nærmere Detta protokoll innehåller nårmare beståmmelser

Transkript

1 S' 1 Vedlegg 1 Bilaga 1 Områdeprotokoll til konvensjon mellom Områdesprotokoll till konventionen mellan Norge og Sverige om grenseoverskridende Sverige och Norge om grånsoverskridande reindrift renskotsel Innledende bestemmelser Inledande bestammelser 1 Denne protokoll inneholder 1 nærmere Detta protokoll innehåller nårmare beståmmelser om vilka områden som samebyar och bestemmelser om hvilke områder som reinbeitedistrikt og samebyer kan anvende renbetesdistrikt i får anvanda i det andra landet det andre landet for reindrift i henhold til for renskotsel enligt artikel 6 i konventionen artikkel 6 i konvensjonen mellom Norge og mellan Sverige och Norge om grånsoverskridande renskotsel. Sverige om grenseoverskridende reindrift. Geografiske navn, beskrivelser Geografiska namn, beskrivningar och koordinater koordinater (WGS 84 i Norge (SWER EF99 TM i Sverige och WGS og SWER EF99 TM i Sverige) i protokollen 84 er i Norge) i protokollet år håmtade från hentet fra offisielle kart. I Norge er de hentet officiella kartor. I Sverige år de håmtade från fra kartserien M-711, publisert av Statens Oversiktskartan, publicerad av Lantrnåt-eriet, kartverk, og i Sverige fra Oversiktskartan, och i Norge från kartserien M-71 1, publicerad publisert av Lantmåteriet. Områdene er av vist Statens kartverk. Områdena år redovisade på oversiktskart i kartvedleggene på oversiktliga kartor i kartbilagorna Reinbeitedistrikt og sameby, som har rett til Sameby och renbetesdistrikt, som har rått till beite i et område i det andre landet, har rett bete i ett område i det andra landet, har rått att til å flytte til og fra området. Melding om flytta till och från området. Anmålan om flytting skal gis til berørte reinbeitedistrikt flyttning ska goras till berorda samebyar och og samebyer. Ved uenighet om flytteveienrenbetesdistrikt. Vid oenighet om flyttvåg avgjøres saken av Reinbeitenemnden. avgors frågan av Renbetesnåmnden. Bestemmelser om beiteområder Beståmmelser om betesområden 3 Doi i i Troms 3 Dol i i Troms Dolpi har følgende grenser (Kartvedlegg 1): Dolpi har foljande grånser (Kartbilaga 1): I I nord: Fra riksgrensen ved Treriksrøysa norr: Fran riksgrensen vid Treriksroset langs langs Golddajåvri og Govdajohka til Govdajåvri, videre vassdraget til 'Cazajåvri, langs vidare vattendraget till 'Cazajåvri, langs Golddajåvri och Govdajohka till Govdajåvri, denne sjø til dennes nordligste vik (34 W denna sjo till dess nordligaste vik (34 W ), vdere langs bekken i ), vidare langs båcken i Siktagura og Gaskasuorgi til 'Coalgedanvuovddijohka (Kitdalselva), denne elv til vuovddijohka (Kitdalselva), denna ålv till Siktagura och Gaskasuorgi till 'Coalgedan- Storfjord, langs fjorden og 'Cieknjaleatnu Storfjord, langs fjorden och 'Cieknjaleatnu

2 2 (Signaldalelva) til vei E6, videre langs E6 til (Signaldalelva) till våg E6, vidare langs E6 till Gårgån (Nordkjosbotn), videregårgån (Nordkjosbotn), vidare Båhccavuotna Båhccavuotna (Balsfjorden) fra Gårgån til (Balsfjorden) från Gårgån till Sørkjosen. I Sørkjosen. I vest: En rett linje fra Kjoselvas vaster: En råt linje från Kjoselvas utlopp (34 utløp (34 W ) tilw ) till Stuorajåvris Stuorajåvris (Storvatnets) nordligste vik (34(Storvatnets) nordligaste vik (34 W W ), langs Stuorajåvri til ), langs Stuorajåvri till dess den sydligste vik (34 W ), sydligaste vik (34 W ), vidare videre en rett linje til Andorjåvris nordvest-eligste vik (34 W ), denne sjø (34 W ), denna sjo till dess råt linje till Andorjåvris nordvåstligaste vik til den sydligste vik (34 W sydligaste vik (34 W ), ), derfra en rett linje til Svensborgselvas utløp i Geatkejåvri, videre langs lopp i Geatkejåvri, vidare långs Geatkeeatnu dårifrån en råt linje till Svensborgselvas ut- Geatkeeatnu til Øverbygd. I sør: Målselva till Øverbygd. I soder: Målselva från fra Øverbygd til Vuolit Rostojåvri, videreøverbygd till Vuolit Rostojåvri, vidare langs langs Rostoeatnu til Rostojåvri (Store Rostavatn) og denne sjø fram til riksgrensen ved och denna sjo fram till riksgrånsen vid Rr 287. Rostoeatnu till Rostojåvri (Store Rostavatn) Rr 287. I øst: Riksgrensen fra Rostojåvri til I oster: Riksgrånsen från Rostojåvri till Treriksrøysa. Treriksroset. Dolpi er inndelt i tre delområder, A, B og C. Dolpi år indelat i tre delområden ; A, B och C. Område A er beiteområde for KonkåmåOmråde A år betesområde for Konkåmå sameby. Område B kan nyttes av Konkåmåsameby. Område B far nyttjas av Konkåmå sameby i tiden 1. april november og av sameby under tiden den 1 april - 14 november Helligskogen reinbeitedistrikt 15. november och av Helligskogen renbetesdistrikt den mars. Område C kan nyttes av november - 15 mars. Område C får nyttjas av Konkåmå sameby i tiden 1. april Konkåmå - sameby under tiden den 1 april oktober og av Mauken reinbeitedistrikt oktober och av Mauken renbetesdistrikt den 15. november mars. 15 november -31 mars. Område A er den del av Dolpi som ligger sør Område A år den del av Dolpisom ligger for linjen Signaldalen - Stordalen - Stor-sodedalselva til den møter Breidalselva samt øst Stordalselva till den moter Breidalselva samt om linjen Signaldalen - Stordalen - for linjen Sørkjosen - Marknesdalen - Svensborgdalen - østligsteviken av Fjellfroskvatn, Svensborgdalen - ostligasteviken av Fjell- oster om linjen Sørkjosen - Marknesdalen - deretter en rett linje til Stormyra (34 Wfroskvatn, dårefter en råt linje till Stormyra ) ved Tamokelva, denna elv (34 W ) vid Tamokelva, til samløpet med Rostaelv. denna ålv till sammanflodet med Rostaelv. Område B (Markusfj ellet) er den del avområde B (Markusfjjellet) år den del av Dolpi Dolpi som liggernord for linjen Signaldalensom ligger norr om linjen Signaldalen - - Stordalen - Stordalselva til den møter Breidalselva. Stordalen - Stordalselva tills den moter Breidalselva. Område C (Marknesdalen) er den del av Område C (Marknesdalen) år den del av Dolpi Dolpi som ligger vest for linjen Sørkjosen -som ligger vaster om linjen Sørkjosen - Marknesdalen - Svensborgdalen østligste - Marknesdalen - Svensborgdalen - ostligaste viken av Fjellfroskvatn, deretter en rett linjeviken av Fjellfroskvatn, dårefter en råt linje til Stormyra (34 W ) vedtill Stormyra (34 W ) vid A- <

3 3 Tamokelva, denne elv til samløpet medtamokelva, denna alv till sammanflodet med Rostaelv. Rostaelv. Lakselvdal/Lyngsdal reinbeitedistrikt har rett Lakselvdal/Lyngsdal renbetesdistrikt har ratt å flytte gjennom Dolpi. Flyttingen skal att flytta genom Dolpi. Flyttningen ska gjenomføres gjennom den nordlige delen genomfdras av genom den norra delen av Dolpi Dolpi i løpet av høyst 14 dager på høsten og under hogst 14 dagar på hosten och hogst sju høyst syv dager på våren og meldes til dagar på våren och anmalas till Konkama Konkama sameby minst syv dager i forveien. sameby minst sju dagar i fdrvåg. Gjerder: Det skal være gjerde: Stangsel: Det ska finnas stangsel 1. Fra Treriksrøysa, etter Breidalen, Govdajåvri og fram til Gaskasuorgi i Kitdalen. jåvri och fram till Gaskasuorgi i Kitdalen, och 1. från Treriksroset, genom Breidalen, Govda- 2. Fra Øvergård til Oteren på vestsiden av2. från Øvergård till Oteren på våstsidan av E6. E6. 4 Saivomuotka i Norrbottens Ian 4 Saivomuotka i Norrbottens Ian Saivomuotka har følgende grenser Saivomuotka har foljande graner (Kartbilaga (Kartvedlegg 1): I vest: Fra Muonioalven 1): I vaster: Från Muonioalven (SWER (SWER EF99TM ) i høyde EF99TM ) i hojd med Kallojarvi (SWER EF99TM ), en med Kallojårvi (SWER EF99TM ), en rett linje over denne sjø til rat linje over denna sjo till Kuoppajarvi Kuoppajarvi (SWER EF99TM (SWER EF99TM ), vidare i ), videre i rette linjer til Hanhijarvet rata linjer till Hanhijarvet (SWER EF99TM (SWER EF99TM ) ) - Jupukkajarvi (SWER Jupukkajårvi (SWER EF99TM EF99TM ) - Kelojårvi ) - Kelojarvi (SWER EF99TM (SWER EF99 TM ) ) - Kalattomajårvi (SWER Kalattomajarvi (SWER EF99TM EF99TM ) - Nuulankijarvi (SWER EF99TM ) - Rukojarvi (SWER EF99TM ). I sør: Vassdraget fra Rukojårvi over Ruko- EF99TM ). I soder: Vattendraget från Rukojarvi over Rukolompolo fram lompolo fram til det punkt der bekkentill den punkt der backen korsar skogsvegen krysser skogsveien til Tervaharjut (SWERtill Tervaharjut (SWER EF99TM EF99TM ), derfra en rett ), darifrån en rat linje till Heinajarvet linje til Heinajarvet (SWER EF99TM(SWER EF99TM ), vidare ), videre rett linje til rat linje till Muodosjarvi (SWER EF99TM Muodosjarvi (SWER EF99TM ) och fram till våg 99 i hojd ) og fram til vei 99 i høyde med med Kahtovaara (SWER EF99TM Kahtovaara (SWER EF99TM ). I oster och norn: Vag 99 från nyss ). I øst og nord : Vei 99 fra sist nemnda punkt till i hojd med Noijanpolanvaara (SWER EF99TM nevnte punkt til i høyde med Noijanpolanvaara (SWER EF99TM ), ), dårefter rakt osterut till deretter rett østover til Muonioalven (SWERMuonioålven (SWER EF99TM EF99TM ), videre Muonioalven opp til i høyde med Kallojårvi (SWER EF99TM ) ) - Nuulankijarvi (SWER EF99TM ) - Rukojarvi (SWER ), vidare Muonioålven upp till i hojd med Kallojårvi (SWER EF99TM ).

4 4 Saivomuotka er beiteområde for reinbeitedistrikt fra Troms reinbeiteområde. Området distrikt från Troms reinbeiteområde. Området Saivomuotka år betesområde for renbetes- kan brukes i tiden 1. oktober april. får I anvandas under tiden den 1 oktober - 30 øvrige deler av året skal det ikke forekomme april. Under ovriga delar av året får det inte noen reindrift i området. f6rekomma någon renskotsel i området. Gjerder: Det skal være gjerde fra vei 99 vedstangsel:det ska finnas stangsel från våg 99 Palolaki langs områdegrensen i vest og syd vid Palolaki langs områdesgrånsen i vaster fram til vei 99 ved Kahtovaara. och soder fram till våg 99 vid Kahtovaara. 5 Likka i Troms 5 Likka i Troms Likka har følgende grenser (Kartvedlegg 1): Likka har f6ljande gråner (Kartbilaga 1): I I nord: Fra Rostojåvri ved Rr 287 etternorr: Från Rostojåvri vid Rr 287 efter Rostoeatnu til Vuolit Rostojåvri, langs dennerostoeatnu till Vuolit Rostojåvri, langs denna sjø og Rostojohka til samløpet medsjo och Rostojohka till sammanflodet med Dievåideatnu (Divielva) ved Rostanes. Dievåideatnu I (Divielva) vid Rostanes. I vest: Langs Dievåideatnu fra Rostanes opp vaster: Langs Dievåideatnu från Rostanes upp til Håvgajohkas innløp i nevnte elv. I sør: till Håvgajohkas inflode i nyss nåmnda alv. I Håvgajohka fra Dievåideatnu opp til utløpetsoder: Håvgajohka från Dievåideatnu upp till fra Håvgaj åvri, derfra en rett linje tilutloppet från Håvgajåvri, dårifrån en råt linje Gorvvejåvris nordvestligste vik vedtill Gorvvejåvris nordvastligaste vik vid riksgrensen. I øst: Riksgrensen frariksgransen. I oster: Riksgrånsen från Gorvvejåvri til Rostojåvri. Gorvvejåvri till Rostojåvri. Likka er beiteområde for Lainiovuoma Likka år betesområde fdr Lainiovuoma samesameby. by. Nord-Senja reinbeitedistrikt skal kunnenord-senja renbetesdistrikt ska kunna nyttja bruke område Cåvarri innenfor Likka somområdet Cåvarri inom Likka som vinterbete, vinterbeite, når beiteforholdene på Nord-når betesf6rhållandena på Nord-Senja år Senja er vanskelige. Slik bruk skal meldes på svåra. Sådant nyttjande ska anmålasi f6rvåg forhånd til Lainiovuoma sameby. Ved uenig-tilhet om bruken skal spørsmålet avgjøres av nyttjandet ska frågan avgoras av Ren- Lainiovuoma sameby. Vid oenighet om Reinbeitenemnden. Nemnden kan også betesnåmnden gi. Nemnden får också ge nærmere bestemmelser om bruken. nårmare beståmmelser om nyttjandet. Cåvarri har følgende grenser(kartvedlegg Cåvarri har foljande gråner (Kartbilaga 1): I 1): I nord: Fra Divielvas utløp i Rostaelv og norr: Från Divielvas utlopp i Rostaelv och etter Rostaelva til Litle Rostavatn, videre efter Rostaelva till Litle Rostavatn, vidare langs dette vann til Rostelvas utløp i Litle langs denna sjo till Rostelvas utlopp i Litle Rostavatn. I øst: Langs Rostaelva til det Rostavatn. I oster: Langs Rostaelva till den punkt hvor Rostaelva møter Sørdalselva, punkt dår Rostaelva moter Sørdalselva, vidare videre langs Sørdalselva til Tverrelvas utløp langs Sørdalselva till Tverrelvas utlopp i i Sørdalselva(34 W ), Sørdalselva (34 W ), dårifrån derfra en rett linje til nordligste vik en i råt linje til nordligaste viken i Devddesjåvri Devddesjåvri (34 W ), langs(34 W ), langs denna sjo till dette vatn til Devddesjohka. I sør: Devddesjohka. I soder: Devddesjohka till Devddesjohka til Divielva. I vest: Divielva Divielva. I vast: Divielva till sammanflodet

5 5 til samløpet i Rostaelv. med Rostaelv. Gjerder: Det skal være gjerde: Stangsel:Det ska finnas stangsel 1. Langs riksgrensen fra Rr 287 ved 1. langs riksgrensen från Rr 287 vid Rostujåvri til det punkt der nasjonalparksgrensen møter riksgrensen, videre nord for gransen moter riksgrensen, vidare non om Rostujåvri till den punkt der nationalparks- Rostueatnufram til Rostohytta. Rostueatnu fram till Rostohytta, och 2. Langs grensen mellom beiteområdene 2. langs grensen mellan betesområdena Likkå Likkå og Anj avuopmi fra riksgrensen tiloch Anjavuopmi från riksgrensen till Julusjohka i Julusjohka i Dividalen. Dividalen. 6 An'avuo mi i Troms 6 An'avuo mi i Troms Anjavuopmi har følgende grenseranjavuopmi har fdljande grenser (Kart- 1): I non: Från utloppet av Kirkeselva i (Kartvedlegg 1): I nord: Fra utløpet avbilaga Kirkeselva i Målselva, videre Målselva tilmålselva, vidare Målselva till utloppet av utløpet av Divielva. I øst: Divielva til Divielva. I oster: Divielva till Havgajohkas Havgajohkas utløp i Divielva, videre utlopp i Divielva, vidare Havgajohka till Havgajohka til utløpet av Havgajåvri, derfrautloppet av Havgajåvri, derifrån i en rat linje i en rett linje til Gorvvejåvri's nordligste vik, till Gorvvejåvri's nordligaste vik, vidare riks- från denna punkt till Leinavatnets videre riksgrensen fra dette punkt tilgrensen Leinavatnets østligste vik. I sør: Leinavatnet, ostligaste vik. I soder: Leinavatnet, derefter deretter Altevatn til utløpet av Koievasselva. Altevatn till utloppet av Koievasselva. I våst: I vest: Koievasselva til nordligste vik ikoievasselva till nordligaste viken i Koie- vidare från denna punkt till Koppar- Koievatnet, videre fra dette punkt tilvatnet, Kopparskarstinden høyde 1387 og derfra i skarstinden hojd 1387 och darifrån i en rat rett linje til hvor Kopparskarselva oglinje till der Kopparskarselva och Skinnskarelva møtes, deretter en rett linje Skinnskarelva til mots, dårefter den rat linje till Tverrelvas sørligste punkt i TverrelvdalenTverrelvas sydligaste punkt i Tverrelvdalen (34 W ), videre denne elv til (34 W ), videre denna alv till det punkt der Skardelva og Påveskardelvaden punkt der Skardelva och Påveskardelva møtes, derfra i en rett linje til hvormots, derifrån i en rat linje till punkten der Frøkentindelva og Iselva møtes og deretter Frøkentindelva och Iselva mots och derefter Iselva og Kirkeselva til dennes utløp Iselva i och Kirkeselva till dennas utlopp i Målselva. Målselva. Anjavuopmi er inndelt i to delområder; A oganjavuopmi år indelat i två delområden; A B. Område A er beiteområde for Saarivuoma och B. Område A år betesområde for Saarivuoma sameby. Område B får nyttjas av sameby. Område B kan nyttes av Saarivuoma sameby i tiden 1. april oktober Saarivuoma sameby under tiden den 1 april - og av Hjerttind reinbeitedistrikt 1. november 15 oktober och av Hjerttind renbetesdistrikt mars. den 1 november - 31 mars. Område A er det området innenfor Anja-Områdvuopmi som ligger øst for en linje fra som ligger oster om en linje från Kirkeselvas A år det område inom Anjavuopmi Kirkeselvas utløp i Målselva, videre etter utlopp i Målselva, vidare efter Kirkeselva till Kirkeselva til Sauskarselvas utløp i Kirkeselva og deretter en rett linje via Kirkestinden rat linje via Kirkestind punkt 1677 till Sauskarselvas utlopp i Kirkeselva och darefter høyde 1677 til Gaskasjohkas utløp Gaskasjohkas i utlopp i Altevatn.

6 6 Altevatn. Område B er det området innenfor Anj a- Område B år det område inom Anjavuopmi vuopmi som ligger vest for en linje fra som ligger våster om en linje från Kirkeselvas Kirkeselvas utløp i Målselva - videre etter utlopp i Målselva, vidare efter Kirkeselva till Kirkeselva til Sauskarselvas utløp i Kirkeselva og deretter i en rett linje via Kirkestindi en råt linje via Kirkestind punkt 1677 till Sauskarselvas utlopp i Kirkeselva och dårefter høyde 1677 til Gaskasjohkas utløp i Altevatn. I området fra parkeringsplassen ved från parkeringsplatsen vid Altevann till Koie- Gaskasjohkas utlopp i Altevatn. I området Altevann til Koievasselva gjelder retten til åvasselva galler råtten att uppfora nodvåndiga oppføre nødvendig husvære etter reindriftslovens bestemmelser også for Saarivuoma reindriftslovenockså for Saarivuoma sameby. byggnader enligt beståmmelserna i norska sameby. Nord-Senja reinbeitedistrikt skal kunnenord-senja renbetesdistrikt får nyttja området bruke område Langfjellet, innenfor områdelangfjellet, inom område A, som vinterbete A, som vinterbeite, når beiteforholdene på når betesfdrhållandena på Nord-Senja år Nord-Senja er vanskelige. Slik bruk skal svåra. Sådant nyttjande ska anmålas på meldes på forhånd til Saarivuoma sameby. forhand till Saarivuoma sameby. Vid oenighet Ved uenighet om bruken skal spørsmålet avgjøres av Reinbeitenemnden. Nemnden kan betesnåmnden. Nåmnden får också ge nårm- om nyttjandet ska frågan avgoras av Ren- også gi nærmere bestemmelser om bruken. are beståmmelser om nyttjandet. Området Langfjellet har følgende grense: IOmrådet Langfjellet har foljande gråner: I øst fra samløpet av Divielva og Rostaelv, oster från sammanflodet av Divielva och etter Divielva til Høgskardhus. I sør frarostaelv efter Divielva till Høgskardhus. I Høgskardhus og i en rett linje over soder från Høgskardhus och i en råt linje over Høgskarvatnet til samløpet Leaddojohka og Høgskarvatnet till sammanflodet Leaddojohka Beagasanjohka. I vest etter Sandelva och til Beagasanjohka. I våster efter Sandelva till Sandelvvatnets nordligste punkt. Videre i en Sandelvvatnets nordligaste punkt. Vidare i en rett linje til Målselvas sørligste krok (34 Wråt linje till Målselvas sydligaste krok (34 W ) ved Alvheim. I nord langs ) vid Alvheim. I norr langs Målselva til Divielvas utløp i Målselva. Målselva till Divielvas utlopp i Målselva. Hjerttind reinbeitedistrikt skal kunne brukehjerttind renbetesdistrikt får nyttja området område Mannan6eårru, innenfor område A, Mannaneårru, inom område A, som som vinterbeite når beiteforholdene vinterbete når betesforhållandena år svåra på vanskelige på distriktets vinterbeiteområder distriktets i vinterbetesområden i Sverige och Norge og Sverige. Slik bruk skal meldes på Norge. Sådant nyttjande ska anmålas på forhånd til Saarivooma sameby. Ved forhand till Saarivuoma sameby. Vid oenighet uenighet om bruken skal spørsmålet avgjøres om nyttjandet ska frågan avgoras av Ren-. Nåmnden far också ge av Reinbeitenemnden. Nemnden kan også gibetesnåmnden nærmere bestemmelser om bruken. nårmare beståmmelser om nyttjandet. Området Mannaneårru har følgende Området MannanCeårru har fdljande gråner: I grenser: I nord: Fra Suttesgaldojohkas utløp i norr: Från Suttesgaldojohkas utlopp i Altevatn Altevatn ved Langbukta, videre en rett linje vid Langbukta, vidare en råt linje till den til den sørøstligste vik i Darfaljåvri (34 W sydostligaste viken i Darfaljåvri (34 W ) og derfra i en rett linje til ) och dårifrån i en råt linje till Rr øst: Langs riksgrensen fra Rr 280 Rr oster: Långs riksgrånsen från Rr 280

7 7 til Leinavatn. I sør og vest: Langs Leinavatn, till Leinavatn. I soder och vaster: Langs videre Altevatn til Suttesgaldojohkas utløp ileinavatn, vidare Altevatn till Suttesgaldojohkas utlopp i Langbukta. Langbukta. Gjerder: Det skal være gjerde: Stdngsel : Det ska finnas stangsel 1. Fra Koievasselvas utløp i Altevatn langs 1. från Koievasselvas utlopp i Altevatn langs områdegrensen til skrenten opp mot Koppar-områdesgranseskardtinden till branten upp mot Koppar- (34 W ). skardtinden(34 W ), 2. Fra Kopparskardtangen (34 W från Kopparskardtangen (34 W ) til samløpet mellom Vasskardelva og Strømslitverrelva ) till sammanflodet mellan Vasskardelva och Strømslitverrelva, och 3. Fra Rr 279A langs riksgrensen til3. från Rr 279A langs riksgransen till Leinavatn. Leinavatn. 7 Duoddaras i Troms 7 Duoddaras i Troms Duoddaras har følgende grenserduoddaras har fdljande grenser (Kartbilaga (Kartvedlegg 1): I nord: Lenesjåvri1): I norr: Lenesjåvri (Leinavatn) från riks- och vidare langs Aldesjåvri (Alte- (Leinavatn) fra riksgrensen og videre langsgrånsen Aldesjåvri (Altevatnet) og Aldesjåkka vatnet) och Aldesjåkka (Barduelva) fram till (Barduelva) fram til Sørdalselvas innløp vedsørdalselvas inflode vid Øyvoll. I vaster: Øyvoll. I vest: Sørdalselva fra sist nevnte Sørdalelva från nyss nåranda sammanflode till samløp til Grensevatnan og Rr 272 på Grensevatnan och Rr 272 på riksgrånsen. I riksgrensen. I sør og øst: Riksgrensen fra Rrsoder och oster: Riksgrensen från Rr (Pålnorøset) til Lenesjåvri. (Pålnoroset) till Lenesjåvri. Duoddaras er beiteområde for Talma sameby. Duoddaras arr betesområde for Talma sameby. Gjerder: Det skal være gjerde: 1. Fra Pålnoviken til Sørdalen. 2. Fra bukten 1 km sørøst for (uolbmaædnos utløp til Skierreluokta. 3. Fra Havgaluokta til Altevatn. Stdngsel: Det ska finnas stangsel 1. från Pålnoviken till Sørdalen, 2. från viken 1 km sydost om luolbmaædnos utflode till Skierreluokta, och 3. från Havgaluokta till Altevatn. 8 N'uoravuo mi i Norrbottens lån 8 N'uoravuo mi i Norrbottens lån Njuoravuopmi har følgende grenser Njuoravuopmi har foljande granser (Kartvedlegg 1): I sør: Jernbanen fra(kartbilaga 1): I soder: Jårnvågen från riksgrensen til Tornehamn kapell. I øst: Enriksgrensen till Tornehamn kapell. I oster: rett linje fra Tornehamns kapell til Rr 272En rit linje från Tornehamns kapell till Rr 272 (Pålnorøset). I nord og vest: Riksgrensen fra(pålnoroset). I norr och vaster: Riksgrensen Rr 272 til det punkt der jernbanen krysserfrån Rr 272 till den punkt dår jårnvågen riksgrensen. korsar riksgrensen. Njuoravuopmi er beiteområde for GielasNjuoravuopmi år betesområde fdr Gielas renbetesdistrikt. reinbeitedistrikt.

8 8 9 Bahca'ea il i Norrbottens lan 9 Bahca'ea il i Norrbottens lan Bahcajeagil har følgende grenserbahcajeagil har foljande graner (Kartbilaga 1): (Kartvedlegg 1): I vest og syd: Sjøsystemet I vaster och soder: Sjusystemet Tornetrask - Tornetrask - Dårrajåvri - Jiegajåvri - Alajåvri Dårrajåvri - Jiegajåvri - Alajåvri - Våhkujåvri - - Våhkujåvri - Nuorajåvri fram til Kallojarvi. Nuorajåvri fram till Kallojarvi. I oster och norr: I øst og nord: Fra Kallojårvi sjøsystemetfrån Kallojårvi sjusystemet Lulip Vuolusjåvri - Lulip Vuolusjåvri - Davip Vuolusjåvri, fradavip Vuolusjåvri, från sistnamnda sjos sistnevnte sjøs nordvestligste vik en rett linjenordvastligaste vik en rat linje till Lulip til Lulip Stålujåvris sydøstligste vik, viderestålujåvris sydostligaste vik, vidare sjusystemet sjøsystemet Lulip Stålujåvri - Stålujohka -Lulip Stålujåvri - Stålujohka - Korttojårvi - Korttojårvi - Tornetrask. Tornetråsk. Bahcajeagil kan brukes av Gielas reinbeite- Bahcajeagil får nyttjas av Gielas renbetesdistrikt i tiden 15. januar april. distrikt under tiden den 15 januari - 30 april. Bahcajeagil kan brukes av Talma sameby i Bahcajeagil får nyttjas av Talma sameby under tiden 1. mai januar. tiden den 1 maj -14 januari. 10 Skaitelandet/Anttis i Norrbottens lan 10 Skaitelandet/Anttis i Norrbottens lan Skaitelandet/Anttis har følgende grenserskaitelandet/anttis har foljande graner (Kartbilaga 1): I vaster och soder: Langs lapp- (Kartvedlegg 1): I vest og sør: Langs lappmarksgransen fra Tornealven til Myllyjoki, marksgransen från Tornealven till Myllyjoki, derfra en rett linje til Jårvikaiset (SWERdarifrån en rat linje till Jårvikaiset (SWER EF99TM ) og videre tilbake EF99TM ) och vidare åter till til Tornealven nedstrøms Juopakoski (SWERTornealven nedstroms Juopakoski (SWER EF99TM ), videre denne elv EF99TM ), vidare denna alv til Paavosaari (SWER EF99TM till Paavosaari (SWER EF99TM ) i Lehonsuanto. I øst: En rett linje ) i Lehonsuanto. I oster: En rat linje fra Paavosaari til et tjern (SWER EF99TMfrån Paavosaari till en tjårn (SWER EF99TM ) nordøst om Saukkuvuoma ) nordost om Saukkuvuoma og videre til Pellijoki (SWER EF99TMoch vidare till Pellijoki (SWER EF99TM ), denne bekk opp til ), denna back upp till Pellijarvi Pellijarvi (SWER EF99TM (SWER EF99TM ), darifrån en ), derfra en rett linje til Ainettijokis rat linje till Ainettijokis sydostligaste krok sydøstligste krok (SWER EF99TM (SWER EF99TM ), vidare ), videre Ainettijoki fram til Lainioalven, langs Lainioalven opp til Rauvoskoski Lainioalven upp till Rauvoskoski (SWER Ainettijoki fram till Lainioalven, langs (SWER EF99TM ). I nord: EF99TM ). I norr: Från Fra nevnte punkt i Lainioalven til Saarijårvinamnda punkt i Lainioalven till Saarijårvi (SWER EF99TM ), videre (SWER EF99TM ), vidare en en rett linje over Tonkijarvi og Liikamaarat linje over Tonkijårvi och Liikamaa fram till fram til det punkt der lappmarksgrensen den punkt dår lappmarksgransen skår krysser Tornealven. Tornealven. Skaitelandet/Anttis er beiteområde for SkaitelandetlAnttis ar betesområde for renbetesreinbeitedistrikt fra Troms reinbeiteområde distrikt från Troms reinbeiteområde och og Skjomen reinbeitedistrikt. Området kan Skjomen renbetesdistrikt. Området får anvandas

9 9 brukes i tiden 1. oktober april. I øvrigeunder tiden den 1 oktober - 30 april. Under deler av året skal det ikke forekomme noenovriga delar av året far det inte forekomma reindrift i området. någon renskotsel inom området. Gjerder: Det skal være gjerder: Stangsel: Det ska fmnas stangsel 1. Langs områdegrensen fra Tornealven ved 1. langs områdesgrånsen från Tornealven vid lappmarksgransen til Rauvosniemi i lappmarksgransen till Rauvosniemi i Lainioålven. Lainioålven, och 2. Langs områdegrensen fra Ainettijokis 2. langs områdesgrånsenfrån Ainettijokis utløp i Lainioålven til Tornealven ved utlopp i Lainioalven till Tornealven vid Paavosaari. Paavosaari. 11 Beatnakvuomi i Nordland 11 Beatnakvuomi i Nordland Beatnakvuopmi har følgende grenser Beatnakvuopmi har fdljande granser (Kartvedlegg 1): I nord: Jernbanen fra(kartbilaga 1): I norr: Jarnagen från riks- till Gåtterats station. I vaster: Från riksgrensen til Gåtterats stasjon. I vest: Fragrånsen Gåtterats stasjon til Ruoidnaoohkka (høydegåtterats station till Ruoidnacohkka (hojd 1360) til sydligste Ruoidnajåvri, siden i rett 1360) till sydligaste Ruoidnajåvri, sedan i råt linje til Beajojiekna (høyde 1475), derfra ilinje till Beajojiekna (hojd 1475), dårifrån i råt rett linje til Våhttecohkka (høyde 1494), linje till Våhtte6ohkka (hojd 1494), dårifrån i derfra i rett linje til den nordligste viken iråt linje till den nordligaste viken i Basejåvri, Basej åvri, derfra til den sydligste viken idårifrån till den sydligaste viken i samma samme vann, derfra i rett linje (over breenvatten, dårifrån i råt linje (over glaciåren Basejiekna) til den østligste viken ibasejiekna) till den ostligaste viken i Leirvatnet, deretter i rett linje tilleirvatnet, dårefter i råt linje till Storsteinsfjellet (hojd 1379). I soder: Från hojd 1379 i Storsteinsfjellet (høyde 1379). I sør: Fra høyde 1379 i rett linje langs breen sør forråt linje langs glaciåren soder om Sealggajåvri Sealggajåvri til høyde 1289, derfra i rett linjetill hojd 1289, dårifrån i råt linje langs langs fjellsiden til Aksu, derfra i rett linjefjjållsluttningen till Aksu, dårifrån i råt linje over Cunojåvri til denne sjøs østligste vik, over Cunojåvri till denna sjos oytigaste vik, derfra til det punkt der grensen mellomdårifrån till den punkt dår granen mellan Gabna og Laevas samebyer møter Gabna och Laevas samebyar moter riksgranen vid Rr oster: Riksgransen från Rr riksgrensen ved Rr 263. I øst: Riksgrensen fra Rr 263 mot nord til det punkt der263 åt norr till den punkt dår jårnvågen korsar jernbanen krysser riksgrensen. riksgranen. Beatnakvuopmi er inndelt i to delområder; ABeatnakvuopmi år indelat i två delområden; A og B. och B. Område A er den del av Beatnakvuopmi somområde A år den del av Beatnakvuopmi som ligger øst for en rett linje fra Katterat til ligger oster om en råt linje från Katterat till Ristaoohkka høyde 1683, derfra rett linje til Ristacohkka hojd 1683, dårifrån råt linje till høyde 1289 (33 W ) sør hojd 1289 (33 W ) soder om for Sealggajåvri. Området er beiteområde forsealggajåvri. Området år betesområde for Gabna sameby. Gabna sameby. Område B er den del av Beatnakvuopmi somområde B år den del Beatnakvuopmi som ligger vest for en rett linje Katterat, ligger vaster om en råt linje Katterat,

10 10 Ristacohkka høyde 1689, derfra rett linje Ristacohkka til hojd 1689, dårifrån råt linje till høyde 1289 (33 W ) sør hojd for 1289 (33 W ) soder om Sealggajåvri. Området kan brukes av Gabna Sealggajavri. Området får nyttjas av Gabna sameby i tiden 1. mai september og sameby av under tiden den 1 maj - 30 september Skjomen reinbeitedistrikt 1. oktober - och 30. av Skjomen renbetesdistrikt den I oktober april. -30 april. 12 Nuo 'on'unni i Nordland 12 Nuo 'on'unni i Nordland Nuorjonjunni har følgende grenser Nuorjonjunni har foljande gråner (Kartvedlegg 1): I nord: Fra det punkt (Kartbilaga der 1): I norr: Från den punkt dår grensen mellomgabna og Laevas samebyer grånsen mellan Gabna och Laevas samebyar møter riksgrensen ved Rr 263 en rett linje moter til riksgrånsen vid Rr 263 en råt linje till Lossivatnets utløp. I vest en rett linje Lossivatnets fra utlopp. I våster en råt linje från nevnte utløp til høyde 1727 (33 W nånmda utlopp till hojd 1727 (33 W ) (nordøst for Durmålstinden), ) (nordost om Durmålstinden), dårefter till Rundtuva (hojd 474) i Sørdalen, dår- deretter til Rundtuva (høyde 474) i Sørdalen, deretter rett i Sørelven (33 W efter rakt i Sørelven (33 W ) ). I vest og syd: Langs Sørelva I våster i och soder: Langs Sørelva i hojd med høyde med Rundtuva, videre etter Kobbelva Rundtuva, vidare efter Kobbelva till til Nuorjjojåvri, videre til den sydøstligste Nuorjjojåvri, vidare till den sydostligaste viken i Nuorjjojåvri, derfra langs viken i Nuorjjojåvri, dårifrån langs Nuorjjojohka, Guovdelisjåvri og Vanasjåvri Nuorjjojohka, Guovdelisjåvri och Vanasjåvri til det punkt der grensen mellom Laevas till ogden punkt dår grånsen mellan Laevas och Girjas samebyer møter riksgrensen ved Rr Girjas samebyar moter riksgrånsen vid Rr (Ivarstein). I øst: Langs riksgrensen (Ivarsten). fra I oster: Långs riksgrånsen från den det punkt der grensen mellom Laevas og punkt dår grånsen mellan Laevas och Girjas Girjas samebyer møter riksgrensen ved Rr samebyar moter riksgransen vid Rr 259, till 259, til det punkt der grensen mellom Gabna den punkt dår gransen mellan Gabna och og Laevas samebyer møter riksgrensen Laevas ved samebyar moter riksgrånsen vid Rr 263. Rr 263. Nuorjonjunni er inndelt i to delområder, Nuorjonjunni A år indelat i två delområden; A og B. och B. Område A er beiteområde for LaevasOmråde A år betesområde for Laevas sameby. sameby. Området er den del av Nuorjonjunni Området år den del av Nuorjonjunni som som ligger sør for linjen der grensen mellom ligger soder om linjen dår grånsen mellan Gabna og Laevas samebyer møter riksgrensen ved Rr 263, videre i rett linje mot Gållanen vid Rr 263, vidare i råt linje mot Gållan- Gabna och Laevas samebyar moter riksgranscohkka (høyde 1171), i rett linje til Stohkkenjunni (høyde 1226), derfra i rett linje mot enjunni (hojd 1226), dårifrån i råt linje mot cohkka (hojd 1171), i råt linje till Stohkk- vest til eåihnavårri (høyde 1381), derfra vaster till låihnavårri (Mid 1381), dårifrån over breen til høyde 1727 (33 W over glaciåren till hojd 1727 (33 W ) nordøst for Durmålstinden ) nordost om Durmålstinden. Område B kan brukes av Laevas sameby Område i B far nyttjas av Laevas sameby under tiden 15. juni september og av Skjomen tiden den 15 juni - 30 september och av reinbeitedistrikt 1. oktober juni. Skjomen renbetesdistrikt den 1 oktober - 14

11 11 Området er den del av Nuorjonjunni som ligger nord for linjen der grensen mellom Gabna og Laevas møter riksgrensen ved Rr 263, videre i rett linje mot Gållanohkka (høyde 1171), i rett linje til Stohkkenjunni (høyde 1226), derfra i rett linje mot vest til Cåihnavårri (høyde 1381), derfra over breen til høyde 1727 (33 W ) nordøst om Durmålstinden. juni. Området år den del av Nuorjonjunni som ligger norr om linjen dår grånsen mellan Gabna och Laevas samebyar moter riksgransen vid Rr 263, vidare i råt linje mot Gållancohkka (hojd 1171), i råt linje till Stohkkenjunni (hojd 1226), dårifrån i råt linje mot våster till Cåihnavårri (hojd 1381), dårifrån over glaciåren till hojd 1727 (33 W ) nordost om Durmålstinden. 13 Skåvhlå i Nordland 13 Skåvhlå i Nordland Skåvhlå har følgende grenserskåvhlå har fdljande granser (Kartbilaga 1): I (Kartvedlegg 1): I nord: Den sydlige grensen for Nuorjonjunni fra riksgrensen ved Rr 259 til Nuorjjojåvri, derfra vassdraget til utløpet i Skj omenfj orden, derfra ut gjennom Skjomenfjorden. I vest: Langs distriktsgrensen mellom Skjomen og Frostisen reinbeitedistrikter inn Sørskjomen videre til Skjombotn, derfra en rett linje til Vasstjørnan i Tjårdadalen, fra dette tjern til nordligste viken i Kjårdavatn, derfra til Kjårdavatnets sydligste vik ved riksgrensen. I sør: Langs riksgrensen til det punkt der grensen mellom Girjas og Laevas samebyer møter riksgrensen ved Rr 259. norr: Den sydliga grånsen for Nuorjonjunni konventionsområde från riksgransen vid Rr 259 till Nuorjjojåvri, dårifrån vattendraget till utloppet i Skjomenfjorden, dårifrån ut genom Skjomenfjorden. I vaster: Langs distriktsgrånsen mellan Skjomen och Frostisen renbetesdistrikt in i Sørskjomen vidare till Skjombotn, dårifrån en råt linje till Vasstjørnan i Tjårdadalen, från denna tjårn till nordligaste viken i Kjårdavatn, dårifrån till Kjårdavatnets sydligaste vik vid riksgrånsen. I soder: Långs riksgrånsen till den punkt dår grånsen mellan Girjas och Laevas samebyar moter riksgrånsen vid Rr 259. Skåvhlå er beiteområde for Girjas sameby. Skåvhlå år betesområde for Girjas sameby Stuorri'da i Nordland o Norrbottens Stuorri'da i Norrbottens lån och Nordland lån fylke Stuorrijda har følgende grenser (Kartvedlegg 1): Fra Kjårdavatnets sydligste vik ved riksgrensen til nordligste viken i Kjårdavatn, derfra til Vasstjørnan i Tjårdadalen, fra tjernet i en rett linje til Skjombotn, derfra til Gangarneset, videre en rett linje til utløpet fra Nordre Bukkevatnet, derfra en rett linje til Isfjellet høyde 1437, derfra en rett linje fra sydligste viken i dette vann med høyde 700 (33 W ), derfra en rett linje til vestligste viken av Baugevatnet, videre dette vatn og vassdraget over Rounasjåvri til utløpet i Siiddasjåvri, derfra en rett linje til sydligste viken i Kjårdavatnet ved riksgrensen. Stuorrijda har foljande grånser (Kartbilaga 1): Från Kjårdavatnets sydligaste vik vid riksgrånsen till nordligaste viken i Kjårdavatn, dårifrån till Vasstjørnan i Tjårdadalen, från tjårnen en råt linje till Skjombotn, danfrån till Gangarneset, vidare en råt linje till utloppet från Nordre Bukkevatnet, dårifrån en råt linje till Isfjellet hojd 1437, dårifrån en råt linje till sydligaste viken i sjon med hojd 700 (33 W ), dårifrån en råt linje till våstligaste viken av Baugevatnet, vidare denna sjo och vattendraget over Rounasjåvri till utloppet i Siiddasjåvri, dårifrån en råt linje till sydligaste viken i Kjårdavatnet vid riksgrånsen.

12 12 Stuorrijda er et felles beiteområde for Stuorrijda år ett gemensamt betesområde for Frostisen reinbeitedistrikt samt Girjas oggirjas och Baste samebyar samt Frostisen Baste samebyer. En felles bruk av området renbetesdistrikt. Ett gemensamtnyttjande av forutsetter en samarbeidsavtale mellom området forutsåtter ett samarbetsavtal mellan reinbeitedistriktet og samebyene i henhold samebyarna til och renbetesdistriktet enligt artikkel 7 i konvensjonen. artikel 7 i konventionen. Dersom slik avtale ikke kommer i stand eller Om ett sådant avtalinte finns eller upphor, år opphører, er følgende område beiteområde fdljande område betesområde for Girjas och for Girjas og Baste samebyer: Fra riksgrensen ved Kjårdavatnets søndre ende, langs Kjårdavatnets sodra ande, langs denna sjo till Baste samebyar: Från riksgransen vid dette vatnet til dets nordre ende, derfra en dess norra ande, dårifrån en råt linje till rett linje til Middagsvatnets søndre ende, Middagsvatnets sodra ande, denna sjo till dette vann til bekken (33 W båcken (33 W ) som rinner ut ) som renner ut i dette vatnet, fra i denna sjå, från båckmynningen en råt linje bekkemunningen en rett linje til Vabakkvatn, till Vabakkvatn, denna sjo och båcken till dette vatn og bekken til Forsvatn, dette vatn Forsvatn, denna sjo och båcken till og bekken til Siiddasjåvri, fra bekkemunningen en rett linje i sydvestlig retning over sydvåstlig riktning over Baugefjell till Siiddasjåvri, från båckmynningen råt linje i Baugefjell til smaleste sundet i Baugevatnet smalaste sundet i Baugevatnet (33 W (33 W ), videre langs dette ), vidare langs denna sjo i ostlig vatn i østlig retning og vassdraget fram riktning til och vattendraget fram till riksgrånsen. riksgrensen. Gjerder: Det skal være gjerde: 1. Fra Forsvatnet til Siiddasjåvri (se 46). 2. Fra Forsvatnet til Langvatnet (se 46). Stangsel:Det ska finnas stangsel 1. från Forsvatnet till Siiddasjåvri (se 46 ), och 2. från Forsvatnet till Langvatnet (se 46 ). Under forutsetning av en samarbeidsavtale Under fdrutsåttning av ett samarbetsavtal ska skal det være et skillegjerde innenfordet finnas ett skiljningsgårde inom beiteområdet. betesområdet. 15 Båv i i Nordland 15 Båv i i Nordland Båvgi har følgende grenser (Kartvedlegg 1) I Båvgi har fdljande gråner (Kartbilaga 1): I nord: Fra riksgrensen der Båvgijåhka krysser norr: Från riksgrånsen dår Båvgijåhka korsar riksgrensen til utløpet fra Baugevatn, denne riksgrånsen till utloppet från Baugevatn, denna sjø til sjøens vestligste vik, derfra en rett sjo till sjons våstligaste vik, dårifrån en råt linje linje til sjøen med høyde 700 (33 W till sjon medhojd 700 (33 W ) ) og vassdraget gjennomoch vattendraget genom Austerdalen till Austerdalen til Innerpollen i Tysfjorden. I Innerpollen i Tysfjorden. I våster: Från vest: Fra Innerpollen langs Tysfjorden til Innerpollen langs Tysfjorden till Slåbåvuodna Slåbåvuodna (Sørfjorden), derfra til (Sørfjorden), dårifrån till Baddjejåvrre (Øver- Baddjejåvrre (Øver-Sørfj ordvatnet). I sør: Sørfjjordvatnet). I soder: Fran Baddjejåvrre Fra Baddjejåvrre (Øver-Sørfjordvatnet), opp(øver-sørljjordvatnet), upp efter vattendraget etter vassdraget til den østligste viken till i den ostligaste viken i Sadjemjåvrre, dårifrån Sadjemjåvrre, derfra en rett linje til høydeen rat linje till hojd 1236 i Gihtsejiegna, i J

13 i Gihtsejiegna, derfra en rett linje darifrån til en rlt linje till den vstligaste viken i den vestligste viken i Noaidejåvri, derfra Noaidejåvri, dårifrån langs denna sjo till langs dette vatn til Lavzejåvri, derfra langs Lavzejåvri, dårifrån langs vattendraget till vassdraget til Bovrojåvri, dette vatn Bovrojåvri, til denna sjo till riksgransen. I oster: riksgrensen. I øst: Langs riksgrensen til Langs det riksgrensen till den punkt dårr Båvgijåhka punkt der Båvgijåhka krysser riksgrensen. korsar riksgrensen. Båvgi er beiteområde for Baste sameby. Båvgi r betesområde for Baste sameby. 16 Slah en 'ar ai Nordland 16 Slah enar a i Nordland Slahpenjargga har følgende grenser Slahpenjarggahar fdljandegrenser (Kartbilaga der 1): I norr: Fran den punkt der riksgrensen (Kartvedlegg 1): I nord: Fra det punkt riksgrensen krysser nordre bredde korsar av norra stranden av Bovrojåvri, denna sjo Bovrojåvri, dette vatn langs vassdraget langs til vattendraget till Lavzejåvri, vidare till Lavzejåvri, videre til Noaidejåvri og til dette Noaidejåvri och till denna sjos vasstligaste vik, vatnets vestligste vik, fra denne vik en från rett denna vik en ret linje till hojd 1236 i linje til høyde 1236 i Gihtsejiegna, derfra Gihtsejiegna, en darifrån en rååt linje till ostligaste rett linje til østligste viken i Sadjemjåvrre, viken i Sadjemjåvrre, från denna vik over sjon fra denne vik over vatnet langs vassdraget langs til vattendraget till Baddjejåvrre (Øver- Baddjejåvrre (Øver-Sørfj ordvatnet), videre Sørfjordvatnet), vidare till Slåbåvuodna til Slåbåvuodna (Sørfjorden). I vest: (Sørfjorden). Fra I vaster: Från Slåbåvuodna Slåbåvuodna (Sørfjorden), langs Tysfjorden (Sørfjorden) langs Tysfjorden och sundet og sundet mellom Hulløya og fastlandet. mellan I Hulløya och fastlandet. I soder: Från sør: Fra sundet, inn Mannfjorden fram sundet til in i Mannfjorden fram till utloppet i utløpet i fjorden fra Storvatnet, dette fjorden från Storvatnet, detta vattendrag till vassdrag til Storvatnets sydligste vik, Storvatnets fra sydligaste vik, från viken en ret viken en rett linje til (oadnejåvris nordligste linje till Cadnejåvris nordligaste vik, dårifrån vik, derfra dette vatnet og videre vassdraget denna sjo och vidare vattendraget till til riksgrensen. I øst: Langs riksgrensenriksgrensen. I oster: Langs riksgrensen norrut nordover til det punkt der riksgrensen till den punkt der riksgransen korsar norra krysser nordre bredde av Bovrojåvri. stranden av Bovrojåvri. Slahpenjargga er beiteområde for Sorkaitums Slahpenjargga år beteeområde for Sorkaitums sameby. sameby. 17 Ruonasvå ei Nordland 17 Ruonasvå ei Nordland Ruonasvågge har følgende grenser Ruonasvågge har fdljande granser (Kartbilaga i 2): I norn: Från riksgrensen i Valdda- (Kartvedlegg 2): I nord: Fra riksgrensen Valddajåvri og langs vassdraget jåvri til och langs vattendraget til Gussajåvri, Gussajåvri, videre langs Njallajåhkå vidare til langs Njallajåhkå til sammanflodet med samløpet med Sørelva. Mot vest og Sørelva. sør: I vester och soder: Langs Langs Ravggajåhkå (Sørelva) og videre Ravggajåhkå (Sørelva) och vidare vassdraget i Ruonasvagge til riksgrensen. vattendraget i Ruonasvagge till riksgrånsen. I Møt øst: Langs riksgrensen til Valddajåvri. oster: Langs riksgrensen till Valddajåvri. Ruonasvågge er beiteområde for Sirges Ruonasvågge fir beteeområde for Sirges

14 14 sameby og kan brukes i tiden 1. juli sameby och far nyttjas under tiden den 1 juli - september. 15 september Lijnå i Nordland Lijnå i Nordland Lijnå har følgende grenser (Kartvedlegg 2): I Lijnå har fdljande grenser (Kartbilaga 2): I nord: Fra Rr 246 på Såvtsasj rett linje til den norr: Från Rr 246 på Såvtsasj en råt linje till sørøstligste viken i Heargejåvri, derfra langs den sydostligaste viken i Heargejåvri, dårifrån dette vatn til vatnets utløp. I vest: En rett langs denna sjo till sjons utlopp. I vaster: En linje fra utløpet fra Heargejåvri til Jierda- råt linje från utloppet från Heargejåvri till jåvri, deretter vassdraget til Juoksajåvri, Jierdajåvri, dårefter vattendraget till Juoksavidere vassdraget til Gaskajåvrrit, derfra jåvri, vidare vattendraget till Gaskajåvrrit, vassdraget til Linåjåvri (33 W dårifrån vattendraget till Linåjåvri (33 W ) og dette vatn til den sydligste ) och denna sjo till den sydviken i Gorzejåvri. I sør: Fra nevnte vik en ligaste viken i Gorzejåvri. I soder: Från rett linje til Ridoalggicohkka, høyde 1273, nåmnda vik en råt linje till Ridoalggicohkka, videre en rett linje til Rr 244 på Hurrevårre. I hojd 1273, vidare en råt linje till Rr 244 på øst: Fra Rr 244 langs riksgrensen til Rr 246 Hurrevårre. I oster: Från Rr 244 langs rikspå Såvtsasj. grfinsentill Rr 246 på Såvtsasj. Lijnå er beiteområde for Sirges sameby. Lijnå år betesområde for Sirges sameby Si'ddas i Nordland o Rastevårre i Rastevårre i Norrbottens lån och Si'ddas i Norrbottens lan Nordland Rastevårre har følgende grenser Rastevårre har fdljandegråner (Kartbilaga 2): (Kartvedlegg 2): I nord: Fra det punkt I i norr: Fran den punkt i Trolldalen dar granen Trolldalen der grensen mellom Sirges og mellan Sirges och Tuorpons samebyar moter Tuorpons samebyar møter riksgrensen, langs riksgranen, samebygrensen til Vastenjaure, derfra over Vastenjaure, langs darifrån samebygransen over Vuojatsavon till till Vuojatsavon til Virihaure. I øst: OverVirihaure. I oster: Over Virihaure till Virihaure til Tukijåkkås utløp. I sør: LangsTukijåkkås utlopp. I soder: Langs Tukijåkkå Tukijåkkå til Gasakjavrre, viderelangs vass-tildraget Gasakjavrre, vidare langs vattendraget till til det punkt (33 W ) den punkt (33 W ) dar der vassdraget møter riksgrensen i vattendraget moter riksgraneni Leirvatnet. I Leirvatnet. I vest: Riksgrensen fra Leirvatnetvaster: Riksgransen från Leirvatnet till til Trolldalen. Trolldalen. Sijddas har følgende yttergrenser Sijddas har fdljandegranser(kartbilaga 2): I (Kartvedlegg 2): I nord: Fra Rr 242A pånorr: Från Rr 242A på Snøtoppen en råt linje Snøtoppen en rett linje til Ragoelvas utløp till i Ragoelvas utlopp i Storskogvatnet, dårefter Storskogvatnet, deretter langs søndre langs sodra stranden till utloppet från stranden til utløpet fra Storskogvatnet, viderestorskogvatnet, vidare en råt linje till en rett linje til vestligste viken i Bassejåvri, våstligaste viken i Bassejåvri, från denna vik fra denne vik en rett linje til Skardvatnet, en råt linje till Skardvatnet, deretter langs Lappelva til Andkjelvatnet. Lappelva I till Andkjelvatnet. dårefter langs I vaster: Från vest: Fra Andkjelvatnet langs FagerbakkelvaAndkjelvatnet langs Fagerbakkelva till til utløpet fra Siiddasjåvri, videre over detteutloppet från Siiddasjåvri, vidare over denna

15 15 vatn til dets sydligste vik. I sør: Fra nevntesjo till dess sydligaste vik. I soder: Fran vik en rett linje til Sisovasstinden, høydenåmnda vik en råt linje till Sisovasstinden, 1411, deretter over Ålmåjalosjiegnahojd 1411, dårefter over Ålmåjalosjiegna (Blåmannsisen) til Leirvatnet, videre over(blåmannsisen) till Leirvatnet, vidare over dette vatn til riksgrensen (33 W denna sjo till riksgrånsen (33 W ). I øst: Riksgrensen fra Leirvatnet ). I oster: Riksgrånsen från Leirvatnet til Rr 242A på Snøtoppen. till Rr 242A på Snøtoppen.. Sijddas og Rastevårre er felles beiteområdersijddas och Rastevårre år gemensamma for Duokta reinbeitedistrikt og Tuorponsbetesområden fdr Tuorpons sameby och sameby. En felles utnyttelse av områdeneduokta renbetesdistrikt. Ett gemensamt nytt- av områdena fdrutsåtter ett samar- forutsetter en samarbeidsavtale mellomjande reinbeitedistriktet og samebyen i henhold tilbetsavtal mellan samebyn och renbetesdistriktet enligt artikel 7 i artikkel 7 i konvensjonen. konventionen. Dersom slik avtale ikke kommer i stand ellerom ett sådant avtal inte finns eller upphor, ar opphører, er riksgrensen grensen mellomriksgrånsen grans mellan samebyn och reinbeitedistriktet og samebyen. renbetesdistriktet. 20 Sålla i Nordland 20 Sålla i Nordland Sålla har følgende grenser (Kartvedlegg 2): I Sålla har fdljande gråner (Kartbilaga 2): I nord og vest: Fra det punkt (33 W norr och vaster: Från en punkt (33 W ) der Leirvatnet møter riksgrensen, ) dår Leirvatnet moter riksgrånsen, over dette vatn til Ålmåjalosjiegna over denna sjo till Ålmåjalosjiegna (Blåmannsisen ), over denne bre til høyde (Blåmannsisen), over denna glaciår till hojd 1283 (33 W ), derfra en rett 1283 (33 W ), dårifrån en råt linje til sydvestligste viken av Storelvvatnan, linje till sydvåstligaste viken av Storelvvatnan, derfra en rett linje til det punkt derdårifrån en råt linje till den punkt dår riksgrensen skjærer nordre bredden avriksgrånsen skår norra stranden av Labbasjåvri. I øst: Langs riksgrensen fralabbasjåvri. I oster: Langs riksgrånsen från Labbasjåvri til Leirvatnet. Labbasjåvri till Leirvatnet. Sålla er beiteområde for Tourpons og LouktaSålla år betesområdefor Tuorpons och - Mavas samebyer. Luokta-Mavas samebyar. Gjerder: Det skal være gjerde fra Loamejavrri til Bieskehavrre. Stangsel: Det ska finnas Loamejavrri till Bieskehavrre. stangsel från 21 Gråddas i Nordland 21 GrØdas i Nordland Gråddas har følgende grenser Gråddas har fdljande grånser (Kartbilaga 2): I (Kartvedlegg 2): I nord og vest: Fra Rr 235norr och vaster: Från Rr 235 till den sydostligaste viken i Bållavrre, over denna sjo till til den sørøstligste viken i Bållavrre, over dette vatn til dettes sydligste vik, derfra endess sydligaste vik, dårifrån en råt linje till rett linje til samløpet mellom Arggalajjåhkå sammanflodet mellan Arggalajjåhkå och og Skiejdejåhkå, deretter langs SkiejdejåhkåSkiejdejåhkå, dårefter langs Skiejdejåhkå till til samløpet med Gråddasjåhkå. I sør: Fra sammanflodet med Gråddasjåhkå. I soder:

16 16 sistnevnte samløp, langs Gråddasjåhkå til det Från sistnåmnda sammanflode, långs punkt der den krysser riksveg 77, derfra Gråddasjåhkå till den punkt dår den korsar denne veg fram til riksgrensen. I øst: riksvåg 77, dårifrån denna våg fram till riks- Riksgrensen fra det punkt der riksveg 77 gransen. I oster: Riksgransen från den punkt krysser riksgrensen til Rr 235. dår riksvåg 77 korsar riksgrensen till Rr 235. Gråddas er beiteområde for Semisjaur- Njargs sameby. Gråddas år betesområde for Semisjaur-Njargs sameby. Gjerder: Det skal være gjerde: Stangsel: Det ska finnas stångsel 1. Fra sjaure til sydøstligste viken i1. från sjaure till sydostligaste viken i Balvatnet. Balvatnet, 2. Fra viken i Balvatnet ved Skiedjevagge 2. från viken i Balvatnet vid Skiedjevagge och og langs vassdraget gjennom Skiedjevagge langs vattendraget genom Skiedjevagge till til der dalen møter Arggalajvagge. der dalen moter Arggalajvagge, 3. Fra Arggalavaggehytta til Tausafjellet3. från Arggalavaggehytta till Tausafjellet (33W ). (33W ), 4. Fra sydvestskråningen av Klibbo øst for 4. från sydvåstsluttningen av Klibbo oster om Skaiti (33W ) til Nyslått-Skaitbekken (33W ) till Nyslått- sør for Fredheim. bekken soder om Fredheim, och 5. På tre mindre strekninger langs5. på tre mindre stråckor langs Graddiselva Graddiselva. 22 Alvsb i Norrbottens len 22 Ålvsb i Norrbottens lån Alvsbyn har følgende grenseralvsbyn har foljande grånser (Kartbilaga 2): (Kartvedlegg 2): Fra Holmsel langs veien til Från Holmsel langs vågen till Åtraskets Åtråskets sydøstre ende, derfra en rett linje sydostra ande, dårifrån en råt linje till til vestligste viken i sjøen Manjårv, derfravåstligaste viken i sjon Manjårv, dårifrån langs veien fra Manjårv til vei 94 ved langs vågen frånmanjårv till våg 94 vid Vistheden, videre vei 94 fram til Piteålven, Vistheden, vidare våg 94 fram till Piteålven, denna elv vestover til Holmsel. denna ålv våsterut till Holmsel. Alvsbyn er beiteområde for Balvatn Ålvsbyn år betesområde for Balvatn renbetestiden i 1. reinbeitedistrikt og kan brukes oktober april. distrikt och far nyttjas under tiden den 1 oktober - 30 april Svan' å i Nordland Svan ' å i Nordland Svanjggå har følgende grenser Svanjggå har foljande grånser (Kartbilaga 2): (Kartvedlegg 2): Fra det punkt der vei 77 Från den punkt dår våg 77 korsar riksgrånsen, krysser riksgrensen, langs denne vei til E6, långs dennavåg till E6, dårefter E6 soderut till deretter E6 sørover til det punkt der E6 den punkt dår E6 korsar Nordlandsbanan, krysser Nordlandsbanen, denne jernbane til denna i jårnvåg till i hojd med Ståkkåhjåhka, høyde med Ståkkåhjåhka, videre denne elv vidare denna ålv till den punkt dår grånsen til det punkt der grensen mellom Semisjaur- mellan Semisjaur-Njargs och Svaipa samebyar Njargs og Svaipa samebyer møter moter riksgrånsen (33 W ), riksgrensen (33 W ), langs langs riksgrånsen norrut till den punkt dår våg

17 17 riksgrensen nordover til det punkt der vei korsar riksgrenen. krysser riksgrensen. Svanjggå er inndelt i to delområder ; A og B. Svanjggå år indelat i två delområden; A og B. Område A er den del av Svanjggå som ligger Område A år den del av Svanjggå som ligger nord for Dybenåga. Området kan brukes av norn om Dybenåga. Området får nyttjas av Semisjaur -Njargs sameby i tiden. juli Semisjaur -Njargs sameby under tiden den 1 september og av Saltfjellet reinbeitedistrikt i - juli 15 september och av Saltfjellet renbetestiden 16. september juni. distrikt under tiden den 16 september - 30 juni. Område B er den del av Svanjggå som ligger Område B år den del av Svanjggå som ligger sør for Dybenåga. Området kan brukes av soder om Dybenåga. Området får nyttjas av Semisjaur-Njargs sameby i tiden. mai Semisjaur-Njargs sameby under tiden den 1 november og av Saltfjellet reinbeitedistrikt i mai - 10 november och av Saltfjelletrenbetestiden 11. november- 30. april. distrikt under tiden den 11 november - 30 april Storsund i Norrbottens lan Storsund i Norrbottens lån Storsund har følgende grenser Storsund har fdljande gråner (Kartbilaga 2): (Kartvedlegg 2): Fra Storsund langs Från Storsund langs jårnvågen till landsvegen jernbanen til landsveien Stortråskliden - Stortråskliden - Koler, denna våg till Koler, denne vei til Lillpiteålven, denne elv Lillpiteålven, denna alv till vegskålet nordvest til vegskillet nordvest om Lillpite, derfra om Lillpite, dårifrån vågen till Grantrasket, veien til Grantråsket, videre vegen over vidare vågen over Liden till Arvidstråsk, Liden til Arvidstråsk, derfra vegen over darifrån vågen over Teugertråsk till Storsund. Teugertråsk til Storsund. Storsund er beiteområde for Saltfjellet - rein Storsund år betesområde for Saltfjellet renbeitedistrikt og kan brukes i tiden. oktober 1 betesdistrikt och får nyttjas under tiden den april. oktober - 30 april. 25 Aahkavaerie/And ellet i Nordland 25 Aahkavaerie /And ellet i Nordland Aahkavaerie /Andfjjellet har følgende grenser Aahkavaerie/Andfjellet har fdljande granser (Kartvedlegg 3): I nord: Fra det punkt der (Kartbilaga 3): I norn: Från den punkt dår grensen mellom Semisjaur -Njargs og Svaipa gransen mellan Semisjaur -Njargs och Svaipa samebyer møter riksgrensen (33 W samebyar moter riksgransen (33 W ) til Ståkkåhajåhkå, langs Ståkkåha jåhkå til samløpet med Ruovadajåhkå (Ranjåhkå till sammanflodet med Ruovadajåhkå till Ståkkåhajåhkå, langs Ståkkåhadalselva). I vest: Fra samløpet mellom(randalselva). I vaster: Från sammanflodet Ståkkåhajåhkå og Ruovadajåhkå (Randalselva), langs Ruovadajåhkå og Ranelva til (Randalselva ), langs Ruovadajåhkå och mellan Ståkkåhajåhkå och Ruovadajåhkå Messingågas utløp i denne elv, langs Ranelva till Messingågas utlopp i denna ålv, Messingåga til samløpet mellom Jarfjellbekken og Kjerringelva, deretter en rett linjejarfjellbekken och Kjerringelva, dårefter en langs Messingåga till sammanflodet mellan rat

18 18 til Giftfjellet (høyde 1127), deretter en rettlinje till Giftfjellet (hojd 1127), dårefter en råt linje til Jånghkere (høyde 1459). I sør: Fralinje till Jånghkere (hojd 1459). I soder: Från Jånghkere (høyde 1459) en rett linje til nordligste viken i Kvepsendalstjønna, videre ennordligaste viken i Kvepsendalstjønna, vidare Jånghkere (hojd 1459) en råt linje till rett linje til den vestligste viken i Rundbjor-evatnet, derfra en rett linje til det punkt på bjorvatnet, dårifrån en råt linje till den punkt råt linje till den våstligaste viken i Rund- riksgrensen der grensen mellom Grans ogpå riksgrånsen dår grånsen mellan Grans och Rans samebyer begynner (Rr 223). I øst: Rans samebyar borjar (Rr 223). I oster: Långs Langs riksgrensen fra Rr 223 til koordinat 33riksgrånsen från Rr 223 till koordinat 33 W W ved Ståkkåhajåhkå vid Ståkkåhajåhkå. Aahkavaerie/Andfjellet er indelt i to delom-aahkavaerie/andfjelletåråder; Aahkavaerie og Andfjellet. råden; Aahkavaerie och indelat i två delom- Andfjellet. Andfjellet er den del av Aahkavaerie/Andfjellet som ligger øst for Virvassåga - fjellet som år belåget oster om Virvassåga - Andfjellet år den del av Aahkavaerie/And- Bjoråga fram til koordinat 33 W Bjoråga fram till koordinat 33 W , deretter en rett linje til nordligste , dårefter en råt linje till nordligaste viken i Kvepsendalstjønna. Andfjellet erviken i Kvepsendalstjønna. Andfjellet år beiteområde for Svaipa og Grans samebyer. betesområde for Svaipa och Grans samebyar. Aahkavaerie er den del av Aahkavaerie/Andfjellet som ligger vest for Virvassåga - fjellet som år belåget våster om Virvassåga - Aahkavaerie år den del av Aahkavaerie/And- Bjoråga fram til koordinat 33 W Bjoråga fram till koordinat 33 W , deretter en rett linje til nordligste , dårefter en råt linje till nordligaste viken i Kvepsendalstjønna. Aahkavaerie kanviken i Kvepsendalstjønna. Aahkavaerie får nyttes av Svaipa og Grans samebyer i tidennyttjas av Svaipa och Grans samebyar under 1. mai oktober og av Ildgruben tiden den 1 maj - 15 oktober och av Ildgruben reinbeitedistrikt 16. oktober april. renbetesdistrikt den 16 oktober - 30 april. Gjerder: Det skal være: Stangsel: Det ska fmnas 1. Gjerde fra Kvepsendalstjønna i nord-1vestlig stångsel från Kvepsendalstjønna i nord- retning til koordinat 33 W våstlig riktning till koordinat 33 W i skråningen opp mot Junkeren i sluttningen upp mot Junkeren, och 2. Skillegjerde på hensiktsmessig sted i2. skiljningsgarde på låmplig plats i Virvassdalen. Virvassdalen. 26 Goe setahke i Nordland 26 Goe set ahke i Nordland Goepsetjahke har følgende grenser Goepsetjahke har foljande gråner (Kartvedlegg 3): I nord og vest: Fra Rr 223, (Kartbilaga 3): I norr och våster: Från Rr 223, der grensen mellom Grans og Rans samebyerdår grånsen mellan Grans och Rans samebyar begynner, en rett linje til den vestligste vikenborjar, en råt linje till den våstligaste viken i i Rundbjorvatnet, videre en rett linje til Rundbjorvatnet, vidare en råt linje till nordligste viken i Kvepsendalstjønna, viderenordligaste viken i Kvepsendalstjønna, vidare etter Goepsejohke til utløpet i Kvepsendalsbukta, derfra en rett linje til vestligstebukta, dårifrån en råt linje till våstligaste viken efter Goepsejohke till utloppet i Kvepsendals- viken i Kjerrtjønna, derfra en rett linje til Rr i Kjerrtjønna, dårifrån en råt linje till Rr 220A. 220A. I sør og øst: Fra Rr 220A langs I soder och oster: Från Rr 220A langs

19 19 riksgrensentil Rr 223. riksgransen till Rr 223. Goepsetjahke er beiteområde for Rans Goepsetjahke år betesområde for Rans sameby. sameby. Gjerder: Det skal være gjerde fra Rr 223 Stangsel: Det ska finnas stangsel från Rr 223 langs beiteområdegrensen fram til Kald - långs betesområdesgransen fram till Kaldvatnet, derfra langs vatnets østre og søndre vatnet, dårifrån langs sjons ostra och sodra strand til beiteområdegrensen ved strand till betesområdesgrånsen vid Kjerrtjønna, videre langs denne grensen til Kjerrtjønna, vidare langs denna grans till Rr Rr 220A. 220A Gierkiet 'ahke i Våsterbottens lån Gierkiet 'ahke i Våsterbottens lån Gierkietjahke har følgende grenser (Kart- Gierkietjahke har fdljande granser vedlegg 3): 1 øst: Fra Rr 220A en rett linje til (Kartbilaga 3): I oster: Från Rr 220A en råt østligste viken av Kåtaviken i Over-Uman. I linje till ostligaste viken av Kåtaviken i Oversør: Over-Uman fra Kåtaviken gjennom Ror- Uman. I soder: Over-Uman från Kåtaviken sundet til sydligste punkt på Krabbfjållnåset, genom Rorsundet till sydligaste punkten på derfra en rett linje till det punkt der Krabbfjållnaset, dårifrån en rått linje till den riksgrensen krysser nordre stranden av punkt dår riksgrånsen korsar norra stranden av Graesiejaevrie (Grasvatnet). I vest og nord: Graesiejaevrie (Gråsvattnet). I vaster och norr: Fra Rr 217A langs riksgrensen til Rr 220A. Från Rr 217A langs riksgrånsen till Rr 220A. Gierkietjahke er beiteområde for Ildgruben Gierkietjahke år betesområde for Ildgruben reinbeitedistrikt. renbetesdistrikt. Gjerder: Det skal være gjerde: Stangsel:Det ska fmnas stangsel 1. Fra Rr 220A til Kåtabåckens utløp i Kåta- 1. från Rr 220A till Kåtabåckens utlopp i viken. Kåtaviken, och 2. Fra Over-Uman til Grasvatnet vest for 2. från Over-Uman till Gråsvattnet vaster om Fjållripfjållet. Fjållripfjjållet Ovlevuelie i Nordland Ovlevuelie i Nordland Ovlevuelie har følgende grenserovlevuelie har fdljande grånser (Kartbilaga (Kartvedlegg 3): I nord: Fra riksgrensen 3): i I norr: Från riksgrånsen i Graesiejaevrie Graesiejaevrie (Grasvatnet), deretter denne (Grasvatnet), dårefter denna sjo till koordinat sjø til koordinat 33 W ved 33 W vid Oksfjjellhumpen. I Oksfjellhumpen. I vest: Fra nevnte koordinatvåster: Från nåmnda koordinat en råt linje till en rett linje til Steiktuva (høyde 1058), derfra Steiktuva (hojd 1058), dårifrån en råt linje till en rett linje til Bessedørelvas utløp Bessedørelvas i utlopp i Reevhtse (Røssvatnet), Reevhtse (Røssvatnet), deretter denne sjø dårefter denna sjo fram till Sørdalselva i fram til Sørdalselva i Sørdalen. I sør: Etter Sørdalen. I soder: Utmed Sørdalselva till Sørdalselva til Varnvatnet, videre Famnvasselva til Famnvatnet, videre Bolvasselva til Famnvatnet, vidare Bolvasselva till Bolvatnet, Varnvatnet, vidare Fanmvasselva till Bolvatnet, deretter veien mot Joesjo til det dårefter vågen mot Joesjo till den punkt dår punkt der den krysser riksgrensen. I øst: Fra den korsar riksgrånsen. I oster: Från denna

20 20 dette punkt langs riksgrensen til Graesiejaevrie (Grasvatnet). punkt langs riksgrensen till Graesiejaevrie (Grasvatnet). Ovlevuelie er beiteområde for Ubmeje sameby. Ovlevuelie år betesområde fdr Ubmeje sameby. Gjerder: Det skal være gjerde fra koordinatstangsel: Det ska finnas stångsel från 33 W ved Oksfjellhumpen koordinat33 W vid Oksfjellhumpen till nordligaste sluttningen upp mot til nordligste skrenten opp mot Oksskolten. Oksskolten. 29 Ramsele i Vasterbottens lån 29 Ramsele i Vasterbottens lan Ramsele har følgende grenser Ramsele har foljande grenser (Kartbilaga 3): I (Kartvedlegg 3): I vest : Fra landsvågsbroen vaster: Fran landsvågsbron over Umeålven vid over Umeålven ved Ottontråsk, langs veien Ottontråsk, langs vågen over Sundo och over Sundo og Skivsjo til søndre enden Skivsjo av till sodra anden av Skivsjon. I soder: Skivsjon. I sør : En rett linje fra Skivsjons En råt linje från Skivsjons sydligaste vik till sydligste vik til Harrselsfors. I øst og nord: Harrselsfors. I oster och non: Från Harrselsfors langs vågen over Sarsjoliden, Hogås Fra Harrselsfors langs veien over Sarsjoliden, Hogås og Nyby til Umeålven, videre denne elv til Ottontrask. och Nyby till Umeålven, vidare denna ålv till Ottontråsk. Ramsele er beiteområde for Ildgruben reinbeitedistrikt og kan brukes i tiden. oktober 1 betesdistrikt och far anvandas under tiden den Ramsele år betesområde for Ildgruben ren april. 1 oktober - 30 april. 30 Kruvhte envaerie/vaekie i Nordland 30 Kruvhte envaerie/vaekie i Nordland Kruvhtegenvaerie/ Vaekie har følgende Kruvhtegenvaerie/Vaekie har fdljande gråner grenser (Kartvedlegg 3): I nord: Fra det (Kartbilaga 3): I norn: Från den punkt dår punkt der veien mellom Joesjo og Varntresk vågen mellan Joesjo och Varntresk korsar krysser riksgrensen, denne vei til Valen vedriksgrensen, denna våg till Valen vid Famnvatnet, vidare over denna sjo och langs Famn- Famnvatnet, videre over dette vatn og langs Famnvasselva til Varnvatnet, derfra Sørdals-vasselvatilelva til Reevhtse (Røssvatnet ). I vest: Langs till Reevhtse (Røssvatnet ). I vaster: Langs Varavatnet, dårifrån Sørdalselva Reevhtse til Bjørkåselvas utløp i sjøen, Reevhtse till Bjørkåselvas utlopp i sjon, derfra i en rett linje over nordligste viken derifrån i i en råt linje over nordligaste viken i Aalesjaevrie(Elsvatnet ) til nordligste viken iaalesjaevrie (Elsvatnet) till nordligaste viken i Åanghkejaevrie (Unkervatnet). I sør: Åanghkejaevrie (Unkervatnet). I soder: Åanghkejaevrie og Skardmodalselva til riksgrensen. I øst: Langs riksgrensen fra Skardgrånsen. I oster: Langs riksgrensen från Skard- Åanghkejaevrie och Skardmodalselva till riksmodalselva til det punkt der veien mellan modalselva till den punkt dår vågen mellan Joesjo og Varntresk krysser riksgrensen. Joesjo ochvarntresk korsar riksgrensen. Kruvhtegenvaerie /Vaekie er beiteområde forkruvhtegenvaerie /Vaekie år betesområde for Vapstens sameby. Vapstens sameby. C'