 og 2, må en privat virksomhed kun behandle kunders cpr-numre, såfremt det fremgår ved lov eller såfremt kunden har givet sit udtrykkelige samtykke. Virksomheden må kun behandle cpr-nummeret, såfremt det har et relevant og sagligt formål. Et relevant og sagligt formål foreligger efter Datatilsynets opfattelse i løbende mellemværender som telefonabonnementer og lejeforhold. Ifølge markedsføringslovens 1, skal private virksomheder udvise god markedsføringskik, og dette gælder også ved indsamling af cpr-numre. Forbrugerombudsmanden fandt, at formål, der ikke var relevante og saglige efter persondataloven heller ikke var det efter markedsføringsloven. Forbrugerombudsmanden bemærkede, at hvis omstændighederne talte for det, skulle virksomheder oplyse klart og tydeligt i markedsføringen, såfremt indhentning af cpr-numre var en forudsætning for indgåelse af en aftale. Forbrugerombudsmanden har med notatet således skabt klarhed over, hvornår virksomheder må registrere deres kunders cpr-numre. Læs hele Forbrugerombudsmandens notat her: https://www.forbrugerombudsmanden.dk /~/media/forbrugerombudsmanden/ loveregler/ Notat%20om%20CPR%20nummer.pdf Forbrugerombudsmanden udsender nye retningslinjer for brugeranmeldelser på nettet Den danske forbrugerombudsmand (Forbrugerombudsmanden) har udsendt nye retningslinjer med ikrafttrædelse den 1. maj 2015 til erhvervsdrivende, der driver onlinetjenester, som offentliggør brugeranmeldelser. Formålet med retningslinjerne er at sikre, at brugeranmeldelserne er troværdige og enkle at gennemskue for forbrugerne samt at sikre, at virksomheder bag onlinetjenesterne overholder den danske lov nr af 25/09/2013 (markedsføringsloven) og andre centrale bestemmelser i den danske lovgivning. Retningslinjerne slår blandt andet fast, at onlinetjenesten ikke blot er forpligtet til at fjerne ulovlige eller falske anmeldelser hurtigst muligt, men også til at tage særlige skridt i gentagelses tilfælde for at sikre sig mod lignende krænkelser. Samtidig slås det i retningslinjerne fast, at erhvervsdrivende gerne må opfordre forbrugere til at indgive en anmeldelse. Det skal dog tydeligt fremgå af den offentliggjorte anmeldelse, hvis forbrugeren har fået penge eller anden belønning herfor, ligesom onlinetjenesterne skal offentliggøre alle modtagne anmeldelser om en erhvervsdrivende, uanset om de er positive eller negative. Dog skal både forbrugeren og den erhvervsdrivende altid have ret til at kommentere en offentliggjort anmeldelse. Onlinetjenesten skal endelig behandle klager fra en virksomhed eller en forbruger hurtigst muligt. Med retningslinjerne har Forbrugerombudsmanden således etableret rammerne for erhvervsdrivendes anvendelse af brugeranmeldelser på internettet. Læs de nye retningslinjer her: /~/media/forbrugerombudsmanden/ loveregler/retningslinjer/ Retningslinjer%20om%20 offentliggrelse%20af%20 brugeranmeldelser%20090.pdf Fona betaler bøde på kr. for ulovligt spam Den danske forbrugerombudsmand (Forbrugerombudsmanden) meddelte den 9. februar 2015, at den danske elektronikvarekæde, Fona, havde betalt en bøde på kr. for overtrædelse af 6 i den danske lov nr af (markedsføringsloven). I sagen havde 2 forbrugere afmeldt sig elektroniske reklamer fra Fona via et link i selskabets nyhedsbrev, hvilket efterfølgende blev bekræftet i en mail fra Fona. Fona vedblev imidlertid med at sende nyhedsbreve med reklamer til forbrugerne. De to forbrugere modtog samlet omkring 30 uanmodede reklamer fra Fona. Fona oplyste til Forbrugerombudsmanden, at nyhedsbrevene blev udsendt på grund af en teknisk fejl, som efterfølgende var blevet rettet. Fona blev politianmeldt af Forbrugerombudsmanden i oktober 2014 sammen med fire andre selskaber for at overtræde markedsføringslovens forbud mod spam. Læs nyheden her: /Nyheder-fra-FO/ Pressemeddelelser/2015/ Fona-betaler-boede-paa kronerfor-spam?tc=D74929A5CD4D4F CBFC7C9FE1 20 Lov&Data nr Juni 2015

Juridiske aspekter ved publisering i åpne institusjonelle arkiv

Juridiske aspekter ved publisering i åpne institusjonelle arkiv Juridiske aspekter ved publisering i åpne institusjonelle arkiv Professor dr juris Olav Torvund Publisering i åpne institusjonelle arkiv Førstegangspublisering Masteroppgaver Doktoravhandlinger (?) Grålitteratur

Detaljer

Sökmotorer på Internet i upphovsrättslig belysning. Upphovsrätten i nya miljöer, SFU 9. desember 2014 Professor Ole-Andreas Rognstad,

Sökmotorer på Internet i upphovsrättslig belysning. Upphovsrätten i nya miljöer, SFU 9. desember 2014 Professor Ole-Andreas Rognstad, Sökmotorer på Internet i upphovsrättslig belysning Upphovsrätten i nya miljöer, SFU 9. desember 2014 Professor Ole-Andreas Rognstad, Søkemotorer og opphavsrett Overordnet: Svært kompleks regulering selv

Detaljer

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning EN User guide You have bought a wireless keyboard to use with Windows XP,

Detaljer

OPPHAVSRETT HØST 2010

OPPHAVSRETT HØST 2010 OPPHAVSRETT HØST 2010 Hva slags lovlig bruk av åndsverk kan allmennheten gjøre? Opphavsrettens avgrensning: låneregler åvl. kap. 2 Advokat Rune Opdahl OVERSIKT OVER AVGRENSING AV OPPHAVSRETTEN 2 AVGRENSNINGENES

Detaljer

Søkemotorer i opphavsrettslig belysning

Søkemotorer i opphavsrettslig belysning Søkemotorer i opphavsrettslig belysning Professor dr. juris Jon Bing Professor dr. juris Ole-Andreas Rognstad Letefasen Letefasen: opphavsrettslige spørsmål Er den midlertidige lagringen omfattet av opphavsretten?

Detaljer

Lov i endring: revisjon av åndsverkloven i Norge

Lov i endring: revisjon av åndsverkloven i Norge Lov i endring: revisjon av åndsverkloven i Norge Constance Ursin, Kulturdepartementet Bakgrunn Royal Norwegian Ministry of Culture Åndsverkloven (lov om opphavsrett) skal revideres: helhetlig revisjon

Detaljer

Digital konsumpsjon. Det årlige opphavsrettskurset, Sandefjord, 21/3-14. Professor Ole-Andreas Rognstad

Digital konsumpsjon. Det årlige opphavsrettskurset, Sandefjord, 21/3-14. Professor Ole-Andreas Rognstad Digital konsumpsjon Det årlige opphavsrettskurset, Sandefjord, 21/3-14 Professor Ole-Andreas Rognstad Konsumpsjonsprinsippet: Bakgrunn Norsk rett: Ragnar Knophs «selvfølgelighetsforklaring» «det er klart

Detaljer

Opphavsrett og digitale utfordringer

Opphavsrett og digitale utfordringer Opphavsrett og digitale utfordringer Constance Ursin, Kulturdepartementet Revisjon av åndsverkloven Loven er fra 1961 endret flere ganger Men ikke helhetlig revisjon flikking Språk og oppbygning skal vurderes

Detaljer

User manual English Svenska Norsk

User manual English Svenska Norsk User manual English Svenska Norsk Copyright This manual is the copyright of CI no 556520-4137. No part of this manual may be revised, copied or transmitted in any way without written permission from CI

Detaljer

OPPHAVSRETTEN TIL DATAPROGRAM

OPPHAVSRETTEN TIL DATAPROGRAM CHRISTIAN ANDOLO, FINN KVAMME, DICK OLAUSSON OPPHAVSRETTEN TIL DATAPROGRAM INNLEDNING Denne artikkelen drøfter opphavsretten til dataprogram, og hvilke rettigheter programmereren har. Hvem har opphavsretten

Detaljer

IPTV og beskyttelse av rettigheter

IPTV og beskyttelse av rettigheter IPTV og beskyttelse av rettigheter Telecom Line 19.-21. mai 2010 Advokatfirmaet Selmer DA Hva er IPTV? Digital leveranse av TV-sendinger, Video-on-Demand, spilltjenester, e-posttjenester mv. til en lukket

Detaljer

Høring styrking av lovgivningen om håndhevingen av industrielle rettigheter m.m.

Høring styrking av lovgivningen om håndhevingen av industrielle rettigheter m.m. Justisdepartementet Postboks 8005 Dep 0030 Oslo?, TV2 AS Oslo, 15. september 2011 Høring styrking av lovgivningen om håndhevingen av industrielle rettigheter m.m. Det vises til Justisdepartementets høringsnotat

Detaljer

OPPHAVSRETT HØST 2010

OPPHAVSRETT HØST 2010 OPPHAVSRETT HØST 2010 Hvilke rettigheter har opphavsmannen? -økonomisk råderett Advokat Rune Opdahl OPPHAVSRETT Rett til å råde over åndsverk Immateriell rett Økonomisk og ideell rett Maskeblomstfamilien

Detaljer

Kan bedrifter (for)sikre seg mot kopiering?

Kan bedrifter (for)sikre seg mot kopiering? Kan bedrifter (for)sikre seg mot kopiering? Beskyttelse av immaterielle rettigheter kan gi din bedrift konkurransefortrinn, hevder mange, også vi i Innovasjon Norge. Men hvilket vern får oppfinnere og

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Røyneberg extrem lego team Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 5 gutter. Vi representerer

Detaljer

Lyd, film og musikk på Internett. Om deling av filer, kunnskap og lovligheten rundt det hele

Lyd, film og musikk på Internett. Om deling av filer, kunnskap og lovligheten rundt det hele Lyd, film og musikk på Internett Om deling av filer, kunnskap og lovligheten rundt det hele Program for 5.11.2007 Teori og forelesning 17.15 19.00 Praktisk bruk av nedlastingsprogram fra 19.15 20.50 Oppsummering

Detaljer

Hva kan du gjøre med det digitale innholdet du har kjøpt?

Hva kan du gjøre med det digitale innholdet du har kjøpt? Hva kan du gjøre med det digitale innholdet du har kjøpt? Utdypende svar til Forbrukerrådets gjennomgang. Kulturdepartementet... 2 EFN... 5 Olav Torvund, Universitetet i Oslo... 7 Hans Marius Graasvold,

Detaljer

Additiv produksjon Norge i bakevja? Joppe Næss Christensen Redaktør i Maskinregisteret www.maskinregisteret.no

Additiv produksjon Norge i bakevja? Joppe Næss Christensen Redaktør i Maskinregisteret www.maskinregisteret.no Additiv produksjon Norge i bakevja? Joppe Næss Christensen Redaktør i Maskinregisteret www.maskinregisteret.no Generell oppfatning Additiv produksjon av komplekse geometrier i plast har kommet langt. «Brukes

Detaljer

Innledning og hovedsynspunkter

Innledning og hovedsynspunkter Kulturdepartementet Akersgata 59 0180 Oslo Sendt til: postmottak@kud.dep.no Innspill til ny åndsverklov Innledning og hovedsynspunkter HBO Nordic AB ( HBO Nordic ) viser til kunngjøring på Kulturdepartementets

Detaljer

Søkemotorer på Internett i opphavsrettslig belysning. Bing-konferansen 2015 Professor Ole-Andreas Rognstad,

Søkemotorer på Internett i opphavsrettslig belysning. Bing-konferansen 2015 Professor Ole-Andreas Rognstad, Søkemotorer på Internett i opphavsrettslig belysning Bing-konferansen 2015 Professor Ole-Andreas Rognstad, Søkemotorer og opphavsrett Overordnet: Svært kompleks regulering selv om grunnspørsmålet er enkelt:

Detaljer

BIBSYS Brukermøte 2011 Live Rasmussen og Andreas Christensen. Alt på et brett? -om pensum på ipad og lesebrett

BIBSYS Brukermøte 2011 Live Rasmussen og Andreas Christensen. Alt på et brett? -om pensum på ipad og lesebrett BIBSYS Brukermøte 2011 Live Rasmussen og Andreas Christensen Alt på et brett? -om pensum på ipad og lesebrett Prosjektet epensum på lesebrett Vi ønsker å: Studere bruk av digitalt pensum i studiesituasjonen.

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2016-00378-A, (sak nr. 2015/1444), sivil sak, anke over dom, (advokat Kristoffer Wibe Koch til prøve)

NORGES HØYESTERETT. HR-2016-00378-A, (sak nr. 2015/1444), sivil sak, anke over dom, (advokat Kristoffer Wibe Koch til prøve) NORGES HØYESTERETT Den 17. februar 2016 avsa Høyesterett dom i HR-2016-00378-A, (sak nr. 2015/1444), sivil sak, anke over dom, Repstad Anlegg AS (advokat Are Hunskaar) mot Arendal kommune (advokat Kristoffer

Detaljer

AVGJØRELSE 13. januar 2015 Sak VM 14/009. Klagenemnda for industrielle rettigheter sammensatt av følgende utvalg:

AVGJØRELSE 13. januar 2015 Sak VM 14/009. Klagenemnda for industrielle rettigheter sammensatt av følgende utvalg: AVGJØRELSE 13. januar 2015 Sak VM 14/009 Klager: Apotek Hjärtat AB Representert ved: Zacco Norway AS Klagenemnda for industrielle rettigheter sammensatt av følgende utvalg: Lill Anita Grimstad, Arne Dag

Detaljer

Hjelp til oppfinnere. 01 Beskyttelse av dine ideer 02 Patenthistorie 03 Før du søker et patent 04 Er det oppfinnsomt?

Hjelp til oppfinnere. 01 Beskyttelse av dine ideer 02 Patenthistorie 03 Før du søker et patent 04 Er det oppfinnsomt? Hjelp til oppfinnere 01 Beskyttelse av dine ideer 02 Patenthistorie 03 Før du søker et patent 04 Er det oppfinnsomt? 05 Å få et patent 01 Beskyttelse av dine ideer Hvis du har en idé til et nytt produkt

Detaljer

VILKÅR FOR BRUK AV PREODAY APP OG E-HANDELSLØSNING

VILKÅR FOR BRUK AV PREODAY APP OG E-HANDELSLØSNING VILKÅR FOR BRUK AV PREODAY APP OG E-HANDELSLØSNING Ved å sette opp og lage en Preoday App og E-handelsløsning for ditt utsalgssted eller restaurant godtar du disse vilkårene. Hvis du ikke godtar vilkårene,

Detaljer

Og her følger svaret fra Wikborg og Rein (Styret i Sanderød Vel) datert (sendt per mail) 29. juni 2015

Og her følger svaret fra Wikborg og Rein (Styret i Sanderød Vel) datert (sendt per mail) 29. juni 2015 Sverre V. Kaarbøe Fra: Sverre V. Kaarbøe Sendt: 30. juni 2015 07:52 Til: Moen, Tom Erling; Frank Jensen; Sara Nærstad; Bård Østby; Stareng; j-olh@online.no; oivind.svendsen@yahoo.no; 'Terje Bryne'; olefinholt@gmail.com;

Detaljer

Forum rettsinformatikk 2015 Årlig oppdatering. v/øystein Flagstad

Forum rettsinformatikk 2015 Årlig oppdatering. v/øystein Flagstad Forum rettsinformatikk 2015 Årlig oppdatering v/øystein Flagstad Personvern Ny lovgivning Ny personvernforordning Til erstatning for direktiv 95/46/EF Første utkast januar 2012 EU-Kommisjonens utkast ble

Detaljer

Høringsnotat utkast til endring av personopplysningsforskriftens regler om overføring av personopplysninger til utlandet

Høringsnotat utkast til endring av personopplysningsforskriftens regler om overføring av personopplysninger til utlandet 1 Høringsnotat utkast til endring av personopplysningsforskriftens regler om overføring av personopplysninger til utlandet 1. Innledning og bakgrunn Mange land i Europa har de senere årene forenklet sine

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2016-01052-A, (sak nr. 2015/2246), sivil sak, anke over kjennelse,

NORGES HØYESTERETT. HR-2016-01052-A, (sak nr. 2015/2246), sivil sak, anke over kjennelse, NORGES HØYESTERETT Den 18. mai 2016 avsa Høyesterett kjennelse i HR-2016-01052-A, (sak nr. 2015/2246), sivil sak, anke over kjennelse, Staten v/arbeids- og velferdsdirektoratet (Regjeringsadvokaten v/advokat

Detaljer

Sensorveiledning Eksamen opphavsrett, JUR 1810 og JUS 5810 Høsten 2011

Sensorveiledning Eksamen opphavsrett, JUR 1810 og JUS 5810 Høsten 2011 Sensorveiledning Eksamen opphavsrett, JUR 1810 og JUS 5810 Høsten 2011 1 Om oppgaven Oppgaven er en praktisk oppgave i tre deler som omhandler sentrale spørsmål i faget, kanskje bortsett fra del III som

Detaljer

Frist for krav etter aml. 15-11 (3) ved tvist om midlertidig ansettelse

Frist for krav etter aml. 15-11 (3) ved tvist om midlertidig ansettelse Kommentar Frist for krav etter aml. 15-11 (3) ved tvist om midlertidig ansettelse Av Stein Owe* 1 Innledning Under behandlingen av en tvist om bl.a. midlertidig ansettelse er hovedregelen etter arbeidsmiljølovens

Detaljer

DIFFERENCE YOU CAN COUNT ON. Internseminar NCE Smart Energy Markets klyngeworkshop 8-9. november 2012

DIFFERENCE YOU CAN COUNT ON. Internseminar NCE Smart Energy Markets klyngeworkshop 8-9. november 2012 DIFFERENCE YOU CAN COUNT ON Internseminar NCE Smart Energy Markets klyngeworkshop 8-9. november 2012 INNFØRING I IMMATERIELLE RETTIGHETER (IPR) Hva er immaterielle rettigheter (IPR)? IPR er en forkortelse

Detaljer

Forprosjektrapport. Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012

Forprosjektrapport. Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012 2012 Forprosjektrapport Kristian Johannessen, Michael Andre Krog, Lena Sandvik, Alexander Welin, Snorre Olimstad Gruppe 15 25.01.2012 1 Innhold 2 Presentasjon... 3 3 Sammendrag... 3 4 Dagens situasjon...

Detaljer

REGJERINGSADVOKATEN OM ALLMENNGJØRINGSDOMMEN OG ANNET FAFO 18. MARS 2013 ADVOKAT PÅL WENNERÅS 1. KORT OM DOMMEN. 1.1 Innledning.

REGJERINGSADVOKATEN OM ALLMENNGJØRINGSDOMMEN OG ANNET FAFO 18. MARS 2013 ADVOKAT PÅL WENNERÅS 1. KORT OM DOMMEN. 1.1 Innledning. REGJERINGSADVOKATEN OM ALLMENNGJØRINGSDOMMEN OG ANNET FAFO 18. MARS 2013 ADVOKAT PÅL WENNERÅS 1. KORT OM DOMMEN 1.1 Innledning Saksforløpet Forskriften(e) gyldig i sin helhet Klart, sakskostnader for alle

Detaljer

i m m a t e r i e l l e

i m m a t e r i e l l e i m m a t e r i e l l e v e r d i e r o g IPR En innføring 2 x 45 min d e f i n i s j o n e r (Hva legger dere i begrepene) Patent Varemerke Design Opphavsrett Markedsføringsloven Know-how Hva er og hvordan

Detaljer

4.1 Hvorfor og hvordan vise til lover, dommer og annet rettskildemateriale?

4.1 Hvorfor og hvordan vise til lover, dommer og annet rettskildemateriale? UTDRAG FRA FØRSTEAMANUENSIS SYNNE SÆTHER MÆHLE SIN VEILEDNING I REFERANSETEKNIKK FOR STUDENTER PÅ EX.FAC. -I LETT REVIDERT UTGAVE VED PRODEKAN FOR UNDERVISNING KNUT M. TANDE 4) REFERANSETEKNIKK 4.1 Hvorfor

Detaljer

Håndtering av personlig informasjon

Håndtering av personlig informasjon Håndtering av personlig informasjon Håndtering av personlig informasjon Du kan alltid besøke vår hjemmeside for å få informasjon og lese om våre tilbud og kampanjer uten å oppgi noen personopplysninger.

Detaljer

Komma igång med e-control mobilapplikation för ios och Android.

Komma igång med e-control mobilapplikation för ios och Android. Komma igång med e-control mobilapplikation för ios och Android. SVENSKA/NORSK Version 1.0.1 Step 1. Ladda ner mobilapplikationen. Ladda ner från Apple Appstore eller Google Play. Sök på Broadlink eller

Detaljer

Eleven skal kunne bruke nettvett og følge regler for personvern på Internett og i sosiale medier.

Eleven skal kunne bruke nettvett og følge regler for personvern på Internett og i sosiale medier. Mål KOMPETANSEMÅL Eleven skal kunne bruke nettvett og følge regler for personvern på Internett og i sosiale medier. HOVEDOMRÅDE: REDAKSJONELT ARBEID [...] Bruk av regler for opphavsrett, kildebruk og personvern

Detaljer

BYOD. Kan man skille mellom jobb og privat?

BYOD. Kan man skille mellom jobb og privat? BYOD Kan man skille mellom jobb og privat? Bring Your Own Disaster Bring Your Own Everything Trender Landskapsbilde fra tog? Eller fra fly? TRENDER Alija 5 000 000 000 Mobiltelefoner Ved nyttår vil det

Detaljer

Opphavsmannens beføyelser

Opphavsmannens beføyelser Opphavsmannens beføyelser Opphavsrettens innhold Olav Torvund - INSTITUTT FOR RETTSINFORMAIKK Utgangspunkt Opphavsretten er en rent juridisk konstruksjon, som ikke korresponderer med noe faktisk herredømme

Detaljer

Ulke typer ad fraud Laundered impressions Ad stabling Cookie stuffing

Ulke typer ad fraud Laundered impressions Ad stabling Cookie stuffing Ad Fraud Historie Det er over 20 år siden den første bannerannonsen ble publisert, og mye har skjedd siden den gang. Veksten i bruk av internett har vokst enormt verden over, hvorpå man nå teller over

Detaljer

Innlegg på Utviklingsfondets og Changemakers seminar 25. november 2011 om patent på planter og dyr

Innlegg på Utviklingsfondets og Changemakers seminar 25. november 2011 om patent på planter og dyr Innlegg på Utviklingsfondets og Changemakers seminar 25. november 2011 om patent på planter og dyr (Innlegg på ca. 20 minutter) Takk for denne anledningen til å presentere enkelte punkter i regjeringens

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. Den 12. januar 2015 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Gjølstad, Utgård og Indreberg i

NORGES HØYESTERETT. Den 12. januar 2015 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Gjølstad, Utgård og Indreberg i NORGES HØYESTERETT Den 12. januar 2015 ble det av Høyesteretts ankeutvalg bestående av dommerne Gjølstad, Utgård og Indreberg i HR-2015-00067-U, (sak nr. 2014/1941), sivil sak, anke over kjennelse: A (advokat

Detaljer

Kontraktsstrategi. DNDs IT-kontraktsdag 10. september 2013. Thor Jusnes Haavinds IT & Outsourcing praksis T: 40 40 41 41 E: t.jusnes@haavind.

Kontraktsstrategi. DNDs IT-kontraktsdag 10. september 2013. Thor Jusnes Haavinds IT & Outsourcing praksis T: 40 40 41 41 E: t.jusnes@haavind. Kontraktsstrategi DNDs IT-kontraktsdag 10. september 2013 Thor Jusnes Haavinds IT & Outsourcing praksis T: 40 40 41 41 E: t.jusnes@haavind.no Kort om Haavind 120 advokater alle i Oslo Fullservice forretningsadvokatfirma

Detaljer

HØRING OM ENDRINGER I ARBEIDSMILJØLOVENS BESTEMMELSE OM MIDLERTIDIG ANSETTELSE - TILKALLINGSAVTALER MV.

HØRING OM ENDRINGER I ARBEIDSMILJØLOVENS BESTEMMELSE OM MIDLERTIDIG ANSETTELSE - TILKALLINGSAVTALER MV. ARBEIDS- OG INKLUDERINGSDEPARTEMENTET Att: Rune Ytre-Arna Postboks 8019 dep. 0030 Oslo Deres ref: 200804809-/RYA Oslo, 14. oktober 2009 Vår ref: Dagny Raa /DOK-2009-02376 HØRING OM ENDRINGER I ARBEIDSMILJØLOVENS

Detaljer

Software Innovation med Public 360 Online. Odd-Henrik Hansen, Salgsdirektør og partneransvarlig Oktober 2014

Software Innovation med Public 360 Online. Odd-Henrik Hansen, Salgsdirektør og partneransvarlig Oktober 2014 Software Innovation med Public 360 Online Odd-Henrik Hansen, Salgsdirektør og partneransvarlig Oktober 2014 Hva gjør Software Innovation Hvorfor lanserer Software innovation cloud løsninger Utfordringer

Detaljer

Lov og rett på Internett for slektsforskere

Lov og rett på Internett for slektsforskere Lov og rett på Internett for slektsforskere Tone Eli Moseid DIS-Nedre Romerike medlemsmøte Skedsmokorset 21. September 2010 1 Lov og rett på internett Hva er opphavsrett? Hva er et åndsverk? Opphavsmannens

Detaljer

Tilsyn med reklame i redaksjonelle medier - skjult reklame og skille mellom redaksjonelt innhold og reklame

Tilsyn med reklame i redaksjonelle medier - skjult reklame og skille mellom redaksjonelt innhold og reklame Verdens Gang AS Postboks 1185 Sentrum 0107 OSLO Deres ref. Vår ref. Dato: Sak nr: 16/1123-1 20.05.2016 Saksbehandler: Eli Bævre Dir.tlf: 468 18 063 Tilsyn med reklame i redaksjonelle medier - skjult reklame

Detaljer

Blokkering av innhold på internett

Blokkering av innhold på internett Blokkering av innhold på internett Norids registrarseminar Rune Ljostad 30. oktober 2012 Internett egenart har skapt ubalanse Stort skadepotensiale Alle tidligere naturlige begrensninger borte Mulig å

Detaljer

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Dannelse på norsk fra ord til handling Professor Ove Jakobsen HHB/UiN Frihet med ansvar Om høyere utdanning og forskning i Norge NOU 2000:14 Det er

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2011-01294-A, (sak nr. 2011/264), sivil sak, anke over kjennelse, (advokat Pål Behrens) S T E M M E G I V N I N G :

NORGES HØYESTERETT. HR-2011-01294-A, (sak nr. 2011/264), sivil sak, anke over kjennelse, (advokat Pål Behrens) S T E M M E G I V N I N G : NORGES HØYESTERETT Den 29. juni 2011 avsa Høyesterett kjennelse i HR-2011-01294-A, (sak nr. 2011/264), sivil sak, anke over kjennelse, A (advokat Pål Behrens) mot Gjensidige Forsikring ASA (advokat Lars

Detaljer

INPORT Fra idé til virkelighet. 2014-05-09 InPort Intelligent Port Systems AB www.inport.com

INPORT Fra idé til virkelighet. 2014-05-09 InPort Intelligent Port Systems AB www.inport.com INPORT Fra idé til virkelighet Tord Larsson-Steen CEO InPort Intelligent Port Systems AB tord.larsson-steen@inport.com InPort är Nordens ledande leverantör av IT-baserade logistiklösningar för hamnar,

Detaljer

REGLEMENT FOR BRUK AV IT-INFRASTRUKTUR

REGLEMENT FOR BRUK AV IT-INFRASTRUKTUR REGLEMENT FOR BRUK AV IT-INFRASTRUKTUR Vedtatt av styret for Høgskolen i Finnmark 25. april 2007 i sak S 19/07 1. ANVENDELSE Dette reglement gjelder for all bruk av Høgskolen i Finnmarks (HiF) IT-system.

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

tollovervåking knowhow bedriftshemmeligheter design Advokatfirmaet Solbø AS

tollovervåking knowhow bedriftshemmeligheter design Advokatfirmaet Solbø AS tollovervåking knowhow? bedriftshemmeligheter design Slependveien 48 på Slependen www.solboe.no 6 advokater Marthe F. Hagberg 10 års erfaring knyttet til immaterielle rettigheter rådgivende arbeid, beskyttelse

Detaljer

Foreløpig kontrollrapport

Foreløpig kontrollrapport Saksnummer: 12/00275 Dato for kontroll: 11.04.2012 Rapportdato: 08.01.2013 Foreløpig kontrollrapport Kontrollobjekt: WiMP MUSIC AS Sted: Oslo Utarbeidet av: Atle Årnes Jørgen Skorstad 1 Innledning Datatilsynet

Detaljer

NOTAT. Under finnes en utredning skrevet av Trond Idås i 2012, om bruken av vederlagsmidler.

NOTAT. Under finnes en utredning skrevet av Trond Idås i 2012, om bruken av vederlagsmidler. NOTAT Til: Arbeidsutvalget Fra: Gunhild Mohn Dato: 25.04.2014 Saksnummer: 14-274 Retningslinjer for bruk av vederlagsmidler NJ bruker i dag vederlagsmidler hovedsakelig på IJ, NJs reisestipend, journalistfaglige

Detaljer

Før du starter, del 2

Før du starter, del 2 1 Før du starter I Windows må du sørge for at tekst og andre elementer er satt til å vises normalt 100%. Visma Global støtter ikke zooming, da vil noen elementer forsvinne fra programmet og ikke fungere.

Detaljer

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.

Testrapport. Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05. 2012 Testrapport Alexander Welin, Kristian Johannessen, Snorre Olimstad, Michael Krog, Lena Sandvik Hovedprosjekt av Team Rubberduck 30.05.2012 Forord Dette dokumentet er beregnet for sensor. Dokumentet

Detaljer

Endringer i åndsverkloven (tiltak mot krenkelser av opphavsrett m.m. på Internett)

Endringer i åndsverkloven (tiltak mot krenkelser av opphavsrett m.m. på Internett) Endringer i åndsverkloven (tiltak mot krenkelser av opphavsrett m.m. på Internett) I lov 12. mai 1961 nr. 2 om opphavsrett til åndsverk m.v. gjøres følgende endringer: 38b nytt tredje ledd skal lyde: Organisasjon

Detaljer

og open source spillutvikling FreeCol

og open source spillutvikling FreeCol og open source spillutvikling FreeCol Colonization FreeCol bygger på Sid Meier s Colonization (1994), som er et rundebasert strategispill (à la Civilization). Handlingen er lagt til Amerika år 1492-1800

Detaljer

AVTALE om eksemplarfremstilling for funksjonshemmede i medhold av 17a i lov om opphavsrett til åndsverk m.v. (åndsverkloven)

AVTALE om eksemplarfremstilling for funksjonshemmede i medhold av 17a i lov om opphavsrett til åndsverk m.v. (åndsverkloven) AVTALE om eksemplarfremstilling for funksjonshemmede i medhold av 17a i lov om opphavsrett til åndsverk m.v. (åndsverkloven) 1. Generelle bestemmelser 1.1 Avtalens parter. Denne avtalen er inngått mellom

Detaljer

OEP2HTML v/1.1 - Brukerveiledning

OEP2HTML v/1.1 - Brukerveiledning OEP2HTML v/1.1 - Brukerveiledning Magne Haagen Grøtting magne@diegeekdie.net 08.04.2010 Forsidebilde Karl Johans gate 19. september 2009 av Magne Haagen Grøtting http://flickr.com/photos/diegeekdie/ INNHOLDSFORTEGNELSE

Detaljer

Deres referanse Vår referanse Dato 15/01099-1/JSK 22.10.2015

Deres referanse Vår referanse Dato 15/01099-1/JSK 22.10.2015 Se mottakerliste Deres referanse Vår referanse Dato 15/01099-1/JSK 22.10.2015 Safe Harbor - Informasjon til berørte virksomheter om EU-domstolens avgjørelse om Safe Harbor-beslutningen - Konsekvensene

Detaljer

Prosjektplan: Phonofile i bibliotek Del 2; Videreføring

Prosjektplan: Phonofile i bibliotek Del 2; Videreføring 0. januar 2000 Postadresse: Pb. 5949 Majorstua 0308 Oslo, Norway Besøksadresse: Meltzers gate 9 Tlf: +47 2296 1336 Fax: +47 22961331 e-mail: erik.brataas@phonofile.com Prosjektplan: Phonofile i bibliotek

Detaljer

Helsepersonells taushetsplikt og plikten til å medvirke ved kontroll etter ligningsloven

Helsepersonells taushetsplikt og plikten til å medvirke ved kontroll etter ligningsloven Skattedirektoratet Postboks 9200 Grønland 0134 OSLO Deres ref Vår ref Dato 14/1258 SL JGA/MAV 04.02.2015 Helsepersonells taushetsplikt og plikten til å medvirke ved kontroll etter ligningsloven Departementet

Detaljer

The Future of Academic Libraries the Road Ahead. Roy Gundersen

The Future of Academic Libraries the Road Ahead. Roy Gundersen The Future of Academic Libraries the Road Ahead Roy Gundersen Background Discussions on the modernization of BIBSYS Project spring 2007: Forprosjekt modernisering Process analysis Specification Market

Detaljer

Denne lisensavtalen for sluttbrukere gjelder for deg hvis du har ervervet produktet utenfor USA og Canada.

Denne lisensavtalen for sluttbrukere gjelder for deg hvis du har ervervet produktet utenfor USA og Canada. Denne lisensavtalen for sluttbrukere gjelder for deg hvis du har ervervet produktet utenfor USA og Canada. Denne lisensavtalen for sluttbrukere ( Lisensavtalen ) er en juridisk avtale mellom deg og TomTom

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

ARBEIDSTAKERS OPPHAVSRETT. John S. Gulbrandsen advokat

ARBEIDSTAKERS OPPHAVSRETT. John S. Gulbrandsen advokat ARBEIDSTAKERS OPPHAVSRETT John S. Gulbrandsen advokat UTGANGSPUNKTET FOR EIERSKAPET Åndsverksloven 1 Den som skaper et åndsverk Designloven 1 Den som har frembrakt en design Patentloven 1 Den som har gjort

Detaljer

Vedtak V2012-22 Retriever Norge AS Innholdsutvikling AS konkurranseloven 19 tredje ledd pålegg om midlertidig gjennomføringsforbud

Vedtak V2012-22 Retriever Norge AS Innholdsutvikling AS konkurranseloven 19 tredje ledd pålegg om midlertidig gjennomføringsforbud Advokatfirma Steenstrup Stordrange DA Att: advokat Aksel Joachim Hageler/Thomas Sando Postboks 1829 Vika 0123 Oslo (også sendt per e-post til aksel.hageler@steenstrup.no) Deres ref.: Vår ref.: 2012/0471-152

Detaljer

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NO/DK: side 1 8 SV: sida 9 16 FI: sivu 17 24 GB/AU: page 25 32 1 5 2 3 4 6 7 1 Indikator for dagsenking 2 Ønsket Temperatur 3 Indikator for varmeavgivelse 4 Indikator

Detaljer

Frislipp av bilder. Trondheim 09. oktober 2013

Frislipp av bilder. Trondheim 09. oktober 2013 Frislipp av bilder Trondheim 09. oktober 2013 Foto: Gustav Borgen / Norsk Folkemuseum Falt i det fri NORSK FOLKEMUSEUM OMFATTER BOGSTAD GÅRD, BYGDØ KONGSGÅRD, EIDSVOLL 1814 OG IBSENMUSEET 09.10.2013 2

Detaljer

Sammendrag og anonymisert versjon av ombudets uttalelse

Sammendrag og anonymisert versjon av ombudets uttalelse Sammendrag og anonymisert versjon av ombudets uttalelse En kvinne hevder at Kelly Services diskriminerte henne på grunn av språk da de avslo hennes søknad om deltakelse på rekrutteringskveld. Ombudet mener

Detaljer

offentleglova eller annen lovgivning som gir allmennheten rett til innsyn i offentlig

offentleglova eller annen lovgivning som gir allmennheten rett til innsyn i offentlig Norsk lisens for offentlige data (NLOD) Lisensavtalens innledning Denne lisensen gir deg rett til å kopiere, bruke og tilgjengeliggjøre informasjon gitt at du navngir bidragsyterne og oppfyller de vilkår

Detaljer

Remote control your lock with Verisure App

Remote control your lock with Verisure App Remote control your lock with Verisure App Digital Door Lock Extension Kit Control your digital door lock with the Verisure App. Gör ditt lås smartare Fjärrstyr ditt nya Yale Doorman-lås med din mobil

Detaljer

ETIKK INFORMATIKK Inf1500 25.september 2012 Maja van der Velden - majava@ifi.uio.no

ETIKK INFORMATIKK Inf1500 25.september 2012 Maja van der Velden - majava@ifi.uio.no ETIKK INFORMATIKK Inf1500 25.september 2012 Maja van der Velden - majava@ifi.uio.no INF5011 Wikipedia Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human

Detaljer

BLOGG OG SPRÅKUNDERVISNING

BLOGG OG SPRÅKUNDERVISNING BLOGG OG SPRÅKUNDERVISNING Louise Mifsud Høst 2013 Oversikt Blogg og LK06 Digital dømmekraft: Opphavsrett Hva er en blogg? Forskning om blogg i undervisning Praktisk Sett up blogg Noen ideer om bruk av

Detaljer

ADOBE ONLINE-TJENESTER TILGJENGELIG PÅ ACROBAT.COM TILLEGGSVILKÅR FOR BRUK

ADOBE ONLINE-TJENESTER TILGJENGELIG PÅ ACROBAT.COM TILLEGGSVILKÅR FOR BRUK Tilleggsvilkår for bruk av Acrobat.com Sist oppdatert 18. juni 2014. Erstatter fullstendig versjon av 2. mai 2013. ADOBE ONLINE-TJENESTER TILGJENGELIG PÅ ACROBAT.COM TILLEGGSVILKÅR FOR BRUK Uttrykk skrevet

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Harstad Team Mustache. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Harstad 2012 Presentasjon av laget Team Mustache Vi kommer fra Harstad Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 1 jente og 2 gutter. Vi representerer Seljestad ungdomsskole

Detaljer

NORGES HØYESTERETT. HR-2009-01358-A, (sak nr. 2009/499), straffesak, anke over dom, (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G :

NORGES HØYESTERETT. HR-2009-01358-A, (sak nr. 2009/499), straffesak, anke over dom, (advokat John Christian Elden) S T E M M E G I V N I N G : NORGES HØYESTERETT Den 29. juni 2009 avsa Høyesterett dom i HR-2009-01358-A, (sak nr. 2009/499), straffesak, anke over dom, A (advokat John Christian Elden) mot Den offentlige påtalemyndighet (førstestatsadvokat

Detaljer

Utøvelse av forkjøpsrett etter aksjeloven ved salg av aksjer

Utøvelse av forkjøpsrett etter aksjeloven ved salg av aksjer Side 1 av 6 NTS 2014-1 Utøvelse av forkjøpsrett etter aksjeloven ved salg av aksjer Kilde: Bøker, utgivelser og tidsskrifter > Tidsskrifter > Nordisk tidsskrift for Selskabsret - NTS Gyldendal Rettsdata

Detaljer

UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT

UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT UNIVERSITETET I OSLO ØKONOMISK INSTITUTT Utsatt eksamen i: ECON1410 - Internasjonal økonomi Exam: ECON1410 - International economics Eksamensdag: 18.06.2013 Date of exam: 18.06.2013 Tid for eksamen: kl.

Detaljer

Avtale om bruk av filmverk i skolene og SFO. Inngått mellom...(kommune/fylkeskommune) Org. nr.....(adresse) (heretter benevnt Kommunen)

Avtale om bruk av filmverk i skolene og SFO. Inngått mellom...(kommune/fylkeskommune) Org. nr.....(adresse) (heretter benevnt Kommunen) Avtale om bruk av filmverk i skolene og SFO Inngått mellom..(kommune/fylkeskommune) Org. nr.....(adresse) (heretter benevnt Kommunen) og Org. nr. 891749902 Rådhusgata 20, 0151 Oslo (heretter benevnt MPLC)

Detaljer

Sherpa og Prosjekt Norsk RoMEO Fyll arkivene Oslo, 27. september 2010

Sherpa og Prosjekt Norsk RoMEO Fyll arkivene Oslo, 27. september 2010 Sherpa og Prosjekt Norsk RoMEO Fyll arkivene Oslo, 27. september 2010 SHERPA http://www.sherpa.ac.uk/romeo Internasjonal database Drives av Centre for Research Communications ved University of Nottingham

Detaljer

Vekeplan 10. klasse. Namn:. Veke 7 og 8. Norsk: Ei ulik verd Matte Funksjonar veke 7. Samf: Ei ulik verd Eng.: Romeo and Juliet

Vekeplan 10. klasse. Namn:. Veke 7 og 8. Norsk: Ei ulik verd Matte Funksjonar veke 7. Samf: Ei ulik verd Eng.: Romeo and Juliet Vekeplan 10. klasse Namn:. Veke 7 og 8 Norsk: Ei ulik verd Matte Funksjonar veke 7. Tverrfagleg temaarbeid: Ei ulik verd Mål: Klare prøva godt. Samf: Ei ulik verd Eng.: Romeo and Juliet Tverrfagleg temaarbeid:

Detaljer

Veckorapport v. 5-7 2003 från Sectra Örebros supportavdelning Dokumentnummer: 35-03.230-1.0

Veckorapport v. 5-7 2003 från Sectra Örebros supportavdelning Dokumentnummer: 35-03.230-1.0 Veckorapport v. 5-7 2003 från Sectra Örebros supportavdelning vecka 5-7 2003 2 (7) Veckorapport Syftet med denna veckorapport är att ge er användare information om vilka buggar samt önskemål som har rapporterats

Detaljer

Vedtak V2013-2 - Sandella Fabrikken AS - Westnofa Industrier AS - konkurranseloven 19 tredje ledd - pålegg om midlertidig gjennomføringsforbud

Vedtak V2013-2 - Sandella Fabrikken AS - Westnofa Industrier AS - konkurranseloven 19 tredje ledd - pålegg om midlertidig gjennomføringsforbud BRG Corporate v/harald Kristofer Berg Tennisveien 20 a 0777 Oslo Norge Deres ref.: Vår ref.: 2012/0895-19 Dato: 16.01.2013 Vedtak V2013-2 - Sandella Fabrikken AS - Westnofa Industrier AS - konkurranseloven

Detaljer

Erfaringer med klyngedannelse «Fra olje og gass til havbruk»

Erfaringer med klyngedannelse «Fra olje og gass til havbruk» Erfaringer med klyngedannelse «Fra olje og gass til havbruk» Helge Ege, Statsautorisert revisor Deloitte avdeling Lyngdal 2 Vår rolle i tilsvarende klynger: Deloitte Bergen, sitter på spesialkompetanse,

Detaljer

Løsningsskisse prøve IT1

Løsningsskisse prøve IT1 Løsningsskisse prøve IT1 Etikk og regler Forklar disse begrepene åndsverk litterært, vitenskapelig eller kunstnerisk visst minimum av original, skapende innsats verkshøyde for å ha opphavsrettslig vern

Detaljer

Immaterielle rettigheters relevans til offentlige data - når slår de inn?

Immaterielle rettigheters relevans til offentlige data - når slår de inn? Immaterielle rettigheters relevans til offentlige data - når slår de inn? Åpne data i offentlig sektor juridisk seminar 12. desember 2012 Advokat Terese Hallén-Hasaas (thh@kluge.no) 1 17. desember 2012

Detaljer

Er du trygg i nettskyen 31. Mai 2011 Advokat Herman Valen

Er du trygg i nettskyen 31. Mai 2011 Advokat Herman Valen Er du trygg i nettskyen 31. Mai 2011 Advokat Herman Valen Innledning Hva er cloud computing? IaaS, PaaS, SaaS osv Skyen er en forretningsmodell som bygger på noen prinsipper: Standardisering (tjenester,

Detaljer

Nettnøytralitet - regulering på jakt etter markedssvikt. Bjørn Hansen, Telenor Research Nettnøytralitetsforum 27. november 2014

Nettnøytralitet - regulering på jakt etter markedssvikt. Bjørn Hansen, Telenor Research Nettnøytralitetsforum 27. november 2014 Nettnøytralitet - regulering på jakt etter markedssvikt Bjørn Hansen, Telenor Research Nettnøytralitetsforum 27. november 2014 1 Nettnøytralitet i ulike varianter Et marked underlagt Konkurranselov, Markedsførings

Detaljer

Bestille trykk av doktoravhandling Ordering printing of PhD Thesis

Bestille trykk av doktoravhandling Ordering printing of PhD Thesis Bestille trykk av doktoravhandling Ordering printing of PhD Thesis Brukermanual / User manual Skipnes Kommunikasjon ntnu.skipnes.no PhD Thesis NTNU LOG IN NOR: Gå inn på siden ntnu.skipnes-wtp.no, eller

Detaljer

Den lange veien mot europeiske - plattformnøytrale rettigheter. Advokat Arve Føyen FØYEN Advokatfirma DA. Copyright 2014 Foyen All Rights Reserved.

Den lange veien mot europeiske - plattformnøytrale rettigheter. Advokat Arve Føyen FØYEN Advokatfirma DA. Copyright 2014 Foyen All Rights Reserved. Den lange veien mot europeiske - plattformnøytrale rettigheter Advokat Arve Føyen FØYEN Advokatfirma DA Copyright 2014 Foyen All Rights Reserved. 1 Teknologisk utvikling Copyright 2014 Foyen All Rights

Detaljer

Saksbehandler: Bente Vangdal Espenes Dato: 7. april 2015. Kopinoravtalen

Saksbehandler: Bente Vangdal Espenes Dato: 7. april 2015. Kopinoravtalen Kopinoravtalen KA har forlenget den sentrale avtale med Kopinor om kopiering i Den norske kirke. De som har sluttet seg til avtalen kan kopiere opphavsrettslig beskyttet materiale innenfor de rammer som

Detaljer

Månedsrapport Januar 2005

Månedsrapport Januar 2005 Månedsrapport Januar 2005 www.norsis.no Senter for informasjonssikring (SIS) ble etablert på oppdrag fra Nærings- og handelsdepartementet, og sorterer nå under Moderniseringsdepartementet. En av senterets

Detaljer