Norræn nöfn Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse

Transkript

1 NORNA-RAPPORTER 84 Norræn nöfn Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes augusti 2007 Redigerade av Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir och Svavar Sigmundsson With summaries in English or German or Icelandic NORNA-FÖRLAGET UPPSALA 2008

2 NORNA-RAPPORTER 84 Utgiven av NORNA i samarbete med Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Tryckt med bidrag från Letterstedtska föreningen och Nordplus Språk. ISSN ISBN Respektive författare 2008 Satt med Adobe Garamond Pro Tryckt på Island Leturprent, 2008 Abstract Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes augusti Redigerade av Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir och Svavar Sigmundsson. (Nordic names Names in the Nordic countries. Tradition and renewal. Proceedings from the 14th Nordic Congress of Onomastics held in Borgarnes, August 11th 14th Edited by Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir och Svavar Sigmundsson.) NORNArapporter pp. Uppsala ISBN The 14th Nordic Congress of Onomastics was held in Borgarnes, Iceland, August 11th 14th The congress was organized by The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies and The Onomastic Society. Names of natural features, settlement names, urban names, names in contact, names on maps, names of ships, personal names, nicknames, literary names and other onomastic topics connected to the congress theme Nordic names Names in Nordic countries were discussed by 62 participants from Denmark, The Faroes, Finland, Great Britain, Iceland, The Netherlands, Norway and Sweden. This volume contains 44 papers of 47 read at the congress. Keywords: congress proceedings, proper names, place-names, personal names, urban names, street names, name contact, ship names, literary names.

3 Innehåll Förord ix Vésteinn Ólason Öppningsanförande xi Terhi Ainiala Förändringar i namnlandskapet i Helsingfors Emilia Aldrin Finns det sociala skillnader i modern förnamnsgivning? Gulbrand Alhaug og Minna Saarelma Eeva Törmänen eller Eva Dørmænen? Anfinnur Johansen Færøske personnavnelove og personnavnegivning Eva Brylla & Sonja Entzenberg Brodström, Melchezedec och Vikenstjerna Richard Coates Some observations on the Scandinavian toponymy of Lincolnshire Peder Dam De nordiske -torper Lennart Dehlin Redovisningen av samiska ortnamn på svenska kartor under 100 år Birgit Eggert Nordisk navnerenæssance i Danmark Eli Johanne Ellingsve Tradisjonsrike navn ny formidling Riikka Eskelinen Namnbruket i stadsdelen Berghäll i Helsingfors Märit Frändén Andersson, Pettersson, Lundström och Nutti Peder Gammeltoft og Torben Egeberg Gamle navne i et nyt medium Guðrún Bjarkadóttir Namn på trälar och leysingjar i de isländska sagorna Guðrún Kvaran Nye tendenser i islandsk navngivning hvorfor?

4 vi Lennart Hagåsen Varför rata Ratfl at, Hildhelm och Jan-Göran Sundlund? Haraldur Bernharðsson Lokal markerethed i islandske stednavne Botolv Helleland Genus som formell og semantisk kategori i usamansette vassførenamn 217 Johnny Grandjean Gøgsig Jakobsen Dominikanske klosterhelgener i Norden Ole-Jørgen Johannessen Skipsnavn i oljevirksomheten Carina Johansson Kungsan, Rålis, Björnsan och Humlan familjära eller förnedrande namn? Bent Jørgensen Avnslev eller Aunslev Kristin Magnussen Eyðargøta og Frammi í Dali Katharina Leibring Ronja och Fritjof förnamn inspirerade av fiktionslitteratur Marteinn H. Sigurðsson Perfectly mamillary Kristina Neumüller Namnkonkurrens och förändring Leif Nilsson Från Nora-Anna till Foppa Eva Nyman Skillnader i suffixförrådet i ortnamn mellan olika delar av Norden Staffan Nyström Såningsmannen och efternamnen Guro Reisæter Islendingar fer austover Rúna K. Tetzschner Nogle stednavne i nærheden af Hólar i Hjaltadalur Lennart Ryman Omtal av individer i Sverige under äldre tid Tom Schmidt Navneleddet holt i Norge

5 vii Paula Sjöblom Namnens tolkning som en kognitiv process Ola Stemshaug Inndeling av det norske namneforrådet Agneta Sundström Rodskarl, Trynta och Spænneklo Annette C. Torensjö Alderholmen eller Gävle strand Maria Vidberg Urbana ortnamn i Nykarleby och attityder till dem Per Vikstrand Folketymologier Susanne Vogt Reskriptet af 1/ og hvordan det blev mod taget i Sønderjylland 469 Kendra J. Willson 1400 Icelandic nicknames Benedicta Windt Islandske navn i Sigrid Undsets verk Þórhallur Vilmundarson Skáney og Skandinavien Bente Holmberg Nordiske navne navne i Norden. Tradition og fornyelse Nordic names names in the Nordic countries. Tradition and renewal 529

6

7 Förord Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen hölls i Borgarnes, Väst-Island den august Vésteinn Ólason, professor och chef för Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum öppnade kongressen. Institutet stod för arrangemanget tillsammans med Nafnfræðifélagið. Den första nordiska namnforskarkongressen hölls í Uppsala i august 1946 och kongresser har hållits med fyra eller fem års mellanrum sedan dess. Denna kongress var för första gången arrangerad av isländska namnforskare. Svavar Sigmundsson, avdelingschef för Namnavdelingen i Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum och ordförande i Nafnfræðifélagið, hade som medarrangörer Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason och Jónína Hafsteinsdóttir. Vi tackar Clara Lachmanns Fond, Kungliga Gustav Adolfs Akademien i Uppsala, Nordplus Sprog, Edda útgáfa och Glitnir Bank för stöd till kongressen. Kongressen hade som tema Norræn nöfn nöfn á Norðurlöndum: hefðir og endurnýjun (Nordiska namn namn i Norden: tradition och förnyelse). I kongressen deltog 62 namnforskare från 8 olika länder: Danmark (7): Peder Dam, Birgit Eggert, Peder Gammeltoft, Bente Holmberg, Johnny G. Jakobsen, Bent Jørgensen och Susanne Vogt. Finland (6): Terhi Ainiala, Riikka Eskelinen, Leila Mattfolk, Minna Saarelma, Paula Sjöblom och Maria Vidberg. Färöarna (4): Anfinnur Johansen, Eivind Weyhe, Kristin Magnussen och Steingrímur Abrahamsen. Holland (1): Louise H. Maas. Ísland (11): Ágústa Þorbergsdóttir, Baldur Sigurðsson, Guðrún Bjarkadóttir, Guðrún Kvaran, Haraldur Bernharðsson, Jónína Hafsteinsdóttir, Marteinn Sigurðs son, Rúna K. Tetzschner, Svavar Sigmundsson, Kendra J. Willson och Þórhallur Vilmundarson. Norge (12): Gulbrand Alhaug, Eli Johanne Ellingsve, Botolv Helleland, Ole- Jørgen Johannessen, Torill Letto, Oddvar Nes, Ingvil Nordland, Guro Reisæter, Tom Schmidt, Ola Stemshaug, Inge Særheim och Benedicta Windt. Storbritannien (1): Richard Coates. Sverige (20): Emilia Aldrin, Eva Brylla, Lennart Dehlin, Sonja Entzenberg, Birgit Falck-Kjällquist, Märit Frändén, Lennart Hagåsen, Carina Johansson, Katharina Leibring, Carl-Erik Lundbladh, Kristina Neumüller, Leif Nilsson, Eva Nyman, Staffan Nyström, Lennart Ryman, Berit Sandnes, Agneta Sundström, Annette C. Torensjö, Per Vikstrand och Mats Wahlberg. På kongressen hölls 46 föredrag mestadels i två parallella sektioner, där den ena i stort sett behandlade ortnamn och den andra personnamn. Bente Holmberg avslutade kongressen med en sammanfattning. Tre av föredragen, av Baldur Sigurðs-

8 x son, Steingrímur Abrahamsen och Inge Særheim, finns inte i rapporten. De övriga 43 är tryckta i denna rapport tillsammans med Bente Holmbergs sammanfattning som här också finns översatt till engelska. Ordförande vid de olika sessionerna var följande: Bente Holmberg, Ole-Jørgen Johannessen, Haraldur Bernharðsson, Ágústa Þorbergsdóttir, Eva Brylla, Bent Jørgensen, Guðrún Kvaran, Mats Wahlberg, Svavar Sigmundsson, Eivind Weyhe, Anfinnur Johansen och Paula Sjöblom. Kongressen ägde rum på Hótel Borgarnes där också de flesta kongressdeltagarna bodde. Söndagen den 12 augusti slutade föredragen vid lunchtid och därefter följde exkursion till Reykholt i Borgarfjörður med ett uppehåll vid Deildartunguhver. Samma kväll besökte kongressen Landnámssetur Íslands i Borgarnes och fick uppleva de två utställningar som finns där, den ena om landnamet på Island och den andra om Egils saga. Kvällen avslutades med mottagning i Landnámsseturs lokaler. Efter måndagens förhandlingar anordnades festmiddagen på hotellet med Baldur Sigurðsson som konferencier. Tisdagen inleddes med Bente Holmbergs sammanfattning av kongressen. Därefter talade Berit Sandnes om rekryteringen till namnforskningen och forskningsprogrammet Urbane stednavne presenterades av Bent Jørgensen. Kongressen avslutades med NORNA-kommitténs allmänna möte mitt på dagen den 14 augusti. En ny kommitté valdes med Ole-Jørgen Johannessen (Norge) som ordförande, Guðrún Kvaran (Island) som viceordförande, och som övriga medlemmar: Birgit Eggert (Danmark), Leila Mattfolk (Finland), Per Vikstrand (Sverige) och Anfinnur Johansen (Färöarna). Bent Jørgensen inbjöd till Den femtonde nordiska namnforskarkongressen i Danmark Till slut vill vi tacka Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum som givit oss möjlighet att hålla konferensen och att utge denna volym. Bessi Aðalsteinsson tackar vi för ombrytningen av rapporten. Hótel Borgarnes skall också ha tack för utmärkt mat och logi under kongressdagarna. Särskilt tackar vi Letterstedtska föreningen och Nordplus Språk för deras bidrag till publiceringen. Reykjavík i november 2008 Redaktionen

9 Vésteinn Ólason Öppningsanförande Ærede navneforskere. Det er meg en glede som leder for et nytt institutt, Árni Magnússon- instituttet for islandske studier, å få hilse på dere og åpne denne kongressen. Det nye instituttet, som begynte sin virksomhet for knapt et år siden, ble til ved en sammenslåing av fem institutter som hadde forskjellig status innenfor vårt forskningssystem: Orðabók Háskólans, vårt leksikografiske institutt, Stofnun Árna Magnússonar á Íslandi, som oppbevarer håndskrifter og folkloristisk materiale og driver tekstfilologiske og folkloristiske studier, Örnefnastofnun Íslands, institutt for stednavnsforskning, Íslensk málstöð, sekretariat for Islandsk språknevnd m.m., og Stofnun Sigurðar Nordals, som har hatt ansvar for islandskundervisning i andre land såvel som forbindelse med forskningsmiljøer i og utenfor Island. Vi har gått i gang med en gradvis integrering av virksomheten, som har som hovedmål å ta godt vare på de viktige oppgavene som instituttene har hatt ansvar for, og å styrke virksomheten gjennom bedre utnyttelse av ressursene og økt samarbeid mellom de enkelte avdelingene. I øyeblikket er de forskjellige avdelingene spredt, men innen få år regner vi med å flytte inn i et nytt hus som vil gi en ramme om virksomheten og muligheter for større integrasjon. Internasjonalt og ikke minst nordisk samarbeid har vært viktig for de enkelte instuttene og vil bli høyt prioritert i vårt nye institutt. Derfor er det en stor glede for oss at våre navneforskere dette året har påtatt seg å holde den fjortende nordiske navneforskerkongress Jeg er selv litteratur- og tekstforsker og har ikke beskjeftiget meg med navneforskning, selv om jeg alltid har funnet navn et fascinerende fenomen. For noen år siden hørte jeg en tysk filolog erklære noe som var nytt for meg, men dere sikkert kjenner til, nemlig at navn/propria ikke har noen betydning. Jeg forstod likevel at dette hadde noe for seg, for så vidt som et navn brukt om et individ eller et enkelt bestemt sted, peker direkte på dette stedet forbindelsen med referenten er umiddelbar i motsetning til ord som bare indirekte peker på en konkret referent gjennom betydningen. Men det er naturligvis en sannhet med modifikasjoner, fordi så snart vi begynner å diskutere navn uten å forbinde dem med en enkelt konkret referent, oppstår behovet for å gi dem en mening, en betydning. Navn har i hvert fall stor betydning (i en litt annen mening) i den gamle islandske litteraturen. Nettopp fordi de peker så direkte på konkrete referenter individer eller steder spiller de en avgjørende rolle for skapelsen av fortidens verden. I et verk som vår Landnámabók vrimler det med navn, og både stedsnavn og genea-

10 xii logier skaper bånd mellom fortidens virkelighet og senere tiders verden. Det å gi steder navn i et nytt land er et slags landnåm. Det gir også en hel del til kjenne om hvordan våre forfedre så landet, hva de ventet seg av det og hva slags forhold de hadde til det. Alle disse landnåmsnavnene, navn på steder, mennesker og dyr, sier også en hel del om fortiden til landnåmsmennene, de steder og den kultur som de forlot, men allikevel tok med seg. Jeg er nettopp kommet tilbake fra en reise rundt i de ytre Hebrider, Orknøyene og Shetland. Her vrimler det som kjent med nordiske stedsnavn som vekker mange spørsmål og forteller om en kultur som aldri fikk sin Landnámabók. Hvordan kunne alle disse norrøne stedsnavnene få fotfeste og overleve i så forskjellige språksamfunn som det engelsk/skotske eller geliske? Men nå er jeg visst kommet inn på nettopp de emnene som dere skal diskutere og være mere eller mindre uenige om, så det er best å holde opp. Velkommen til Borgarnes. Jeg ønsker dere en livlig og fruktbar konferanse og erklærer den fjortende nordiske navneforskerkongress for åpnet.