Referat. Saker til beslutning. 16/13 Godkjenning av dagsorden. 17/13 Referat fra møtet 29. januar i Reykjavik. Nordisk Råd

Transkript

1 Nordisk Råd Mødegruppe Miljö- och naturresursutskottet, MN Mødetid 10. april 2013 Mødested Stocckholm Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Referat 12. april /13 Godkjenning av dagsorden Ingen bilag Miljø- og naturressursutvalget godkjente forslag til dagorden. 17/13 Referat fra møtet 29. januar i Reykjavik 1 Referat Miljö- och naturresursutskottet 29. januar 2013 kl. 11:30 Miljø- og naturressursutvalget noterer at referatet fra møtet 29. januar 2013 ble godkjent gjennom skriftlig prosedyre den 14. februar Saker til beslutning

2 18/13 A 1585/miljø: Utvalgsforslag om nordisk sikkerhetspolitikk i et langsiktig miljø- og klimapolitisk perspektiv A 1585/miljø: Nordisk sikkerhetspolitikk i et langsiktig miljøog klimapolitisk perspektiv Översättning IS: Utvalgsforslag om nordisk sikkerhetspolitikk i et langsiktig miljø- og klimapolitisk perspektiv (A 1585/miljø) Översättning FI - Nordisk sikkerhetspolitikk i et langsiktig miljø- og klimapolitisk perspektiv Til utvalgets møte i Reykjavik i januar 2013 ble det utarbeidet et forslag om hvordan utenriks- og sikkerhetspolitikken er forbundet med miljø- og klimautfordringen og det ble besluttet å fremlegge utvalgsforslaget på temasesjonen i Stockholm. De første tre at-satser er rettet til de nordiske lands regjeringer, mens den fjerde at-sats er til Nordisk ministerråd. Utvalget skal utpeke en talsperson som presentere forslaget i plenum. Sekretariatet vil til møtet ha utarbeidet talepunkter til vedkommende. Miljø- og naturressursutvalget besluttet å fremlegge utvalgsforslag om nordisk sikkerhetspolitikk i et langsiktig miljø- og klimapolitisk perspektiv (A 1585/miljø) på temasesjonen i Stockholm den 11. april 2013: at det utarbeides en utredning om hvordan stabiliteten i Nordens nærområder vil kunne bli påvirket av en fire graders høyere global gjennomsnittstemperatur, samt mulige konsekvenser for migrasjon i Norden at det kartlegges hvordan levevilkår og sivil sikkerhet for Nordens befolkning vil kunne bli påvirket av fire graders høyere global gjennomsnittstemperatur, og om behovet for å styrke beredskapskapasiteten og evnen til å tilpasse de nordiske samfunn til de kommende klimatiske forhold at beredskapssamarbeidet i Norden styrkes, for eksempel ved å etablere en nordisk katastrofeenhet i linje med forslaget i Stoltenberg-rapporten at det utarbeides et forslag til global handlingsplan om hvordan oppsamlingen av CO2 i atmosfæren kan holdes under, eller stabiliseres ved 450 p.p.m. Utvalget besluttet at Ann-Kristin Johansson (S) Sverige) skulle være talsperson for forslaget. Margareta Larsson, (SD) Sverige, reservere r seg mht. til annen at-sats. 19/13 Miljø- og naturressursutvalgets årsberetning Miljø- og naturressursutvalget side 2 af 15

3 Til møtet hadde sekretariatet utarbeidet bidrag til Nordisk Råds årsrapport om Miljø- og naturressursutvalgets virksomhet i Rapporten tar utgangspunkt i virksomhetsplanen og beskriver oppfølgningen på den. Videre er det oversikter over møter og konferanser hvor utvalgets medlemmer har deltatt. Nordisk råds årsberetning i sin helhet vil bli presentert for utvalget på sommermøtet. Miljø- og naturressursutvalget godkjente rapporten om utvalgets arbeid i Saker til drøftelse og beslutning 20/13 Nordisk ministerråds planer og budsjett Endelig budgetproces for Nordisk Ministerråds budget Prioriteringsbudget inledande diskussion 3 Budgetanvisninger 2014, inkl. økonomisk status for Nordisk Ministerråd 4 Prioriteringsbudget Nordisk ministerråds budsjett 2014 skal godkjennes av Nordisk råd på sesjonen i Oslo i november. Forslaget kommer fra Nordisk ministerråd. Formelt behandles det av Nordisk råd etter sommeren. Uformelt er det løpende dialog mellom Rådet og Ministerrådet året rundt. Det er Nordisk råds budsjettgruppe som forhandler med ministerråd, men innhenter synspunkter fra utvalgene som inngår i dialogen med Ministerrådet. Nordisk ministerråd har vedtatt de overordnede rammer for budsjettet Til møtet hadde sekretariatet utarbeidet et forslag til uttalelse fra Miljø- og naturressursutvalget. Generalsekretærens budsjettforslag vil bli behandlet på sommermøtet. Miljø- og naturressursutvalget g vedtok å sende følgende uttalelse om Nordisk ministerråds budsjett i 2014: Klima og energi bør være en overordnet prioritert oppgave for Nordisk Ministerråds budsjett. Her spiller energiutfordringen en stor rolle og derfor er det viktig å sikre økonomien i Nordisk Energiforskning (NEF) og relevante tiltak under budsjettposten «miljø». Med hensyn til budsjettposten «miljø» mener utvalget at det er viktig å sikre det momentum som miljømerket Svanen har med tilstrekkelig bevilgninger. Videre er arbeidet med miljøutfordringene i Østersjøen, spesielt implementeringen av HELCOMs aksjonsplan, en oppgave som fortsatt skal støttes under denne budsjettposten. side 3 af 15

4 Forslaget om videreføring av noen av Sveriges formannskapsinitiativer som NordMin og kortlivede klimagasser, er i tråd med Nordisk råds rekommandasjon. Samme gjelder videreføringen av initiativene under Grøn vekst. Det noteres at det er avsatt 15 millioner til tiltak fra Islands formannskap i Utvalget er på sitt møte i Reykjavik i januar 2013 orientert om forslag til et «bio-økonomi-initiativ» som et mulig innspill under det islandske formannskap. Utvalget ser positivt på dette. Budsjettet bør understøtte nordisk samarbeid om fødevareproduksjon og felles innsats for å sikre fødevareforsyningen i en verden med voksende befolkning og hurtige klimaendringer som påvirker produksjonsforholdene. Bevilgningen til nordisk offentlig privat partnerskap om planteforedling (under prioriteringsbudsjettet) understøtter dette. I den forbindelse fremhever utvalget at bevilgningen til NordGen skal motsvarer de oppgaver institusjonen forventes å løse. Bærekraftig utvikling i Arktis og tiltak for å fremme arbeidet med å forbedre sjøfartsikkerheten i Arktis er en oppgave som utvalget legger vekt på. Budsjettgruppen vil at de nødvendige besparelser oppnås ved konkrete nedprioriteringer, enkelte tiltak eller institusjoner fremfor en flat nedskjæring. Utvalget vil på sitt sommermøte med utgangspunkt i generalsekretærens budsjettforslag vurdere konkrete forslag her om. 21/13 Klimautfordringene 1 Klimapolitikk; økonomiske insentiver Som oppfølgning på Miljø- og naturressursutvalgets seminar om klimautfordringen i Oslo i januar 2012 ble det utarbeidet et utvalgsforslag med fokus på de tre felles nordiske finansieringsinstitusjoner. Utvalgsforslaget ble vedtatt som rekommandasjon på sesjonen i Helsingfors. Det ble besluttet å komme til bake til et annet oppfølgningspunkt, nemlig økonomiske insentiver ved skatter, avgifter og støtteordninger og karbonlekkasjen på et senere møte. Til dagens møte hadde sekretariatet utarbeidet et notat om økonomiske insentiver og karbonlekkasje. Notatet setter fokus på muligheten til å reformere og videreutvikle grønne skatter med sikte på å gjøre dem mer effektive i klimaarbeidet. De nordiske land har over lengre tid anvendt økonomiske instrumenter (grønne skatter og avgifter, subsidier og pant) for å oppnå miljø-, energi- og klimapolitiske mål. Generelt vurderes disse tiltak å ha hatt en positiv effekt. Etter mange år er det gjort forskjellige erfaringer med økonomiske instrumenter, som kan danne grunnlag for en vurdering av om de kan utvikles til å bli mer effektive til å nå de politiske målsetninger. Sekretariatet foreslår at utvalget arbeider videre med saken på sommermøtet, og at det til møtet inviteres eksperter som kan belyse side 4 af 15

5 utfordringen og presentere nye ider. Deretter kan utvalget drøfte om det er hensiktsmessig for Nordisk råd å foreta seg noe i saken. På møtet ble det opplyst at EU- Kommisjonen den 27. mars har publisert en grønnbok om rammene for klima- og energipolitikken fram til Høringsfristen utløper den 2. juli. Miljø- og naturressursutvalget noterte sekretariatets notat om utfordringen med grønne skatter og avgifter. Utvalget besluttet å invitere relevante eksperter til utvalgets sommermøte, som kan redegjøre for erfaringene med grønne skatter og avgifter i Norden, og presentere ideer om hvordan de grønne skatter kan videreutvikles og reformeres. Utvalget ga sekretariatet i oppdrag å skaffe en oversikt, som viser forskjeller i de nordiske lands skatter og avgifter på klima- og energiområdet. Utvalget ga sekretariatet i oppdrag å undersøke om det finnes analyser, som viser nytten av støtteordninger i klimaarbeidet og konsekvensene av at avvikle skatter/avgifter på CO 2 utslipp i Norden. Utvalget besluttet å gi sekretariatet i oppdrag å utarbeide et forslag til uttalelse i forbindelse med høringen om EUs grønnbok om klima- og energipolitikken med utgangspunkt i de beslutninger utvalget tidligere har truffet ved behandling av klima- og energipolitiske spørsmål. 22/13 Atomsikkerhet med fokus på atomavfall Atomavfall og atomsikkerhet Nordic Counsil's statement after the Sellafield-conference 1st June.pdf Atomavfall og atomsikkerhet - Ydinjätteet ja ydinturvallisuus Miljø- og naturressursutvalget er invitert til InfoArena om atomsikkerhet og atomavfall, med fokus på anleggene for radioaktivt avfall i Sellafield i England. I år finner InfoArena sted i Oslo i dagene juni. På Miljø- og naturressursutvalgets møte i Reykjavik i januar 2013 ble det besluttet at Lauri Heikkilä skal representere utvalget på møtet. På møtet i Reykjavik ble det uttrykt ønske om å utvide arbeidet med Sellafield til også å omfatte trussel fra radioaktivt avfall mer generelt. Til møtet hadde Sekretariatet har utarbeidet et notat som beskriver utviklingen av saken over tid og retter blikket mot fremtiden. I notatet påpekes den trussel som er knyttet til gamle deponeringer av radioaktivt avfall i havet ved Nordvest-Russland. Videre, at samtlige nordiske land, og spesielt Finland og Sverige, har en stor utfordring med å sikre akseptabel og permanent oppbevaring av høy-radioaktivt avfall. På møtet ble det henvist til gode erfaringer med radioaktivt avfall i Holland, som Norden kunne trekke på. Videre ble det henvist til at Norge har bevilget over 1,5 milliard kroner til å redusere trusselen fra gamle deponeringer av radioaktivt avfall i Russland. side 5 af 15

6 Med hensyn til gamle deponeringer i havene mener sekretariatet at det kunne være nyttig å invitere stiftelsen Bellona til et kommende møte for å redegjøre for utviklingen. Med hensyn til nordisk atomavfall bør utvalget avvente hva Nordisk ministerråd akter å gjøre som oppfølgning på budsjettet Miljø- og naturressursutvalget noterte informasjonen. Utvalget ga Nordisk råds representant ved InfoArena 2013 mandat til å formidle synspunkter, som er i tråd med uttalelsen fra Nordisk råd ved InfoArena Utvalget besluttet at arbeidet med radioaktivt avfall i fremtiden bør være en bredere tilgang fra et samfunnssikkerhets perspektiv, og at Rådets engasjement i InfoArena som følge derav, ikke vil ha samme prioritet i den kommende periode, som de seneste årene. Utvalget besluttet å invitere sakkyndige til et kommende møte for å belyse trusselen fra gamle deponeringer av radioaktiv avfall i naboområdene og havene. Utvalget ga sekretariatet i oppdrag å undersøke om Nordisk ministerråd har opplysninger om hvordan de enkelte nordiske land oppbevarer høyt radioaktiv avfall og hvilke planer de har herom og/eller høre de nordiske lands strålevernsmyndigheter herom. 23/13 EU-saker - oppfølging på relevante saker fra møtene i Brussel Rapport fra møtene i Brussel Utkast til brev til de nordiske MEP som oppfølging på møtene i Brussel Forslag til brev til de nordiske lands regjeringer Dagene 19. og 20. februar møtte Ann-Kristine Johansson og Christina Gestrin 8 nordiske MEP i Brussel. Diskusjonen dreiet seg om reformen av EUs fiskeripolitikk og jordbrukspolitikk, makrellkonflikten, hormonforstyrrende kjemikaler, antimikrobiell resistens («One Health»), klimaforhandlingene, EUs energipolitikk og EUs Østersjøstrategi. Vedlagt er en rapport fra møtene. Rapport fra møtene ble presentert samt forslag til oppfølgning. Miljø- og naturressursutvalget noterer informasjonen om møtene med de nordiske MEP. Utvalget besluttet å sende brev om makrellkonflikten, med en tilføyelse om et hurtig forbud mot utkast samt en tilføyelse om at regler for å implementere og overvåke et kommende utkastforbud bør være harmoniserte. side 6 af 15

7 Utvalget besluttet å invitere Christel Schaldemose, MEP Danmark, til sommermøtet i Vasa. Utvalget ga sekretariatet i oppdrag å utarbeide et utvalgsforslag om hormonforstyrrende kjemikaler som tar utgangspunkt i EU parlaments betenkning herom. Utvalget besluttet å arbeidet for at det i samarbeid med Nordisk ministerråd gjennomføres et seminar om «One Health» i EU parlamentet etter valget i Utvalget oppfordrer medlemmene i sine respektive nasjonale parlamenter å arbeider for at for at One Health» kommer på dagsorden i COSAC. Utvalget besluttet å sende brev til regjeringene i Danmark, Finland, Åland og Sverige om å inkludere oppfølgning av Østersjøstrategien i partnerskapsavtaler med EU-Kommisjonen, jfr. framlagt utkast til brev. 24/13 EU Kommisjonens Grønnbok om plastavfall - høring 1 Grønnbok om plastavfall EU har igangsatt et oversyn av avfallspolitikken, som skal avsluttes i I den forbindelse er det utgitt en Grønnbok om avfall med frist for å levere synspunkter den 7. juni Samtlige nordiske land er underlagt EUs avfallslovgivning. I Grønnboken beskrives plast som et meget nyttig materiale, men hvis anvendelse er forbundet med mange uønskede konsekvenser. Disse beskrives i Grønnboken. EU vil i kommende revisjon av avfallspolitikken forsøke å begrense de negative effekter voksende bruk av plast har. I Grønnboken etterlyser EU Kommisjonen synpunkter med utgangspunkt i 26 konkrete spørsmål. Det grunnleggende spørsmål er om den eksisterende lovgivning er den riktige ramme for avfallshåndtering av plast, eller om det er behov for noen endringer. Et annet spørsmål er om utfordringen kan løses ved frivillige initiativ eller om det behøves økonomiske insitamenter. Det er også aktuelt å vurdere om de nordiske land har gjort noen erfaring med plastavfall, som med fordel bør formidles til Kommisjonen under høringen. Miljø- og naturressursutvalget noterte informasjon om EUs Grønnbok om plastavfall. Utvalget besluttet å bidra med uttalelse i høringen som fremfører noen prinsipielle standpunkter og trekke fram positive erfaringer i Norden, bl.a. pant på PET flasker. side 7 af 15

8 Utvalget ga Sekretariatet i oppdrag at utarbeidet forslag til uttalelse, som behandles ved skriftlig prosedyre. Utvalget ga Lauri Heikkilä (saf)finland, og Christina Gestrin (sv) Finland i oppdrag at bistå sekretariatet i prosessen. Saker til orientering 25/13 Rapportering til Miljøutvalgets møte 10. april Logistik och ekonomiskt samarbete i nordligaste Europa, rapport fra seminar i Kolari 2 Nordisk ministerråds brev til The World Bank vedr The Global Partnership for Oceans 3 Rapport fra EU-møte i Dublin mars Rapport fra rapportørskapet for Østersjøen til Miljø- og naturressursutvalget 5 Svar E 30/ Svar på skriftlig spørsmål E 31/ Brev til Nordisk Råd ang. høring nye retningslinjer for NMRs samarbejde med de baltiske lande og Rusland Det ble framlagt følgende rapporter: Skriftlig rapport om seminar i Finland i november 2012 om logistikk og økonomisk samarbeid i det nordligste Europa som Lauri Heikkilä deltok i. Om at Nordisk ministerråd har sluttet seg til Global Partnerskap som Verdensbanken har tatt initiativ til. Skriftlig rapport om formannskapsmøte for jordbruks- og fiskeriutvalgene i de nasjonale parlamenter i EU (Dublin, mars 2013) som Anders Eriksson deltok i. Muntlig orientering om seminar Bæredyktig næringsutvikling og ressursforvaltning i Arktis (Stockholm den 9. april, 2013) som flere medlemmer av utvalget deltok i. Seminaret er oppfølging på Nordisk råds rekommandasjon 6/2012. Opplysninger om rapport fra Nordisk ministerråd om tiltak vedrørende kortlivede klimadrivere. Skriftlig rapport fra rapportørskapet for Østersjøen. (Christina Gestrin (sv) og Anders Eriksson (ÅF). Svar på skriftlige spørsmål til regjeringene i Danmark, Finland, Sverige og Åland om havnefasiliteter for toalettavfall fra ferjer og passasjerskip samt til Danmarks regjering om havnefasiliteter for toalettavfall fra store passasjerskip når det gjelder havnene i København, Rødby og Helsingør. Forslag til retningslinjer om Nordisk ministerråds samarbeid med Estland, Lettland og Litauen og henholdsvis Nordvestrussland. side 8 af 15

9 En ny rapport om gjennomføringen av programmet Ny nordiske mat. Det nordiske kjøkkenmanifest ble utviklet i 2004 og i 2006 lanserte Nordisk ministerråd programmet «Ny nordisk mat» for perioden Programmet ble revidert og forlenget for perioden En halvveisrapport er utkommet, som gir et positivt bilde av utviklingen i arbeidet med Ny nordisk mat. Det kunne være aktuelt på et kommende møte å få en orientering om fremdriften i arbeidet med Ny nordisk mat og hvilke ideer det er om videreføringen av arbeidet i fremtiden. Miljø- og naturressursutvalget noterte informasjonen. Med referanse til forslag til retningslinjer for samarbeidet med Russland, ga utvalget sekretariatet i oppdrag å opplyse vedkommende, at fra utvalgets perspektiv er det klima-energi, atomsikkerhet og farlig avfall, klimaendringene samt tiltak til å forbedre økologiske status i Østersjøen (i linje med HELCOMs aksjonsplan), som er mest relevante emner i dialogen med de russiske og baltiske parlamentarikere. Utvalget besluttet at man på et kommende møte ønsket å få en orientering om fremdriften i arbeidet med Ny nordisk mat, og hvilke ideer det er om videreføringen av arbeidet når nåværende programperiode slutter. 26/13 Temasesjonen Dagsorden for Nordisk råds temasession Regler for sessionens gennemførelse temasession 2013 Temasesjon 2013 holdes i Riksdagen, Stockholm, Sverige, torsdag 11. april Dagsorden og regler for sesjonens gjennomføring ble presentert. Temadebatten fokuser på Nordisk utenriks- og sikkerhetspolitikk og forsvarspolitikk, samt samfunnssikkerhet, jfr. punkt 18 ovenfor. Utvalget har ansvar for et medlemsforslag om bæredyktig offentlig innkjøp som skal behandles på sesjonen. En betenkning herom ble godkjent på utvalgets januarmøte. Miljø- og naturressursutvalget noterte informasjonen om temasesjonen. Utvalget besluttet at Anders Eriksson, (ÅF), Åland skal være talsperson for medlemsforslag om bærekraftig offentlig innkjøp. 27/13 Arbeidsplan 2013 og kommende eksterne møter side 9 af 15

10 Ingen bilag En oppdatert arbeidsplan for utvalgets arbeid i 2013 ble lagt fram. Tore Hagebakken (A) Norge, gjorde oppmerksom på de utfordringer som skogbruksnæringen står overfor, og at det med fordel kunne tas opp på et kommende møte eller i arbeidsplanen Sekretariat opplyste at utvalget var invitert til å være representert på flere eksterne møter: EU's Formannskapsmøte for komiteer for miljø og energi i Dublin: mai. Baltic Assembly: Meeting on sustainable agriculture and rural development: 6 7 June, Estonia CIS Newsky International Ecology Conference, St. Petersburg Mai. (CIS: Commonweath of Independent States statene i den tidligere Sovjetunionen) Årlige rundbordssamtaler med russiske parlamentarikere, Syktyvkar, Mai (I Uralfjellene i Russland). Felles seminar med Vestnordisk råd om temaet fiskeriforvaltning, i Syd- Grønland, august 2013 Meeting of the Chairpersons of the Committees on Rural Affairs on the Common Agricultural Policy reform, July 2013, Seimas of the Republic of Lithuania (Vilnius, Lithuania) Meeting of the Chairpersons of the Committees on Environment Protection and the Committees on State Administration and Local Authorities Macro- Regional Strategies: Development and Prospects, November 2013, Seimas of the Republic of Lithuania (Vilnius, Lithuania). Den finske delegasjon og sekretariatet utdelte informasjon om sommermøtet i Vasa. Det fremkom ønsker om at det med tilknytting til møtet ble avsatt tid til å bli kjent med «energy closter» i Vasaområdet. Miljø- og naturressursutvalget noterte informasjonen om arbeidsplanen. Utvalget besluttet at Margreta Larsson (SD) Sverige, skal representere utvalget på EUs formannskapsmøte for komiteer for miljø og energi i Dublin: mai. Utvalget besluttet at Anders Eriksson (ÅF) Åland, skal representere utvalget på EUs formannskapsmøte for komiteer for jordbruk, landdistriktutvikling og fiskeri i Vilnius i Litauen. Utvalget besluttet at Stefan Caplan (M) Sverige og Ann-Kristine Johansson (S) Sverige, skal representere utvalget på felles seminar med Vestnordisk råd om fiskeriforvaltning, i Syd-Grønland, august side 10 af 15

11 Utvalget besluttet om komme tilbake til spørsmålet om deltakelse EUs formannskapsmøte om energi og miljø i Litauen i november på et senere møte. Utvalget konstaterte at det ikke har mulighet til å bli representert ved CIS Newsky International Ecology Conference, St. Petersburg mai, de årlige rundebords-samtaler med russiske parlamentarikere, Syktyvkar, mai samt Baltisk råds møte om bæredyktig jordbruk og landdistriktutvikling i Esland, juni. Utvalget noterte informasjonen om sommermøte. 28/13 Eventuelt Ingen bilag Det var ikke noe under dette punkt. Fellesmøte med Næringsutvalget 29/13 Svanen - fremtidsvisjon og anvendelse til sertifisering av turistmål Ingen bilag Utskotten hade inbjudit två presentatörer för att ge en bild av hur tankarna på en certifiering av turistmål kunde organiseras och förvaltas, - dels Ragnar Unge från miljömärket Svanen, dels Ingunn Sørnes från Innovasjon Norge. Från Svanens sida hade man svårt att se att man inom ramen för Svanen som system, kunde utvidga märkningen till att också omfatta turistdestinationer. Detta beror dels på att man inom Svanen jobbar med ett antal kriterier såsom relevans, potential, kontrollbarhet och möjligheten att skärpa kraven på det som ska märkas över tid, men inte minst på att Svanen jobbar utifrån en konkurrenslogik, där det som får Svanemärket ska vinna fördel på andra konkurrenters bekostnad. En sådan logik fungerar dåligt i förhållande till turistdestinationer, där jämförbarhet och konkurrens kan vara svårt att uppnå. Svanen kunde dock se möjligheter för att en ny diplomordning skulle kunna upprättas och förvaltas av Svanen, men att märket var en annan än Svanen. Om Svanen ska kunna ta på sig en sådan uppgift så förutsätter det dock att Svanen tillförs ytterligare finansiering. Innovasjon Norge har precis påbörjat sin ordning med nationell certifiering av turistmål i Norge. Innan systemet kan utvärderas och eventuellt utvidgas till hela Norden, behöver ordningen vara i drift en tid. side 11 af 15

12 Utskotten beslutade att följa certifieringsordningen i Norge och att samtidigt fortsätta diskussionerna kring ett system för certifiering/diplomering av turistmål i förhållande till ett ev. förslag till Nordiska ministerrådet. 30/13 Transport - Snabbjärnväg Oslo-Köpenhamn, 8- miljonersbyen a/or Inga bilagor Till mötet hade inbjudits projektledaren Floire Nathanael Daub från 8- millionersbyen, ett samarbetsorgan mellan de kommuner och regioner mellan Oslo och Köpenhamn, som samverkar för att få till en höghastighetstågbana mellan dessa båda metropoler, för att presentera höghastighetsprojektet. Inbjudan hade gjorts på uppmaning av transportrapportörskapet. Floire inbjöd utskottens parlamentariker att delta i ett Demonstrasjonstog, där projektet har leasat det norska Flytoget mellan Oslo och Gardemoen, för att köra det på prov ända fram till svenska gränsen. Under resans gång, samt på de mellanliggande stationerna hålls miniseminarier och presentationer. Demonstrasjonstoget kör den 13 maj mellan ca kl. 09 och 14. Utskotten beslutade att ta presentationen för kännedom och att ge transportrapportörskapet i uppdrag att följa upp på relevanta aspekter av saken. 31/13 Rapporteringar och eventuellt - fellesmötet Näring och Miljö a/or a 1 Nordiskt pant- och retursystem inklusive gränshandeln med Tyskland och Estland Mötesordföranden rapporterade kort om andra aktuella aktiviteter: Nordiskt Pantsystem Rådet har mottagit meddelande på rekommendationerna, där regeringarna/nmr konkluderar att ett nordiskt pantsystem inte anses vara samhällsekonomiskt lönsamt. Sekretariatet har därefter låtit genomföra en ny analys, som bygger på ett pris på CO 2 -utsläpp som ligger på den nivå som man inom EU anser som önskvärd, d.v.s. 30 Euro/ton, istället för på marknadspriset idag, som är 6 Euro/ton, som var det pris som användes vid beräkningarna i den ursprungliga rapporten från Copenhagen Economics. Med en sådan förhöjd beräkning, visar det sig att även utan att inkludera side 12 af 15

13 gränshandeln med Tyskland och Estland, så är ett Nordiskt pantsystem samhällsekonomiskt lönsamt om priset på CO 2 -utsläpp når prisnivån 21 Euro/ton. Således är det klarlagt att regeringarnas/ministerrådets motiv för att vilja avskriva rekommendationerna med motiveringen att ett nordiskt pantsystem inte är samhällsekonomiskt lönsamt, är felaktigt. För att framföra detta har ordförandena i Näringsutskottet, Miljö- och naturresursutskottet, samt Medborgar- och konsumentutskottet, anordnat ett möte med statssekreteraren på det svenska Miljödepartementet, för att för honom redogöra för de nya resultaten och be regeringarna/ministerrådet att åter överväga att gå in för ett gemensamt nordiskt pantsystem, med bilaterala avtal med Tyskland och Estland. Arktiska seminariet 9 april Som uppföljning på en rekommendation från rådet, som antogs på förra årets temasession, arrangerade Nordiska ministerrådet en arktisk konferens den 9 april. På konferensen fanns företrädare för såväl samerna, oljeintressen som miljörörelsen. Konferensen var informativ och med bra diskussioner, men hade inte samma fokus på offshore olje- och gasutvinning, som Nordiska rådet ursprungligen hade föreslagit och önskat. Svaveldirektivsgruppen Den nybildade arbetsgruppen som ska arbeta med problemställningar inför införandet av svaveldirektivet 2015, d.v.s. problem rörande drivmedel, utsläppsrening, konkurrens/näringsliv och risken för ökade transporter på väg, höll sitt första möte den 10/4. Till mötet hade Per-Åke Hultstedt, från Västernorrlands Län inbjudits för att hålla en kort redogörelse baserat på en rapport om svaveldirektivet som han hade varit projektledare för. Enligt Per- Åke var ett av problemen att man hela tiden har sett på frågan utifrån ett rent miljöperspektiv, och att miljöministrarna inte har tagit ansvar för ev. konsekvenser vad gäller konkurrensförhållandena för näringslivet. Gruppen beslutade att utse Oscar J. Grimstad från Norge till ordförande för gruppen, och Anders Eriksson från Åland till vice ordförande. Gruppen definierade sitt uppdrag, baserat på det som beslutades på januarimötet i Reykjavík, samt beslutade om en mötesplan. Värt att notera är att ev. nationella stödordningar inför övergången till 2015, inte längre är tillåtna från och med Tidtabellen och åtgärdsplanerna brådskar med andra ord. Till gruppens näste möte i maj (videokonferens) ska sekretariatet ta fram en översikt över nationella åtgärder för att underlätta övergången till Transportrapportörskapet Transportrapportörskapet har förgäves försökt att få till en träff med Norges transportminister, för att med henna diskutera rådets rekommendation. Samtidigt har rådet nu mottagit regeringarnas svar på samma rekommendation, där regeringarna redogör för alla de fora där transportfrågor och transportsamarbetet idag föregår. Kort sagt menar man inte att det är meningsfullt att upprätta ännu fler samarbetsorgan på transportområdet, och anser därmed att rekommendationen kan avskrivas. Transportrapportörskapet utarbetar ett förslag till betänkande på basis av detta meddelande. Samtidigt så har Tone Merete Sønsterud i Näringsutskottet, hållit en interpellation med den norska transportministern, som innehöll en del intressant information. Interpellationen sänds ut till utskotten från sekretariatet. Energirapportörskapet Energirapportörskapet har ännu inte hållit sitt första möte. Ett sådant är dock planerat att genomföras under maj månad, preliminärt i Helsingfors. Rapportörskapet består av Arto Pirttilahti från Finland och Näringsutskottet, och Silvia Modig från Finland och Miljö- och naturresursutskottet. side 13 af 15

14 Utskotten beslutade att ta rapporteringarna för kännedom. 32/13 Näring/Naturresurser - NordMin a/or a 1 NordMin, Projektbakgrund Utskotten hade inbjudit projektledaren för NordMin, Michael Gröning, för att få en grundläggande presentation av NordMin som projekt och prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, och som har beviljats 10 milj. DKK/år fram till och med Inom ramen för NordMin så utarbetas det nu en verksamhetsplan, som inom kort ska sändas ut på remiss. Utskotten bad om att få bli hörda som remissorgan, vilket utlovades. I verksamhetsplanen ska man bl.a. specificera vilka frågeställningar som ska adresseras, samt hur. Projektet som helhet ska naturligtvis belysa aspekter såsom forskning, innovation och näringsutveckling, och hållbarhetsaspekterna ska genomsyra allt. Under hösten 2013 kommer det att utlysas projektmedel, och det kommer under projektet treåriga levnad att arrangeras ett antal seminarier och workshops på olika teman. Utskotten beslutade att ta presentationen för kännedom. side 14 af 15

15 Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Tore Hagebakken (A), Norge Ann-Kristine Johansson (S), Sverige Mittengruppen (M) Thomas Danielsen (V), Danmark Christina Gestrin (sv), Finland Anders Eriksson (ÅF), Åland Christer Winbäck (FP), Sverige, Suppleant for Anita Brodén Den konservativa gruppen (K) Stefan Caplan (M), Sverige Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Eila Tiainen (vänst), Finland, Suppleant for Silvia Modig Nordisk frihet Lauri Heikkilä (saf), Finland Utan partigruppstillhörighet Oskar J. Grimstad (FrP), Norge Margareta Larsson (SD), Sverige Forfald Den socialdemokratiska gruppen (S) Kim Kielsen (S), Grønland Mittengruppen (M) Eeva-Maria Maijala (cent), Finland Den konservativa gruppen (K) Pertti Hemmilä (saml), Finland Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Álfheiður Ingadóttir (VG), Island Sekretariat Jakob Esmann, Ungdomens nordiska råd Emma Larsson, Ungdomens nordiska råd Tryggvi Felixson, Nordisk Råd Bente Øxseth, Nordisk Råd Teemu Vuosio, Nordiska rådet, Finlands delegation Niclas Slotte, Nordiska rådet, Ålands delegation Anna Munck, Nordisk Råd, Danmarks delegation Thomas Fraser, Nordisk Råd, Norges delegasjon Eva Hjelm, Nordiska rådet, Sveriges delegation Mari Hokkanen, Mittengruppen side 15 af 15